Godkänt av Styrelsen Typ av dokument Policy

Transkript

1 Framtagen av område/enhet Ekonomi Senast redigerad Godkänt av Styrelsen Typ av dokument Policy Senast redigerat av Maria Cedmert Arkivplats Finanspolicy Stiftelsen Göteborgs Kyrkliga Stadsmissions ("Stiftelsen") finanspolicy är ett övergripande styrdokument med utgångspunkt i ändamålsparagrafen och värdegrunden. Finanspolicyns syfte och omfattning Syftet med policyn är att: - Säkerställa Stiftelsens betalningsförmåga på kort och lång sikt - Säkerställa att Stiftelsens placeringar görs i enlighet med gällande riktlinjer - Säkerställa att Stiftelsens finansverksamhet bedrivs med god intern kontroll - Säkerställa Stiftelsens egna kapital Ansvars- och befogenhetsfördelning Stiftelsens styrelse ansvarar ytterst för Stiftelsens medelsförvaltning och fastställer årligen dess finanspolicy, placeringsreglemente samt styrande dokument för eget kapital, (bilaga till denna policy). Styrelsen utfärdar dessutom fullmakter för teckning av likvida konton samt värdepappershantering. Stiftelsens ekonomiavdelning ansvarar inför styrelse och direktor för den finansiella verksamheten. Stiftelsens dotterbolag skall följa Stiftelsens finanspolicy i tillämpliga delar. Respektive dotterbolags styrelse har ett självständigt ansvar för bolagets finansiella verksamhet. Likviditetshantering Stiftelsen skall ha en god likviditetsplanering för att säkerställa en god betalningsförmåga på såväl kort som lång sikt. Placering av medel och utlåning Stiftelsens långfristiga placeringar skall göras för att uppnå en god avkastning över tid (beräknat som summan av direktavkastning och värdetillväxt) samtidigt som Stiftelsens grundläggande värderingar och principer för hållbarhet vidmakthålles. Stiftelsens regler för placeringar framgår av Stiftelsens placeringsreglemente, bilaga 1. I bilaga 2 finns Riktlinjer för Stiftelsens långsiktiga kapitalförvaltning. Utlåning till dotterbolagen får endast förekomma i mycket begränsad omfattning och enligt särskilt styrelsebeslut. Finansiering Investeringar i anläggningstillgångar såsom fastigheter och fordon och liknande skall i normalfallet finansieras externt. Finansiering kan ske hos i Sverige verksamma banker, bostadsfinansieringsinstitut och finansbolag eller liknande. Checkkredit kan användas för att utjämna likviditetssvängningar över året samt att säkra betalningsförmågan kortsiktigt. Borgensåtaganden och ställda säkerheter Borgensåtaganden och ställda säkerheter skall normalt inte förekomma mellan Stiftelsen och dess dotterbolag eller dotterbolagen emellan. Varje sådant borgensåtagande kräver därför styrelsens godkännande. Gränsvärden eget kapital Styrningen av det egna kapitalet är central för stiftelsens långsiktiga åtagande och överlevnad. Styrelsens styrdokument vad gäller Gränsvärden för det egna kapitalet, bilaga 3, beskriver detta. 1 (1)

2 Framtagen av område/enhet Ekonomi Senast redigerad Godkänt av Styrelsen Typ av dokument Riktlinjer Senast redigerat av Maria Cedmert Arkivplats Placeringsreglemente Stiftelsen Göteborgs kyrkliga stadsmission 1. Finansverksamheten. Stiftelsens finansverksamhet skall hantera likviditet på ett professionellt sätt så att en tillfredställande avkastning erhålles. Avkastningskravet skall alltid formuleras med beaktande av risk och tillgänglighet. Kapitalförvaltning är dock inte en egen verksamhet inom organisationen. 2. Betalningsflöden Likviditetsprognos för närmaste 12 månaderna skall göras inför varje styrelsemöte. Vid behov görs prognos på längre sikt. 3. Hantering av överlikviditet. Vid placering av överlikviditet skall alltid behovet av och möjligheten att amortera lån övervägas. Placering får ske på konto hos svensk bank eller Riksgälden, köp av obligationer och företagscertifikat. Utgivande bolag skall minst ha K1-rating enligt Standard & Poors regler. Undantag kan göras för bolag som ägs av svensk bank eller av svenska staten. 4. Värdepappersförvaltning Placeringsinriktningen skall var långsiktig och placeras i tillgångar som ger betryggande säkerhet. Se vidare bilagan Riktlinjer för Göteborgs Kyrkliga Stadsmissions långsiktiga kapitalförvaltning. Värdepapper som erhålles via gåva eller testamente skall säljas omgående såvida dessa inte överensstämmer med gällande placeringsprofil alternativt fyller upp till jämna börsposter. 5. Valutarisk Placering tillåts endast i svenska kronor. 6. Utlåning Stadsmissionen skall inte låna ut pengar som en del av kapitalförvaltning 7. Upplåning Följande upplåningsformer tillåts: Fastighetslån och checkkredit. 8. Organisation Styrelsens ordförande och direktor, två i förening, beslutar om omplaceringar inom ramen för denna policy. Placeringsråd, bestående av två av styrelsen utsedda styrelseledamöter samt ekonomichef, föreslår omplaceringar vid behov. Direktor och ekonomichef, två i förening, ger banker och kreditinstitut fullmakt att verkställa beslutade omplaceringar inom ramen för denna policy. I de fall värdepapper erhålles via gåva eller testamente skall dessa säljas så snart som möjligt, direktor och ekonomichef, två i förening, har fullmakt att verkställa försäljning av värdepapper erhållna på detta sätt. 1 (2)

3 9. Rapporter Vid varje styrelsemöte skall i direktorsrapporten lämnas en likviditetsprognos och en rapport om aktuella placeringar. 10. Revidering Placeringsreglemente gäller för ett år i taget. Styrelsen skall i samband med beslut om budget ta ställning till reglementet för det kommande året.

4 Riktlinjer för Göteborgs kyrkliga stadsmissions långsiktiga kapitalförvaltning FASTSTÄLLD AV GÖTEBORGS KYRKLIGA STADSMISSIONS STYRELSE

5 Riktlinje långsiktig kapitalförvaltning 1 (20) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND FÖRVALTNINGENS OMFATTNING SYFTE MED RIKTLINJER FÖR LÅNGSIKTIG KAPITALFÖRVALTNING UPPDATERING AV RIKTLINJER FÖR LÅNGSIKTIG KAPITALFÖRVALTNING ÅTAGANDE ÖVERGRIPANDE MÅL AVKASTNINGSKRAV TIDSPERSPEKTIV PLACERINGSSTRATEGI FÖR KAPITALFÖRVALTNINGEN TILLÅTNA TILLGÅNGSSLAG TILLÅTNA ÄGANDEFORMER NORMALPORTFÖLJ VAL AV JÄMFÖRELSEINDEX FÖRVALTNINGENS UTFÖRANDE ETISKA PLACERINGAR RISKHANTERING MARKNADSRISK VALUTARISK RÄNTERISK AKTIEKURSRISK LIKVIDITETSRISK KREDITRISK EMITTENTRISK TRANSPARENS ÖVRIGT KONSEKVENSANALYS REBALANSERING TIDPUNKT FÖR REBALANSERING ANSVAR OCH UPPFÖLJNING STADSMISSIONEN FÖRVALTARE BILAGA 1 DEFINITIONER AV KREDITBETYG FRÅN STANDARD & POOR S ( S&P ) OCH MOODY S ORDLISTA Senast uppdaterad av MC

6 Riktlinje långsiktig kapitalförvaltning 2 (20) 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Stiftelsen Göteborgs kyrkliga stadsmissions (Stadsmissionen) finanspolicy är övergripande styrdokument för hanteringen av organisationens finansiella tillgångar. Finanspolicyn, placeringsreglemente och riktlinjer för långsiktig kapitalförvaltning fastställs av Stadsmissionens styrelse. 1.2 FÖRVALTNINGENS OMFATTNING Detta placeringsreglemente omfattar Stadsmissionens långsiktigt placerade finansiella tillgångar. Förväntad placeringsvolym bedöms årligen i samband med beslut om budget och görs utifrån det likviditetsbehov som rapporteras till styrelsen för kommande 12 månader. Föreliggande riktlinjer för långsiktig kapitalförvaltning omfattar således ej stiftelsens löpande rörelsekapital. 1.3 SYFTE MED RIKTLINJER FÖR LÅNGSIKTIG KAPITALFÖRVALTNING Riktlinjer för långsiktig kapitalförvaltning är ett styrinstrument och ett hjälpmedel för de personer, internt och externt, som arbetar med kapitalförvaltningen. Ansvar, befogenheter, regler och risknivåer definieras och klarläggs, vilket skapar förutsättningar för ett snabbt och korrekt beslutsfattande. 1.4 UPPDATERING AV RIKTLINJER FÖR LÅNGSIKTIG KAPITALFÖRVALTNING Riktlinjer för långsiktig kapitalförvaltning skall uppdateras årligen av Stadsmissionens styrelse.

7 Riktlinje långsiktig kapitalförvaltning 3 (20) 2 ÅTAGANDE 2.1 ÖVERGRIPANDE MÅL Stadsmissionens kapitalförvaltning har till syfte att trygga kapitalets reala värde samt att utöver detta generera en årlig avkastning för finansiering av stiftelsens allmännyttiga ändamål. 2.2 AVKASTNINGSKRAV Tillväxten av kapitalet skall optimeras på lång sikt. Att förvaltningen är optimal innebär att avkastningskravet uppnås till lägsta möjliga risk. Målet för de placerade medlen är att, genomsnittligt över en femårsperiod, nå en avkastning på 3 % realt per annum efter avgifter. Avkastningskravet är definierat utifrån det behov Stadsmissionen har och begränsas av den risk Stadsmissionen kan och är villiga att ta. Detta beskrivs mer utförligt i kapitel 4.10 Konsekvensanalys. 2.3 TIDSPERSPEKTIV För kapital i Stadsmissionen överstiger placeringshorisonten 10 år. Detta skall ses som uttryck för att förvaltningen är långsiktig.

8 Riktlinje långsiktig kapitalförvaltning 4 (20) 3 PLACERINGSSTRATEGI FÖR KAPITALFÖRVALTNINGEN I detta kapitel beskrivs den valda strategin d v s hur Stadsmissionen ska placera sitt kapital för att över tid möta åtagandet. Förändringar i strategin kan påverka möjligheten att möta det uppsatta åtagandet och bör därför föregås av en konsekvensbedömning, se kapitel 4.10 Konsekvensanalys. 3.1 TILLÅTNA TILLGÅNGSSLAG RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER Stadsmissionen får investera i räntebärande värdepapper utställda i svenska kronor alternativt utländska värdepapper där valutarisken gentemot svenska kronor är garderad. Denna regel får dock överträdas i de fall valutarisken är en önskvärd del av exponeringen och den förväntade värdetillväxten AKTIER Stadsmissionen får endast investera i aktier som är börsnoterade, det vill säga som är föremål för regelbunden handel på auktoriserad marknadsplats som står under tillsyn av myndighet. Vid nyemissioner kan avsteg från börsnotering göras under förutsättning att avsikten är att aktierna omgående skall börsnoteras ALTERNATIVA INVESTERINGAR Alternativa investeringar är tillgångar som uppvisar låg korrelation med tillgångsslagen aktier och räntebärande värdepapper. Genom att investera i alternativa placeringar med en låg korrelation kan den totala portföljrisken reduceras. Exempel på alternativa investeringar är tillgångar såsom hedgefonder, råvaror, fastigheter och onoterade aktier LIKVIDA MEDEL Likvida medel är medel på depåkonto, bankräkning och dagsinlåning. Övrig tidsbunden inlåning hänförs till räntebärande värdepapper. Tidsbundna placeringar av överlikviditet skall hållas separerat från den övriga portföljen och skall ej räknas in i underlaget för rebalansering. Tidsbegränsade placeringar får endast ske enligt 4.6 tabell 9. Överlikviditet som är långsiktig (> 1 år) skall tillföras portföljen. 3.2 TILLÅTNA ÄGANDEFORMER DIREKT ÄGANDE Placering får ske i direkt ägande av tillgångsslagen aktier och räntebärande värdepapper samt fastigheter INVESTERINGSFONDER Placering får ske i fonder som har Finansinspektionens, eller motsvarande utländsk myndighets, tillstånd och vars placeringsinriktning överensstämmer med bestämmelserna i denna policy STRUKTURERADE INSTRUMENT Som alternativ till direkt investering i enskilda värdepapper kan investering göras i s.k. strukturerade instrument. Vid köp av strukturerade instrument, såsom Indexcertifikat, Aktieindexobligationer eller liknande, skall emittenten ha låg

9 Riktlinje långsiktig kapitalförvaltning 5 (20) kreditrisk, se tabell 11 i avsnitt Kreditrisk. För att kreditrisknivån ska gälla utesluts SPVs 1 som emittenter. Vid placering i strukturerade instrument skall portföljens limiter om tillgångsslagens andelar beaktas enligt avsnitt 3.3 Normalportfölj. Härvid betecknas exempelvis en aktieindexobligation tillhöra aktieportföljen DERIVATINSTRUMENT Med derivatinstrument avses optioner, terminer och swapavtal. Derivatinstrument får endast användas för att minska risken i portföljen genom att t ex valutasäkra eller kurssäkra en direktplacering i en underliggande tillgång. En position i derivatinstrument får ej vara så stor att ett köp eller en försäljning av underliggande instrument skulle medföra att övriga limiter i detta Placeringsreglemente överskrids. För att valutasäkra portföljens tillgångar får förvaltaren handla med options- och terminsavtal avseende valuta mot svenska kronor. 3.3 NORMALPORTFÖLJ Allokeringen mellan olika tillgångsslag uttrycks som en normalportfölj vilken speglar Stadsmissionens strategi i kapitalförvaltningen. Normalportföljen motsvarar den portföljsammansättning som krävs för att den förväntade avkastningen skall motsvara avkastningskravet över tid. TILLGÅNGSSLAG ALLOKERING Normal (%) Aktier 45 Räntebärande värdepapper 45 Alternativa investeringar 10 Tabell 1 Normalportfölj 1 SPV Special Purpose Veichle, ett bolag konstruerat specifikt för en finansiell lösning ex. att ge ut en obligation.

10 Riktlinje långsiktig kapitalförvaltning 6 (20) Allokeringen i Stadsmissionens portfölj tillåts avvika från normalportföljen enligt tabell 2 nedan. Limiterna innebär + eller med 7 procentenheter. TILLGÅNGSSLAG LIMITER Min (%) Max (%) Aktier Räntebärande värdepapper Alternativa investeringar/intresseportfölj 0 17 Tabell 2 Normalportföljens limiter (gränser) RÄNTEPORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING Ränteportföljen skall placeras i SEK-denominerade eller SEK-hedgade (valutasäkrade) räntebärande värdepapper. Denna regel får dock överträdas i de fall valutarisken är en önskvärd del av exponeringen och den förväntade värdetillväxten, exempelvis vid investeringar i obligationer utgivna i tillväxtmarknader. Ränteportföljen kan delas upp i olika emittenttyper där man skiljer på värdepapper emitterat av företag, stat eller bolåneinstitut (hypotek). Risken i ränteportföljen hanteras genom begränsningar i duration (tabell 5) samt i kreditratinglimiter (kap. 4.6 tabell 9 och 10). Ränteportföljen ska följa allokeringen mellan företagsobligationer och nominellaoch reala stats och bostadsobligationer enligt nedanstående tabell. Med reala räntebärande värdepapper avses obligationer där avkastningen är inflationsskyddad. TYP AV RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER ALLOKERING Normal (%) Nominella Svenska Stats- och 40 Bostadsobligationer Reala Svenska Statsobligationer 30 Företagsobligationer Investment Grade 30 Tabell 3 Fördelning räntebärande värdepapper Allokeringen i portföljen för räntebärande värdepapper tillåts avvika enligt nedanstående tabell: RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER Nominella Svenska Stats- och Bostadsobligationer Reala Svenska Stats- och Bostadsobligationer Företagsobligationer Investment Grade Tabell 4 Ränteportföljens limiter Min (%) Max (%) Rörande allokering inom företagsobligationer ska målsättningen vara att portföljen ska uppnå en god diversifiering avseende både enskilda emittenter, branscher samt regioner. DURATION Begreppet duration används för att ange en tillgångs räntekänslighet. Den genomsnittliga durationen i ränteportföljen skall ungefärligt motsvara den aktuella durationen för portföljens jämförelseindex. Det innebär att en genomsnittlig duration för nominella stats- och bostadsobligationer på ca 3,5 år och för reala statsobligationer på ca 8 år. I fallet med företagsobligationer

11 Riktlinje långsiktig kapitalförvaltning 7 (20) varierar durationen beroende på val av marknad samt typ av produkt och tillåts vara lägre än valt jämförelseindex. Limiterna för den räntebärande portföljen anger de gränser inom vilka durationen för respektive tillgångsslag tillåts variera. Om durationen för företagsobligationsindex är 4,5 år, durationen för nominella stats- och bostadsobligationsindex är 3,5 år och durationen för reala svenska statsobligationer är 8 år skall durationslimiterna för respektive tillgångsslag tillåtas variera enligt tabell 5 nedan. RÄNTEBÄRANDE DURATIONSLIMITER Min Max Företagsobligationer 0 år 4,5 + 2 år Nominella Svenska Stats- 3,5 1 år 3,5 + 1 år och bostadsobligationer Reala Svenska 8 1 år år Statsobligationer Tabell 5 - Durationslimiter AKTIEPORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING I förvaltningen av aktieportföljen antas en neutral portföljstruktur vad gäller den geografiska allokeringen. Denna skall baseras på respektive regions aktuella marknadsvikt i MSCI All Country World Index, se Tabell 6, med undantaget att andelen svenska aktier överviktas och sätts till 20 %. MSCI All Country World Index uppdateras en gång per månad, nedan visas den aktuella andelen vid policyns senaste uppdatering. AKTIER FÖRDELNING (Aktuell andel %) Sverige 20 Europa exkl. Sverige 17 USA 45 Japan 6 Pacific exkl. Japan 3 Emerging Markets 8 Totalt 100 Tabell 6 Aktieportföljens geografiska fördelning Baserat på vikter för MSCI All Country World Index per , förutom övervikt Sverige För aktieportföljen gäller att varje region maximalt får avvika +/- 5 procentenheter från gällande allokering enligt världsindex ALTERNATIVA PORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING Målsättningen med sammansättningen av den alternativa portföljen är att den som helhet ska ha en låg korrelation gentemot aktie- och ränteportföljen. 3.4 VAL AV JÄMFÖRELSEINDEX De jämförelseindex som används vid utvärdering av förvaltningen skall i rimlig omfattning täcka de marknader de skall representera. De jämförelseindex som används för aktieportföljen skall i samtliga fall beräknas inklusive återinvesteringar av utdelningar.

12 Riktlinje långsiktig kapitalförvaltning 8 (20) Följande index skall användas för utvärdering av aktieportföljen: Marknad Jämförelseindex Vikt Sverige SIX Return Index - SIXRX 20% Utländska aktier MSCI All Country World Index Total Return Net 80% (eller regionsspecifik MSCI TR Net) Tabell 7 Nedanstående index skall användas för utvärdering av ränteportföljen: Marknad Jämförelseindex Vikt Realränteobligationer OMRX Real 30 % Nominella Obligationer OMRX Bond 40 % Företagsobligationer Investment Grade NOMX Credit SEK 30 % Tabell 8 För utvärdering av alternativa placeringar skall huvudregeln vara att jämförelseindex i rimlig grad skall motsvara underliggande tillgång. I de fall ett sådant jämförelseindex inte är relevant skall jämförelseindex utgöras av exempelvis riskfri ränta + 2 %-enheter. 3.5 FÖRVALTNINGENS UTFÖRANDE FÖRVARING AV VÄRDEPAPPER Portföljens tillgångar skall förvaras hos: o Värdepappersbolag som har Finansinspektionens tillstånd att ta emot värdepapper för förvaring, enligt 2 kap. 2 p.1 Lag om värdepappersmarknaden (2007:528), eller o Utländska institutioner som har tillstånd motsvarande det som anges i punkt 1 och som står under tillsyn av myndigheter eller annat behörigt organ FÖRVALTARE Förvaltare kan vara intern och extern. o Med intern förvaltare avses Stadsmissionen o Med extern förvaltare avses juridisk person som enligt Stadsmissionens direktiv administrerar Stadsmissionens kapital. Extern förvaltare som anlitas skall uppfylla kraven om godkänd motpart enligt Motparter FÖRVALTNINGSSTIL Portföljen skall förvaltas utifrån Stadsmissionens uppställda mål samtidigt som en kostnadseffektiv lösning eftersträvas. Portföljen skall även utformas så att risker som inte förväntas ge bidrag till avkastningen ej får förekomma. Mot bakgrund av detta skall: o aktieportföljen till största delen (minst 80 %) förvaltas indexnära 2 o ränteportföljen förvaltas indexnära med företagsobligationer som undantag o strategisk allokering mellan tillgångsslagen får ej överlåtas till förvaltare utan regleras i riktlinjer för långsiktig kapitalförvaltning o dubbelmandat bör undvikas 3. 2 Indexförvaltning till låg kostnad 3 Dubbelmandat innebär att två eller fler förvaltare investerar i samma tillgångar; risken är en förvaltning till högre kostnader samt att förvaltare tar motsatta positioner

13 Riktlinje långsiktig kapitalförvaltning 9 (20) Aktiv förvaltning ska användas endast på marknader där indexförvaltning inte fungerar tillfredsställande med hänsyn till kostnader och precision i följsamhet mot index eller där indexering efter marknadsvärde ej är önskvärt på grund av tillgångsslagets natur MOTPARTER Godkända motparter vid transaktioner med portföljens tillgångar är: o Värdepappersinstitut som har Finansinspektionens tillstånd för investeringstjänster och investeringsverksamheter, enligt 2 kap. 1 p.1-4 Lag om värdepappersmarknaden (2007:528), o Utländsk institution som har tillstånd motsvarande det som anges ovan och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. o Derivatkontrakt får endast ingås med motpart som har en hög rating (minst motsvarande Standard & Poor s eller Moody s nivå A för långa värdepapper). I motsats till kreditriskbegränsningar i ränteportföljen (se kap. 4.6) godkänns här ej motparter utan rating från Standard & Poor s eller Moody s. Transaktioner skall ske enligt principen betalning mot leverans. Undantag från denna princip är tillåten vid tillfällen då det normala förfarandet är annat, exempelvis vid nyemissioner VÄRDESÄKRING AV AKTIEINNEHAV För aktieinnehav i form av strukturerade instrument finns möjligheter till värdesäkring. För en långsiktigt hållbar strategi skall specifikt aktieinnehav som skall värdesäkras ha uppnått ackumulerad förväntad avkastning, beaktat kostnader för värdesäkringen. Hänsyn skall alltså tas till hur innehavets marknadsvärdeutveckling varit sedan dess start MÅL FÖR PORTFÖLJENS FÖRVALTNINGSKOSTNADER En kostnadseffektiv förvaltning är en viktig del i arbetet med att uppnå god avkastning i förhållande till vald risknivå. Vid implementering av Stadsmissionens förvaltning ska därför uppdrag upphandlas med total kostnad för förvaltningen som central utvärderingsparameter, givet att övriga ställda krav på förvaltningsuppdraget uppfylls.

14 Riktlinje långsiktig kapitalförvaltning 10 (20) 3.6 ETISKA PLACERINGAR Samtliga Stadsmissionens investeringar innefattas av normbaserad- samt negativ screening. Den normbaserade screeningen innebär att investering inte får göras i bolag som bryter mot internationella normer och konventioner. Detta baseras på FNs Global Compacts tio principer, OECDs riktlinjer för multinationella bolag, ILO:s kärnkonventioner om arbetsrätt samt andra internationellt accepterade normer. Den etiska grundvalen för Stadsmissionens investeringar ska dessutom alltid följa FN:s riktlinjer i enlighet med UNPRI:s Principles for Responsible Investments. Dessutom ska placeringar inte ske i företag som inte följer nationella lagar och andra regelverk. Den negativa screeningen innefattar industrier vars verksamhet inte ligger i linje med vad Stadsmissionen anser vara etiskt eller hållbart. Placeringar får ej göras i bolag vars omsättning genom produktion eller distribution överstiger 5 % från följande verksamheter: Vapen Alkohol Tobak Spel Pornografi Vid osäkerhet av etiska skäl ska grundregeln vara att avstå från placering. Om placering av misstag skett i oetisk verksamhet ska engagemanget snarast avyttras.

15 Riktlinje långsiktig kapitalförvaltning 11 (20) 4 RISKHANTERING Placeringar innebär som regel ett risktagande. Om kapitalförvaltningen är effektiv erhålls en ökad förväntad avkastning genom en höjd risknivå, och en lägre risk erhålls på bekostnad av en lägre förväntad avkastning. För att minska portföljens risk gäller begränsningarna i detta kapitel. Portföljens risk regleras härutöver praktiskt genom tillgångsallokering och limiter. 4.1 MARKNADSRISK Marknadsrisk är risker som är förknippande med rörelser på de underliggande marknader där portföljen är placerad. 4.2 VALUTARISK Utgångspunkten vid förvaltning av Stadsmissionens portfölj är att i största utsträckning, med beaktande av kostnader, begränsa valutarisken i förvaltningen. Anledningen till detta är att Stadsmissionens åtagande är definierat i SEK. 4.3 RÄNTERISK Ränterisk innebär att marknadsvärdet på räntebärande värdepapper faller när det allmänna ränteläget stiger, och omvänt. Ränterisken mäter portföljens exponering mot förändringar i marknadsräntan. Ränterisken hanteras genom portföljens duration (se avsnitt 3.3.1). 4.4 AKTIEKURSRISK Aktiekursrisk innebär risken att aktiekurser utvecklas på ett, för portföljens värde, ofördelaktigt sätt. Aktiekursrisken minskas med hjälp av spridning på flera olika geografiska marknader (se Aktieportföljens sammansättning). 4.5 LIKVIDITETSRISK Investeringar ska i huvudsak göras i värdepapper som håller god likviditet, dvs. där avslut kan göras på kort notis och där skillnaden mellan köp- och säljkurs inte överstiger 10 %. Undantag från detta är strukturerade instrument och fastigheter. 4.6 KREDITRISK För att minska risken att låntagaren inte fullgör sina betalningsförpliktelser skall nedanstående begränsningar gälla vid placering i räntebärande värdepapper samt strukturerade instrument. Avseende räntebärande värdepapper definieras korta räntebärande som tillfälliga placeringar av likvida medel med löptid kortare än 1 år medan långa placeringar definieras som strategiska räntebärande innehav (även de med kortare löptid än 1 år) samt tillfälliga placeringar med löptid längre än 1 år. Med rating avses kreditrating utfärdad av kreditratinginstituten Standard & Poor s eller Moody s. I de fall sådan rating inte finns att tillgå, exempelvis inom företagsobligationer, godkänns kreditrating i enlighet med ovanstående kreditinstituts kriterier utfärdad av annan aktör under förutsättning att denna är oberoende. Målsättningen är att kreditratingar från tillförlitliga aktörer ska finnas för samtliga värdepapper i ränteportföljen. Rating från aktör vilken även agerar bookrunner 4 eller som förvaltar värdepappret i fråga godkänns ej. 4 Den finansiella aktör som utfärdat obligationen och därmed marknadsför den.

16 Riktlinje långsiktig kapitalförvaltning 12 (20) Tabellerna 9 till 11 visar lägsta tillåtna rating. Tillfälliga korta räntebärande placeringar (upp till 1 år) RATING FÖRDELNING Min % Max % A-1, K1 och/eller P A-2 och/eller P-2-20 Tabell 9 - Rating enligt Standard & Poor s alternativt Moody s kriterier. 5 Långa räntebärande placeringar (överstigande 1 år) RATING FÖRDELNING Min % Max % AAA/Aaa AA/Aa - 50 A/A - 50 BBB/Baa2-30 BB/Ba 2 B/B 0 CCC-C/Caa-Ca 0 Tabell 10 - Rating enligt Standard & Poor s alternativt Moody s kriterier. Strukturerade instrument RATING FÖRDELNING Min % Max % AAA/Aaa AA/Aa A/A - 10 Tabell 11 - Rating enligt Standard & Poor s alternativt Moody s kriterier. 4.7 EMITTENTRISK För att undvika koncentration av en och samma kreditrisk får högst 10 % av den totala portföljens marknadsvärde exponeras mot en enskild emittent. Undantag görs för svenska staten, Svensk Exportkredit och Kommuninvest. 4.8 TRANSPARENS Samtliga Stadsmissionens investeringar ska vara transparanta vilket innebär att det ska vara tydligt mot vilket underliggande tillgångsslag investeringen är exponerad, samt att det vid varje tidpunkt ska vara möjligt att mäta den faktiska riskexponeringens storlek. 4.9 ÖVRIGT o o o Blankning av enskilda värdepapper är ej tillåten. Utlåning av innehavda värdepapper är ej tillåten. Upplåning för investering i värdepapper är ej tillåtet KONSEKVENSANALYS Konsekvensanalysen är en redogörelse för de ekonomiska konsekvenserna av den placeringsstrategi som Stadsmissionen antagit. Vid avgörande förändringar i Stadsmissionens placeringsstrategi bör en ny konsekvensanalys utformas. 5 Vid så kallad split rating gäller andelarna för den lägsta ratingnivån. Ratingkrav ersätts av statlig garanti/borgen om sådan föreligger.

17 Riktlinje långsiktig kapitalförvaltning 13 (20) KVANTIFIERING AV AVKASTNING OCH RISK Utifrån allokeringen i placeringsstrategin, se Normalportfölj, erhålls för portföljen en förväntad årlig avkastning på ca 4,1 % och en förväntad årlig standardavvikelse på 7,6 %. Utifrån dessa värden redovisas portföljens förväntade utfall 6 i tabell 12. Sannolikhet för utfall Indexerat belopp Min Max 95 % % Tabell 12 - Baserat på data från Thomson Reuters Konsekvensanalysen i tabell 12 kan tolkas som den förväntade sannolikheten att portföljvärdet ska befinna sig inom ett visst intervall inom ett år. Om portföljens värde i början av perioden är 100 kr förväntas den 5 av 100 år att befinna sig antingen under 89 kr eller över 119 kr. På samma sätt förväntas portföljen befinna sig utanför intervallet 84 till 124 kr i 1 av 100 år. Observera att konsekvensanalysen gör antagandet att avkastningarna är normalfördelade vilket har vissa begränsningar men ger en möjlighet att uppskatta risken. 6 Utfallen är beräknade utifrån antagandet att den förväntade avkastningen är normalfördelad N(0,041;0,076) dvs. 4,1 % förväntad avkastning och 7,6 % förväntad standardavvikelse

18 Riktlinje långsiktig kapitalförvaltning 14 (20) 5 REBALANSERING Över tid förändras portföljens allokering på grund av hur marknadsvärdet för de olika komponenterna i portföljen utvecklas. Portföljen ska därmed kontinuerligt bevakas så att de ingående tillgångsslagen inte under- eller överskrider någon limit. Då ett tillgångsslag befinner sig under eller över sina limiter ska portföljen rebalanseras snarast möjligt, med beaktande av kostnader. Vid rebalansering skall justering göras så att innehavet åter motsvarar den andel som specificerats i normalportföljen. 5.1 TIDPUNKT FÖR REBALANSERING Intern förvaltare ska ta beslut om rebalansering skyndsamt, dock med beaktande av kostnader. Med beaktande av kostnader menas att portföljen inom högst 2 månader väntas återgå till normalläge genom exempelvis planerade inflöden, förfall av produkter eller att en översyn av normalportföljens allokering pågår. I det fall rebalanseringen dröjer längre än en månad ska anledningen till att rebalansering inte genomförts kommenteras som bilaga till månadsrapporten.

19 Riktlinje långsiktig kapitalförvaltning 15 (20) 6 ANSVAR OCH UPPFÖLJNING 6.1 STADSMISSIONEN Övergripande ansvars- och befogenhetsfördelning mellan styrelsen, placeringsnämnd, placeringsrådet och ekonomichefen: STYRELSEN Styrelsens huvudsakliga uppgift är att: o fastställa Stadsmissionens riktlinjer för långsiktig kapitalförvaltning, o utse två av styrelseledamötena att ingå i placeringsrådet PLACERINGSNÄMNDEN Utgörs av styrelsens ordförande samt direktor. Placeringsnämnden ansvarar för att: o fatta beslut om förändring av placeringar, o fatta beslut om att anlita/avveckla extern förvaltare, o protokollföra beslut PLACERINGSRÅDET Placeringsrådet ansvarar för: o bereda beslutsunderlag samt att ta fram förslag på förändringar i riktlinjer för långsiktig kapitalförvaltning till styrelsen, o förslag på förändring av placeringar, o rebalansering av portfölj vid överträdande av limiter, o förslag på externa förvaltare, o kvartalsvis översikt av portföljens utveckling och allokering, o protokollföra beslut EKONOMICHEF Ekonomichefen ansvarar för: o verkställandet av beslut avseende kapitalförvaltningen, o kvartalsvis rapportering för kapitalförvaltningen till placeringsnämnden, o genomförande av rebalansering till normalportfölj när limiter överskrids. 6.2 FÖRVALTARE FÖRVALTNING Förvaltare innehar ansvar för att den löpande kapitalförvaltningen sker i enlighet med gällande riktlinjer för långsiktig kapitalförvaltning RAPPORTERING Förvaltare ansvarar för att rapport om placeringarnas fördelning och resultat sänds till Stadsmissionen så snart som möjligt efter varje månadsskifte.

20 Riktlinje långsiktig kapitalförvaltning 16 (20) 7 BILAGA 1 DEFINITIONER AV KREDITBETYG FRÅN STANDARD & POOR S ( S&P ) OCH MOODY S Moody s utvärderar företags långsiktiga skulder på en skala där Aaa har det bästa betyget och C det sämsta. Varje kreditklass segmenteras i sin tur med en siffra, 1, 2 eller 3, där 1 är bäst och 3 sämst. S&P utvärderar företags långsiktiga skulder på en skala där AAA utgör det högsta betyget och D utgör det lägsta. Inom varje klass segmenteras kreditbetygen genom plus och minus. MOODY S 7 Aaa Obligations rated Aaa are judged to be of the highest quality, with minimal credit risk. Aa Obligations rated Aa are judged to be of high quality and are subject to very low credit risk. A Obligations rated A are considered upper-medium grade and are subject to low credit risk. Baa Obligations rated Baa are subject to moderate credit risk. They are considered medium-grade and as such may possess certain speculative characteristics. Ba Obligations rated Ba are judged to have speculative elements and are subject to substantial credit risk. B Obligations rated B are considered speculative and are subject to high credit risk. Caa Obligations rated Caa are judged to be of poor standing and are subject to very high credit risk. Ca Obligations rated Ca are highly speculative and are likely in, or very near, default, with some prospect of recovery of principal and interest. C Obligations rated C are the lowest rated class of bonds and are typically in default, with little prospect for recovery of principal or interest. STANDARD & POOR S 8 ( S&P ) The issue ratings definitions are expressed in terms of default risk. As such, they pertain to senior obligations of an entity. AAA 7 Källa: 8 Källa:

21 Riktlinje långsiktig kapitalförvaltning 17 (20) An obligation rated AAA has the highest rating assigned by Standard & Poor s. The obligor s capacity to meet its financial commitment on the obligation is extremely strong. AA An obligation rated AA differs from the highest-rated obligations only in small degree. The obligor s capacity to meet its financial commitment on the obligation is very strong. A An obligation rated A is somewhat more susceptible to the adverse effects of changes in circumstances and economic conditions than obligations in higherrated categories. However, the obligor s capacity to meet its financial commitment on the obligation is still strong. BBB An obligation rated BBB exhibits adequate protection parameters. However, adverse economic conditions or changing circumstances are more likely to lead to a weakened capacity of the obligor to meet its financial commitment on the obligation. BB, B, CCC, CC, and C Obligations rated BB, B, CCC, CC, and C are regarded as having significant speculative characteristics. BB indicates the least degree of speculation and C the highest. While such obligations will likely have some quality and protective characteristics, these may be outweighed by large uncertainties or major exposures to adverse conditions. BB An obligation rated BB is less vulnerable to nonpayment than other speculative issues. However, it faces major ongoing uncertainties or exposure to adverse business, financial, or economic conditions, which could lead to the obligor s inadequate capacity to meet its financial commitment on the obligation. B An obligation rated B is more vulnerable to nonpayment than obligations rated BB, but the obligor currently has the capacity to meet its financial commitment on the obligation. Adverse business, financial, or economic conditions will likely impair the obligor s capacity or willingness to meet its financial commitment on the obligation. CCC An obligation rated CCC is currently vulnerable to nonpayment and is dependent upon favorable business, financial, and economic conditions for the obligor to meet its financial commitment on the obligation. In the event of adverse business, financial, or economic conditions, the obligor is not likely to have the capacity to meet its financial commitment on the obligation. CC An obligation rated CC is currently highly vulnerable to nonpayment. C The C rating may be used to cover a situation where a bankruptcy petition has been filed or similar action has been taken, but payments on this obligation are being continued.

22 Riktlinje långsiktig kapitalförvaltning 18 (20) D An obligation rated D is in payment default. The D rating category is used when payments on an obligation are not made on the date due even if the applicable grace period has not expired, unless Standard & Poor s believes that such payments will be made during such grace period. The D rating also will be used upon the filing of a bankruptcy petition or the taking of a similar action if payments on an obligation are jeopardized. Plus (+) or minus (-) The ratings from AA to CCC may be modified by the addition of a plus or minus sign to show relative standing within the major rating categories.

23 Riktlinje långsiktig kapitalförvaltning 19 (20) 8 ORDLISTA Aktieindexobligation- är en strukturerad produkt bestående av en obligation och en option. Syftar till att få exponering mot en underliggande marknad samtidigt som nominellt belopp garanteras. Aktieindexcertifikat Fungerar som en aktieindexobligation men innehåller också en säljoption vilket gör att investeraren följer med i både uppgång och i nedgång. Allokering Fördelningen av tillgångar i en portfölj; det kan t. ex. vara mellan olika tillgångsklasser (aktier, räntor etc.) eller regioner (Sverige, världen) Blankning Innebär att man lånar någon annans tillgång (aktie), säljer den och senare köper tillbaka den till ett förhoppningsvis lägre pris. Man spekulerar i en tillgångs värdeminskning. Depåkonto Även kallat värdepappersdepå, är en typ av konto där man förvarar värdepapper som aktier, optioner, obligationer etc. Derivatinstrument Finansiellt kontrakt kopplat till specifika händelser vid en bestämd tidpunkt i framtiden. Ett derivat är ett avtal mellan två parter där en part har skyldighet att följa avtalet och den andra parten har rättigheten (dock inte alltid skyldigheten) att följa avtalet. Exempel på derivat är optioner, terminer och swapavtal. Duration Ett speciellt mått på hur lång tid det återstår innan pengar för en obligation betalas tillbaka (obs. ej samma sak som tid till förfall). Definitionen är en matematisk formel som beräknar de olika kupongerna samt förfallet. Durationen är ett mått på en obligations känslighet för förändringar i marknadsräntan. Emittent Den part som ställer ut ett värdepapper (obligation, aktie eller derivatinstrument). Förfall - Det datum då ett instrument upphör och den slutliga uppgörelsen ska ske mellan de olika parterna. Exempelvis när en obligation förfaller ska lånet betalas tillbaka. Hedgefond Egentligen kallat specialfond. En hedgefond har större möjlighet att köpa olika typer av värdepapper än en vanlig fond. Exempelvis kan den köpa och ställa ut optioner, vilket gör att den kan utnyttja marknadsrörelser både uppåt och nedåt. Korrelation Är ett mått på hur två tillgångars värde rör sig med varandra. Exempelvis visar aktierna Scania och Volvo högre korrelation än aktierna Apple och Boliden eftersom de båda förra verkar i samma bransch och i samma land. Limit Anger begränsningarna (i procentenheter) i allokeringen av portföljen. Nyemission Detta är när ett bolag ger ut nya aktier för att öka det egna kapital. Optioner Kontrakt mellan två parter som avser leverans av en produkt vid en framtida tidpunkt till ett visst pris. Köparen (dock inte säljaren) har rätt att avstå från köpet.

24 Riktlinje långsiktig kapitalförvaltning 20 (20) Rating Ett engelskt ord som på svenska översätts till kreditvärdering som görs av ett kreditvärderingsinstitut (ex. S&P) Rebalansering Den process (försäljning/köp av värdepapper) som gör att portföljen återgår till den definierade normalportföljen. SEK-denominerad Anger att ett värdepapper är utgett i svenska kronor, exempelvis en obligation. Detta innebär att lånet är i SEK och att det därmed ska betalas tillbaka i SEK. SEK-hedgad Valutasäkring mot svenska kronor. Köps en amerikansk aktie i USD med SEK-hedge kommer värdet på denna tillgång endast att bero av värdet på aktien i USD utan koppling till kursen mellan SEK/USD. Strukturerad produkt En sammansättning av olika värdepapper, exempelvis en obligation och en aktieindexoption som bildar en aktieindexobligation. Swapavtal Derivatinstrument som utgör ett avtal mellan två parter att göra betalningar mellan varandra i framtiden enligt vissa villkor. Ordet Swap är engelska för byte och anger att avtalsparterna byter risker och betalningsströmmar med varandra. Terminer Kontrakt mellan två parter som avser leverans av en produkt vid en framtida tidpunkt till ett visst pris. Både köpare och säljare har skyldighet att genomföra avtalet.

25 Framtagen av område/enhet Ekonomi Senast redigerad Godkänt av Styrelsen Typ av dokument Riktlinjer Senast redigerat av Maria Cedmert Arkivplats Stiftelsen Göteborgs kyrkliga stadsmission Styrdokument avseende gränsvärden för egna kapitalet Inledning Göteborgs kyrkliga stadsmission är en idéburen organisation med en kristen och humanistisk värdegrund. Vi vill ta ett samhällsansvar genom att rikta uppmärksamhet på svåra sociala omständigheter och utsatthet. Vi vill både påverka och göra en insats mot missförhållanden, samt stärka den enskilde till livsmod och eget ansvar. Ekonomin för Göteborgs kyrkliga stadsmission redovisas såväl för moderföretaget Stiftelsen Göteborgs kyrkliga stadsmission som för koncernen. I koncernen ingår de båda helägda dotterbolagen Göteborgs kyrkliga stadsmission Bistånd och entreprenad AB och Göteborgs kyrkliga stadsmission Fastighet AB. I stiftelsens regi drivs vårt sociala arbete för stadens mest utsatta, som huvudsakligen finansieras via insamlade medel, offentliga medel och projektmedel samt egen finansiell förvaltning. I Bistånd och entreprenad utförs tjänster enligt bl.a Socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen på tidsbegränsade uppdrag av främst Göteborgs stad, kranskommuner, VGR och Arbetsförmedlingen. Samtliga uppdrag i Bistånd och entreprenad är upphandlade enligt Lagen om offentlig upphandling (LoU), utförs i något enstaka fall enligt Lagen om Valfrihet (LoV) eller annan avtalsform eller bedrivs i IOP (idéburet offentligt partnerskap). I Göteborgs kyrkliga stadsmission Fastighet AB bedrivs fastighetsförvaltning av koncernens fastigheter. I FRIIs kvalitetskod kravställs att organisationen skall ha styrande dokument som beskriver gränsvärden för organisationens egna kapital. Av dokumentet ska framgå vilka åtgärder som ska vidtas om värdet över- eller understiger fastställda gränsvärden. Eget kapital Göteborgs Stadsmissions egna kapital består dels av fritt eget kapital, som organisationen genererat genom tidigare års överskott, dels av fonder som betraktas som bundet eget kapital samt av reserverade ändamålsbestämda medel. Dessutom har Göteborgs Stadsmission ett övervärde (marknadsvärdet överstiger bokfört värde) på fastigheter, som inte räknas in i det egna kapitalet, som motsvarar ca 70 % av ett års totala kostnader för Stiftelsen (beräknat som ett genomsnitt av åren ). Verksamheterna drivna inom bolagen bör generera ett överskott för framtida verksamhetsutveckling, eller möjliga verksamhetsavvecklingar, kommande investeringar och annan återinvestering av i verksamheten i form av kompetensuppbyggnad. En viss del av överskottet från bolagen återförs till stiftelsen i form av aktieutdelning för att ytterligare stärka och möjliggöra stiftelsens uppdrag att verka bland människor i utsatthet.

26 Framtagen av område/enhet Ekonomi Senast redigerad Godkänt av Styrelsen Typ av dokument Riktlinjer Senast redigerat av Maria Cedmert Arkivplats Även på stiftelsesnivå redovisas ibland ett överskott. Detta förklaras av att tänkta utgifter inte matchas av verkliga intäkter under den 12-månaders period som redovisas. Överskott läggs till balanserat resultat eller, en gåva som inte förbrukats för ett visst ändamål, till ändamålsbestämda medel. Syfte med Styrdokument avseende gränsvärden för egna kapitalet För att säkerställa det långsiktiga uppdraget och åtagandena, skapa stabilitet och minimera den ekonomiska sårbarheten ska ett eget kapital finnas. Denna policy reglerar gränsvärden för Göteborgs Stadsmissions egna kapital, samt anger åtgärder som ska vidtas om värdet väsentligt överstiger eller understiger fastställda gränsvärden. Vidare fastställer policyn hur reserverade ändamålsbestämda medel ska behandlas. Gränsvärden Enligt Frii:s rekommendation bör den nedre gränsen för det egna kapitalet utgöras av ett belopp som motsvarar minst ett års totala kostnader. Göteborgs kyrkliga stadsmission bedömer att detta bör ses i form av den bedömda genomsnittliga totala kostnaden per år under den kommande 3-årsperioden. Det egna kapitalet i förhållande till den årliga kostnadsmassan ska för Stiftelsen uppgå till %. För koncernen ska en uppföljning göras årligen, baserat på fastställd årsredovisning, och målet är att det egna kapitalet i förhållande till den årliga kostnadsmassan ska uppgå till %. Risker Gränsvärdet för det egna kapitalet tar hänsyn till de bedömda risker som finns i respektive verksamhetsområde, volymen på kostnader för respektive verksamhetsområde samt risken att verksamheten väsentligt tär på det egna kapitalet. Härigenom, och tack vare övervärdet på fastigheterna, bedömer styrelsen att det finns tillräckliga reserver för att på ett strukturerat sätt kunna avveckla eller reducera verksamhetsområden inom Göteborgs Stadsmission om nödvändigt, dvs. om verksamhetsintäkter försämras alternativt kostnadsmassan ökar kraftigt och oförutsett. Avvikelser och åtgärder I den händelse någon av gränserna för det egna kapitalet skulle passeras, kommer styrelsen att omedelbart se över vilka åtgärder som kan behöva vidtas. Om gränsvärdet väsentligt över- eller understigs har Göteborgs Stadsmission interna åtgärdsplaner. Om gränsvärdet understigs kan åtgärdena utgöras av att minska tillväxttakten, att planera för årliga överskott på 3-5% över tid som kan avsättas till eget kapital. Vid stora avvikelser som medför stor risk kan fastigheter säljas för att frigöra kapital. Om gränsvärdet väsentligt överstigs kan ändamålsverksamheten utökas.

27 Framtagen av område/enhet Ekonomi Senast redigerad Godkänt av Styrelsen Typ av dokument Riktlinjer Senast redigerat av Maria Cedmert Arkivplats Ändamålsbestämda medel Ändamålsbestämda medel utgör en riktad finansiering och kan endast användas till ett givet specifikt ändamål, verksamhet eller projekt. Dessa är till övervägande del ändamålsbestämda gåvor, men kan vara offentliga medel. Följande gäller för hanteringen av ändamålsbestämda medel: Ändamålsbestämda medel skall betraktas som gåvogivarens pengar till dess att de är använda. Varje ianspråktagande av ändamålsbestämda medel ska vara dokumenterat planlagd. Områdeschef i samråd med ekonomichef ansvarar för att upprätta en plan över flöden och användning som beskriver hur medlen förfogas samt anger en tidsgräns för när medel skall förbrukas. Tidsgränsen skall normalt sett aldrig överstiga 5 år. Avsättningar och ianspråktaganden av reserverade ändamålsbestämdamedel ska särredovisas.