Skog & Ekonomi Nummer 1 februari/mars 2007 BANKENS ANALYS AV VIRKESMARKNADEN TRÄVAROR Sågverken fortsätter höja trävarupriserna Sidan 2 Virkesbalansen i obalans Sidan 2 Tullar chockhöjer kostnaden för Ryskt virke Sidan 3 Högtryck i skogen ger goda virkespriser Sidan 3 Stormen Per sänker virkesflödet Sidan 3 Massavedspriserna går upp i omvärlden Sidan 3 SÅGVERKEN INVESTERAR MOT TIMMERBRIST! Allt talar för att södra Sveriges sågverk går mot en mycket kraftig brist på råvara inom några år. Sågverkens lönsamhet är i dag bättre än någonsin och dagens vinster investeras ofta i ökad produktionskapacitet. Med redan genomförda och planerade investeringar kommer vi att se en kraftig brist på timmer framförallt i södra Sverige. Stormen Gudrun inledde med att fälla grov barrskog med stor timmerandel och därefter har sågverken ökat produktionen kraftigt. Enligt en pinfärsk studie från Skogsstyrelsen hade man redan med 2004 års produktion ett långsiktigt underskott på 0,8 Milj m 3 fub barrtimmer, inkluderat Gudruneffekten. Enligt Danske Banks undersökning räknar Sydsveriges större sågverk med ett ökat behov av timmer på 3,3 miljoner m 3 fub fram till 2008. Det ger ett långsiktigt underskott på ca 4 Milj m 3 per år! Med stora lager hos flera sågverk och barkborreskador som driver avverkningarna ser vi ingen virkesbrist de närmaste åren. Men på sikt så går inte ekvationen ihop. Man kan se tre alternativ: import, klenare dimensioner eller nerdragningar. Att förlita sig på import känns osäkrare än någonsin. Att såga klenare dimensioner ger en ökad konkurrens mot massa- och energisektorn. En konsolidering av sågverkssektorn förefaller oundviklig. Utmaningen för sågverken är nu att fokusera på ökad vidareförädling istället för ökad produktion. Men innan marknaden kommer i balans kan nog Sydsveriges skogsägare räkna med en huggsexa med höga timmerpriser för den grova skog som blir kvar efter granbarkborren! KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKESMARKNADEN Bristen på löv akut Sidan 5 Fiberindustrin håller emot naturkraften. Snart går proppen ur Sidan 5 FASTIGHETSMARKNADEN Prisrekorden fortsätter. Skogspriserna har ökat 50% på tre år. Sidan 6 ATT TÄNKA PÅ SOM SKOGSÄGARE Ta ut vindfällen och barkborreskadat virke ur skogen Sidan 7 VIRKESSÄLJARSKOLAN Rotposten kan höja ditt netto Sidan 7 MASSAMARKNADEN Happy New Pulpyear!? Sidan 7 INTERNATIONELLT Rekord i skogsinvesteringar Sidan 9 RÄNTOR & VALUTA Riksbankens inflationsmål hänger på avtalsrörelsen Sidan 9 1
Nyhetsbrevet Skog & Ekonomi ges ut av Danske Bank i Sverige och är riktat till skogsägande privatpersoner och yrkesfolk i branschen. Skog & Ekonomi utkommer 4 gånger/år via e-post. Prenumerera kostnadsfritt genom att anmäla dig på vår hemsida www.danskebank.se/lantbruk Varsågod! Här kommer ett nytt nummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi där vi serverar aktuell information från kända aktörer inom näringen, ger handfasta tips till dig som skogsägare och presenterar en ekonomisk analys av läget för skog och skogsprodukter. För dig som ännu inte är prenumerant, anmäl dig på www.danskebank.se/prenumeration. TRÄVAROR Sågverken fortsätter att höja trävarupriserna Marknaden för sågade trävaror är extrem just nu. Mot bakgrund av att vi är mitt i februari och byggandet borde ligga på årslägsta så fortsätter ändå prishöjningarna från tidigare rekordnivåerna. Ingen sågverkschef vi talat med ser någon avmattning. Det är inte omöjligt att 2007 skrivs in i svensk sågverkshistoria som det bästa någonsin. Begränsningen för de europeiska sågverken har varit råvarutillgången och trävarulagren är därför rekordlåga. Framförallt är det den starka byggmarknaden i hela Europa, nu dragen av det tyska lokomotivet, som sväljer ökade volymer kompletterat med en urstark Nordafrikansk marknad. USA-marknaden är däremot mycket svag och det markanta fallet i bostadsbyggande fortsätter. Vissa sågverk får dock signaler på att trävarupriserna i USA nått botten för denna gång. Även om en stor del av den tidigare exportvolymen till USA nu stannar i Europa så tycks marknaden svälja även denna volym. En orsak som drivit på europamarknaden ytterligare är att byggnationen i det forna östblocket nu nått en sådan hög nivå att inhemska produktionen huvudsakligen stannar där. Bristen på trävaror har stundtals varit extrem och därför har sämre kvaliteter betalats oproportionerligt bra. Flera aktörer talar nu om att det är standard och finare kvaliteter som är inne i sin andra prishöjningsfas medan priserna börjar ta emot på de sämsta kvaliteterna. Virkesbalansen i obalans Fortsättning från sida 1. Enligt Skogsstyrelsens senaste virkesbalansutredning, som strax publiceras, ser man en knapphet om råvaran för hela landet. Kalkylen bygger på förbrukningen 2004 och sedan dess har konsumtionen av såväl timmer som massa och energived ökat. Dessutom känns den tidigare så trygga importen av framförallt massaved och flis alltmer osäker där man stadigt legat med en importandel över 10%. Ryssland planerar ökade exporttullar och exempelvis Finland upplever en stark råvarubrist för tillfället. När det gäller timmer ser vi de största bristområdena i Norrbotten, norra Mellansverige samt södra Sverige. Och det är just i Sydsverige där vi samtidigt noterar den största produktionsökningen hos sågverken. Efter en rundringning hos Sydsvenska sågverk, se tabell, så har man redan 2006 skruvat upp behovet av timmer med ca 1,5 Milj m 3 fub jämfört med 2004. Med redan nu planerade produktionsökningar, fram till 2008, så kommer behovet att öka med ytterligare 1,5 Milj m 3 fub. Detta ger ett underskott på ca 4 Milj m 3 fub, enligt Skogsstyrelsens balans. De Sydsvenska sågverkens försörjningssituation är för tillfället mycket god. Kvarvarande lager från stormen Gudrun fylls på med stormen Pers volymer samt avverkningar från barkborreskadade bestånd. 2
Men i ett längre perspektiv så går inte kalkylen ihop och vi ser en annalkande, mycket kraftig timmerbrist. Även om en stor del av de mindre sågverken skulle slå igen, vilket är högst otroligt, så skulle inte detta räcka. Här krävs antingen en kraftigt ökad import vilket känns mycket avlägset eller en ökad försågning av klenare dimensioner kombinerat med en konsolidering i marknaden. Efter att ha studerat siffrorna kan man inte annat än mana till en viss återhållsamhet i detta produktionsökningens chicken race samt omprioritering av investeringarna till ökad vidareförädling! Produktion sågade trävaror. De största sågveken i södra Sverige (Balansområde 4). 1000 m 3 s Prognos Ökning Ökning Sågverk 2004 2006 2008 2004 08 % Sågverk 2004 2006 2008 2004 08 % SÖDRA 1 423 1 550 1 900 477 34% Vida 899 1 100 1 250 351 39% Rörvik 560 750 1 000 440 79% Setra Vimmerby 178 188 190 12 7% Derome 280 370 425 145 52% Bergs timber 260 300 325 65 25% Viking timber 225 225 300 75 33% ATA timber 225 250 275 50 22% JGA 100 160 160 60 60% Forssjö Sörml. 104 111 116 12 12% Summa 1000m 3 s 4 254 5 004 5 941 1 687 40% Råvarubehov 8 380 9 858 11 704 3 323 40% 1000m 3 fub Nya tullar chockhöjer kostnaden för ryskt virke I förra veckan meddelade den ryska regeringen att man ämnar höja exporttullen på rundvirke från 4 EUR/m 3 till minst 10 euro den 1 juli i år. Klenare björk under 15 cm är undantaget. Även asp, i dag tullfri, drabbas med 5 EUR per kubikmeter. Syftet är naturligtvis att öka förädlingsgraden i landet. I förlängningen har ryska regeringen en ambition att ytterligare höja exporttullarna till 15 EUR per kubikmeter från början av april 2008 och till ofattbara 50 EUR i början av 2009. Når tullarna dessa nivåer innebär det sannolikt slutet på en lång importtradition från Ryssland. Sverige importerar årligen cirka 10 miljoner kubikmeter rundvirke varav knappt 2 miljoner kubikmeter från Ryssland, huvudsakligen massaved. Finland är dock mycket mer beroende av rysk import och av förklarliga skäl rasar nu skogsindustrin mot beslutet. TIMMER Högtryck i skogen ger goda timmerpriser Den milda vintern har gjort råvaruförsörjningen mycket svår för hela skogsbruket. Avsaknaden av tjälad mark långt in i januari har gjort att virket antingen blivit kvar ute i skogen eller stannat vid bilväg. De för Norrland så viktiga vinterbasvägarna, som tillfälligt byggs på tjälad mark, har inte fungerat och ytterligare spätt på det svåra försörjningsläget. Därför har vi sett prislistehöjningar, höga premiepåslag samt en glödhet rotpostmarknad framförallt på sk. barmarksposter, dvs. skog som kan avverkas på otjälad mark. När nu vintern äntligen kom så har virkesflödet ökat explosionsartat och försörjningsläget för sågverken ser, just nu, mycket gott ut. Det man kan oroa sig för nu är att våren kommer för tidigt och att vi får en utdragen tjällossningsperiod. Då kan läget bli prekärt igen. Alla de bestånd man brukar spara till denna period är nu redan avverkade. Mot denna bakgrund tror vi ändå inte på några timmerprishöjningar under våren. Däremot kan de sk. barmarksposterna betalas väldigt bra vid rotpostförsäljning. Vi tror också att ett stort antal höst- och vinterpremier kommer att bibehållas även under våren. Stormen Per sänker virkesflödet I södra Sverige började virkesmarknaden komma igång igen i december. Gudruns dämpande effekt började släppa och vi såg en lokal mycket vital rotpostmarknad. Sen kom stormen Per och såväl rotpostmarknaden samt de flesta premier försvann igen. Per påverkade ett större område och skad- 3
orna blev väldigt mycket mer utspridda än efter Gudrun. Det innebär mer arbetskrävande avverkningar med låga volymuttag och mycket flytt av maskiner. Vi tror därför att virkesflödet faktiskt kommer att minska något beroende på Per. Däremot kommer barkborreavverkningarna att späda på volymerna även om det också här kommer att handla om minskad effektivitet. Den stora effekten är att det i huvudsak är grantimmer och barrmassaved som kommer ut ur skogen. Därför kommer vi att se lokala priskrig efter talltimmer i områden med furusågverk under våren. Även färsk granmassaved kan bli en trång sektor men här tror vi att industrin löser detta åtminstone fram till sommaren. Massavedspriserna går upp i omvärlden Såväl internationellt som i Europa har vi sett stigande vedpriser för massaindustrin. Här har svenska priser inte hängt med i samma takt. Bristen på björkmassaved är akut i hela landet och där har vi sett lokala prishöjningar i mellansverige. Sannolikt kommer dessa att sprida sig till fler områden. Utöver björken tror vi att industrin står emot prishöjningar på massaveden under våren. Men i början på sommaren är det högst troligt att industrin tvingas till prishöjningar på såväl färsk gran som barrmassaved om konjunkturen håller i sig. I södra Sverige lär det dock inte vara någon brist på barrmassaved pga. granbarkborrens härjningar. KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKESMARKNADEN Kända profiler inom skogsnäringen ger sin syn på virkespriserna. De har svarat på frågan: "Vart tror du priset på timmer och massaved tar vägen inom de närmaste tre månaderna?" Karl-Erik Andersson koncernchef och delägare i Derome AB. Ett av Sydvästsveriges ledande trämekaniska företag med bla. Sågverk och trähusproduktion. www.derome.se Trävarumarknaden: Vi kan inte leverera efter våra kunders behov och det har vi aldrig varit med om tidigare i februari, då det brukar vara lite lugnare. Det är mycket god efterfrågan i England och Sverige där vi är stora. Vår bedömning är att marknaden ytterligare stärks det närmaste halvåret med prishöjningar på såväl fura som gran. Timmer: Vi har fortfarande stora stormlager och fyller faktiskt på med färsk ved från den senaste stormen. Däremot går barkborrevirket rätt in i produktionen. Vi kommer att fortsätta betala enligt prislistan under våren. Massaved: Vi tror på ett fortsatt sug efter fiber och energived och därför på höjda massavedspriser. Mikael Zachrisson virkeschef på Skogssällskapet. Sveriges största förvaltare av privatägd skogsmark. www.skogssallskapet.se Södra Sverige: Allt fokuseras kring det krävande arbetet att få ut stormfälld och barkborreskadad skog. Flaskhalsen är bilvägstransporterna och vi ser därför ingen volymökning under våren. Pristilläggen har minskat, i övrigt ser vi inga stora virkesprisförändringar. Undantaget är våra exportvolymer där priserna faktiskt stigit på både timmer och massaved. 4
Mellansverige: Rotpostmarknaden har varit väldigt stark och utdragen. Med tjäle och höjda prislistor dämpas den och befintlig prisnivå ligger fast i vår. Med landets lägsta massavedspriser så borde vi här se ett pristryck uppåt i höst då den finska uppvaktningen ökar efter minskad import från öst. Norra Sverige: Mycket stark efterfrågan på timmer med priser som ökar med latituden på talltimmer. För massaved är priserna bättre här än i Mellansverige, ändå bör vi se ytterligare pristryck uppåt med tanke på närheten till Finland. Under våren ligger dock priserna fast. Hela landet: Bioenergifrågan börjar bli mer het framförallt i Mälardalen och Västsverige men nu också utmed Norrlandskusten ser vi att vissa värmeverk kan konkurrera om massaveden. Bengt Algotsson, virkeschef Mellanskog, skogsägarföreningen i Svealand och södra Norrland. www.mellanskog.se Allmänt: Konjunkturen är fortsatt mycket stark för såväl massaved som timmer och konkurrensen från energivedsektorn ökar med fortsatt utbyggnad av värmeverken. Då vintern kom sent är de flesta tjällossningsobjekten redan avverkade och industrins råvarulager är mycket låga. Vi kommer därför att se stor brist på alla sortiment senare i vår. Timmer: Vi höjde timmerpriserna vid årsskiftet och just nu bedömer vi att räcker för att klara försörjningen första halvåret. Mycket beror på om den starka trävarukonjunkturen fortsätter. Massaved: Med den trånga råvarusituation så finns behov av prishöjningar på såväl gran- som barrmassaved senast inför sommaren. Bristen på löv är akut därför höjde Mellanskog priset på lövmassaved 1a februari i delar av Mälarområdet. Vi får se om det räcker. Karl Hedin, VD och ägare till Hedins AB, ett av mellansveriges största sågverksföretag som ingår i VEDA-gruppen. www.hedins.se Trävaror: Det ser bra ut överallt enda problemet är att vi inte kan leverera vad köparna vill ha. Det är fantastiskt att få uppleva detta. Man får gå tillbaka till 1973 när det var lika hausseartat. Då sågade vi sönder konjunkturen men nu känns det mycket mer uthålligt. Kom ihåg! Denna, hela skogsnäringens fest, varar inte hur länge som helst och när vändningen kommer går det fort. Under 4de kvartalet 2007, när kylan kommer kan det mycket väl bli en vändning. Timmer: Vi har haft en ovanlig och hög timmerprishöjning för att vara första halvåret. Nu kommer allt timmer på samma gång och priserna ligger fast under våren. Massaveden: Det är en stark fiberindustri som håller emot naturkraften. Importen minskar och energiveden tar allt mer ved. Snart går proppen ur och då får vi en prishöjning på massaveden åtminstone till hösten. Arvid Callans, VD och ägare till Callans Trä AB, ett av mellannorrlands största privata sågverksföretag. www.callanstra.se Trävarumarknaden: Det är brist på alla nordsvenska kvaliteter av trävaror i Europa och framförallt i Nordafrika. Vi har haft successiva prisökningar under 1,5 år och jag tror dessa fortsätter med drygt 10% ökning på gran och drygt 15% på fura under andra kvartalet. Det är framförallt på högkvalitativ fura där vi ser den största bristen. Ett orosmoln är dock den ökade exponeringen på Europa för de tyska sågverken med deras standardgranprodukter. 5
Timmer: En mild vinter har gjort att försörjningsläget har varit svårt. Nu är läget bra och lagren på sågverken är goda. Höstpremierna är nu borta och så kommer det att förbli under våren. I sommar får vi se. Massaved: Stark efterfrågan på alla massavedssortiment ger en försiktig prisuppgång under våren. Anders Dahlqvist, chef för marknadsutveckling på statliga Sveaskog landets största skogsägare och virkesleverantör. www.sveaskog.se Norra Sverige: Den tidigare milda väderleken har gett svaga virkesflöden. Med god efterfrågan på timmer och normal på massaved så har försörjningsläget varit kritiskt. Med kylan är nu läget bättre. Vi har inte sett några officiella prishöjningar men tilläggen har givit höga prisnivåer. Efterfrågan blir fortsatt hög på timmer och normal på massaved vilket ger oförändrat höga priser. Konstant brist på lövmassaved. Mellansverige: För timmer är utbudet normalt och efterfrågan mycket god vilket ger ett visst underskott. Timmerpriserna har ökat med ca 5% och kommer nu att ligga fast under våren. För massaved är marknaden i balans och priset ligger fast under våren bortsett från bristen på löv där vi sett en prishöjning. Södra Sverige: Stormen Per och barkborrarna kommer inte att ge mer virke då produktionen sjunker. Utbudet blir därför normalt men koncentreras till grantimmer och barrmassaved därmed blir det brist på talltimmer, färsk gran- och lövmassaved. Allt drar ihop till oförändrade priser möjligen med tryck uppåt på talltimmer. FASTIGHETSMARKNADEN Prisrekorden fortsätter. Skogspriserna har ökat med 50% på tre år När nu statistiken är presenterad så bekräftas det som alla i branschen länge känt till. Prisökningarna på skogsfastigheter fortsatte under andra halvåret 2006. Skogsfastigheterna har nu i genomsnitt haft en prisstegring på 50% under de senaste tre åren. Det är exceptionellt för en tillgång som har så låg och stabil avkastning. Prisnivån bygger på ett mycket stort efterfrågetryck på en notoriskt tunn markand kombinerat med en stark framtida tro på fasta tillgångar. Beroende på att dagens köpeskillingar ger en mycket låg avkastning har vi spått en försiktig avmattning av marknaden nu efter årsskiftet. Med Riksbankens försiktigare attityd till räntehöjningar och positiva börsnyheter reviderar vi tillsvidare vår uppfattning till en mycket lugnare men inte sjunkande prisutveckling. Vi vill verkligen markera att i det prisläge som råder just nu är det viktigare än någonsin att vara väl påläst på vad man köper och skaffa sig en hög kännedom om alla fallgropar. Självklart bör du som köpare eller säljare konsultera någon sakkunnig inför en affär. Kontakta Skogs & Lantbruksansvarig på närmaste Provinsbank! www.danskebank.se Priser på skogsfastigheter Q4 2006 379 kr/m 3 sk Källa: LRF Konsult 290 kr/m 3 sk 193 kr/m 3 sk 335 kr/m 3 sk 230 kr/m 3 sk Några ledande skogsmäklarhus ger sin syn på prisutvecklingen för skogsfastigheter under det närmaste kvartalet. Karl Danielsson, VD på konsult- och mäklarfirman AREAL, specialist på större egendomar. www.areal.se Svagare utbud än förväntat och mycket kraftig efterfrågan på skog har medfört ytterligare ett ordentligt prisryck uppåt. Optimismen är stor om jord- och skogsbrukets framtid som råvaruprodu- 6
cent. Detta syns inte minst åkermarksprisernas utveckling. Så kraftiga prishöjningar borde ge ett ökat utbud. Men så länge marknaden tror på fortsatta höjningar avvaktar de potentiella säljarna. Sker det ett trendbrott så är min bedömning att utbudet ökar kraftigt, vilket då påskyndar ett eventuellt prisfall. Lars Wesslund Mäklaransvarig på LRF Konsult, Sveriges största mäklare av skogsegendomar. www.konsult.lrf.se Jag upplever det som att prishöjningarna håller i sig på ett sätt som jag inte trodde var möjligt tidigare. Det känns alltmer som att det är det allmänna konjunkturläget som sätter priset på skogsfastigheter på ett helt annat sätt än tidigare. Förra året steg priserna markant och i år tror jag på en lugnare utveckling. En trend är att intresset från utländska köpare, som ser skogen som en placering, ökar framförallt i södra Sverige. ATT TÄNKA PÅ SOM SKOGSÄGARE Ta ut vindfällen och barkborreskadat virke ur skogen! Skogsstyrelsen skärper som väntat skogsskyddsbestämmelserna. Virke som avverkats (eller blåst ner) före 1 juni ska vara ute ur skogen senast den 1 juli. Vad gäller avverkning som sker mellan 1 juni och 15 september ska virket tas om hand inom fem veckor. De nya skyddsföreskrifterna omfattar i huvudsak Götaland. VIRKESSÄLJARSKOLAN del 2 Många känner sig osäkra i säljsituationen. Nu inleder vi en serie där Anders Josefsson, Skogsansvarig i Väst ger handfasta tips för en trygg och bra affär. Rotposten kan höja ditt netto Att sälja en rotpost, är ett bra sätt att utsätta virkeshandlarna i ditt område för effektiv och lätt jämförbar konkurrens. Innan försäljningen mäts diametern på varje träd och höjden på några provträd. Alla träd märks med en färgstämpel och en sammanställning (stämplingslängd) görs av de ingående träden i posten där volymen beräknas i m 3 sk. Den som utför stämplingen, skall vara opartisk exempelvis Skogsstyrelsen, LRF Konsult, mfl. Stämplingslängd, karta, en beskrivning samt övriga villkor som naturhänsyn, sista anbudsdag, etc. sammanställs till ett anbudsunderlag. Du som skogsägare skickar sedan ut anbudsunderlaget till alla intresserade köpare i området. Det kan vara skogsbolag, skogsägarförening, sågverk och fristående virkesköpare. Det är viktigt att alla köpare får samma förutsättningar. Ett pris/anbud ges sedan av köparen för din skog på rot. Det är upp till köpare att bedöma värdet och du som säljare behöver därmed inte fundera över kvalitetsutfall, aptering, prislistor och drivningskostnader. Tidpunkt för betalning, senaste avverkningstidpunkt m.m. regleras i kontraktet. Denna typ av försäljning används framförallt för slutavverkningar och fungerar bäst på väl avgränsade objekt med klara riktlinjer om vad som skall avverkas. I en het och väl fungerande virkesmarknad, är en rotpostförsäljning oftast en bra affär för skogsägaren. En bit in på hösten då det ofta är virkesbrist brukar vara en bra tid att ta in anbud. För att kunna jämföra priset man fått med t.ex. priset för ett avverkningsuppdrag, är det viktigt att räkna med rätt omräkningstal, se förra numret av Skog & Ekonomi. 7
MASSAMARKNADEN Morten Raunholt Eismark är Senior Analyst för Paper & Forest Products på Danske Equities. Happy New Pulpyear!? Det nya massaåret har börjat starkt. Och när vi nu summerar fjolåret så blev 2006 ett mycket positivt år för massaindustrin, både i avseende volym som pris. På barrmassa ökade priset med USD 140 till USD 730 per ton under året, en ökning med hela 24%, till den högsta nivån på tio år. Nu är allt rosenskimrande, eller? Inte riktigt! Om man istället mäter i Euro så var prisökningen bara 9% och i svenska kronor magra 5%. Än en gång inser man hur avgörande relationen USD/EUR/SEK är för massaindustrin, ett år då dollarns värde sjönk 12% mot EUR och hela 15% mot kronan. Så när vi talar om att tjäna pengar på massa i Europa så är frågan om prisökningen på massa kompenserat de pris- ökningar vi sett på råvaror som ved, kemikalier och elektricitet? Det är faktiskt på gränsen! 2007 då? Ja vid sidan av valutorna, som vi inte har någon ambition att förutspå ett år i förväg, så upplever vi ett stöd för nuvarande prisnivå i USD. Men incitamenten för att höja ytterligare blir allt svagare. Det verkar som om producenterna har haft det mycket tufft i den senaste förhandlingen. Vi bedömer att priset nått en nivå där det mer eller mindre kommer att stabiliseras. Prisnivån handlar framförallt om köparnas förmåga att betala. Med undantag för tidningspapper ser vi få möjligheter till betydelsefulla prishöjningar, utöver inflationen, under första halvåret 2007. Detta ger ytterligare press på framförallt de ickeintegrerade pappersproducenternas marginaler. Å andra sidan bör faktorer som hög utnyttjandegrad hos massabruken, (exempelvis Rottneros med 95% under 2006), förhållandevis låga massalager, höjda vedkostnader och en solid efterfrågan på papper försvara den nuvarande prisnivån. För lövmassaved NBHK ser bilden något annorlunda ut med ökad produktion och högre lager men även här tror vi på stabila priser. Alltså Happy 2007 New Pulpyear, eller? Ja vi tror och hoppas på det men på samma gång vet vi att inga träd växer till himlen. Priser och lagervolymer för barrmassa NBSK price (USD) NBSK price (EUR) Global inventories Days of inventory 50 40 30 20 10 Normalised global level EUR & USD 1,000 900 800 700 600 500 400 0 300 Jan-01 Jan-02 Jan-03 Jan-04 Jan-05 Jan-06 Jan-07 8
INTERNATIONELLT Rekord i skogsinvesteringar Enligt konsultföretaget Wood Resoruces Internationals senaste rapport slog skogsförvärven rekord i USA under 2006. 3 miljoner hektar skog för en uppskattad köpeskilling på ca 7,5 miljarder USD bytte ägare. Köparna är nästan uteslutande pensionsstiftelser och förmögna placerare som förvärvar genom sk. TIMOs (Timberland Investment Management Organizations) och REITs (Real Estate Investment Trusts). Dessa har varit mycket framgångsrika med att attrahera pensionsfondernas pengar. Man beräknar att amerikanska pensionsfonder har ca 10 miljarder USD i likvida tillgångar som skulle kunna användas till skogsinvesteringar. Med ett ökat antal TIMOs och stigande priser på amerikansk skogsmark så räknar man med att man kommer att intensifiera köpen runt om i världen även Europa är nu intressant. Listan över USA:s största skogsägare har ändrats dramatiskt de senaste åren. På 1990-talet var skogsindustriföretagens dominans total. Nu är sju av de tio största skogsinnehaven ägda av förvaltande och placerande företag. Företag Areal Milj ha Typ 1. Plum Creek Timber Co. 3.4 REIT 2. Weyerhaeuser Co 2.6 Skogsbolag 3. Hancock Timber 1.5 TIMO 4. Resource Man, Serv 1.0 Privat 5. Forest Capital Partners 1.0 TIMO 6. Wagner Forest Man. 1.0 TIMO 7. Rayonier 0.9 REIT 8. Forestland Group 0.8 TIMO 9. Temple-Inland 0.8 Skogsbolag 10. Sierra Pacific 0.7 Skogsbolag RÄNTA OCH VALUTA Roger Josefsson ger bankens syn på ränte- och valutasituationen. http://danskeanalyse. danskebank.dk Med ökande förvåning har vi följt de kraftiga ökningarna av marknadsräntorna de senaste månaderna. Vi har ju, med en dåres envishet, hävdat att Riksbanken kommer, och bör, fokusera på inflationsutsikterna. Med fallande energi- och oljepriser, samt en hittills återhållsam löneavtalsrunda är det svårt för Riksbanken att motivera snabba räntehöjningar har våra tankar lytt. Med räntebeslutet och den penningpolitiska rapporten avslöjade nyligen Riksbanken sin syn. Inflationsmålet är överordnat allt annat, vilket leder till att räntan endast behöver höjas till mellan 3,5 och 3,75% fram till årsskiftet och toppen på räntehöjningsfasen blir så låg som 3,75%. Marknadseffekterna blev dramatiska. Räntorna föll kraftigt och kronan försvagades mot såväl EUR som USD. Ränteprognosen skall inte ses som en utfästelse men om konjunkturutsikterna står sig så speglar det nuvarande ränteläget vår egen bild av den framtida ränteutvecklingen. Hur ser riskbilden ut? Risken för högre räntor beror främst på avtalsrörelsen. Om löneökningarna överstiger 3,5% per år (en uppskattad löneglidning om ca 1 till 1,5% tillkommer) så stiger löneinflationen snabbare än vad som är förenligt med inflationsmålet. Då kommer Riksbanken att höja räntan betydligt mer än vad som nu förväntas, kanske upp mot 5%. 9
Danske Bank i Sverige är ett nätverk av femton provinsbanker med gemensamma specialistenheter och administrativa enheter. I nätverket av provinsbanker ingår Bohusbanken, Gävleborgs Provinsbank, Hallands Provinsbank, Jämtlands Provinsbank, Närkes Provinsbank, Skaraborgs Provinsbank, Skånes Provinsbank, Smålandsbanken, Sundsvallsbanken, Sörmlands Provinsbank, Upplandsbanken, Värmlands Provinsbank, Västmanlands Provinsbank, Älvsborgs Provinsbank samt Östgöta Enskilda Bank. Risken för lägre räntor beror främst av den internationella konjunkturen. Den globala tillväxten har stigit sedan 2002, och förr eller senare bryts den trenden. Skulle vi se en internationell konjunkturavmattning kommer det oundvikligen att medföra lägre räntor i Sverige. Ränta % 8 7 6 5 år 3 mån 5 Goda ekonomiska fundamenta och en Riksbank som fortfarande avser att höja räntan talar för att kronan inte bör försvagas från nuvarande nivåer. Men var vaksam på ny information om utförsäljningen av statliga företag. Skulle utförsäljningarna överstiga 50 miljarder kronor i år kan kronan komma att stärkas kraftigt. 4 3 2 1 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Valuta % 12 EUR/SEK USD/SEK 11 10 9 8 7 6 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Johan Freij Affärsområdeschef Skog och Lantbruk Danske Bank i Sverige Ansvarig utgivare Telefon 08-463 27 75 Jag tar gärna emot synpunkter och idéer från dig som läsare. Skicka dem till johan.freij@danskebank.se