Halvtidsutvärdering av regionala riskkapitalfonder



Relevanta dokument
Johan Wullt Chef för Media och kommunikation EU-kommissionen Sverige. Magnus Astberg Senior Rådgivare EU-kommissionen Sverige.

Signatursida följer/signature page follows

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar

Europeiska regionala utvecklingsfonden relaterat till andra EU-program i Sverige

Chalmers Innovation Seed Fund

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

EU:s regionala utvecklingsfond

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

EU:s regionala utvecklingsfond

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige

Botnia-Atlantica Information Meeting

Swedish framework for qualification

Läget i följeforskningen, översyn av utvärderingsplanen?

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Exportmentorserbjudandet!

The road to Recovery in a difficult Environment

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

The Swedish National Patient Overview (NPO)

District Application for Partnership

The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method

Annika Winsth Economic Research September 2017

Investeringsbedömning

The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms

EUSME -gratis Horizon 2020-support till småföretag (SME) EU/SME

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

Swedish CEF Transport Secretariat. Connecting Europe Facility

State Examinations Commission

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

ALMI INVEST. Kompetens och kapital för tillväxt i bolag

Adding active and blended learning to an introductory mechanics course

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd Ministry of Education and Research. Sweden

ENTERPRISE WITHOUT BORDERS Stockholmsmässan, 17 maj 2016

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

FK Electrodynamics I

Lärkonferens Skellefteå 18 Juni. Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering)

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

Den Danske Bank in Sweden

Att mäta samverkansamverkansenkät

Introduktion ICAO-EASA.

Methods to increase work-related activities within the curricula. S Nyberg and Pr U Edlund KTH SoTL 2017

Kursplan. NA1032 Makroekonomi, introduktion. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Introductory Macroeconomics

Presentation ALMI Halland Fisnik Nepola, Mobiltelefon

Anders Persson Philosophy of Science (FOR001F) Response rate = 0 % Survey Results. Relative Frequencies of answers Std. Dev.

Svensk forskning näst bäst i klassen?

Skill-mix innovation in the Netherlands. dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

The Swedish system of Contract Archaeology

Finansiella risker 1

Collaborative Product Development:

Matthew Thurley Industriell bildanalys (E0005E) Response rate = 65 %

Klimatanpassning bland stora företag

Ansökan till Vinnova PROJEKTUPPGIFTER. Diarienummer. Inskickad. Utlysning

Preschool Kindergarten

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2.

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

EU:s investeringar post 2020

Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén

Arbetstillfällen

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/220/514 COURSE SYLLABUS. Fundamentals of Business Administration: Management Accounting

Karolinska Development AB (publ), extra bolagsstämma 2017

Karolinska Development AB (publ), Extraordinary General Meeting 2017

Sara Skärhem Martin Jansson Dalarna Science Park

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April

STRUKTURPÅVERKAN GENOM STRUKTURFONDERNA? EN DISKUSSION OM UTVÄRDERING AV EU:S STRUKTURFONDER I SVERIGE OCH ERFARENHETER AV TEORIBASERAD UTVÄRDERING

Economic Research oktober 2017

The Algerian Law of Association. Hotel Rivoli Casablanca October 22-23, 2009

Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Sveriges internationella överenskommelser

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

TNS SIFO Navigare Diabetes Patients Attitudes & Digital Habits

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1

Resultat av den utökade första planeringsövningen inför RRC september 2005

Kursplan. EN1088 Engelsk språkdidaktik. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. English Language Learning and Teaching

Underlagsrapport 1. Kvantitativ studie. Deskriptiva data och modell för effektutvärdering av portföljföretag

Förändrade förväntningar

Stort Nordiskt Vänortsmöte maj Rundabordssamtal Hållbar stadsutveckling, attraktiva städer 20 maj 2016

Transkript:

Halvtidsutvärdering av regionala riskkapitalfonder Implementering och lärdomar Rapport 0108

Halvtidsutvärdering av regionala riskkapitalfonder Implementering och lärdomar Rapport 0108

Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer. Där finns även material som gavs ut av Nutek Tillväxtverket Upplaga: 100 ex, därefter tryck vid behov Stockholm, september 2011 Produktion: Ordförrådet AB ISBN 978-91-86987-12-1 Rapport 0108 Har du frågor om denna publikation, kontakta: Ingela Wahlgren Telefon, växel 08-681 91 00

Förord Programperioden 2007 2013 med EU:s strukturfonder har kommissionen anvisat ongoing evaluation/följeforskning som utvärderingsmetod. Följeforskning bedrivs på flera nivåer av genomförandeorganisationen, i utvärderingen av de åtta programmen och av stora strategiska projekt. Följeforskningen syftar till fortlöpande förbättringar och kvalitetssäkring. Ambitionen är att denna programperiod verkligen se till att det levereras i enlighet med målen för insatsområdena regionala innovationsmiljöer, entreprenörskap och näringslivsutveckling, tillgänglighet och regional attraktivitet. För att säkra kvalité n i utvärderingsarbetet har en gemensam kurs i Lärande utvärdering tagits fram med Socialfonden. Den verkligt stora utmaningen för följeforskningen är att se till att erfarenheter och kunskaper återförs till regionala utvecklingsaktörer och projektinitierare samt till strukturfondspartnerskapen, som prioriterar bland projektansökningarna. En annan utmaning är att se till att kraven på insatser som främjar integration och mångfald, jämställdhet och miljömässigt uthållig utveckling karaktäriserar projekten. Kommissionen vill i pågående programperiod uppmuntra medlemsländerna att använda instrument som går ifrån bidrag till företag och i stället använder återbetalningsbara finansiella instrument såsom ägarkapital, kreditgarantier och mikrolån. Syftet är att erbjuda marknadskompletterande finansiella instrument inom ramen för strukturfondsprogrammen. Utöver en holdingfondslösning öppnar förordningarna för lösningar där man inom ramen för programmen genomför utlysningar direkt till finansieringsaktörer. Detta är en halvtidsrapport för följeforskningen av de tolv riskkapitalprojekten. För innehållet svarar Ramböll Management AB. Göran Brulin Ansvarig för följeforskningen i de Regionala strukturfondsprogrammen, Tillväxtverket

Sammanfattning Detta är halvtidsutvärderingen av satsningen på de tolv rikstäckande regionala riskkapitalfonder, som drivs i form av ERUF-finansierade projekt med regional medinvestering. Bakgrunden till satsningen är ett intresse från EU-kommissionen såväl som från nationella och regionala aktörer att arbeta med revolverande finansieringsinstrument i form av ägarkapital, i syfte att möta en identifierad brist på kapital för att finansiera små och medelstora företag (SMF) med tillväxtambitioner. Riskkapitalfonderna startades år 2009 och deras syfte är att öka tillgången till ägarkapital för små och medelstora företag i Sverige. Riskkapitalfonderna drivs som projekt och kallas därför fondprojekt. Projektperioden löper mellan 2009-01-01 till 2014-12-31. Projektägaren ska senast 2015-03-31 slutredovisa ERUF-medlens användning i projektet. De ERUF-medel som inte investerats i portföljbolag minst en gång senast 2014-12-31 måste betalas tillbaka till EU-kommissionen. Tillgängliga medel som inte är återbetalningsskyldiga stannar efter slutredovisning i regionen. Under projektperioden kan medel omfördelas från fondprojekten till andra strukturfondsprojekt. Satsningen har följeforskning löpande utvärdering knuten till sig, vilket innebär att uppföljning och utvärdering av satsningens framskridande kommer att ske löpande och bidra till lärande kring satsningens genomförande och resultat. Ramböll Management har fått uppdraget att mellan hösten 2009 och våren 2015 genomföra följeforskningen av de tolv fondprojekten. Följeforskningen sammanfattas i en rapport per år och föreliggande rapport är följeforskningsrapporten för 2011, tillika halvtidsutvärderingen av satsningen. 1 Halvtidsutvärderingen genomfördes och rapporten författades av Sofia Avdeitchikova, ekonomie doktor (extern projektledare, CIRCLE, Lunds Universitet), Ulrika Ekström (intern projektledare, Ramböll Management) och Martin Fröberg och Marcus Holmström (båda på Ramböll Management). Halvtidsutvärderingsrapporten har under arbetets gång stämts av med Tillväxtverket och riskkapitalfondernas VD:ar, som också har fått ta del av en skriftlig version av rapporten och lämna sina kommentarer på denna. Halvtidsutvärderingen syftar till att ge Tillväxtverket, riskkapitalfonderna och andra berörda aktörer tidiga indikationer på hur sats- 1 Följeforskningens första rapport kom 2010, Start av regionala riskkapitalfonder, Tillväxtverket Rapport 0072

ningen ligger till i relation till uppsatta mål samt belysa svårigheter i genomförandeprocessen. Halvtidsutvärderingen handlar om hur de inblandade aktörerna (projektägarna, finansierade företag, regionala och privata medfinansiärer) arbetar inom ramen för fondprojekten och deras upplevda värde av satsningen med avseende på exempelvis investeringsaktivitet, utveckling i företagen och satsningens förmåga att öka tillgången på kapital i regionerna. Halvtidsutvärderingen belyser även samarbetet i regionerna samt identifierar utmaningar och framgångsfaktorer i det fortsatta arbetet med fonderna, detta för att kunna tillföra kunskap om satsningens långsiktiga effekter på kapitalförsörjning i regionen. Halvtidsutvärderingen har därför utformats för att besvara följande övergripande frågor: Hur ligger riskkapitalfonderna till i relation till de uppsatta målen med avseende på investeringstakt? Hur ser riskkapitalfondernas portföljer ut med avseende på satsningens uppdrag, företagens storlek, utvecklingsskede, branschspridning etc.? Vad får företagen ut av investerarnas engagemang? Kan en positiv utveckling i företagen observeras? Finns det tecken på att riskkapitalfonderna bidrar till att förbättra kapitalförsörjningssituationen för företagen, d.v.s. skapar satsningen additionalitet? Hur fungerar samarbetet med de regionala medfinansiärerna? När den första uppföljningen av satsningen på regionala riskkapitalfonder genomfördes i mitten av 2010 inom ramen för detta följeforskningsuppdrag var de flesta riskkapitalfonder fortfarande i en uppstartsfas. Flera av riskkapitalfonderna var sena i starten, vilket bl.a. berodde på förseningar i utbetalningar av den regionala medfinansieringen, att rutiner för bedömning och genomförande av investeringar behövde utvecklas och att rekryteringsprocesser drog ut på tiden. Det ekonomiska läget i Sverige och i världen var relativt osäkert vilket gjorde att många företag var försiktiga med att satsa på expansion och det verkade finnas relativt lite kapital på marknaden som var tillgängligt för nyinvesteringar. Generellt ansåg flera riskkapitalfonder att det skulle bli en utmaning att säkerställa tillräckligt flöde av goda objekt och lämpliga investeringspartners, särskilt i storföretagsdominerade regioner och bruksmiljöer som historiskt inte hade en kultur av riskkapitalfinansiering. Också regelverket kring riskkapitalfondernas verksamhet upplevdes skapa otydligheter som tog mycket tid i anspråk och ledde till frustration och onödigt långa investeringsprocesser. Under det senaste året tycks riskkapitalfonderna har kommit igång med sin verksamhet på ett bra sätt och de flesta riskkapitalfonder ligger i linje med eller nära den planerade investeringstakten. Riskkapitalfondernas portföljsammansättningar är överlag goda, på så sätt att investeringarna i stor utsträckning gått till små företag i tidiga skeden.

Detta ligger i linje med satsningens övergripande mål om att investeringarna ska adressera ett gap inom kapitalförsörjningen av små och medelstora företag och verka marknadskompletterande, d.v.s. inte konkurrera med den privata marknaden. I halvtidsutvärderingen görs dels en bedömning av huruvida riskkapitalfondernas investeringstakt i slutet av 2011 kommer vara i nivå med den ackumulerade investeringsplanen t.o.m. december 2011 (kort sikt), och dels en bedömning av huruvida riskkapitalfonderna kan förväntas hinna investera ut hela den kapitalbas som utgörs av EU-medel under hela projektperioden (lång sikt). På kort sikt bedömer Ramböll att det finns en risk att investeringstakten hos framförallt Almi Invest Småland & Öarna, Almi Invest Västsverige Värmland, Partnerinvest i Norr, Mittkapital Jämtland/Västernorrland och SEF II-III i slutet av 2011 kan komma att ligga under den planerade. Denna bedömning baseras på hur mycket EU-medel riskkapitalfonderna har betalat ut t.o.m. Q2 2011 och storleken på eventuella ytterligare investeringsbeslut. Även inflöde av investeringsobjekt samt kvalitativa aspekter såsom upplevt investeringsklimat i regionen, upplevd tillgång till privat kapital och intensitet i fondernas arbete med marknadsföring och nätverksbyggande vägs in i bedömningen. På basis av hur mycket EU-medel riskkapitalfonderna i genomsnitt utbetalt per månad sedan satsningens start 2009 bedömer Ramböll att det på lång sikt kan finnas en risk att Almi Invest Östra Mellansverige, Almi Invest Småland & Öarna, Almi Invest Västsverige Värmland och Almi Invest Norra Mellansverige inte hinner investera ut hela den kapitalbas som utgörs av EU-medel innan projektperiodens slut. Men, då hänsyn tas till huruvida nämnda riskkapitalfonder har tecknat avtal om att betala ut ytterligare beslutade EU-medel elimineras dock denna risk eller åtminstone minskar avsevärt. På basis av riskkapitalfondernas totala investeringsbeslut beräknas samtliga kunna förbruka hela den kapitalbas som utgörs av EU-medel innan projektperiodens slut. Huruvida riskkapitalfonderna blir återbetalningsskyldiga till Europeiska kommissionen avgörs dock inte utifrån deras investeringsbeslut, utan utifrån deras faktiska utbetalningar till portföljbolag. Men, givet att riskkapitalfonderna också betalar ut de medel för vilka beslut har fattats antyder resultaten att samtliga riskkapitalfonder bör kunna investera ut sina EU-medel under projekt perioden. Flera riskkapitalfonder upplever att intresset från företagens sida har varit över förväntan. Tack vare etablerade lokala nätverk som de flesta av riskkapitalfonderna haft sedan tidigare i sina regioner har marknadsföring kunnat genomföras med relativt små medel och riskkapitalfonderna har upplevt en positiv attityd och förtroende både från företagen och från privata medinvesterares sida. Flera av riskkapitalfondernas VD:ar uttrycker att de har blivit positivt överraskade över den relativt höga kvaliteten på investeringsobjekten och den goda branschspridningen, även utanför storstadsregionerna.

De företag som erhållit finansiering inom ramen för satsningen är generellt mycket nöjda med sin relation till både riskkapitalfonden och de privata medinvesterarna. Företagen har i första hand använt kapitalet till marknadsutveckling, produktutveckling och till att anskaffa kompetens och en majoritet av företagen som har fått finansiering genom riskkapitalfonderna upplever ett stort värde av investeringen. Företagen upplever i stor utsträckning att investeringen har bidragit till en snabbare expansion, ökade möjligheter att få annan extern finansiering, högre ambitioner, ökad produktionskapacitet och professionalisering av styrelsearbetet. Många av företagen tror också att investeringen på längre sikt kommer leda till ökad kompetens och bättre lönsamhet. En tredjedel av företagen som deltog i uppföljningen har erhållit ytterligare ägarkapital från nya externa ägare efter det att kapitalet från investeringsfonden utbetalts, vilket tyder på att bolagen har blivit mer attraktiva för investerare. Det finns således tecken på att satsningen bidrar positivt till företagens tillväxt och till att öka kunskapen om riskkapital, vilket bidrar till satsningens måluppfyllelse. De privata medinvesterarna upplever ett flertal värden och fördelar med att investera tillsammans med en offentlig riskkapitalfond. Exempelvis tillför riskkapitalfonden rutiner för investeringar, kompetens och professionalitet till portföljbolagen och en delad risk för det privata kapitalet. De privata medinvesterarna uppger också att samarbetet har ökat deras kunskap om och kompetens för genomförande av investeringar och att de fått bredare nätverk. Detta får anses som ett gott betyg för satsningen och ligger i linje med dess övergripande mål om att bidra till utvecklingen hos privata saminvesteringspartners. Samarbetet mellan riskkapitalfonderna och regionala medfinansiärer skiljer sig åt mellan regionerna och även inom delar av regionerna. Graden av kontakt och samarbete skiljer sig också mellan regionala medfinansiärer. Strukturella förutsättningar såsom regionens näringslivsstruktur, marknadens mognad och erfarenheter av ägarkapitalfinansiering liksom faktorer såsom förankringsarbetet då riskkapitalfonden etablerades, gemensamma målbilder, personliga förmågor m.fl. faktorer påverkar samarbetet mellan riskkapitalfonden och medfinansiärerna. Detta i sin tur påverkar möjligheten att etablera en långsiktigt hållbar riskkapitalarena. Den övergripande frågan om huruvida kapitalförsörjningssituationen för företagen och för kapitalmarknaden har förbättrats som ett resultat av satsningen är svår att besvara, men det finns indikationer på att satsningen har bidragit till att adressera ett kapitalgap i finansierade företag och lockat fram privat kapital. En dryg femtedel av de företag som deltagit i Rambölls undersökning valde att gå vidare med investeringen från riskkapitalfonden då ingen annan investeringskälla ansågs vara möjlig. Ytterligare en fjärdel av företagen menade att andra investeringskällor visserligen var tillgängliga men att dessa inte erbjöd likvärdiga villkor. Dessa siffror sammantagna ger en viss indi-

kation på att satsningen fyllt ett marknadsbehov. Vad gäller de privata medinvesterarna uppgav nära hälften av dem som deltagit i undersökningen att de utan medinvesteringen från riskkapitalfonden troligen inte skulle genomfört investeringen överhuvudtaget. Ytterligare nära tio procent uppgav att de troligen skulle ha genomfört en investering, men till ett mindre belopp. Detta tyder på att satsningen har lett till en ökad investeringsvolym hos det privata kapitalet. Det finns således i nuläget inga belägg för att satsningen har trängt undan det privata kapitalet.

Abstract This is a mid-term evaluation of the initiative comprising twelve nationwide regional venture capital funds, which are operated in the form of ERDF-funded projects with regional co-financing. The background to the initiative is the interest expressed by the European Commission and national and regional players in working with revolving financial instruments in the form of equity capital, in order to address the identified lack of capital for financing small and medium-sized enterprises (SMEs) with growth ambitions. The aim of the venture capital funds, which were founded in 2009, is to increase access to equity capital for small and medium-sized enterprises in Sweden. Because the venture capital funds are run as projects, they are referred to as fund projects. The project period is from 01/01/2009 to 31/12/2014. The project owner must submit a final report on the use of ERDF funds in the project by 31/03/2015. ERDF funds that have not been invested in portfolio companies at least once prior to 31/12/2014 must be paid back to the EU Commission. Available funds that are not liable for repayment are retained after the final accounting for the region. During the project period, funds can be reallocated from fund projects to other structural fund projects. The initiative is subject to ongoing evaluation, which means that its progress will be regularly monitored and evaluated. This will contribute to learning about the initiative s implementation and results. Ramböll Management has been commissioned to conduct the ongoing evaluation of the twelve fund projects between autumn 2009 and spring 2015. The ongoing evaluation is summarised in a yearly report, and this present report constitutes the ongoing evaluation for 2011 and the mid-term evaluation of the, initiative. 1 The mid-term evaluation was conducted and the report written by Sofia Avdeitchikova PhD (external project manager, CIRCLE, Lund University), Ulrika Ekström (internal project manager, Ramböll Management) and Martin Fröberg and Marcus Holmström (both at Ramböll Management). The Swedish Agency for Economic and Regional Growth Report and the CEOs of the venture capital funds were consulted during the midterm evaluation process. The CEOs also received a written version of the report on which they were able to submit comments. 1 The first ongoing evaluation report, Start av regionala riskkapitalfonder (Start of regional venture capital funds), was issued in 2010 (Swedish Agency for Economic and Regional Growth Report 0072).

The purpose of the mid-term evaluation is to provide the Swedish Agency for Economic and Regional Growth, the venture capital funds and other stakeholders with early indications of how the initiative stands in relation to defined goals and to highlight any difficulties in the implementation process. The mid-term evaluation is about how the involved players (project owners, funded companies, regional and private co-financiers) are working within the framework of the fund projects and their perception of the value of the initiative in areas such as investment activity, development of companies and the initiative s capacity to increase access to capital in the regions. The midterm evaluation also highlights cooperation in the regions and identifies challenges and success factors in the continuing work with the funds, in order to provide knowledge about the initiative s long-term effects on capitalisation in the region. Consequently, the mid-term evaluation has been designed to answer the following overarching questions: Where do the venture capital funds stand in relation to the defined rate of investment goals? What is the status of the venture capital funds portfolios with regard to the initiative s mission, the size of the companies, the stage of development, industry diversification etc.? What do the companies get out of the investors involvement? Can a positive development in the companies be observed? Are there signs that the venture capital funds are helping to improve the capital position of companies; in other words, is the initiative creating additionality? How is the cooperation with the regional co-financiers working? When the first evaluation of the regional venture capital fund initiative was made halfway through 2010 as part of this ongoing evaluation assignment, most of the venture capital funds were still in a startup phase. Several venture capital funds had a slow start, which was largely due to delays in disbursement of the regional co-financing, the need to develop procedures for the assessment and implementation of investments and long-drawn-out recruitment processes. The economic situation in Sweden and the world was relatively uncertain which meant that many companies were cautious about investing in expansion and there appeared to be relatively little capital in the market available for new investments. Generally speaking, many venture capital funds saw it would be a challenge to ensure a sufficient flow of good potential deals and suitable investment partners, particularly in regions dominated by large companies and industrial environments which have not historically had a culture of venture capital financing. In addition, regulations governing the activities of the ERUF-financed venture capital funds were perceived as creating ambiguities, which took up a great deal of time and led to frustration and unnecessarily long investment processes.

The venture capital funds appear to have made a good start to their activities during the last year, and most of them are in line with or close to the planned investment rate. The composition of the venture capital funds portfolio is generally good, which means the investments have largely focused on small enterprises in early development stages. This is in line with the overall objective of the initiative, which is to address the gap in the supply of capital to small and mediumsized enterprises and to do so in a market-complementary way, i.e., not competing with the private market. The mid-term evaluation includes an assessment of whether the venture capital funds rate of investment by the end of 2011 will be in line with the accumulated investment plan which runs until the end of December 2011 (short-term) and also an assessment of whether it is likely that the venture capital funds will manage to invest the entire capital base made up of EU funds during the full project period (long-term). In the short term, it is Ramböll s view that there is a risk that the rate of investment, particularly for Almi Invest Småland & Öarna, Almi Invest Västsverige Värmland, Partnerinvest i Norr, Mittkapital Jämtland/Västernorrland and SEF II-III, may be below the projected rate of investment at the end of 2011. This assessment is based on the EU funds paid out by the venture capital funds up until the end of Q2 2011 and the size of any additional investment decisions. Other factors considered in the assessment include the dealflow, and qualitative aspects such as the investment climate in a particular region, perceived access to private capital and the intensity of the funds marketing and networking efforts. On the basis of the venture capital funds average monthly EU funds disbursement since the initiative started in 2009, it is Ramböll s assessment that there may be a long-term risk that Almi Invest Östra Mellansverige, Almi Invest Småland & Öarna, Almi Invest Västsverige Värmland and Almi Invest Norra Mellansverige will not manage to invest the entire capital base made up of EU funds before the end of the project period. However, if the assessment takes into account whether the above-named venture capital funds have entered into legal agreement to pay out additional EU funds, this risk is eliminated or at least significantly reduced. On the basis of the venture capital funds total investment decisions, the funds are all expected to be able to use the entire capital base made up of EU funds before the end of the project period. However, the decision as to whether the venture capital funds will be liable for repayments to the European Commission is not based on their investment decisions, but on their actual disbursement of funds to portfolio companies. However, given that the venture capital funds also pay out the funds for which decisions have been made, the results indicate that they should all be able to invest their EU funds during the project period. Several venture capital funds report that interest from the companies has exceeded expectations. Because the majority of the venture capital

funds have existing and established local networks in their regions, only a relatively low level of resources has needed to be channelled on marketing, and the funds have experienced a positive attitude and confidence from companies and private co-investors alike. A number of the venture capital funds CEOs say they have been pleasantly surprised at the relatively high quality of the investment objects and the good industry diversification, even outside the large urban areas. The companies which have received funding under the initiative are generally highly satisfied with their relationship with both the venture capital fund and the private co-investors. The companies have used the capital primarily for market development, product development and skills acquisition, and the majority of companies that have received funding from the venture capital funds are experiencing a high investment value. Companies are tending to find that the investment has contributed to faster expansion, more opportunities to obtain other external financing, a higher ambition level, increased production capacity and professionalisation of board work. Many of the companies also believe that the investment will ultimately lead to increased expertise and better profitability. One-third of the companies that participated in the evaluation process have received additional equity capital from new external shareholders after the initial investment has been made, suggesting that the companies have become more attractive to investors. Consequently, there is evidence that the initiative is making a positive contribution to the companies growth and to increasing knowledge about venture capital, thereby contributing to the achievement of the initiative s objectives. The private co-investors are experiencing a number of values and benefits in investing with a public venture capital fund. For example, the portfolio companies benefit from their venture capital fund s investment procedures, expertise and professionalism, and the risk associated with private capital is shared. In addition, the private coinvestors report that the cooperation has increased their knowledge and skills in the area of implementation of investments and that they have developed wider networks. This must be seen as a good testimonial for the initiative and is in line with its overall objective, namely to contribute to the development of private co-investment partners. Cooperation between the venture capital funds and regional co-financiers differs from region to region and even within regions. The degree of contact and cooperation also differs among regional co-financiers. Structural conditions such as the region s industry structure, market maturity and equity financing experience, and other factors such as support-building efforts when the venture capital fund was established, common goals and personal abilities affect cooperation between a private equity fund and its co-financiers. This in turn affects the possibilities for establishing a sustainable venture capital arena.

The overall question of whether the capital supply situation for businesses and the capital market has improved as a result of the initiative is difficult to answer, although there are indications that the initiative has helped to address the equity gap identified in the companies that have received funding and has also attracted private capital. Just over one-fifth of the companies that participated in the Ramböll evaluation decided to go ahead with the venture capital fund investment as no other source of investment was considered possible. A further quarter of the companies said that other investment sources were available but that they did not offer equivalent conditions. These figures together provide a certain indication that the initiative has filled a market need. Almost half of the private co-investors who participated in the evaluation said they would probably not have made the investment at all without the venture capital fund s co-investment. Almost ten percent said they probably would have made an investment, but the amount would have been lower. This indicates that the initiative has resulted in an increased volume of private capital investment. Consequently, there is at present no evidence that the investment has crowded out the private capital.

Innehåll 1 Inledning 19 1.1 Bakgrund om offentligt finansierade riskkapitalfonder 20 1.2 Följeforskning 22 1.3 Årets utvärdering 24 1.4 Datakällor 26 1.5 Begreppsdiskussion 28 1.6 Slutsatser från följeforskningens första år 31 1.7 Disposition för rapporten 32 2 Internationella och svenska erfarenheter 33 2.1 Internationella erfarenheter 33 2.2 De svenska pilotprojekten 41 3 Riskkapitalfondernas verksamhet det senaste året 46 4 Riskkapitalfondernas investeringar 50 4.1 Riskkapitalfondernas investeringsaktivitet 52 4.2 Riskkapitalfondernas investeringsaktivitet och portföljsammansättningar 56 4.3 Förväntad investeringsaktivitet 2012 2014 79 5 Utveckling och additionalitet i företagen 83 5.1 Beskrivning av företagen 83 5.2 Måluppfyllelse 86 5.3 Additionalitet i företagen 91 5.4 Sammanfattning och diskussion 92

6 Privata medinvesterare 94 6.1 Beskrivning av privata medinvesterare 94 6.2 De privata medinvesterarna och satsningens måluppfyllelse 97 6.3 Additionalitet bidrar satsningen till att öka tillgången till kapital och investeringsviljan/aktiviteten? 99 6.4 Sammanfattning och diskussion 101 7 Det regionala samarbetet 103 7.1 Former och grader av samverkan 104 7.2 Faktorer som påverkar graden av samverkan 106 7.3 Sammanfattning och rekommendationer 109 8 Diskussion och slutsatser 111 8.1 Resultat och rekommendationer 111 8.2 Följeforskningsarbetet 2012 2014 119 Referenser 121 Bilagor 123 18

1 Inledning År 2009 startade tolv regionala offentliga riskkapitalfonder i Sverige. Riskkapitalfonderna drivs som projekt inom ramen för de åtta regionala strukturfondsprogrammen och finansieras av den Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och ett flertal regionala finansiärer. Flera aktörer har fått uppdraget att vara projektägare och driva ett eller flera av dessa projekt: Innovationsbron, Almi Invest, Saminvest, Norrlandsfonden och Sjätte AP-fonden. De regionala satsningarna benämns därför fondprojekt och har övergripande syfte att erbjuda marknadskompletterande instrument inom ramen för strukturfondsprogrammen samt att pröva olika former för hur offentliga satsningar kan bidra till att öka tillgången på ägarkapital för små och medelstora företag (SMF) i Sverige. Ramböll har fått uppdraget att mellan hösten 2009 och våren 2015 genomföra en löpande, lärande uppföljning och utvärdering (följeforskning) av de tolv fondprojekten. Följeforskningen sammanfattas i en rapport per år och föreliggande rapport är följeforskningsrapporten för 2011. 1 Årets rapport är också den halvtidsutvärdering av satsningen som Tillväxtverkets riktlinjer föreskriver. Halvtidsutvärderingen är en integrerad del av följeforskningen och är i praktiken en analys av fondprojektens två första verksamhetsår. Halvtidsutvärderingen syftar till att ge Tillväxtverket, riskkapitalfonderna och andra berörda aktörer tidiga indikationer på hur satsningen ligger till i relation till uppsatta mål samt belysa svårigheter i genomförandeprocessen. Halvtidsutvärderingen handlar om hur de inblandade aktörerna (projektägarna, portföljbolag som erhållit finansiering och de privata medfinansiärerna) arbetar inom ramen för fondprojekten och deras upplevda värde av satsningen med avseende på exempelvis investeringsaktivitet, utveckling i företagen och satsningens förmåga att öka tillgången på kapital i regionerna. Halvtidsutvärderingen kommer även att belysa samarbetet i regionerna samt identifiera utmaningar och framgångsfaktorer i det fortsatta arbetet med fonderna. Detta för att kunna tillföra kunskap om satsningens långsiktiga effekter på kapitalförsörjning i regionen. 1 Följeforskningens första rapport kom 2010, Start av regionala riskkapitalfonder, Tillväxtverket Rapport 0072 19

1.1 Bakgrund om offentligt finansierade riskkapitalfonder Den europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) ska arbeta för att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen i EU genom att utjämna regionala skillnader. Genom fonden har en rad former av stöd distribuerats under åren; olika typer av finansieringsinstrument, direkta finansieringsstöd till företag, stöd till infrastruktursatsningar med mera. Under programperioden 1994 1999 växte andelen strukturfondsmedel som användes till riskkapitalfonder i Europa från att ha varit i det närmaste obefintlig. Bakgrunden var bedömningen att det rådde brist på riskkapital för små och medelstora företag med tillväxtambitioner. Inför programperioden 2000-2006 ökade satsningarna på ERUF-finansierade riskkapitalfonder. Kommissionen uppmanade också medlemsländerna att omorientera de företagsinriktade finansieringsinsatserna från traditionella bidrag till andra finansieringsformer, som riskkapital. Några av argumenten för denna omorientering var brist på riskkapital, att upplägg med revolverande riskkapitalfonder både kan ge mindre konkurrenssnedvridning och öppna för ett återflöde av kapital (riskkapitalfonderna kan ge avkastning som i sin tur kan återinvesteras). Dessutom fanns positiva erfarenheter av ERUF-finansierade riskkapitalfonder. I den nuvarande programperioden 2007 2013 satsas mer medel än någonsin på riskkapital för SMF. I Sverige startade de första ERUF-finansierade riskkapitalfonderna 2005, då beslut från regering och riksdag möjliggjorde den typen av satsningar. Initiativet togs bl.a. efter att den Europeiska kommissionen i en rapport från 2002 pekat ut Sverige som ett av fyra länder som fortfarande endast tillämpade direkta bidrag i sina olika strukturfondsprogram. Tre piloter med regionala partnerskapsfonder startades inom dåvarande Mål 2 i Västsverige, Gotland och Mellersta norrland, 2 där regionala Almi-bolag startade dotterbolag som förvaltade partnerskapsfonder. Upplägget för piloterna byggde på att vara en passiv partner till en aktiv privat medinvesterare och var baserat på en modell för offentliga riskkapitalfonder som utvecklades i Skottland. Piloterna avslutades i juni 2008, med undantag för följdinvesteringar i befintliga portföljbolag. 3 Under 2006 gjorde Europeiska investeringsfonden (EIF) en analys av behov av och möjligheter att stärka SMF:s kapitaltillgång med strukturfondsmedel i Sverige inom det s.k. JEREMIE-initiativet (Joint European Resources for Micro to Medium Enterprises). 4 Initiativet syftar till att stimulera utveckling av SMF genom att förbättra tillgången till mikrokrediter, riskkapital och lånegarantier. Grunden för finansieringen kommer från ERUF med krav på både nationell offent- 2 Almi Företagspartner Örebro AB startade det helägda dotterbolaget Vestra Partnerinvest, Almi Företagspartner Mitt AB det helägda dotterbolaget Saminvest och Almi Företagspartner Gotland AB startade Region Invest AB. 3 Se kapitel 2.2 för en sammanfattning av resultaten från pilotsatsningen 2005-2008. 4 JEREMIE är ett gemensamt initiativ från Europeiska kommissionen och Europeiska Investeringsfonden som presenterades i oktober 2005. 20