Placeringspolicy för Linköpings universitet

BILAGA Dnr LiU-2012-01811 Placeringspolicy för Linköpings universitet Beslutad 2012-11-06

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 1 1.1 SYFTE MED PLACERINGSPOLICY... 1 1.2 UPPDATERING AV PLACERINGSPOLICY... 1 1.3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 1 1.4 AVKASTNINGSKRAV... 2 1.5 TIDSPERSPEKTIV... 2 2 PLACERINGSSTRATEGI FÖR KAPITALFÖRVALTNINGEN... 3 2.1 TILLÅTNA TILLGÅNGSSLAG... 3 2.2 TILLÅTNA ÄGANDEFORMER... 3 2.3 NORMALPORTFÖLJ... 3 2.4 VAL AV JÄMFÖRELSEINDEX... 5 2.5 FÖRVALTNINGENS UTFÖRANDE... 6 2.6 ETIK... 7 3 RISKHANTERING... 8 3.1 MARKNADSRISK... 8 3.2 VALUTARISK... 8 3.3 RÄNTERISK... 8 3.4 AKTIEKURSRISK... 8 3.5 LIKVIDITETSRISK... 8 3.6 KREDITRISK... 8 3.7 EMITTENTRISK... 9 3.8 TRANSPARENS... 9 3.9 ÖVRIGT... 9 4 REBALANSERING... 10 4.1 TIDPUNKT FÖR REBALANSERING... 10 5 ANSVAR OCH UPPFÖLJNING... 11 5.1 ANSVARSFÖRDELNING... 11 5.2 RAPPORTERING... 11 BILAGA 1 DEFINITIONER AV KREDITBETYG FRÅN STANDARD & POOR S ( S&P ) OCH MOODY S... 12

Linköpings universitet 1 (14) 1 INLEDNING Linköpings Universitet (nedan kallad Universitetet) samförvaltar följande 13 stiftelser (nedan kallade Stiftelserna): Astrid och Bengt Anderssons minnesfond Bernt Järmarks stiftelse för vetenskaplig forskning Eleonora Demeroutis stiftelse Eva Olssons stiftelse för neuromedicinsk forskning Gunnar Trosells stiftelse för reumatisk forskning Rut Wallensteen-Jaegers stiftelse Stiftelsen familjen Carl och Albert Molins i Motala minne Stiftelsen Folkskoleseminariets i Linköpings minnesfond Stiftelsen Hjärtfonden vid Linköpings universitet Stiftelsen Sten Gustafssons professur i fordonselektronik Stiftelsen Östgötaregionens cancerfond vid Linköpings universitet Tryggve Holms stiftelse Wala och Folke Danielssons stiftelse Samtliga Stiftelser har som mål att främja utbildning eller forskning vid Linköpings Universitet. Universitetet ansvarar för att den disponibla avkastningen delas ut i enlighet med bestämmelserna. Detta dokument beskriver hur Universitetet, givet sina förutsättningar, skall agera i sin förvaltning för att på ett effektivt sätt möta Stiftelsernas åtaganden. Denna placeringspolicy gäller fr. o m 2013-01-01 och ersätter tidigare placeringsriktlinjer. 1.1 SYFTE MED PLACERINGSPOLICY En väl definierad placeringspolicy är ett styrinstrument och ett hjälpmedel för de personer, internt och externt, som arbetar med kapitalförvaltningen. Genom att ansvar, befogenheter, regler och risknivåer definieras och klarläggs, skapas förutsättningar för ett snabbt och korrekt beslutsfattande. 1.2 UPPDATERING AV PLACERINGSPOLICY Placeringspolicyn skall ses över av Universitetet årligen och uppdateras vid behov. 1.3 ÖVERGRIPANDE MÅL Kapitalförvaltningens syfte är att på kort och lång sikt finansiera utdelning av utbildnings- samt forskningsbidrag 1. Omkring hälften av stiftelserna har föreskrivit att utbetalningarnas storlek ska vara antingen 85 % eller 90 % av den årliga avkastningen samt att medel som ej delas ut i enlighet med detta skall delas ut nästkommande år. Resterande stiftelser saknar denna typ av riktlinjer. 2 1 Inklusive en professur i Fordonselektronik 2 Astrid och Bengt Anderssons minnesfond; Bernt Järmarks stiftelse för vetenskaplig forskning; Gunnar Trosells stiftelse för reumatologisk forskning; Stiftelsen fam Carl och Albert Molins i Motala minne; Stiftelsen Hjärtfonden vid LiU; Stiftelsen Sten Gustavssons professur i fordonsteknik; Stiftelsen Östgötaregionens cancerfond vid LiUM;

Linköpings universitet 2 (14) För att möta åtagandet är den övergripande målsättningen att på ett effektivt sätt ta tillvara på tillväxten på de finansiella marknaderna. 1.4 AVKASTNINGSKRAV Utifrån åtagandet, givet Stiftelsernas nuvarande förutsättningar, bör avkastningskravet för Universitetets samförvaltning vara cirka 3 % per år i reala termer sett över en konjunkturcykel. Detta skall motsvara cirka 5 % i nominell avkastning sett över en konjunkturcykel. 1.5 TIDSPERSPEKTIV De samlade stiftelserna har som mål att vara eviga. Mot bakgrund av detta har Universitetets förvaltning en långsiktig placeringshorisont.

Linköpings universitet 3 (14) 2 PLACERINGSSTRATEGI FÖR KAPITALFÖRVALTNINGEN I detta kapitel beskrivs den valda strategin d v s hur Universitetet ska placera Stiftelsernas kapital för att över tid möta åtagandet. Förändringar i strategin kan påverka möjligheten att möta det uppsatta åtagandet och bör därför föregås av en konsekvensbedömning. 2.1 TILLÅTNA TILLGÅNGSSLAG 2.1.1 RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER Universitetet får investera i räntebärande värdepapper utställda i svenska kronor alternativt utländska värdepapper där valutarisken gentemot svenska kronor är hedgad. Denna regel får dock överträdas i de fall valutarisken är en önskvärd del av exponeringen. 2.1.2 LIKVIDA MEDEL Likvida medel är medel på depåkonto, bankräkning och dagsinlåning. Övrig tidsbunden inlåning hänförs till räntebärande värdepapper. 2.1.3 AKTIER Aktieportföljen får endast bestå av aktier som är börsnoterade, det vill säga aktier som är föremål för regelbunden handel på auktoriserad marknadsplats under tillsyn av myndighet. Deltagande i nyemissioner i existerande innehav är tillåtet. 2.2 TILLÅTNA ÄGANDEFORMER 2.2.1 DIREKT ÄGANDE Placering får ske i direkt ägande av tillgångsslagen aktier och räntebärande värdepapper. 2.2.2 INVESTERINGSFONDER Placering får ske i fonder som har Finansinspektionens, eller motsvarande utländsk myndighets, tillstånd och vars placeringsinriktning överensstämmer med bestämmelserna i denna policy. 2.2.3 DERIVATINSTRUMENT Med derivatinstrument avses optioner, terminer och swapavtal. Derivatinstrument får endast användas för att minska risken i portföljen genom att t ex valutasäkra eller kurssäkra en direktplacering i en underliggande tillgång. 2.3 NORMALPORTFÖLJ Allokeringen mellan olika tillgångsslag uttrycks som en normalportfölj vilken speglar Universitetets strategi i kapitalförvaltningen. Normalportföljen motsvarar den portföljsammansättning som krävs för att den förväntade avkastningen skall motsvara avkastningskravet över tiden. TILLGÅNGSSLAG ALLOKERING Normal (%) Räntebärande värdepapper 65 Aktier 35 Tabell 1 Normalportfölj

Linköpings universitet 4 (14) Allokeringen i Universitetets portfölj tillåts avvika från normalportföljen enligt nedan. TILLGÅNGSSLAG Min (%) Max (%) Räntebärande värdepapper 58 72 Aktier 28 42 Tabell 2 Normalportföljens limiter (gränser) 2.3.1 RÄNTEPORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING Ränteportföljen kan delas upp i olika emittenttyper där man skiljer på värdepapper emitterat av företag, stat eller bolåneinstitut (hypotek). Risken i ränteportföljen hanteras genom begränsningar i duration (tabell 5) samt ratinglimiter(kap. 3.6 tabell 9 och 10). Vidare kan räntebärande värdepapper under rubriken övrigt exempelvis innehålla utländska statsobligationer eller andra räntebärande värdepapper vilka ej ingår i kategorierna företagsobligationer samt svenska stats- och bostadsobligationer. Ränteportföljen ska följa allokeringen mellan företag -, kommun, stats- och bostadsobligationer och övrigt enligt nedanstående tabell: TYP AV RÄNTEBÄRANDE ALLOKERING VÄRDEPAPPER Normal (%) Företagsobligationer, Svenska 50 kommuner/stad Svenska Stats- och Bostadsobligationer 40 (Hypotek) Övrigt 10 Tabell 3 Fördelning räntebärande värdepapper Allokeringen i portföljen för räntebärande värdepapper tillåts avvika enligt nedanstående tabell: RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER Min (%) Max (%) Företagsobligationer, Svenska 45 55 kommuner/stad Svenska Stats- och 35 45 Bostadsobligationer (Hypotek) Övrigt 0 15 Tabell 4 Ränteportföljens limiter DURATION Begreppet duration används för att ange en tillgångs räntekänslighet. Den genomsnittliga durationen i ränteportföljen skall ungefärligt motsvara den aktuella durationen för ränteportföljens jämförelseindex. Det innebär att en genomsnittlig duration för nominella stats- och bostadsobligationer på ca 3,5 år och för reala statsobligationer ca 8 år. I fallet med företagsobligationer varierar durationen beroende på geografiskt fokus samt ratingkategori i vald investering. Limiterna för den räntebärande portföljen anger de gränser inom vilka durationen för respektive tillgångsslag tillåts variera.

Linköpings universitet 5 (14) RÄNTEBÄRANDE DURATIONSLIMITER Min Max Företagsobligationer Index -2år Index +2år Svenska Stats- och Index 1år Index +1år Bostadsobligationer Övrigt Index -2år Index +2år Tabell 5 - Durationslimiter 2.3.2 AKTIEPORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING I förvaltningen av aktieportföljen antas en neutral portföljstruktur vad gäller den geografiska allokeringen. Denna skall baseras på respektive regions aktuella marknadsvikt i MSCI All Country World Index, se Tabell 6, med undantaget att andelen svenska aktier överviktas och sätts till 20 %. MSCI All Country World Index uppdateras en gång per månad, nedan visas den aktuella andelen vid policyns senaste uppdatering. AKTIER FÖRDELNING (Aktuell andel %) Sverige 20 Europa exkl. Sverige 18 Nordamerika 42 Japan 6 Pacific exkl. Japan 4 Emerging Markets 10 Totalt 100 Tabell 6 Aktieportföljens geografiska fördelning Baserat på vikter för MSCI All Country World Index per 2012-08-31, förutom övervikt Sverige För aktieportföljen gäller att varje region maximalt får avvika +/- 5 procentenheter från gällande allokering enligt världsindex. 2.4 VAL AV JÄMFÖRELSEINDEX Jämförelseindex används för att löpande utvärdera hur väl Universitetets förvaltning står sig jämfört med en genomsnittlig utveckling på de marknader som ingår i Universitetets portfölj. De jämförelseindex som används vid utvärdering av förvaltningen skall i rimlig omfattning täcka de marknader de skall representera. Nedanstående index skall användas för utvärdering av ränteportföljen: Marknad Jämförelseindex Vikt Företagsobligationer Representativt 55% företagsobligationsindex Svenska Stats- och OMRX Bond 45% Bostadsobligationer Övrigt Representativt index 3 0% Tabell 7 Jämförelseindex för ränteportföljen Gällande jämförelseindex för företagsobligationer samt övrigt ska index vilket i största möjliga mån speglar vald investering i form av geografisk exponering, kreditrisk samt duration väljas. 3 Generellt index för denna typ av innehav finns ej, vid implementering av portfölj kan dock ett representativt index tillåtas uppta max 10 % av ränteportföljen.

Linköpings universitet 6 (14) Nedanstående index skall användas för utvärdering av aktieportföljen: Marknad Jämförelseindex Vikt Sverige SIX Return Index - SIXRX 20% Utländska aktier MSCI AC Total Return Net för 80% respektive geografisk marknad Tabell 8 Jämförelseindex för aktieportföljen De jämförelseindex som används för aktieportföljen skall i samtliga fall beräknas inklusive återinvesteringar av utdelningar samt i korrekt valuta, dvs. lokala valutor för valutasäkrade innehav och i svenska kronor för ej valutasäkrade innehav. För utvärdering av alternativa investeringar skall huvudregeln vara att jämförelseindex i rimlig grad skall motsvara underliggande tillgång. I de fall då ett sådant jämförelseindex inte är relevant skall jämförelseindex utgöras av exempelvis riskfri ränta + 2 % -enheter. 2.5 FÖRVALTNINGENS UTFÖRANDE 2.5.1 FÖRVARING AV VÄRDEPAPPER Portföljens tillgångar skall förvaras hos: o Värdepappersbolag som har Finansinspektionens tillstånd att ta emot värdepapper för förvaring, enligt 2 kap. 2 p.1 Lag om värdepappersmarknaden (2007:528), eller o Utländska institutioner som har tillstånd motsvarande det som anges i punkt 1 och som står under tillsyn av myndigheter eller annat behörigt organ. 2.5.2 FÖRVALTARE Förvaltare kan vara intern och extern. o Med intern förvaltare avses av Universitetet utsedd tjänsteman. o Med extern förvaltare avses juridisk person som enligt Universitetets direktiv administrerar Universitetets kapital. Extern förvaltare som anlitas skall uppfylla kraven om godkänd motpart enligt 2.5.4 Motparter. o Universitetet ansvarar för eventuell upphandling av externa förvaltare inom kapitalförvaltningen liksom att besluta om avveckling av sådana förvaltare. 2.5.3 FÖRVALTNINGSSTIL Portföljen ska förvaltas indexnära. Aktiv förvaltning ska användas endast på marknader där indexförvaltning inte fungerar tillfredsställande med hänsyn till kostnader och precision i följsamhet mot index eller där indexering efter marknadsvärde ej är önskvärt på grund av tillgångsslagets natur. 2.5.4 MOTPARTER Godkända motparter vid transaktioner med portföljens tillgångar är: o Värdepappersinstitut som har Finansinspektionens tillstånd för investeringstjänster och investeringsverksamheter, enligt 2 kap. 1 p.1-4 Lag om värdepappersmarknaden (2007:528), o Utländsk institution som har tillstånd motsvarande det som anges ovan och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ.

Linköpings universitet 7 (14) Transaktioner skall ske enligt principen betalning mot leverans. Undantag från denna princip är tillåten vid tillfällen då det normala förfarandet är annat, exempelvis vid nyemissioner. 2.5.5 MÅL FÖR PORTFÖLJENS FÖRVALTNINGSKOSTNADER En kostnadseffektiv förvaltning är en viktig del i arbetet med att uppnå god avkastning i förhållande till vald risknivå. Vid implementering av Universitetets förvaltning ska därför uppdrag upphandlas med total kostnad för förvaltningen som central utvärderingsparameter, givet att övriga ställda krav på förvaltningsuppdraget uppfylls. 2.6 ETIK Universitetet följer i sin kapitalförvaltning Förenta Nationernas principer för ansvarsfulla investeringar (UNPRI). Universitets etikpolicy utgår från en etablerad normgrund, fastställda kriterier och en process som utvecklas för att vara en integrerad del i investeringsprocessen. Normgrunden omfattar internationella konventioner för miljö, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och anti-korruption, samt för humanitär rätt. Exempel på internationella normer som ska följas av de bolag Universitet investerar i är: Konventioner om de mänskliga rättigheterna Barnkonventionen ILO-konventionerna Konventioner om biologisk mångfald Internationella miljökonventioner. Vidare kommer Universitet att följa Kammarkollegiets riktlinjer inom etikområdet (ESG-Policy).

Linköpings universitet 8 (14) 3 RISKHANTERING Placeringar innebär som regel ett risktagande. Om kapitalförvaltningen är effektiv erhålls en ökad förväntad avkastning genom en höjd risknivå, och en lägre risk erhålls på bekostnad av en lägre förväntad avkastning. För att minska portföljens risk gäller begränsningarna i detta kapitel. Portföljens risk regleras härutöver praktiskt genom tillgångsallokering och limiter. 3.1 MARKNADSRISK Marknadsrisk är risker som är förknippande med rörelser på de underliggande marknader där portföljen är placerad. 3.2 VALUTARISK Valutarisken anger portföljens känslighet för förändringar i den svenska kronans värde kontra utländska valutor. Utgångspunkten vid förvaltning av Universitetets portfölj är att begränsa valutarisken i förhållande till Universitetets åtagande. Av den totala portföljen får maximalt 30 % placeras i värdepapper denominerade i utländsk valuta utan valutasäkring. 3.3 RÄNTERISK Ränterisk innebär att marknadsvärdet på räntebärande värdepapper faller när det allmänna ränteläget stiger, och omvänt. Ränterisken mäter portföljens exponering mot förändringar i marknadsräntan. Ränterisken hanteras genom portföljens duration (se avsnitt 2.3.1). 3.4 AKTIEKURSRISK Aktiekursrisk innebär risken att aktiekurser utvecklas på ett, för portföljens värde, ofördelaktigt sätt. Aktiekursrisken minskas med hjälp av spridning på flera olika geografiska marknader (se 2.3.2 Aktieportföljens sammansättning). 3.5 LIKVIDITETSRISK Likviditetsrisken avser risken att ett innehav inte går att avyttra. Risken hanteras genom att portföljen har en god diversifiering avseende värdepapper och motparter, samt genom att handeln med icke-börsnoterade värdepapper begränsas. 3.6 KREDITRISK Kreditrisken d v s risken för att låntagare ej kan fullgöra sina betalningsförpliktelser kan delas upp i motpartsrisk och emittentrisk. För att minska risken att låntagaren inte fullgör sina betalningsförpliktelser skall nedanstående begränsningar gälla för placeringar i räntebärande värdepapper samt strukturerade instrument. Mot bakgrund av att ratingbetyg förändras skall placeringarna kontinuerligt motsvara tabellernas lägsta godkända rating 4 nedan. 4 Standard & Poor s kan använda + eller för att modifiera ratings, Moodys kan använda 1-3. I båda fall innefattas -/+ samt 1-3 i aktuell ratingnivå. Vid så kallad split rating gäller andelarna för den lägsta ratingnivån. Ratingkrav ersätts av statlig garanti/borgen om sådan föreligger.

Linköpings universitet 9 (14) Korta räntebärande placeringar (upp till 1 år) RATING FÖRDELNING Min % Max % A-1, K1 och/eller P-1-100 A-2 och/eller P-2-30 Tabell 9 Ratinglimiter för korta räntebärande placeringar Rating enligt Standard & Poor s alternativt Moodys. Vid så kallad split rating gäller andelarna för den lägsta ratingnivån. Ratingkrav ersätts av statlig garanti/borgen om sådan föreligger. Långa räntebärande placeringar (överstigande 1 år) RATING FÖRDELNING Min % Max % AAA/Aaa 35 100 AA/Aa - 75 A/A - 50 BBB/Baa - 30 BB/Ba - 10 B/B - 5 CCC-C/Caa-Ca 5 Tabell 10 Ratinglimiter för långa räntebärande placeringar Rating enligt Standard & Poor s alternativt Moodys. 3.7 EMITTENTRISK För att undvika koncentration av en och samma kreditrisk får högst 10 % av den totala portföljens marknadsvärde exponeras mot en enskild emittent. Undantag görs för svenska staten, Svensk Exportkredit och Kommuninvest. 3.8 TRANSPARENS Samtliga Universitetets investeringar ska vara transparanta vilket innebär att det ska vara tydligt mot vilket underliggande tillgångsslag investeringen är exponerad, samt att det vid varje tidpunkt ska vara möjligt att mäta den faktiska riskexponeringens storlek. 3.9 ÖVRIGT o Blankning av enskilda värdepapper är ej tillåten. o Utlåning av innehavda värdepapper är ej tillåten.

Linköpings universitet 10 (14) 4 REBALANSERING Över tid förändras portföljens allokering på grund av hur marknadsvärdet för de olika komponenterna i portföljen utvecklas. Portföljen ska därmed kontinuerligt bevakas så att de ingående tillgångsslagen inte under- eller överskrider någon limit. Då ett tillgångsslag befinner sig under eller över sina limiter ska portföljen rebalanseras snarast möjligt, med beaktande av kostnader. Vid rebalansering skall justering göras så att innehavet åter motsvarar den andel som specificerats i normalportföljen. Beslut om rebalansering tas av Universitetet. 4.1 TIDPUNKT FÖR REBALANSERING Universitetet ska ta beslut om rebalansering skyndsamt, dock med beaktande av kostnader. Det innebär att en rebalansering kan göras över tid för att inte innebära onödigt stora kostnader. Det innebär också att Universitetet kan avvakta med att genomföra en rebalansering om portföljens vikter av andra orsaker kan förväntas återgå till normalläge inom snar framtid. Tillfällen då det kan vara lämpligt att avvakta med rebalansering kan till exempel vara att det finns planerade inflöden eller förfall i portföljen, eller att en översyn av normalportföljens allokering pågår. I det fall rebalanseringen dröjer längre än en månad ska anledningen till att rebalansering inte genomförts kommenteras som bilaga till månadsrapporten.

Linköpings universitet 11 (14) 5 ANSVAR OCH UPPFÖLJNING För att säkerställa att kapitalförvaltningen sköts enligt policy måste fördelningen av ansvar och regler för uppföljning tydligt klarläggas. 5.1 ANSVARSFÖRDELNING 5.1.1 UNIVERSITETET Universitetet är ytterst ansvarigt för att säkerställa och kontrollera att kapitalförvaltningen sker enligt fastställd placeringspolicy. Därmed ansvarar Universitetet för att utse intern förvaltare samt för att kontrollera att denne utför sitt arbete enligt policy. Universitetet ansvarar även för att policyn uppdateras vid behov. 5.1.2 FÖRVALTARE Förvaltaren ansvarar för att värdepappershandel verkställs inom policyns ramar och är därmed ansvarig inför Universitetet. Förvaltaren ansvarar dessutom för att förse Universitetet med nödvändiga rapporter och information (se kapitel 5.2 Rapportering). 5.2 RAPPORTERING Rapporteringen är ett verktyg för att utvärdera kapitalförvaltningens effektivitet samt för att verifiera att placeringspolicyn efterföljs. Eftersom placeringspolicyn har tydliga ramar för allokering av olika tillgångsslag är det möjligt att på ett strukturerat sätt utvärdera risker och avkastning i portföljen. 5.2.1 RAPPORT EXTERNA FÖRVALTARE Förvaltare ansvarar för att rapport om varje mandats marknadsvärde och resultat sänds till Universitetet så snart som möjligt efter varje månadsskifte. Rapporteringen ska avse det för den aktuella perioden gällande marknadsvärdet på portföljen och dess värdepapper. På samma sätt ska ratingen på olika värdepapper avse den vid rapporteringstillfället gällande ratingen. 5.2.2 RAPPORTERING KAPITALFÖRVALTNING Denna rapport sammanställer de olika förvaltarmandatens rapporter. Rapportering och uppföljning av kapitalförvaltningen ska: 1. verifiera att placeringar och risker överensstämmer med gällande placeringspolicy 2. utvärdera hur pass väl befintlig förvaltning och specifika placeringar presterar, exempelvis jämfört med marknaden. Detta innebär att rapportering till Universitetet minst skall innefatta: o Verifiering kontra gällande placeringspolicy - Portföljens avkastning kontra fastställt avkastningskrav - Tillgångsallokering kontra restriktioner i placeringspolicy - Geografisk allokering för Aktieportföljen - Allokering av Ränteportföljen m a p emittenttyp - Duration och rating för Ränteportföljen o Utvärdering av befintlig förvaltning - Avkastning kontra jämförelseindex - Risk kontra jämförelseindex - Följsamhet och avvikelser mot marknaden - Risk och nyckeltal.

Linköpings universitet 12 (14) BILAGA 1 DEFINITIONER AV KREDITBETYG FRÅN STANDARD & POOR S ( S&P ) OCH MOODY S Moody s utvärderar företags långsiktiga skulder på en skala där Aaa har det bästa betyget och C det sämsta. Varje kreditklass segmenteras i sin tur med en siffra, 1, 2 eller 3, där 1 är bäst och 3 sämst. S&P utvärderar företags långsiktiga skulder på en skala där AAA utgör det högsta betyget och D utgör det lägsta. Inom varje klass segmenteras kreditbetygen genom plus och minus. MOODY S 5 Aaa Obligations rated Aaa are judged to be of the highest quality, with minimal credit risk. Aa Obligations rated Aa are judged to be of high quality and are subject to very low credit risk. A Obligations rated A are considered upper-medium grade and are subject to low credit risk. Baa Obligations rated Baa are subject to moderate credit risk. They are considered medium-grade and as such may possess certain speculative characteristics. Ba Obligations rated Ba are judged to have speculative elements and are subject to substantial credit risk. B Obligations rated B are considered speculative and are subject to high credit risk. Caa Obligations rated Caa are judged to be of poor standing and are subject to very high credit risk. Ca Obligations rated Ca are highly speculative and are likely in, or very near, default, with some prospect of recovery of principal and interest. C Obligations rated C are the lowest rated class of bonds and are typically in default, with little prospect for recovery of principal or interest. STANDARD & POOR S 6 ( S&P ) The issue ratings definitions are expressed in terms of default risk. As such, they pertain to senior obligations of an entity. AAA 5 Källa: www.moodys.com 6 Källa: www.standardandpoors.com

Linköpings universitet 13 (14) An obligation rated AAA has the highest rating assigned by Standard & Poor s. The obligor s capacity to meet its financial commitment on the obligation is extremely strong. AA An obligation rated AA differs from the highest-rated obligations only in small degree. The obligor s capacity to meet its financial commitment on the obligation is very strong. A An obligation rated A is somewhat more susceptible to the adverse effects of changes in circumstances and economic conditions than obligations in higherrated categories. However, the obligor s capacity to meet its financial commitment on the obligation is still strong. BBB An obligation rated BBB exhibits adequate protection parameters. However, adverse economic conditions or changing circumstances are more likely to lead to a weakened capacity of the obligor to meet its financial commitment on the obligation. BB, B, CCC, CC, and C Obligations rated BB, B, CCC, CC, and C are regarded as having significant speculative characteristics. BB indicates the least degree of speculation and C the highest. While such obligations will likely have some quality and protective characteristics, these may be outweighed by large uncertainties or major exposures to adverse conditions. BB An obligation rated BB is less vulnerable to nonpayment than other speculative issues. However, it faces major ongoing uncertainties or exposure to adverse business, financial, or economic conditions, which could lead to the obligor s inadequate capacity to meet its financial commitment on the obligation. B An obligation rated B is more vulnerable to nonpayment than obligations rated BB, but the obligor currently has the capacity to meet its financial commitment on the obligation. Adverse business, financial, or economic conditions will likely impair the obligor s capacity or willingness to meet its financial commitment on the obligation. CCC An obligation rated CCC is currently vulnerable to nonpayment and is dependent upon favorable business, financial, and economic conditions for the obligor to meet its financial commitment on the obligation. In the event of adverse business, financial, or economic conditions, the obligor is not likely to have the capacity to meet its financial commitment on the obligation. CC An obligation rated CC is currently highly vulnerable to nonpayment. C The C rating may be used to cover a situation where a bankruptcy petition has been filed or similar action has been taken, but payments on this obligation are being continued. D An obligation rated D is in payment default. The D rating category is used when

Linköpings universitet 14 (14) payments on an obligation are not made on the date due even if the applicable grace period has not expired, unless Standard & Poor s believes that such payments will be made during such grace period. The D rating also will be used upon the filing of a bankruptcy petition or the taking of a similar action if payments on an obligation are jeopardized. Plus (+) or minus (-) The ratings from AA to CCC may be modified by the addition of a plus or minus sign to show relative standing within the major rating categories.