Utifrån fakta och värderingar samtala och diskutera frågor som rör olika energikällor.

Språkliga mål Varför ska man formulera språkliga mål? Man behöver formulera språkliga mål för att tydliggöra för eleverna och för oss själva vilka språkliga krav som kursplanerna ställer. De språkliga målen behövs även för att tydliggöra vilka språkliga förmågor eleverna behöver utveckla för att kunna delta i undervisningen och för att kunna nå målen, vilket påverkar undervisningen i allra högsta grad. Vad är språkliga mål? Språkliga mål beskriver de språkliga uttrycksformer och de språkförmågor som eleverna behöver lära sig och använda sig av för att kunna delta i undervisningen och för att nå målen. De språkliga målen kompletterar ämnesmålen och synliggör vad undervisningen måste innehålla för att eleverna ska kunna utveckla ett ämnesspråk och ett kunskapsrelaterat språk (skolspråk) att tänka och lära på. De språkliga målen innebär mål som kräver att eleverna ska tala, lyssna, läsa och skriva, ofta utifrån de språkliga uttrycksformer som nämns i kunskapskraven där eleverna ska beskriva, nämna, diskutera, sammanfatta, jämföra, redogöra, förklara etc. Att utveckla ett ämnesspecifikt ordförråd kan vara en viktig del av de språkliga målen för att eleverna dels ska kunna delta i undervisningen, dels kunna nå de ämnesmål som sätts upp och i förlängningen uppnå kunskapskraven i ämnet. De språkliga målen kan även vara språkliga strategier för att minnas och lära men även lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter eller strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. För elever som läser svenska som andraspråk kan det även handla om språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när det egna svenska språket inte räcker till. Kursplanens syftesdel Fysik Eleven använder sina kunskaper i fysik för att kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Konkretiserat ämnesmål Utifrån fakta och värderingar samtala och diskutera frågor som rör olika energikällor. Formulera argument och motiveringar för och emot kärnkraft samt beskriva konsekvenser. Diskutera och argumentera för och emot kärnkraft genom att inkludera andras argument och analysera deras bakomliggande intressen och värderingar. Språkliga mål Eleven behärskar ord och uttryck för hur man visar om man håller med eller ej Eleven behärskar relevanta sambandsord i sina motiveringar och konsekvensbeskrivningar Eleven behärskar den argumenterande texttypens uppbyggnad och språkliga drag. 1

I diskussioner formulera ställningstaganden samt framföra och bemöta åsikter och argument. Eleven kan använda följande ämnesspecifika ord på korrekt sätt i en diskussion för och mot kärnkraft: radioaktivitet, kärnenergi, partikelstrålning, elektromagnetisk strålning, halveringstid Eleven kan skilja mellan enkla, utvecklade och välutvecklade motiveringar Eleven kan muntligt argumentera för och/eller emot kärnkraft Eleven kan skriftligt formulera ställningstaganden för eller emot kärnkraft med motiveringar och beskrivningar av konsekvenser Fysik, kunskapskrav åk 9 betyg A Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Hur sätter jag tydliga och begripliga språkliga mål? De språkliga målen hänger tätt ihop med ämnesmålen. När man fastställt arbetsområdets eller lektionens ämnesmål är det dags att fundera över vilka språkliga förmågor eleverna behöver utveckla och behärska för att kunna delta i undervisningen och för att kunna nå målen. De språkliga förmågor som eleverna kommer att använda och utveckla under lektionerna är utgångspunkten när man formulerar språkliga mål. Man kan börja med att fundera över vilka ämnesspecifika ord och begrepp, samt andra utifrån ämnet eller texttypen speciella formuleringar och begrepp, som eleverna måste behärska för att kunna tala, läsa och skriva om ämnesinnehållet. Dessa ord och begrepp kan i sig vara språkliga mål, t ex ämnesspecifika ord som kärnkraft, fusion, radioaktiv strålning eller ämnesneutrala ord som fastställa, förhållandevis, slutligen, ord och begrepp som kan förekomma i skolans alla ämnen. Det kan även vara bra att identifiera ord och begrepp som kan betyda olika saker i olika ämnen och sammanhang (t ex ordet ledare som har olika betydelser inom fysiken, samhällskunskapen eller idrotten) och välja ut dessa som en del av ett språkligt mål. Fundera sedan över vilka språkliga uttrycksformer arbetsområdet och ämnet kräver att eleverna ska behärska. Kanske ska eleverna kunna beskriva, förklara, jämföra, föra resonemang eller dra 2

slutsatser? Fundera även över vilka kognitiva krav som ställs på dessa språkliga uttrycksformer utifrån elevernas ålder, deras språkliga och kognitiva utveckling och ämnesområdets innehåll. Fundera även över vilka språkliga färdigheter eleverna behöver för att kunna delta i undervisningen och för att kunna nå målen. Ska eleverna kunna läsa och förstå en speciell texttyp eller kanske sökläsa en text efter någon specifik information? Ska de muntligt återberätta något de gjort eller upptäckt? Ska de muntligt resonera och argumentera för eller emot något? Ska de formulera sina ställningstaganden i skrift? Man kan således formulera språkliga mål utifrån de språkliga färdigheter som eleverna behöver använda och utveckla under arbetsområdet. Identifiera vilka grammatiska och språkliga strukturer som eleverna behöver behärska för att kunna delta i undervisningen och kunna nå målen. T ex är det ofta passiv form i många läromedelstexter Den 1 september invaderades Polen av Tyskland västerifrån eller många nominaliseringar Invaderingen av Polen. Det kan även vara så att eleverna behöver kunna behärska olika sätt att formulera sig t ex när man ska jämföra eller diskutera något eller så behöver de kunna uttrycka hur man håller med om något eller inte. Ett språkligt mål kan alltså innebära att eleverna muntligt eller skriftligt ska kunna använda sig av dessa grammatiska och språkliga strukturer. Fundera över vilka uppgifter eleverna ska genomföra och vilka övningar eleverna ska delta i och vilka språkliga förmågor dessa kräver. Om eleverna genomför ett experiment tillsammans i grupp kanske de efteråt muntligt ska redovisa för varandra. Då kan ett språkligt mål vara att muntligt kunna återberätta en händelse i kronologisk ordning. Först, sedan, efteråt Ta även reda på vilka språkliga strategier och lässtrategier som passar för ämnesområdet och eleverna. Kanske någon lässtrategi där man aktiverar elevernas förförståelse innan man börjar läsa texten eller någon lässtrategi där man tränar på att ställa frågor till texten eller sammanfatta viktig information? Språkliga strategier kan även innebära att kunna omformulera sig eller kunna förklara något för att förstå och göra sig förstådd när ens språk inte räcker till. Att behärska någon eller några av dessa strategier kan också vara ett språkligt mål. (Fritt från Short, D., Himmel, J., Gutierrez, S., & Hudec, J. (2012). Using the SIOP Model: Professional development for sheltered instruction genom bearbetning av Jennifer Himmel, 2012) Tydliggöra sambandet mellan ämnesmål och språkliga mål Att tydliggöra hur mål, undervisning och bedömning ligger i linje med varandra är grunden i en pedagogisk planering. Att arbeta fram språkliga mål kan bidra till att man tydliggör språkets roll i hela processen. En pedagogisk planering med språkliga mål talar inte bara om vad eleverna ska lära sig/utveckla för förmågor, vad undervisningen ska innehålla och hur eleverna ska visa att de utvecklat de förmågor som kunskapskraven beskriver. En pedagogisk planering med uttalade språkliga mål innehåller även en beskrivning och förklaring av vad eleverna ska göra med ämnesinnehållet, t ex granska information, kommunicera och ta ställning och en beskrivning av hur eleverna ska visa att de utvecklat de språkliga förmågor som kunskapskraven kräver. Att arbeta fram språkliga mål innebär således att man identifierar vilka språkliga uttrycksformer, språkliga strukturer och vilka olika texttyper eleverna behöver kunna använda, förstå och behärska inom arbetsområdet. Hur börjar man? Tydliga och genomarbetade lektionsplaneringar När man sätter rimliga och utvärderingsbara språkliga mål som samspelar med ämnesmålen är det viktigt att undervisningen ger eleverna träning i just de språkliga färdigheter som ämnesområdet 3

kräver. Det räcker inte att formulera genomtänkta språkliga mål om detta sedan inte återspeglas i undervisningen. Om ett språkligt mål är att eleven ska kunna behärska relevanta sambandsord i sina motiveringar och konsekvensbeskrivningar behöver man undervisa om dessa sambandsord och hur man använder dem i motiveringar och konsekvensbeskrivningar. Undervisningen behöver sedan ge eleverna träning i att använda dessa sambandsord genom olika övningar och aktiviteter. Här kan olika stöttningsstrategier i form av tankeblad, formulerings- och/eller skrivmallar fylla en viktig funktion så alla elever kan lyckas med kognitivt krävande uppgifter utan att språket sätter käppar i hjulen för dem. Är ett språkligt mål att eleverna muntligt ska kunna återberätta behöver undervisningen planeras så att eleverna ges många möjligheter att få träna på detta i par eller i mindre grupper samtidigt som eleverna får tillgång till strategier för att kunna utveckla sin förmåga att återberätta i kronologisk ordning. På detta sätt är tydliga och genomarbetade lektionsplaneringar ett måste för att kunna sätta begripliga och utvärderingsbara språkliga mål. Samarbete mellan olika lärare Att som ämneslärare kunna identifiera och formulera språkliga mål kan vara en stor utmaning. Finns möjlighet att ta hjälp av t ex en svenska som andraspråkslärare eller en språkutvecklingslärare är det en stor fördel. En svenska som andraspråkslärare kan inte heller på egen hand formulera språkliga mål inom ett ämne eftersom ämneslärarens expertis krävs för att synliggöra och tydliggöra vad ämnesmålen innebär. Hur vet jag vilka språkliga mål som är bäst för mina elever? De språkliga målen som man väljer ut beror på elevernas förkunskaper och behov. Man måste identifiera vilka språkliga förmågor och språkliga uttrycksformer som är viktigast för att eleverna ska förstå och tillägna sig ämnesinnehållet. Om man tidigare fokuserat mycket på att utvidga elevernas ordförråd kanske ett efterföljande språkligt mål kan vara att använda dessa ord och begrepp i nya former, t ex genom att eleverna skriftligt ska kunna använda orden samtidigt som de utvecklar sin förmåga att behärska en viss texttyp. Det är viktigt att eleverna under varje undervisningstillfälle erbjuds möjligheter att tala, lyssna, läsa och skriva eftersom eleverna behöver använda språket på många olika sätt i många olika sammanhang. Det är dock inte viktigt att alla fyra språkfärdigheterna tydliggörs som språkliga mål varje gång utan det gäller att välja ut den språkliga förmåga som är absolut viktigast i stunden för att eleverna ska utveckla de kunskaper och förmågor som ämnesområdet/lektionen kräver och formulera detta som ett språkligt mål. Målen ska vara utvärderingsbara (dvs att man som lärare på något sätt ska man kunna bedöma att eleven nått målen) och formulerade på ett sätt som eleverna kan förstå och relatera till, dvs tydliga och begripliga. 4

Exempel på språkliga mål i idrott och hälsa Övergripande mål Eleven ska träna sin förmåga att planera, och praktiskt genomföra fysiska aktiviteter genom att planera för, och sedan leda ett styrketräningspass med kamraterna. Språkliga mål Eleven kan ge tydliga instruktioner. En tydlig instruktion kännetecknas av: uppräkning av de redskap som behövs, välavvägda instruktionssteg Direkt tilltal med verb i imperativ Ord och fraser som beskriver hur du gör Korrekta namn på de muskelgrupper som tränas Hur kan man formulera språkliga mål som eleverna förstår och kan ta till sig av? För yngre elever kan symboler spela en stor roll. Att tillsammans med de språkliga målen Jag kan skriva ord som beskriver Pippi Långstrump eller Jag kan beskriva Pippi Långstrump använda en symbol, t ex en bild av en penna för att tydliggöra att eleverna ska skriva något eller en bild på en mun för att tydliggöra att det handlar om att tala, kan vara ett sätt att tydliggöra när man går igenom de språkliga målen tillsammans med eleverna. På liknande sätt kan man göra när det gäller att tydliggöra vilka ord och begrepp som eleverna ska behärska. Man kan använda sig av bilder eller kanske samla ord och begrepp i en ordbank som man har synlig på t ex en vägg. Kanske tillsammans med elevernas egna förklaringar och definitioner. Ett sätt som man kan se till att de språkliga målen är utvärderingsbara och tydliga för eleverna är att tillsammans med de språkliga färdigheterna tala, lyssna, läsa och skriva välja ut några av de språkliga uttrycksformer (verben) som återfinns i kunskapskraven. Att använda dessa verb och samtidigt koppla dem till olika kognitiva nivåer, dvs lägre och högre nivåer av lärande utifrån Blooms taxonomi, samtidigt som man tydliggör om eleven ska tala, lyssna, läsa eller skriva är ett sätt att se till att de språkliga målen blir begripliga. Exempel kan vara ett eleven muntligt ska motivera, att eleven skriftligt ska återberätta eller att eleven ska läsa en förklarande text och skriftligt sammanfatta huvudpunkterna. Det är väldigt viktigt att komma ihåg att elever behöver mötas av höga förväntningar och utmanas tankemässigt i sitt lärande, även om deras språkförmåga inte nått en fullgod nivå. (Greppa språket) Därför är det viktigt att man när man formulerar språkliga mål även funderar över att man får med aktiviteter som kräver att eleverna får träning i de förmågor som man hittar under rubrikerna analysera, värdera och syntetisera/skapa i Blooms taxonomi. 5

Kunskapsaspekter utifrån Blooms taxonomi Från lägre till högre nivå av lärande Exempel på verb Minnas Förstå Tillämpa Analysera Värdera Syntetisera/skapa att återge från minnet, att från minnet kunna beskriva fakta, definitioner, procedurer mm att med egna ord kunna beskriva sin förståelse av fenomen, principer och procedurer, att skapa mening och se kunskapens sammanhang, orsak och verkan att kunna använda kunskaper i ett konkret sammanhang, lösa uppgifter och problem som kräver användning av kunskaper och färdigheter att kunna urskilja enskilda delar i en helhet, uppfatta olika aspekter i ett problem eller situation, separera i komponenter för att förstå strukturen göra bedömningar för att kunna välja alternativa lösningar, välja tillvägagångssätt, värdera alternativ, kritiskt granska källor mm sammanställa nya mönster och strukturer, dra egna slutsatser, egen tolkning av en situation, egna reflektioner över det man lärt sig Definiera, beskriva, nämna, namnge, välja, identifiera, lista, lokalisera, citera, upprepa, markera, ange, redogöra Förklara, försvara, redogöra, skilja, utveckla, ge exempel, förutse, skriva om, diskutera, sammanfatta, använda, beskriva Kunna tillämpa, beräkna, bevisa, modifiera, verkställa, förutse, genomföra, utföra, förbereda, producera, utveckla, relatera, visa hur, lösa, använda, skissera, experimentera, testa, organisera Identifiera, analysera, urskilja, illustrera, kategorisera, relatera, separera, indela, systematisera, sortera, differentiera, kritiskt granska, jämföra, utforska, undersöka, redogöra, rangordna Värdera, jämföra, kritiskt granska, kontrastera, motivera, avgöra, bevisa, försvara, föreslå, välja, ta ställning, kritisera, komma fram till, förklara, bedöma, reflektera, dra slutsats, uppskatta, argumentera, rekommendera, tolka Ställa samman, utarbeta, skapa, syntetisera, generalisera, konstruera, förklara, planera, formulera, relatera, sammanfatta, tänka ut, förutsäga, kombinera, bevisa, utveckla, producera, dra slutsats, tolka, designa, modifiera, generera 6

Ska man skapa olika språkliga mål utifrån hur långt eleverna kommit i sin språkutveckling? Även om man har elever som kommit olika långt i sin språkutveckling är det inte nödvändigt att skapa olika språkliga mål för dessa elever. Det är till och med att föredra att alla elever ska utvecklas mot samma språkliga mål men att man i undervisningen erbjuder eleverna stöttning utifrån elevernas förutsättningar och behov. Denna stöttning kan t ex innebära olika former av visuellt stöd, skrivmallar, modelltexter etc. För elever som inte kommit så långt i sin språkutveckling kan stöttning i form av ordbanker eller lucktexter göra att de kan utveckla samma språkliga förmågor som elever som kommit längre i sin språkutveckling och som av förklarliga skäl inte behöver samma grad och form av stöttning. Tabeller och checklistor 7

Checklista för att i undervisningen få variation och balans mellan att tala, lyssna, läsa och skriva Artikeln är till vissa delar en modifierad översättning av Language Objectives: The Key to Effective Content Area Instruction for English Learners, skriven av Jennifer Himmel (2012). Den artikeln återfinns via följande länk: http://www.colorincolorado.org/article/49646/ Artikeln är dock bearbetad och omformulerad utifrån en svensk kontext med exempel ur Lgr 11. Tabellerna och checklistorna är framtagna utifrån böcker av Pauline Gibbons, Maaike Hajer & Theun Meestringa samt utifrån SIOP-modellen av Echevarria m.fl. /Anna Kaya Stockholm 2013-10-12 Pauline Gibbons (2013:178) 8