Tid för hållbar utveckling? Behövs beteendeförändringar eller räcker det med ny teknik? Hur påverkar vår tidsanvändning välbefinnandet och klimatbelastningen? Vad skulle hända om människor fick välja hur mycket de skulle arbeta? Jörgen Larsson
Kommande Naturvårdsverksrapport: Hållbara Konsumtionsmönster Analyser av maten, flyget och den totala konsumtionens klimatpåverkan idag och 2050. En forskarantologi Redaktör: Jörgen Larsson, Chalmers Med bidrag från: Eva C. Alfredsson. fil.dr., avd. för Miljöstrategisk analys, KTH David Andersson, doktorand, Inst. för energi och miljö, Chalmers Christan Azar, professor, Inst. för energi och miljö, Chalmers Anders Biel, professor, Psykologiska inst., Göteborg universitet David Bryngelsson, doktorand, Inst. för energi och miljö, Chalmers Olof Drakenberg, miljöekonom, Göteborgs miljövetenskapliga centrum Tommy Gärling, professor emeritus, Psykologiska inst., Göteborgs universitet Fredrik Hedenus, fil. dr., Inst. för energi och miljö, Chalmers John Holmberg, professor, Inst. för energi och miljö, Chalmers Sverker C. Jagers, professor, Statsvetenskapliga inst., Göteborgs Universitet Jonas Nässén, docent, Inst. för energi och miljö, Chalmers Cecilia Solér, ekon. dr., Företagsekonomiska inst., Göteborgs Universitet Thomas Sterner, professor, Nationalekonomiska inst., Göteborgs universitet Stefan Wirsenius, tekn fil. dr., Inst. för energi och miljö, Chalmers
SCB Miljöräkenskaper, 2014
Två områden där tekniska åtgärder inte räcker
Jordbruksverket, 2014
Växthusgasutsläpp från mat
Antal flygresor på capita 1973-2013 Data: Trafikanalys, 2014
Andel av totala utsläppen från flyg 1000 individer i Västra Götalandsregionen (Nässén et al., 2014)
Scenarier för utsläpp per person från privat flygande
Jörgen Larsson Chalmers Inst. för energi och miljö Lisa Bolin SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
David Andersson
Växthusgasutsläpp (tonco 2 e/cap) 10 % med lägst utsläpp 10 % med högst utsläpp decilgrupper Subjektivt välbefinnande (1-10) medel
Olika faktorers påverkan på välbefinnandet Kontrollvariabler Utbildning - 0.008 Variabler som påverkar subjektivt välbefinnande Kön - 0.045 Ålder 0.10** Barn - 0.011 Ha arbete eller studera 0.14*** Nettoinkomst 0.032 Ha partner 0.135*** Hälsa 0.444*** Tidspress - 0.160*** Tid med familj 0.139*** Tid med vänner 0.143*** Motionerande - 0.014 Klimatbelastande aktiviteter Bostadsyta (m 2 ) 0.040 Bilkörning (km/år) 0.014 Flygande (antal/år) 0.025 Rött kött (måltider/vecka) 0.031 * = signifikans Antal personer: 843 R 2 = 0,40
Aktiviteter med minst negativa känslor Andel av tiden 1.Lek 1,2 % 2.Sex 1,0 % 3.Motion 1,2 % 4.Läsning (ej arbete) 4,4 % 5.Promenad 1,7 % 6.Måltid 11,1 % 7.Ta hand om barn 4,5 % 8.Samtala (ej arbete) 11, 6 % 9.Laga mat 3,3 % 10.Vila 2,8 % 11.TV 7,3 % 12.Göra sig snygg 4,8 % 13.Bön/meditation 0,2 % 14.Resande (utöver pendling) 3,2 % 15.Shoppande 4,4 % 16.Dator (ej arbete) 2,3 % 17.Hushållsarbete 2,3 % 18.Pendling 1,7 % 19.Arbete 20,1 % Data: 820 franska kvinnor Data: Källa: Krueger, Kahneman et al (2008) Time Use and Subjective Well-Being in France and the U.S.
Klimatbelastning Låg Hög Aktiviteter med minst negativa känslor Andel av tiden 1.Lek 1,2 % 2.Sex 1,0 % 3.Motion 1,2 % 4.Läsning (ej arbete) 4,4 % 5.Promenad 1,7 % 6.Måltid 11,1 % 7.Ta hand om barn 4,5 % 8.Samtala (ej arbete) 11, 6 % 9.Laga mat 3,3 % 10.Vila 2,8 % 11.TV 7,3 % 12.Göra sig snygg 4,8 % 13.Bön/meditation 0,2 % 14.Resande (utöver pendling) 3,2 % 15.Shoppande 4,4 % 16.Dator (ej arbete) 2,3 % 17.Hushållsarbete 2,3 % 18.Pendling 1,7 % 19.Arbete 20,1 %
The best things in life are free (and climate neutral)
Postmateriellt scenario 30-timmarsvecka 2050 Konsumtionsvolym per capita: +1.0 %/år (jmf 1,8 %) Ökad tjänsteandel Tjänsterna utgör i detta scenario 70 % av konsumtionsökningen är tjänster (jmf 35%)
Utsläppseffekter av produktivitetsökning Produktivitetsökning ca 2%/år Privat konsumtion Offentlig konsumtion Arbetstidsförkortning ca 40 gram CO2 per krona ca 15 gram CO2 per krona (pga större tjänsteandel) 0
Tidspress = en obehagskänsla som följer av att ha svårt att hinna med allt man behöver göra 1 2 3 4 5 6 7
Tidsnöjdhet = att vara nöjd med hur man i praktiken fördelar sin tid
Arbetstid
Vill vi jobba mindre? + mindre tidspress i privatlivet + tid till meningsfulla aktiviteter + tid att leva hållbart (åka kollektivt mm) +.. - mindre självförverkligande och sociala kontakter? - mindre pengar för resande mm - äventyrande av finansieringen av välfärden? -..
Önskad arbetstid bland heltidsarbetande i Sverige Kvinnor Män Vill jobba fler timmar 2 2 Samma som idag 20 38 Vill jobba färre timmar 25 36 Vill gå ner på deltid 53 24 Källa: Egen bearbetning av data från ISSP, redovisad i Reynolds (2004)
Varianter av arbetstidsförkortning Kortare arbetsvecka Kortare arbetstid under vissa livsfaser (t ex småbarnsföräldrar & 60+) Allmän deltidsrätt (downshifting)