Hur ser kärnkraftens konkurrenskraft ut nu och i framtiden i Sverige? Energikunskap 10 p. Fall 4

Hur ser kärnkraftens konkurrenskraft ut nu och i framtiden i Sverige? Energikunskap 10 p. Fall 4 Stefan A. Johansson Uppsala universitet Helsingborg 2004-05-22 stefanajohansson@yahoo.se

Sammanfattning Kärnkraften och Sveriges framtida energipolitik ska bedömas utifrån strikt säkerhetsmässiga, ekonomiska och miljömässiga aspekter. En avveckling av kärnkraften leder till ökat beroende av kol, olja och gas vilket bidrar till växthuseffekten Eltappet efter stängningen av Barsebäck 1 har kompenserats med ökad import av kol- och oljekraft. Det leder till ökade utsläpp av svavel och koldioxid, vilket är tvärt emot alla politiska intentioner. 25 år efter folkomröstningen har vi fortfarande väldigt långt kvar till målet att ersätta de 12 kärnreaktorerna med förnyelsebara bränslen. Dessutom har elkonsumtionen fortsatt att öka trots skattehöjningar och andra åtgärder. Kärnkraften ska på nytt bedömas utifrån säkerhetsmässig synvinkel och senaste vetenskapliga rön ska beaktas. Kärnkraften har blivit säkrare nu än för 25 år sedan enligt reaktorsäkerhetsutredningen (SOU 2003:100). I Finland har man beslutat att bygga ett nytt kärnkraftverk med mer än tre gånger så stor kapacitet som en Barsebäckreaktor. Hur kan det som är rätt i Finland vara så fel i Sverige? I övriga världen uppförs nu 31 kärnkraftverk. Befintlig kärnkraft är klart konkurrenskraftig på dagens elmarknad och även jämfört med ny elproduktion. Kärnkraftens goda miljöegenskaper är kända men får inte genomslag på marknaden förrän alla kraftslag tvingas ta betalt för alla sina kostnader, även de externa. När detta görs fullt ut kommer även ny kärnkraft att vara konkurrenskraftig, särskilt om bekämpning av växthuseffekten styrs genom handenel med utsläppsrätter, skatter/avgifter på koldioxid CO 2. Alla väsentliga faktorer visar att kärnkraft är en uthållig energiform med rätt miljöegenskaper även på lång sikt. Det är mycket viktigt att detta får genomslag på marknaden genom rätt styrmedel. 2

Förord Kärnkraften har debatterats i princip så länge den funnits. I Sverige tog debatten fart ordentligt med centerledaren Thorbjörn Fälldin på 1970-talet. Vi har upplevt en folkomröstning 1980, överenskommelser mellan partier och stängning av Barsebäck 1 år 1999. Nu pågår förhandlingar om kärnkraftens framtid mellan regeringen och kraftindustrin. Kanske frågan kan få en mer definitiv lösning denna gång. Syftet med rapporten är att få igång en ny debatt och en omprövning av avvecklingsplanerna av kärnkraften, samt att få dem att sträcka sig längre fram i tiden för att slippa de koldioxidutsläpp som blir följden när hälften av elförsörjningen försvinner och ska ersättas med andra energikällor. 3

Innehållsförteckning FIGURFÖRTECKNING 5 KÄRNKRAFT 6 KÄRNKRAFTEN IDAG 9 Jämförelse med ny produktion 10 Elproduktionskostnader 10 EXTERNA KOSTNADER - SAMHÄLLSKOSTNADER. 12 KÄRNKRAFTENS UTHÅLLIGHET, RESURSER OCH MILJÖPÅVERKAN 13 Bränsletillgång 14 Landanvändning 14 MILJÖEFFEKTER 14 KLIMATPÅVERKAN 15 KÄRNKRAFTEN OCH DEN FARLIGA STRÅLNINGEN 16 Myter kring strålning 16 VAD HÄNDE EFTER HARRISSBURG FÖR 25 ÅR SEDAN? 17 Opinionen 1979 och nu 17 Vad hände med opinionen? 18 FINLAND BYGGER OCH SVERIGE STÄNGER KÄRNKRAFTVERK 19 Ökat elbehov och lönsamhet 19 Lönsamhetskalkyl 20 Stöd för kärnkraft i Finland 20 KÄRNKRAFTEN I BRIST PÅ ANNAT. 21 SLUTSATSER 21 KÄLLFÖRTECKNING 22 4

Figurförteckning KOKVATTENREAKTOR... 6 TRYCKVATTENREAKTOR...7 ELPRODUKTION OCH ELANVÄNDNING 2002... 9 KÄRNKRAFTENS RÖRLIGA PRODUKTIONSKOSTNAD... 9 KÄRNKRAFTENS RÖRLIGA PRODUKTIONSKOSTNAD... 10 ELPRODUKTIONSKOSTNAD FÖR VATTEN- OCH KÄRNKRAFT I JÄMFÖRELSE MED NY TEKNIK, BERÄKNING UTAN SKATTER, BIDRAG ETC., FÖR 5 % RÄNTA... 11 ELPRODUKTIONSKOSTNAD FÖR VATTEN- OCH KÄRNKRAFT I JÄMFÖRELSE MED NY TEKNIK, BERÄKNING MED SKATTER, BIDRAG ETC., FÖR 5 % RÄNTA.... 12 EXTERNA KOSTNADER I ÖRE/KWH FÖR NÅGRA VIKTIGA ENERGISLAG I ETT URVAL EUROPEISKA LÄNDER. VÄXTHUSEFFEKTEN ÄR INTE INKLUDERAD. UNDERLAGET ÄR HÄMTAT UR EXTERNE-RAPPORTEN.... 13 ENERGI PER KILO BRÄNSLE... 14 URAN TILLGÅNGAR I MILJONER TON URAN OCH ÅRSKONSUMTION... 14 YTBEHOV FÖR 1 000 MWEL ANLÄGGNING... 14 AVFALLSMÄNGDEN FÖR 1 000 MWEL ANLÄGGNINGAR PER ÅR... 15 RESULTATET I FOLKOMRÖSTNINGEN OM KÄRKRAFTEN 1980 SCB:... 18 SIFO UNDERSÖKNING; MÄNNISKORS ATTITYD TILL FORTSATT ANVÄNDNING AV KÄRNKRAFT 1979.... 18 TEMO UNDERSÖKNING; MÄNNISKORS PERSONLIGA ÅSIKT OM KÄRNKRAFTENS ANVÄNDNING I SVERIGE... 19 LÖNAMHETSKAKYL... 20 5

Kärnkraft Ett kärnkraftverk är ett värmekraftverk, där vatten värms upp till ånga som genomströmmar en ångturbin. Ångturbinen driver en generator som genererar el. Värmen som krävs för ångframställningen frigörs när bränslet i reaktorn, uran-235, klyvs med hjälp av kärnpartiklar, neutroner. Neutronerna träffar uranatomerna med hög hastighet, så att nya neutroner frigörs som klyver nya uranatomer i en kedjereaktion. Bränslet är inkapslat i långa bränslestavar. Kärnkraftverk utnyttjar termodynamiska processer av samma typ som t.ex. kondenskraftverk. Här kommer dock den tillförda energin från radioaktivt sönderfall och inte från kemisk energi. Eftersom man av process- och säkerhetsskäl väljer låga temperaturer och tryck på ångan i processen, blir verkningsgraden klart lägre, ca 33%. Ingen av de tre kärnkraftsverken i Sydsverige nyttjas för fjärrvärmeproduktion idag varför ca 90 TWh/år kyls ut i havet vilket motsvarar tre gånger så mycket energi som den totala elanvändningen i Sydsverige. I Sverige finns två typer av kärnkraftverk, kokarreaktorer och tryckvattenreaktorer. I tryckvattenreaktorn är trycket på reaktorvattnet så högt att vattnet inte kan koka. Det varma vattnet värmer en annan vattenkrets där vattnet kokar till ånga som driver ångturbinerna och generatorn. I kokarreaktorn används samma vatten i reaktorn som i turbinerna. Båda typerna av reaktorer är kondenskraftverk, dvs. producerar bara el. Den varma ångan från ångturbinen kyls med havsvatten i en kondensor. Havsvattnet pumpas tillbaka till havet efter kondensorn. Sverige har tolv reaktorer på fyra platser, varav 11 är i drift. I Ringhals finns tre tryckvattenreaktorer och en kokarreaktor med en sammanlagd effekt på 3.550 MW, i Forsmark tre kokarreaktorer på sammanlagt 3.075 MW, i Oskarshamn tre kokarreaktorer på tillsammans 2.210 MW och i Barsebäck en kokarreaktor på 600 MW. Anläggningarna togs i drift mellan 1972 och 1985. De har tillsammans producerat 1 465 TWh t o m 2002. Barsebäck 1, som är på 600 MW, stängdes den 30 november 1999. KOKVATTENREAKTOR Reaktorn innhåller uran och vatten. När uranstavarna klyvs frigörs energi som får vattnet att börja koka (1 000 liter på en sekund) och ånga bildas. 6

1. Ångtrycket gör att turbinens skovlar börjar snurra (3 000 varv per minut). 2. Tubiner driver elgeneratorn som alstrar el. 3. Turbinen driver elgeneratorn som alstrar el. 4. Elen transporteras genom kraftledningar ut till användarna. 5. När ångan lämnat sin energi i turbinen leds den vidare till kondensorn, som består av en mängd smala rör. Genom rören pumpas havsvatten och när ångan träffar utsidan av rören kyls den ner och kondenseras, dvs. blir vatten. Vattnet i reaktorn bildar ett slutet kretslopp och kylvattnet från havet kommer därför aldrig i kontakt med ångan från reaktorn. 6. Havsvattnet pumpas tillbaka ut i havet och är då 10 C varmare än när det tas in. 7. Vattnet pumpas tillbaka in i reaktorn för att åter värmas upp och påbörja ett nytt kretslopp. TRYCKVATTENREAKTOR Reaktorn innehåller uran och vatten. När uranatomerna klyvs frigörs energi som värmer upp vattnet till 280, men det höga trycket i reaktorn gör att vattnet inte kokar. Trycket regleras av tryckhållningskärlet. Det heta vattnet från reaktorn överför värmen till ånggeneratorernas vattenkrets där ånga bildas eftersom kärlet är lägre. 1. Trycket från den heta ångan gör att turbinens skovlar börjar snurra (3 000 varv/minut). 2. Turbinen driver elgeneratorn som alstrar el. 3. Elen transporteras genom kraftledningar ut till användarna. 4. När ångan lämnat sin energi i turbinen leds den vidare till kondensorn, som består av en mängd smala rör. Genom rören pumpas havsvatten och när ångan träffar utsidan av rören kyls den ner och kondenseras, dvs blir vatten. Vattnet i reaktorn bildar ett slutet kretslopp och därför kommer varken ånggeneratorernas vattenkrets eller kylvattnet från havet i kontakt med vattnet från reaktorn. 5. Havsvattnet pumpas tillbaka ut i havet och är då 10 C varmare än när det tas in. 6. Vattnet pumpas tillbaka in i ånggeneratorerna för att åter värmas upp och påbörja ett nytt kretslopp Det finns framför allt två sätt reglera effekten i en reaktor, styrstavar och Bor. Styrstavarna innehåller ämnen, bl a bor, som drar till sig neutroner så att kärnklyvningen minskar eller upphör helt. Resultatet beror på hur långt styrstavarna skjuts in i reaktorhärden. Vid ett snabbstopp skjuts de in helt och kärnklyvningen upphör omedelbart. 7

Bor är ett grundämne, som drar till sig neutroner. Genom att ändra halten av bor i processvattnet kan man gasa och bromsa reaktorn (kärnklyvningen ökar respektive minskar). 2002 gav den svenska kärnkraften 65,6 TWh, vilket är 7,9 TWh lägre än 1991, då det högsta värdet någonsin, 73,5 TWh, noterades. Energitillgängligheten (ett mått på hur stor del av årets tillgängliga tid som kraft produceras) var ca 89 procent 2002. Det är högre än världsgenomsnittet för motsvarande reaktortyper som är 75 procent. År 2000 blev kärnkraftproduktionen rekordlåga 54,2 TWh. Orsaken var den goda tillgången på vatten till vattenkraften, som pressade elpriserna så att kärnkraften inte fick täckning för produktionskostnaderna. Kärnkraften och vattenkraften kompletterar varandra i det svenska systemet. Kärnkraften är den egentliga baskraften. Den är som all värmekraft mest effektiv när den får gå för fullt. Vattenkraften är mycket lättare att reglera (snabbare och med mindre förluster) när elbehovet ändras. På sommaren då elbehovet är lågt i Sverige ställs kärnkraftverken av i omgångar för översyn, bränslebyten och säkerhetshöjande åtgärder. Miljöutsläppen från kärnkraften är obetydliga. Diskussionen handlar mer om säkerheten, och frågor kring bränslet. Säkerheten höjs hela tiden och är idag betydligt högre än för tio år sedan. Statens Kärnkraftinspektion (SKI) och Statens Strålskyddsinstitut (SSI) kontrollerar säkerheten i de svenska kärnkraftverken. Analysgruppen vid KSU sammanställer och analyserat fakta kring reaktorsäkerhet, strålskydd, radiologi och riskforskning. Säkerhetsarbetet har tre syften; att förebygga fel, att motverka att fel leder till ett haveri och att lindra konsekvenserna av ett haveri. Fem skyddsbarriärer finns. Den första är uranbränslet själv som är i keramisk form, lika svårlöst i vatten som tegel. Den andra barriären är bränslets gastäta kapslingsrör. Den tredje är reaktortanken av 10-15 cm tjockt stål som klarar höga tryck och höga temperaturer. Nr fyra är inneslutningen i metertjock betong som tål mycket höga tryck. Skulle trycket ändå bli för högt sker tryckavlastning via ett filter som tar hand om radioaktiviteten. Den femte barriären är reaktorbyggnaden. Bränslet till de svenska reaktorerna kommer från gruvor i Kanada, Australien och Ryssland samt från anläggningar i Kazakstan och Uzbekistan. Efter brytning av uranet anrikas bränslet, så att halten av uran-235 blir ca tre procent. The Uranium Institute är en internationell sammanslutning av företag som utvinner eller förädlar uran, kraftföretag som använder kärnbränsle och andra företag med anknytning till kärnbränsle eller kärnavfall. Uran är en kosmologisk produkt som kom till för 4,7 miljoner år sedan Kärnkraften ger upphov till radioaktivt avfall som avger strålning och måste tas om hand. Det är driftavfall, rivningsavfall och använt kärnbränsle. En del av avfallet friklassas direkt efter mätning medan annat avfall kan slutförvaras ovan jord vid kärnkraftverken. En del av avfallet läggs i slutförvar 50 m under havsytan i SFR-lagret i Forsmark. Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har till uppgift att ta hand om Sveriges radioaktiva avfall. Det använda kärnbränslet har hög aktivitet under en längre tid. Det mellanlagras först i CLAB i Oskarshamn innan det ska djupförvaras 500 m ner i berggrunden. Bränslet är i det närmaste omöjligt att lösa upp i den kemiska miljö som råder i berget. En inre stålbehållare skyddar mot mekaniskt tryck medan kapseln har ett korrosionsskydd av koppar som isolerar bränslet från grundvattnet. Bentonitlera hindrar grundvattenflöde runt kapseln och skyddar mot mindre rörelser i berget. Berget runt förvaret fungerar slutligen som ett filter för grundvattnet och ger dessutom mekaniskt skydd. Det är inte bestämt var i Sverige djupförvar ska byggas.två platser har dock valts ut för platsundersökningar; Oskarshamn, och Östhammar. 8

Kärnkraften i dag Befintlig kärnkraft i Sverige konkurrerar främst med vattenkraften i det nordiska systemet, men också med befintlig kolkraft, särskilt i Danmark som har marginalkostnader på cirka 10 öre/kwh med dagens låga kolpriser. Nedan visas den traditionella elproduktionen vid stabila förhållanden. De olika kraftslagen utnyttjas energimässigt i följande ordning : vattenkraft, kärnkraft, värmekraft, kolkondenskraft, oljereservkraft och först i sista hand de dyra gamla gasturbinerna. ELPRODUKTION OCH ELANVÄNDNING 2002 Kärnkraftens rörliga produktionskostnad är i Sverige 10-13 öre/kwh, bestående av: KÄRNKRAFTENS RÖRLIGA PRODUKTIONSKOSTNAD Bränsle 2-3 öre/kwh Drift 4-6 öre/kwh Afall, rivning (fondering) 2 öre/kwh Skatter och avgifter 2 öre/kwh Eftersom kraftföretagens försäljningsportfölj består av kort- och långtidsavtal och försäljning på spotmarknaden med genomsnittspriser som ligger närmare terminspriserna än de extrema lågpunkterna på spotpriskurvan är det helt klart att befintlig kärnkraft är mycket konkurrenskraftig om hänsyn endast tas till rörlig marginalkostnad. Eftersom lågpristiderna ligger på sommaren med riklig tillgång till vattenkraft förläggs också kärnkraftverkens avställning för bränslebyte och service till sommaren och perioder med coast-downdrift anpassas till förväntad prisbild. Konkurrensen och de låga elpriserna gör att de gamla kvalitetsindikatorerna - tillgänglighet och kostnad per kwh inte har samma betydelse som förut. Nu gäller det att vara tillgänglig när priset är högt, även om det skulle innebära att kostnaden per kwh blir högre. Det är inte längre maximal produktion som ska premieras utan maximal lönsamhet. Nya produktionsstrategier måste utarbetas för att anpassas till den nya marknaden. Det är inte längre givet att kärnkraften i alla lägen är lönsam om all el skulle säljas på spotmarknaden. Inte heller kan vi i alla lägen vara säkra på att få täckning för kapitalkostnaden som i Sverige är relativt låg eftersom vi byggt våra kärnkraftverk mycket kostnadseffektivt. Den genomsnittliga kapitalkostnaden för ett svenskt kärnkraftverk ligger omkring 5 öre/kwh med normal utnyttjning vilket kräver ett producentpris på 15-18 öre/kwh. Detta är idag inte 9

omöjligt att få en stor del av året. De låga elpriserna får dock konsekvensen att utrymmet för reinvesteringar har krympt och allt hårdare prioritering krävs även om kravet på säker drift aldrig eftersätts. Jämförelse med ny produktion Behovet av el på den nordiska marknaden är väl tillgodosett för de närmaste 5-10 åren, åtminstone så länge billig dansk kolkraft är tillgänglig till marginalkostnad utan att belastas med CO 2 -avgifter. En ny lag medför att vid utsläpp över en viss nivå belastas elproduktion med en avgift. Effekten av lagen är för närvarande osäker. En jämförelse mellan kostnader för dagens vatten- och kärnkraft med ny elproduktion visar också att de befintliga anläggningarna är mycket konkurrenskraftiga gentemot alla slag av nybyggd produktion. Bland de alternativ som studerats ter sig modern gasturbinteknik eldad med naturgas billigast. Elproduktionskostnader Kostnaden för elproduktion ändras då skatterna och bidragen räknas in i elproduktionskostnaden. Utan dessa styrmedel skulle vindkraft vara en mycket kostsam teknik och exempelvis kolkraftvärme en billig teknik. Med styrmedlen blir elproduktionskostnaderna de motsatta; kolkraftvärme blir mer än dubbelt så kostsam som vindkraft. Av det senare ser vi resultatet i form av en snabbt växande vindkraftspark. Kärnkraftverk utnyttjar termodynamiska processer av samma typ som t.ex. kolkondenskraftverk. Här kommer den tillförda energin från radioaktivt sönderfall och inte från kemisk energi. Eftersom man av process- och säkerhetsskäl väljer låga temperaturer och tryck på ångan i processen, blir verkningsgraden klart lägre, ca 33 %. Ingen av de tre kärnkraftsverken i Sydsverige nyttjas för fjärrvärmeproduktion idag varför ca 90 TWh/år kyls ut i havet vilket motsvarar tre gånger så mycket energi som den totala elanvändningen i Sydsverige. Den befintliga kärnkraften i Sverige konkurrerar främst med vattenkraften, men också med befintlig kolkraft särskilt i Danmark som har marginalkostnader på cirka 10 öre/kwh med dagens låga kolpriser. Kärnkraftens rörliga produktionskostnad är i Sverige 10-13 öre/kwh, bestående av: KÄRNKRAFTENS RÖRLIGA PRODUKTIONSKOSTNAD Bränsle 2-3 öre kwh Drift och underhåll 4-8 öre kwh Avfall, rivning (fondering) 2 öre kwh Skatter, avgifter 2 öre kwh Eftersom kraftföretagens försäljningsportfölj består av kort- och långtidsavtal och försäljning på spotmarknaden med genomsnittspriser som ligger närmare terminspriserna än de extrema lågpunkterna på spotpriskurvan är det helt klart att befintlig kärnkraft är mycket konkurrenskraftig om hänsyn endast tas till rörlig marginalkostnad. Eftersom lågpristiderna ligger på sommaren med riklig tillgång till vattenkraft förläggs kärnkraftverkens avställning för bränslebyte och service till sommaren och perioder med coast-downdrift anpassas till förväntad prisbild. Konkurrensen och de låga elpriserna gör att de gamla kvalitetsindikatorerna - tillgänglighet och kostnad per kwh inte har samma betydelse som förut. Nu gäller det att vara tillgänglig när priset är högt, även om det skulle innebära att kostnaden per kwh blir högre. Det är inte längre 10

maximal produktion som ska premieras utan maximal lönsamhet. Nya produktionsstrategier måste utarbetas för att anpassas till den nya marknaden. Det är inte längre givet att kärnkraften i alla lägen är lönsam om all el skulle säljas på spotmarknaden. Inte heller kan vi i alla lägen vara säkra på att få täckning för kapitalkostnaden som i Sverige är relativt låg eftersom vi byggt våra kärnkraftverk mycket kostnadseffektivt. Den genomsnittliga kapitalkostnaden för ett svenskt kärnkraftverk ligger omkring 5 öre/kwh med normal utnyttjning vilket kräver ett producentpris på 15-18 öre/kwh. Detta är idag inte omöjligt att få en stor del av året. De låga elpriserna får konsekvensen att utrymmet för reinvesteringar har krympt och allt hårdare prioritering krävs även om kravet på säker drift aldrig eftersätts. En jämförelse mellan kostnader för dagens vatten- och kärnkraft med ny elproduktion visar också att de befintliga anläggningarna är mycket konkurrenskraftiga gentemot alla slag av nybyggd produktion. Bland de alternativ som studerats är modern gasturbinteknik eldad med naturgas billigast. ELPRODUKTIONSKOSTNAD FÖR VATTEN- OCH KÄRNKRAFT I JÄMFÖRELSE MED NY TEKNIK, BERÄKNING UTAN SKATTER, BIDRAG ETC., FÖR 5 % RÄNTA. Utöver den direkta kostnaden skall läggas skatter och avgifter vilket ger en helt annan bild. 11

ELPRODUKTIONSKOSTNAD FÖR VATTEN- OCH KÄRNKRAFT I JÄMFÖRELSE MED NY TEKNIK, BERÄKNING MED SKATTER, BIDRAG ETC., FÖR 5 % RÄNTA. Tack vare en subvention på 20 öre per kwh är nu vindkraften billigast. Billigast för producenten, men inte för samhället eftersom samhället, skattebetalarna står för subventionen. Biobränsle som används enbart för kraftvärmeproduktion är ett specialfall där kostnadsallokeringen mellan el och värme har stor betydelse för resultatet. Befintlig kärnkraft med skatter och avgifter kommer upp i nästan samma kostnad som moderna gasturbinanläggningar med hög verkningsgrad. Detta gäller vid dagens låga gaspriser och gasturbinanläggningar är mycket känsliga för gaspriset som är nästan 70 % av kostnaden Beräkning av elproduktionskostnad har gjorts med hjälp av en utvecklad beräkningsmodell för ett antal anläggningar som representerar dagens kommersiella teknik. Beräkningar har gjorts av elproduktionskostnaden för samtliga anläggningsalternativ med och utan skatter etc. samt utan skatter etc. vid 5 % ränta. Externa kostnader och samhällskostnader. Förutom de direkta produktionskostnaderna vilka producenten tillsammans med skatter och avgifter måste få täckning för i sina priser kan samhället ha indirekta kostnader och detta kan gälla för all slags industriell aktivitet. Det kan gälla samhällskostnader för infrastruktur, vägbyggen, miljöskador, serviceåtaganden, beredskap för olyckor m. m. För elproduktion har de externa kostnaderna för alla slags bränslen och förnybara tekniker beräknats i ett stort projekt finansierat av EU och USA (ExternE). För kärnkraften som ju täcker sina avfallskostnader, kräver mycket små ytor, små krav på transporter, extremt låga sannolikheter för olyckor med omgivningskonsekvenser och försumbar miljöpåverkan vid normaldrift är de externa kostnaderna som väntat små. Kol, olja och gas har högst externa kostnader på grund av olyckor och miljöpåverkan vid gruvor, utvinning, transporter och förbränning. De kan uppgå till 10-20 öre per kwh även utan klimateffekten av CO2-utsläppen. Denna effekt är mycket svår att kvantifiera och ExternE har valt att endast diskutera effekten och med referens till ett antal olika studier angett att den är 12

av samma storleksordning eller större än alla andra externa kostnader tillsammans. Trots detta finns inga klimatkostnader med i de siffror som ExternE redovisar. Externa kostnader redovisas i figurna ovan med min och maxkostnader enligt ExternE. Det är uppenbart att osäkerheterna är mycket stora och att vatten- och kärnkraft är mycket konkurrenskraftiga om alla producentens och samhällets kostnader beaktas. På längre sikt är det oacceptabelt att samhället bär de externa kostnaderna d.v.s att medborgarna betalar dem genom skatter eller miljöförsämring utan att kunna välja eller avstå genom ekonomiska styrmedel. Det är omöjligt för marknaden själv att hantera externa kostnader, en elproducent kan ju inte själv ensidigt börja ta betalt 20 öre/kwh extra för kolkraft med hänvisning till externa kostnader. Det är en viktig uppgift för tekniker och vetenskapsmän att få samhället att förstå externa kostnader och skapa regler för att de till fullo ska tillämpas. Först då kommer vi att få en resursförbrukning som korrekt speglar totala kostnader och är uthållig. EXTERNA KOSTNADER I ÖRE/KWH FÖR NÅGRA VIKTIGA ENERGISLAG I ETT URVAL EUROPEISKA LÄNDER. VÄXTHUSEFFEKTEN ÄR INTE INKLUDERAD. UNDERLAGET ÄR HÄMTAT UR EXTERNE-RAPPORTEN. Kärnkraftens uthållighet, resurser och miljöpåverkan Inget sätt att producera el är långsiktigt konkurrenskraftigt om det inte också kan visas vara ett uthålligt, hållbart sätt. Brundtlands FN-kommission definierade 1987 uthållig utveckling som: Utveckling som tillfredsställer den nuvarande generationens behov och önskemål utan att förhindra framtida generationers möjligheter att tillfredsställa sina. Begrepp som ekologisk utveckling och kretsloppstänkande blir, ställda mot den definitionen, bara tekniska möjligheter bland många andra får och inte bli självändamål. Energiproduktion bör alltså analyseras ur detta bredare perspektiv mot ett antal faktorer som anknyter till resursförbrukning av alla slag: Bränsletillgång, landanvändning, miljöeffekter inkl. Avfallshantering, återcykling finansiella resurser och konkurrenskraft, samt klimatpåverkan. 13

Bränsletillgång Uran är en mycket koncentrerad energiresurs som kräver väsentligt mindre transporter, landanvändning och genererar mindre mängd avfall än alla fossila bränslen. ENERGI PER KILO BRÄNSLE 1 kg ved ger 1 kwh el 1 kg kol ger 3 kwh el 1 kg olja ger 4 kwh el 1 kg uran ger 50 000 kwh el För att trovärdigt kunna hävda att kärnkraften är uthållig krävs också att det finns tillräckligt mycket uran. URAN TILLGÅNGAR I MILJONER TON URAN OCH ÅRSKONSUMTION Kategori Tillgång Mtu Antal år av nuvarande konsumtion Summa Lager 0,2 3 3 Vapenmaterial 0,6 9 12 Kända mineraliseringar 4,5 70 82 Uppskattat 11 170 250 Uppskattat i fosfat 22 340 600 I havsvatten 4 000 60 000 60 000 Naturligtvis skiljer sig utvinningskostnaden betydligt mellan kategorierna men om är beredda att betala lika mycket som vi i dag betalar för kol (5 öre/kwh) så kan vi utvinna uran ur havsvatten och nå en uthållighet som är större än alla kända fossilbränslen tillsammans även vid en kraftig utbyggnad av kärnkraften globalt. Landanvändning Kärnkraft är, inte bara med hänsyn till uran, en mycket koncentrerad energiteknik. Behovet av yta för kärnkraft och några andra tekniker visas nedan: YTBEHOV FÖR 1 000 MWEL ANLÄGGNING Kärnkraft 1-4 km² Solceller 20-50 km² Vindkraft 50-150 km² Biobränsle 4 000-6 000 km² Med en global befolkning som prognostiseras nå 10 miljarder redan före 2050 varav hälften i stora städer som Mexico City, Beijing, Bombay, Tokyo m.fl. är det omöjligt att basera energiförsörjningen på biobränsle. I en prioritering mellan att producera mat eller energi i utspädd form måste mat och koncentrerade energitekniker väljas. Ett av de största miljöproblemen i världen är ju ett för högt uttag av biomassa. Biobränsle är ett bränsle som bara kan få betydelse i några få privilegierade länder som Sverige, Finland, Kanada, delar av Ryssland och några till. Även om något tekniskt genombrott skulle göra biobränsle kommersiellt intressant är det av fundamentala skäl ingen global lösning, varken på energiförsörjning eller klimatpåverkan. Miljöeffekter Kärnkraften har vid normaldrift praktiskt taget ingen miljöpåverkan alls. Utsläpp av radioaktiva ämnen är mycket små och ger dosbidrag till de närmast boende som är många gånger mindre än den naturliga bakgrundsstrålningen. De nuvarande kraven på 14

utsläppsbegränsningar baseras på dos/riskprinciper som kan komma att omprövas med nya rön och sådana diskussioner förs redan. Utsläpp av uppvärmt vatten kan ha viss lokal påverkan vilket övervakas noga och studeras speciellt i Forsmarks biotestsjö. Sådana utsläpp är typiska för all kondenskraft och därför inte unika för kärnkraften. Möjliga konsekvenser av stora olyckor med extremt låg sannolikhet har analyserats och kvantifierats i de externa kostnaderna för kärnkraft. Eftersom de är mindre än 1 öre/kwh ryms de väl i den särskilda kärnkraftskatt vi har i Sverige så att här borde den kostnaden inte klassas som extern kostnad. Det kan diskuteras om inte säkerhetskraven är för högt ställda jämfört med andra industriella verksamheter. En förutsättningslös genomgång och nya, mera rimliga säkerhetskrav skulle kunna ge stora förenklingar i kärnkraftverkens konstruktion och medföra lägre kostnader för nya anläggningar. Miljöeffekterna från hela livscykeln ; byggande, drift, bränsleproduktion, rivning och omhändertagande av avfall har behandlats i s. k. LCA- studier. Både Vattenfall och Sydkraft har genomfört sådana studier Hanteringen av radioaktivt avfall sker enligt principen om inneslutning och isolering från biosfären. För alla andra bränslen sprids avfallet genom utspädning. CO 2, SO 2, NOX späds ut i atmosfären, aska sprids i skogen eller läggs upp i stora högar vid kraftverken och tungmetaller får följa med utan särskild behandling.nedan visas storleken på fossila bränslens avfallsmängder. AVFALLSMÄNGDEN FÖR 1 000 MWEL ANLÄGGNINGAR PER ÅR Kolkondens Mt Kärnkraft SO2 6,5 Lågaktivt avfall 125 m³ Nox 4 500 Använt bränsle 20 ton Aska 100 000 Tungmetaller 400 Eftersom kärnkraftsavfallet är så koncentrerat och kostnaderna fonderas och ingår i driftkostnaderna är det fullt möjligt ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv att fortsätta ta hand om detta avfall på ett ansvarsfullt sätt. Tekniken finns, det återstår att få lösningarna politiskt accepterade. Klimatpåverkan Klimatförändringar på grund av människans aktiviteter; utsläpp av växthusgaser, jordbruk, skogsbruk, betraktas som det största miljöhotet i dag. Genom FN-konferenserna i Rio 1992 och Kyoto 1997 har man lyckats nå en samsyn på internationellt högsta nivå om att klimatförändringen ska bekämpas. Konkret beslöts i Kyoto att en global minskning av utsläpp av växthusgaser till år 2010 ska ske med 5 %, varav EU ska stå för 8 % och USA för 7 %, jämfört med utsläppen 1990. Det kan verka vara ganska små förändringar men om man beaktar att USA utan särskilda åtgärder prognostiseras öka sina utsläpp med 30 % under samma tid så innebär det att synnerligen kraftfulla åtgärder måste vidtas för att i realiteten minska utsläppen med 37 % jämfört med business as usual. I Kyoto beslöts att arbeta vidare med tre s. k. flexibla mekanismer: handel med utsläppsrättigheter, joint implementation, Clean Development Mechanism Hur dessa ska utformas diskuterades i Buenos Aires 1998 och kommer att fortsätta att diskuteras de närmaste åren. Hur klimatfrågan kommer att påverka kärnkraftens konkurrensförmåga är alltså i dag mycket osäkert. Det finns länder som överhuvudtaget inte erkänner att kärnkraften är en CO 2 -fri energiform, medan t. ex. i USA även ledande politiker framhåller betydelsen av kärnkraften för att klara åtagandet i Kyoto. 15

Det finns ett antal ekonomiska studier som med hjälp av globala makroekonomiska modeller försöker både kvantifiera kostnaden för Kyoto-avtalet (från 1700 till 400 miljarder USD till år 2010) och vilka ekonomiska styrmedel som behövs för att få ner CO 2 - utsläppen. Gemensamt är att erfordeliga CO 2 -avgifter bedöms som mycket stora, mycket osäkra och med långtgående negativa effekter för världsekonomin. I något fall är kostnaden för Kyoto 13 gånger större än värdet av den minskade klimatpåverkan. CO 2 -avgifter motsvarande ett pålägg på el från ett kolkraftverk på mellan 4 och 80 öre/kwh erhålls i dessa studier. Om man verkligen skulle hamna i det intervallet ökas kärnkraftens konkurrenskraft motsvarande jämfört med kol, något mindre jämfört med gas. Kärnkraftindustrin världen över arbetar nu intensivt för att påverka hur Kyoto-avtalet ska tillämpas genom att informera om kärnkraftens miljöfördelar och kräva att: Energiskatter måste vara selektiva och gynna kraftslag som inte släpper ut CO 2 Kärnkraften måste tas med i de flexibla mekanismerna som en koldioxid fri energiform. Framtida energisystem ska baseras på att alla externa kostnader ingår i kalkylerna Hur framgångsrika vi blir vet vi inte, men möjligen kan klimatförändringen ge kärnkraften den draghjälp den förtjänar och behöver. Den farliga strålningen Strålning varken syns, hörs, luktar eller känns. Ändå är verkningarna av strålning bättre kända än verkningarna av andra miljörisker. Det beror på att strålning är lätt att mäta och att verkningarna har studerats vetenskapligt under mer än 100 år. Kärnbränslet i en reaktor sänder ut intensiv s k joniserande strålning. Även utrustningsdelar i reaktorhärden och nära den utsätts för så hög strålning att radioaktiva ämnen bildas, som utsänder strålning. Inom kärnkraften skyddas människor och miljö genom att de ämnen som utsänder strålningen hålls inneslutna. Radioaktiva ämnen har olika livslängd, s k halveringstid, från bråkdelar av sekunder till miljontals år. Olika ämnen utsänder olika typer av strålning. Detta är tillsammans med storleken på stråldosen den strålningsmängd som kroppen tar upp avgörande för hur levande organismer påverkas. Strålningens verkan har studerats på flera sätt, bl a genom studier av cellpåverkan, försöksdjur och från erfarenheter av strålbehandling mot cancer. Svensken får i genomsnitt en stråldos varje år på 4 msv (millisievert). Strålning är mycket lätt att mäta. Att påvisa ett annat kemiskt giftigt ämne i en mängd som riskmässigt motsvarar svenskens årliga stråldos, ligger på gränsen av vad vetenskapen klarar av. Exempel på stråldoser (millisievert) 0,1 msv. Dosen vid flygning t o r över Atlanten 1 msv. Dosen vid magröntgen, eller genomsnittlig årlig naturlig dos från marken 4 msv. Sammanlagd årlig dos från alla strålkällor för en svensk i genomsnitt 50 msv. Dosen vid medicinsk avbildning av sköldkörteln, eller högsta tillåtna enstaka dos 500 msv. Dosen inom 10 km från kärnkraftverket i Tjernobyl efter olyckan 1986 5000 msv. Dödar direkt de flesta som får denna dos över hela kroppen utan intensivvård Myter kring strålning Direkta vanföreställningar och felaktigheter förekommer. Strålning smittar: Strålning påverkar det som utsätts för den, men det som bestrålas blir inte en ny strålkälla. Bestrålad mat blir radioaktiv: Fel, joniserande strålning kan upptäckas med enkla mätinstrument på en nivå av enstaka atomer. Strålning ger upphov till ärftliga skador hos människor: Studier bl a från överlevande från atombomberna i Japan visar inte på ärftliga effekter. 16

Strålning även i små doser leder till cancer: Detta går inte att visa eftersom cancer är så vanligt att eventuella fall orsakade av små stråldoser inte märks i mängden. Reaktorolyckan i Harrisburg, USA ledde till cancer hos många: Nej, den ledde inte till cancer hos någon, inte till annan kroppslig skada heller. Tjernobylolyckan har krävt tiotusentals liv: Ett grundlöst påstående. Enligt FN:s vetenskapliga rapport 2002 ledde olyckan till ett 30-tal dödsoffer bland räddningspersonalen. En uppgång har konstaterats för sköldkörtelcancer hos barn, en cancerform som kan behandlas och normalt inte är dödlig. Vad hände efter Harrissburg för 25 år sedan? För 25 år sedan, den 28 mars 1979, inträffade en olycka vid kärnkraftverket Three Mile Island (TMI) nära Harrisburg i Pennsylvania, USA. TMI 2 var en s k tryckvattenreaktor på 880 MW. Den hade tagits i drift bara några månader före haveriet. Delar av raktorhärden i TMI 2 vid Harrisburg smälte men utsläppen av radioaktiva ämnen var obetydliga. Högsta stråldosen var långt under 1 millisievert (1 msv), vilket motsvarar en årsdos från naturlig strålning eller dosen från en enklare röntgenundersökning. Reaktorinneslutningens förmåga att hålla kvar de radioaktiva ämnena inne i byggnaden motsvarade således förväntningarna. Olyckan orsakades av att personalen gjorde en rad fel och missförstod en del signaler i kontrollrummet, bl a därför att instrumenteringen var bristfällig. Senare analyser avslöjade dessutom en generande brist på förmågan att lära av tidigare misstag och en dåligt utvecklad säkerhetskultur. I Sverige tillsatte regeringen en reaktorsäkerhetsutredning. Den tog initiativ till en väsentlig förbättring av alla svenska reaktorinneslutningar. Utredningen konstaterade att svensk kärnkraft var säkrare efter Harrisburg än före. På initiativ av kärnkraftindustrin i USA bildades en världsomspännande organisation för utbyte av erfarenheter från drift av kärnkraftverken. En av de viktigaste uppgifterna var att samla in, analysera och sprida information om händelser, incidenter och olyckor vid kärnkraftverken. Man ville lära av andras misstag för att öka säkerheten. Nu finns drygt 300 reaktorer av västerländsk typ i drift i världen med en total drifterfarenhet på ungefär 10 000 reaktorår. Harrisburgolyckan är den enda som inneburit härdsmälta. Den första fullständiga teoretiska analysen av kärnkraftens olycksrisker, den s k Rasmussenrapporten, publicerades i USA 1975. Risken för härdsmälta i den tidens lättvattenreaktorer angavs där till ungefär en gång på 10 000 reaktorår. Säkerheten i svenska och utländska reaktorer har successivt förbättrats. Internationellt kräver man nu (bl a via FNs atomenergiorgan IAEA) att nybyggda reaktorer ska konstrueras och drivas så att risken för härdsmälta är mindre än en gång på 100 000 reaktorår. I de flesta fall, åtminstone västerländska lättvattenreaktorer, uppnår numera även äldre reaktorer denna säkerhetsnivå. Tjernobylkatastrofen 1986 var mycket värre än Harrisburgolyckan eftersom reaktorn exploderade på ett sätt som är omöjligt i en västerländsk reaktor och större delen av härdens innehåll av radioaktiva ämnen spreds till omgivningen. Reaktorkonstruktionen var helt olikden som finns i västerländska reaktorer och säkerhetstekniskt fanns det ingenting att lära för svensk kärnkraft av Tjernobyl. Opinionen 1979 och nu Inom en vecka efter olyckan i Harrisburg var samtliga politiska partier i Sverige överens om att ordna en folkomröstning om kärnkraften. Omröstningen ägde rum den 23 mars 1980 och svenska folket kunde välja mellan avveckling i den takt som är möjlig (Linje 1, utformad av 17

m), avveckling till 2010 (Linje 2, utformad av s och fp) eller avveckling inom 10 år (Linje 3, utformad av Folkkampanjen mot kärnkraft i samarbete med c och vpk). De som inte ville avveckla alls hade strikt taget bara möjligheten att tillsammans med de osäkra rösta blankt, eftersom alla övriga - inklusive Linje 1 ville avveckla. Men 1980 uppfattades dock Linje 1 som det enda utvecklingsalternativet. RESULTATET I FOLKOMRÖSTNINGEN OM KÄRKRAFTEN 1980 SCB: Röstberättigade 6 321 165 100 % Röstande 4 781 479 75,6 % Ogiltiga röstsedlar 3 153 0,1 % Giltiga röstsedlar 4 778 326 100 % Linje 1 904 968 18,9 % Linje 2 1 869 344 39,1 % Linje 3 1 846 911 38,7 % Blanka valsedlar 157 103 3,3 % Riksdagen beslöt några månader senare att avveckla kärnkraften. I beslutet finns följande formulering: Reaktorernas tekniska livslängd bedöms enligt propositionen vara ca 25 år. Det bör nu slås fast att den sista reaktorn i Sverige skall stängas senast år 2010. 1991 bekräftade riksdagen beslutet om avveckling senast 2010, men sex år senare försvann detta symboliska årtal ur energipolitiken med formuleringen: något årtal då den sista kärnkraftsreaktorn tas ur drift bör inte fastställas. 1999 stängdes Barsebäck 1 efter beslut av regeringen. Kostnadenför staten blev totalt 9 miljarder kronor. Våren 2004, alltså i år, väntas ett förslag om uppgörelse mellan staten och kraftföretagen om formerna för en långsiktig avveckling på marknadens villkor. Men det finns inga planer för närvarande att ta bort kärntekniklagens paragraf 5a: Tillstånd att uppföra en kärnkraftsreaktor får inte meddelas. Vad hände med opinionen? Under årens lopp har det gjorts ett stort antal opinionsundersökningar om kärnkraften. Här har två mätningar gjorda med nästan 25 års mellanrum valts ut för en jämförelse. Efter Harrisburgolyckan 1979 men före folkomröstningen ställde SIFO, på uppdrag av Industriförbundet, en fråga om människors attityd till fortsatt användning av kärnkraft. SIFO hade fyra alternativ (i stället för de tre som valdes). Svaren fördelade sig på följande sätt: SIFO UNDERSÖKNING; MÄNNISKORS ATTITYD TILL FORTSATT ANVÄNDNING AV KÄRNKRAFT 1979. Använd kärnkraften och sätt intenågon gräns för antalet aggregat 10 % Använd kärnkraften men sätt en gräns vid tolv aggregat 39 % Avveckla kärnkraften på tio år 33 % Snabbavveckla kärnkraften inom ett år 9 % Tveksam, vet ej 9 % I november 2003 ställde TEMO på uppdrag av Analysgruppen vid KSU en fråga om människors personliga åsikt om kärnkraftens användning i Sverige. Resultatet blev följande: 18

TEMO UNDERSÖKNING; MÄNNISKORS PERSONLIGA ÅSIKT OM KÄRNKRAFTENS ANVÄNDNING I SVERIGE Vi ska avveckla kärnkraften genom regeringsbeslut att stänga reaktorer, även om tillsynsmyndigheten inte anser det nödvändigt av säkerhetsskäl 14 % Vi ska använda kärnkraften till dess att nuvarande reaktorer läggs ner av säkerhetseller kostnadsskäl 33 % Vi ska fortsätta använda kärnkraften i samma omfattning som idag, d v s vid behov förnya de reaktorer som finns 33 % Vi ska utveckla kärnkraften och i framtiden satsa på fler reaktorer 18 % Tveksam, vet ej 2 % Finland bygger och Sverige stänger kärnkraftverk I Sverige har vi stängt Barsebäck 1. Barsebäck 2 vill riksdagsmajoriteten stänga så fort det går med hänsyn till elförsörjningen. I Finland går myndigheter och näringsliv hand i hand åt rakt motsatt håll. Finlands femte kärnkraftblock, Olkiluoto 3 byggs av franska Framatome ANP (reaktordelen) och tyska Siemens (turbindelen). Framatome ANP ägs delvis av Siemens. Det tysk-franska konsortiet och Finska TVO (Industrins Kraft) skrev under avtalet den 18 december förra året för en 1 600 megawatt stor tryckvattenreaktor, som ska byggas i Olkiluoto vid Euraåminne i Finland. Effekten motsvarar nästan tre Barsebäckreaktorer. Riksdagen fattade ett positivt principbeslut om kärnkraftverket i maj 2002. TVO sände ut förfrågningshandlingar i slutet av september samma år. I mars 2003 kom anbuden in och i mitten av oktober valde TVO lokaliseringen till Olkiluoto och Framatome ANP Siemens till leverantör. Nästa viktiga steg togs den 8 januari i år, när ansökan om bygglov lämnades in till statsrådet. TVOs begäran förväntas behandlas mycket snabbt, eftersom riksdagenhar fattat ett positivt beslut om att bygga mer kärnkraft. Bygglovet beräknas ta ett drygt år. Största delen av tiden går åt till Strålsäkerhetscentralens (STUK) utredningar. STUK har förstärkt med fem personer och räknar med att anställa ytterligare lika många, för att kunna hantera detta stora tillståndsärende. Vid bygglovsansökan lämnade TVO in mer detaljerade rapporter om anläggningens säkerhet till STUK. Kraftverket ska tas i drift det första halvåret 2009. Över 2 000 personer att som mest arbeta med bygget i Olkiluoto. Total sysselsättning motsvarar ca 30 000 årsarbeten. Konsortiet Framatome och Siemens levererar anläggningen nyckelfärdig till ett fast pris. I praktiken innebär det allt inklusive test ända tills det tas i drift. Enda undantag är sprängningsarbetena, där det första kontraktet skrevs under i slutet av januari i år. Ökat elbehov och lönsamhet De senaste tio åren har elanvändningen i Finland ökat med nästan 25 procent. Industrin använder omkring 55 procent av all el. Enligt Finergy, Energibranschens Centralförbund, kommer elförbrukningen att öka p g a högre industriproduktion och förädlingsgrad. Detta trots ständiga effektiviseringar. Hushållens elförbrukning ökar beroende på fler hushåll och ökade boytor. Enligt Finergys senaste prognos från i år ökar Finlands elanvändning med ungefär en fjärdedel, från fjolåret fram till 2020. Det motsvarar i medeltal 1,7 procent per år de närmaste tio åren och därefter en dryg procent per år. Ökad elimport blir svår att försvara, eftersom importnivån redan är ganska hög med tanke på försörjningssäkerheten. 19

Elkonsumtionen har en tendens att öka i alla nordiska länder, vilket enligt Finergy minskar importmöjligheterna. Enligt en studie av Villmanstrands Tekniska Universitet är det långsiktiga medelpriset på kärnkraftel lägre än priset på el producerat med kol eller gas, om kraftverken går för fullt 8 000 timmar per år. Detta baseras på 5 procent realränta, med 40 års ekonomisk livslängd för kärnkraftverken och 25 år för både kol- och gaseldade kraftverk. Studien indikerar att kärnkraftel behåller sin position som billigast även med en realränta på upp emot 10 procent. Lönsamhetskalkyl Projektet har rönt stort intresse från industri och kraftföretag i Finland. TVO fick intresseanmälningar för andelar motsvarande sammanlagt 2 500 MW. Fortum, som ägs av den finska staten, blir störst ägare med en andel på 25 procent. Allt som allt blir ca 65 finska företag från hela Finland delägare i det nya kraftverket, som också ska leverera kraft till hela Finland. En mycket enkel investeringsanalys kan göras mellan Olkiluoto 3 och Oskarshamn 3 (O3), som togs i drift 1985. Investeringen inklusive ränta under byggnadstiden var för O3 totalt ca 11 miljarder kr i löpande penningvärde. Olkiluoto 3-investeringen beräknas till 3 miljarder EUR i 2003 års penningvärde inklusive ränta under byggnadstiden. Växelkursen 9,18 kr/eur har använts i den här kalkylen. 1983 ansätts som ett sorts medelår för O3-investeringen i denna kalkyl. Ökningen ikonsumentprisindex (KPI) har använts för att räkna om O3-investeringen till 2003 års penningvärde. Det kan diskuteras om KPI är rätt index att använda för sådana här jämförelser. LÖNAMHETSKAKYL Beräkningsdata Oskarshamn 3 Olkiluoto 3 Investering i 1983 års penningvärde, miljarder kr 11,0 Konsumentprisindex 1983 132,6 Konsumentprisindex 2003 278,1 Investering i 2003 års penningvärde, miljarder 3,0 Investering i 2003 årspenningvärde, miljarder kr 23,1 27,5 Megawatt eleffekt 1060 1600 Investering/effekt, penningvärde 2003, Mkr/MW 21,8 17,2 Oskarshamn 3 blir här närmare 27 procent dyrare per MW än Olkiluoto 3. Den finska investeringen ställer sig alltså inte fullt så dyr som den kan tyckas vid första anblicken. Ekonomiskt intressant är också den höga verkningsgraden, 37 procent att jämföra med ca 35 procent för Oskarshamn 3. Bränsleutnyttjandet är också högre jämfört med tidigare reaktorkonstruktioner. Det sänker kostnaderna för hela bränslecykeln från urananrikning till omhändertagande av avfallet. Olkiluoto 3 byggs för en livslängd på minimum 60 år för de delar som är svåra att byta ut. Det är intressant att konstatera att den finska elintensiva industrin är beredd att vara med och satsa för att trygga sin elförsörjning. Stöd för kärnkraft i Finland Finlands femte kärnkraftreaktor ska byggas i Olkiluoto, där två reaktorer på vardera 840 MW redan finns idag. De drivs av TVO, som ägs av den finländska industrin och kraftbolagen. De senaste åren har el motsvarande en sjättedel av Finlands årsförbrukning producerats här. Stödet för kärnkraften är stort hos folket. En finsk gallupundersökning från september förra året visar att 45 procent av finländarna är för kärnkraft och 28 procent är emot, medan 27 20

procent är neutrala. De sista tio åren har stödet för kärnkraft ökat med 16 procentenheter och motståndet minskat med 15 procentenheter. Tidigare har kvinnor varit mycket negativa men vid mätningen i september förra året var 35 procent emot och 33 procent för kärnkraft. I brist på annat Debatten i Sverige om kärnkraftens framtid börjar långsamt ta fart igen på grund av handfasta realiteter i form av accelererande oljepriser och den hotande växthuseffekten, pågår utbyggnaden av kärnkraften på flera platser. Enligt en kartläggning gjord av TT uppförs i detta nu 31 kärnkraftverk. I världens största demokrati Indien är ett nytt under uppförande och fler lär det bli inom kort. Finland, har just via riksdagsbeslut sagt ja till att uppföra ett femte verk i Olkiluoto. Det invigs 2009 och är i storleksordningen tre Barsebäckverk. Slovakien uppför två nya verk. Frankrike har fortsatt med sin utbyggnadstakt utan att ta minsta intryck av den intensiva kärnkraftsdebatt som rasat i länder som Holland, Belgien och Sverige. Frankrike har under 1990-talet uppfört tio nya reaktorer och dessa står för knappt 80 procent av hela den franska elproduktionen I Ukraina planeras ytterligare fyra reaktorer och Moskva har bestämt sig för att komplettera med ytterligare tre. Det här är bara ett par exempel på den hektiska utbyggnadstakten. Det motsatta inträffar också. Mest känt är den mångåriga nedmonteringen av gigantverket i Greifswald. Det hann aldrig komma igång i full skala innan Berlinmuren revs och beslut togs om nedläggning. De omdiskuterade och av Sovjetunionen konstruerade reaktorerna i Ignalina, Litauen, fasas ut. Kärntekniken domineras av två synnerligen omfattande negativa inslag: avfallets komplicerade lagring och den mer eller mindre överhängande risken för allvarliga haverier. På senare tid har tillkommit hotet från terrorverksamhet. Trots detta har opinionen i Sverige svängt dramatiskt. Förespråkarna för kärnkraft är betydligt fler än motståndarna, enligt en färsk undersökning. Debatten om Barsebäcks stängning har dominerat under lång tid. Köpenhamnsborna har verket inom synhåll och danska regeringar har ständigt återkommit till kravet på en stängning av båda reaktorerna. Det är mer en fråga om politisk trovärdighet från svensk sida än om en strikt vetenskaplig bedömning av hotbilden. Det har inte blivit bättre av att Svenska regeringen slingrat sig undan ett klart besked, år efter år. Debatten borde även omfatta Ringhals som inte heller ligger långt ifrån Barsebäck och Köpenhamn. Det säger en del om Barsebäcks starka symbolvärde. Regeringen har för länge sedan sagt A och nu väntar danskarna på en klart specificerad fortsättning. Parallellt pågår en het debatt om alternativa energikällor. Tyska nyhetsmagasinet Der Spiegels undersökande reportage nyligen om vindkraftens potential gav en nedslående inblick i en växande subkultur av högt subventionerade projekt som saknar verklighetsförankring när det gäller den totala energiförsörjningen i Europas största industrination. I det nya EU med 25 medlemsländer ger kärnkraften 32 procent av elproduktionen, enligt Internationella atomenergiorganet IAEA. Det är fullständigt orimliga volymer att nå upp till för vindkraften. Den är ett miljövänligt, men högst begränsat alternativ. Slutsatser Befintlig kärnkraft är klart konkurrenskraftig på dagens elmarknad och även jämfört med ny elproduktion. Kärnkraftens goda miljöegenskaper är kända men får inte genomslag på marknaden förrän alla kraftslag tvingas ta betalt för alla sina kostnader, även de externa. När detta görs fullt ut kommer även ny kärnkraft att vara konkurrenskraftig, särskilt om bekämpning av växthuseffekten styrs genom handel med utsläppsrätter skatter/avgifter på CO 2. Alla väsentliga faktorer visar att kärnkraft är en uthållig energiform med rätt 21

miljöegenskaper även på lång sikt. Det är mycket viktigt att detta får genomslag på marknaden genom rätt styrmedel. Källförteckning Föreläsning av Kjell Aleklett den 8 maj 2004 Energimyndigheten: http://www.stem.se ExternE. Externalities of energy. EUR 16520 EN 1995 Externalities of energy ExtreneE: http://externe.jrc.es Finenergy: http://www.energia.fi Foratom: http://www.foratom.org Inernational Atomic Energy Agency IAEA: http://www.iaea.org International Energy Agency IEA: http://www.iea.org Nuclear Power, M. Scott and D. Johnson, The Open University. Reaktorsäkerhetsutredningen, SOU 2003:100. Requiem for Kyoto: An economic analysis of the Kyoto protocol. Nordhaus, Boyer. The Energy Journal, June 1999. Ringhals: http://www.ringhals.se Der Spigel: http://www.spiegel.de Sustainable development, Nuclear Power, IAEA Svensk Energi broschyr Kärnkraft Svensk Energi: http://www.svenskenergi.se Svenska kraftnät: http://www.svk.se Sydkraft: http://www.sydkraft.se The contribution of Nuclear Energy to limit Potential Global Climate Change Uranium Institute, Foratom m. fl. Uranium Institute: http://www.world-nuclear.org Vattenfall: http://www.vattenfall.se Vattenfalls Life Cycle Studies of Electricity Generation. 1996 World Energy Outlook:www.worldenergyoutlook.org 22