Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen? Henrik Eckersten Institutionen för Växtproduktionsekologi SLU, Uppsala (28-Jan-15) Studie för Klimat- och sårbarhetsutredningen och FANAN Institutionerna för Växtproduktionsekologi, Ekonomi, Ekologi och Markvetenskap SLU, Uppsala 1
Klimat och Jorbruk Jordbruk Klimat Klimat Jordbruk CO 2 N 2 O CH 4 CO 2 Väder påverkar jordbruket 2
Höstveteskörd 23 i Sverige, relativ skillnad jämfört med normår (regionala värden från SCB) Dalarna -13 % Västmanland -17 % Uppsala -7 % Stockholm -18 % Örebro -18 % Södermanland -16 % Västra Götaland -14 % Östergötland -22 % Kalmar -16 % Blekinge -13 % Klimatet påverkar jordbruket 3
Klimatet vandrar norrut ½ - 1 mil/år ½ - 1 m/timme Klimatvariationer Ultuna Årsmedeltemperatur 1896-24, o C 7 3.5 o C Skåne år 6 5.8 o C 3 år 4 Sundsvall 3 188 19 192 194 196 198 2 22 197 Year Per Nyman, SLU 4
Förändring av medeltemperatur ~285 (A2) Januari Juni +6.5 +3.5 +4.5 +6.5 +6.5 Extrapoleringsmodeller Analog modell (vi observerar hur det är någon annanstans och säger att det blir likadant) Empirisk modell (t ex observerade trender extrapoleras) Mekanistisk modell (effekten på grundläggande principer beräknas) Klok gubbe (en icke transparent kombination av det ovan) Spågumma (vi kan observera framtiden) 5
Temperatur Enkel korrelation Höstvetets skörd är bäst korrelerad till vintertemperaturen, i Sverige.. I Danmark, till oktobertemperaturen Nederbörd. Höstvetets skörd var högre om det regnade/snöade lite i mars, i Sverige. i Danmark om det regnade lite i juli 6
Atmosfärisk koldioxidhalt. Effekter av CO 2 halt på höstvetets skörd CO 2 effekter. Effekter av förhöjd CO 2 beror starkt på kväveförhållandena Ökat C upptag stimulerar N fixeringen Förhöjd CO 2 ökar resursutnyttjandet av solstrålning och vatten 7
Effekter på skördens kvalitet ÖkadCO 2 halt minskar N koncentrationen Senarelagd sådd av maltkorn i Sverige påverkar proteinhalten? Ökar eller minskar den? Pettersson, 27 Odlingssäsong Scenarie Mälardalen år 1975 i Mälardalen. nederbörd temperatur mm 9 3 C 8 7 Vegetationsperiod (1961-9) ~285A2 25 6 5 4 3 2 vårfrost 2 15 5 snö vårbruk skörd höstsådd -5 Fogelfors, Eckersten, Karlsson, 27 8
nederbörd mm 9 8 7 Nedebörden i Mälardalen (225-85). Scenarie Mälardalen år 1975 ~225A2 Vegetationsperiod (1961-9) ~285A2 temperatur 3 C 25 6 5 4 3 2 vårfrost snö 2 15 5-5 Fogelfors, Eckersten, Karlsson, 27 Nedebörden i Mälardalen (225 A2 B2). nederbörd mm 9 8 7 Scenarie Mälardalen år 1975 ~225A2 ~225B2 Vegetationsperiod (1961-9) temperatur 3 C 25 6 5 4 3 2 vårfrost snö 2 15 5-5 Fogelfors, Eckersten, Karlsson, 27 9
nederbörd mm 9 Nederbörden i Mälardalen (285 A2 - B2). 8 7 Scenarie Mälardalen år 1975 Vegetationsperiod (1961-9) ~285B2 ~285A2 temperatur 3 C 25 6 5 4 3 2 vårfrost snö 2 15 5-5 Fogelfors, Eckersten, Karlsson, 27 Vegetationsperiod Odlingssäsonger - söder till norr ~285A2 Västerbotten 1961-9 höstsådd skörd Mälardalen Mälardalen Vegetationsperiod ~285A2 1961-9 Skåne Skåne Vegetationsperiod Vegetationsperiod 1961-9 ~285A2 vårbruk? skörd? höstsådd? snö vårbruk skörd höstsådd Fogelfors, Stendahl 26
~1975 Odlingssäsonger - söder till norr Västerbotten ~225 ~285 A2 ~285B2 Mälardalen Skåne vårbruk? skörd? höstsådd? Fogelfors, Stendahl, Karlsson, Eckersten, 26 - Vattentillgång - Skadegörare och Ogräs - Gödslingsbehov - Näringsläckage Henrik Eckersten, Bengt Torssell, Lars Andersson, Roland Sigvald, Birgitta Mannerstedt Fogelfors, Lisbet Lewan SLU 11
Gräsvallen tillväxt ~285 ton ts/ha (gödslad, lerjord, Uppsala) 8 6 4 2 Klimat + CO 2 285 Klimat 285 1985 J F M A M J J A S O N D Efter Eckersten m fl, 27 Bevattningsbehov Förändring i vattenstress för gräsvall (~285A2) = 15 8 mm per år Notera dock, bara: 2 år: 1985-86 5 platser: Uppsala Örebro Skara Jönköping Halmstad 12
Gödslingsbehov ~285A2 Förändringen för en gräsvall som 1985 gödslades med 2 kg N ha -1 år -1 : Ytterligare: 12 kg N ha -1 år -1 Ökat N-behov: 12 Ökad N-mineralisering: 4 Stora variationer Uppsala 65 Örebro Skara 12 Jönköping -5 Halmstad 9 Försäljning av ogräsbekämpningsmedel (~ idag) Försåld mängd (kg ha -1 ) Andel höstsådd (%) Storbritannien 3,7 Nederländerna 2,7 14 Frankrike 1,9 42 Tyskland 1,4 57 Danmark,9 38 Sverige,5* 17 Finland,4 6 EU (15) 1,6 * ej vall- och grönfoderodling =,75 Efter Eckersten m fl, 27 13
Ökat kväveläckage Ökad temperatur ger ökad kvävemineralisering Ökad vinternederbörd och minskad snö Ökad produktion. Minskat läckage Ökat växtupptag och större kväveskörd Miljömålproblem Miljömål till 215: - 3% kväveutlakning Nuvarande odlingsmetoder förmår: - 25% Ökningar pga klimatförändring till ~285: + -7% 14
Sammanfattningsvis Växtproduktion -Produktionspotentialen ökar, per hektar -Insatsbehoven ökar, per hektar -Potentiellt större miljöeffekter, per hektar -Miljöeffekter per producerad enhet? -Variabilitet? Markanvändning Henrik Eckersten, Fredrik Holstein, SLU 15
Arealfördelning idag Arealfördelningen (%) mellan sex vanliga grödor (fyra visas) Vall Höst Vårkorn Havre vete Västerbotten 75 23 2 Mälardalen 34 11 29 18 Skåne 33 25 3 4 Höstsådda grödor gynnas Försåld mängd (kg ha -1 ) Andel höstsådd (%) Storbritannien 3,7 Nederländerna 2,7 14 Frankrike 1,9 42 Tyskland 1,4 57 Danmark,9 38 Sverige,5 (,75*) 17 Finland,4 6 EU (15) 1,6 * = ej vall- och grönfoderodling Efter Eckersten m fl, 27 16
Varmare klimat mera majsareal (kha) 14 Danmark Sverige 198 2 25 12 Efter data från Jørgen Olesen, Aarhus Universtet Markanvändningsscenarier för mat- och foderproduktion - Villkor: Lönsamhet - Klimatförändringar påverkar hektarskördar olika inom Europa (ACCELERATES modellen, t ex Audsley et al 26) 17
Sverige ~25 Sveriges totala jordbruksareal för matproduktion, %-förändring (ACCELERATES) Bara klimat: Tillväxt Miljö 2 A1 A2 B1 B2 Areal % +5 +3 - +2 Tack Referenser: Audsley, E., Pearn, K. R., Simota, C., Cojocaru, G., Koutsidou, E., Rousevell, M. D. A., Trnka, M., and Alexandrov, V. 26. What can scenario modelling tell us about future European scale agricultural land use, and what not? Environmental Science & Policy 9 (2), 148-162 Eckersten H, Andersson L, Holstein F, Mannerstedt Fogelfors B, Lewan E, Sigvald R, Torssell B, 27. Bedömningar av klimatförändringars effekter på växtproduktion inom jordbruket i Sverige. Bilaga 24 i: Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter, SOU 27:6, Bilagedel B, bilaga B 23-27: 26-277. (summary in English) (http://www.regeringen.se/sb/d/874/a/89334) Pettersson, CG, 27. Predicting Malting Barley Protein Concentration. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Doctoral Thesis No 27:56, SLU, Uppsala. 29pp 18