Minnesanteckningar Samverkansråd nr 4 LS och Handikapporganisationerna

1 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal Personalstrategiska avdelningen Mats Sternhag Minnesanteckningar 1 2012-04-23 Minnesanteckningar Samverkansråd nr 4 LS och Handikapporganisationerna Justeras: Håkan Jörnehed Lena Ringstedt Datum 2012-04-23 Tid 10.00-12.00 Plats Mälarsalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45 Närvarande Håkan Jörnehed (V) Hans Åberg (FP) Lena Ringstedt HSO Lars Åstrand HSO (ers) Inge-Britt Lundin HSO Olle Johansson DHR Margareta Åsén-Johansson SRF (ers) Gunder Wåhlberg DHR (ers) Lars Ettarp, HSO Kaj Nordquist SRF Gun Lingberth (HSO) Elisabeth Levander avd chef LSF Kansli Karin Pettersson LSF Kansli Mats Sternhag SLL Personal Ej närvarande Stockholms läns landsting Box 22550 104 22 Stockholm Stig Nyman (KD) ordförande Marie Ljungberg Schött (M) Hans Lindqvist (C) Erika Ullberg (S) Helene Öberg (MP) David Winks (sekr KD) Jaan Kaur ombudsman DHR Lennart Håwestam HSO Marian Bergroth HSO kansli Bengt Adamsson HSO (ers) Anders Nordholm HSO kansli Anders Nyström adm direktör LSF Anne-Christine Dahlgren LSF Kansli Helena Holmgren HSO Telefon: 08-123 140 93 E-post: mats.sternhag@sll.se Besök oss: Hantverkargatan 26. Kommunikationer: T-bana Rådhuset, Buss 3, 40, 62 och 69 Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se

2 (16) Minnesanteckningar 1. Inledning och presentationsrunda 2. Justeringsmän Till justeringsmän valdes Håkan Jörnehed och Lena Ringstedt 3. Godkännande av föregående mötes minnesanteckningar Föregående mötes minnesanteckningar läggs ad acta. 4. Godkännande av dagordning samt övriga frågor Övriga ärenden: 1. 5. Information om Framtidsplan för Hälso- och Sjukvård, första steget Yvonne Lettermark, programchef Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stanley Holstein, programchef Programkontor Nya Karolinska Karolinska Universitetssjukhuset Yvonne Lettermark presenterar Framtidsplan för Hälso- och Sjukvård, första steget via bifogad och nedanstående powerpoint. Stanley Holstein medverkar för att svara på frågor rörande programkontor Nya Karolinskas arbete inom ramen för framtidsplanen. Enligt Yvonne och Stanley så är det första gången man arbetar med två stycken programkontor för övergripande planering av framtidens Hälsooch Sjukvård. Samverkansrådet såg med glädje att Stanley Holstein hade möjlighet att komma till dagens möte. Handikapporganisationerna fann det viktigt att diskutera hur samverkan kan ske med Programkontor Nya Karolinska i framtiden. Man ser att man har mycket kunskap att dela med sig av som borde vara av intresse programkontor Nya Karolinska. Stanley Holstein är öppen för samverkan men inte i detta tidiga skede som måste initialt få vara intern när det gäller beslut om vilka verksamheter som ska rymmas i Nya Karolinska. Elisabeth Levander pekar på att det finns en nya samverkansmodell som Stanley Holstein kan ha glädje av att ta del av. Elisabeth skickar över denna.

3 (16) Bild 1. Framtidsplan för för hälso- och sjukvården Första steget i genomförandet Förslag april 2012 Bild 2. Förutsättningar och vårdbehov i SLL Befolkningen i länet ökar. År 2020 väntas Stockholms län ha ytterligare 350 000 invånare. Antalet äldre med stora vårdbehov blir fler. Även antalet barn ökar. Invånarnas förväntningar stärks och patienterna är mer pålästa och ställer högre krav. Effektiviseringar krävs för att klara de ökade kostnaderna Bild 3. Genomförandet av Framtidsplanen en lång process Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2011 om inriktningen för framtidens hälso- och sjukvård. Arbetet bedrivs i flera faser utifrån målbilder för år 2015 och 2025. Beslut om det fortsatta arbetet kommer löpande att tas varje år i samband med budget. Genomförandet börjar år 2014 och beräknas vara färdigt år 2018. Då är också Nya Karolinska Solna (NKS) i full drift. Nedan följer en tidsaxel med följande innehåll/kommentar Mats Sternhag 2011 Målsättning 2012 Planering 2013 Konkretisering 2014-2018 Genomförande

4 (16) Bild 4. Målbild 2025 (enligt landstingsfullmäktigebeslut 2011) Länets befolkning är friskare och har ett större förtroende för hälso- och sjukvården. Patientens vårdbehov tillgodoses i en sammanhållen vårdkedja. Den informerade patienten orienterar sig enkelt i en lättillgänglig vårdsom erbjuder goda valmöjligheter på lika villkor. Patienten har tillgång till öppen och säker information om sin vård och hälsa. Målinriktade vårdgivare levererar en hälsofrämjande sjukvård med hög effektivitet och patientsäkerhet i fokus. Med beaktande av patientens integritet utförs all offentligt finansierad vård i en sammanhållen struktur för ehälsa. Bild 5. Hög tillgänglighet God kvalitet och Hög tillgänglighet vård i rätt tid God kvalitet och delaktighet - säker vård till rätt patient på rätt plats Hög effektivitet - säker vård i rätt tid, till rätt patient, på rätt ställe till rätt kostnad Bild 5. I framtiden bedrivs vården i nätverk med patienten i centrum ehälsa gör informationen tillgänglig och vården effektivare. Gör patienten mer delaktig och stödjer vårdgivarnas arbete. Husläkarna fortsätter att vara en bas i vården. Skapar långsiktiga relationer med sina patienter. Specialistvården utanför akutsjukhusen stärks genom specialistcentrum och vårdval. Akutsjukhusen renodlas. Ändamålsenliga lokaler ses över och moderniseras för framtidens behov. Kompetensförsörjning och forskning är centralt. I samverkan med Karolinska Institutet funnit former för hur vårdverksamhet kan kopplas samman med klinisk forskning allt för att säkerställa att klinisk forskning inte ställs på undantag.

5 (16) Bild 6. ehälsa gör informationen tillgänglig och vården effektivare Patienten mer delaktig med hjälp av Mina vårdkontakter som möjliggör säker kommunikation med vården via Internet. Mina vårdflöden där patienten kan följa sitt eget vårdflöde. Vårdguiden på telefon och Internet ger vägledning. Vårdgivarnas arbete stöds av Nationell Patientöversikt, NPÖ Bild 7. Kliniskt IT-stöd för FoUU. Utvecklat IT-stöd för effektivare och säkrare vård som stödjer övergångar och bättre uppföljning. E-remiss Primärvårdens roll är central Även fortsättningsvis ska den som behöver vård i första hand vända sig till sin husläkare. Husläkaren stödjer patientens väg i hela vården. Utvecklade nätverk och valfrihet förstärker möjlighetentill vård nära patienten. Bild 8. Somatisk specialistvård utanför akutsjukhusen Den specialiserade vården får en framträdande roll. Specialistcentrum tar hand om patienter inom de stora folksjukdomarna, som behöver specialistvård men inte akutsjukhusens resurser. Specialistcentrum vårdar patienterna i samverkan med andra vårdgivare, till exempel husläkare. Utifrån bild 8 följer en diskussion om definition av specialistsjukhus. Från HSF gör man klart att det är ett sjukhus utan akutmottagning men med specialiserad verksamhet. Det ska gå snabbt att få en besökstid men inte av akut art. Även privata aktörer använder sig av begreppet specialistcentra men de är inte att jämställa med det FHS talar om.

6 (16) Vilka specialiteter som ska finns var är inte helt klart men i nuläget så kommer Sollentuna sjukhus, Dalens sjukhus samt Sabbatsbergs sjukhus att bilda tidig modell för specialistcentra. HSF har en plan för vilka verksamheter som kan bedrivas utanför universitetssjukhuset men det är viktigt att akutsjukhusen gemensamt gör en egen sådan bedömning. Solnas invånare har reagerat på att de inte längre är välkomna till sitt sjukhus i Solna när Nya Karolinska står klart. Planen är att bygga ut Danderyds sjukhus för att klara av Solnas befolknings akutvårdbehov. Handikapporganisationerna lyfter fram Rehabiliteringskliniken på Huddingesjukhus och Monica von Heine som ett föredöme för samverkan där man bjudits in till workshops kring hur den framtida rehabiliteringen bör se ut. Bild 9. Verksamheten vid ett specialistcentrum har både öppen- och slutenvård Specialistvård för både barn och vuxna. Har gott om tider som snabbt kan bokas, men inte öppen akutmottagning. Gemensamma resurser finns, beroende på behov. Kan t ex vara lab/provtagning och diagnostik. Specialiserad och primärvårdsrehabilitering och sjukgymnastik. Eftervård som stödjande vård, ASiH och palliativ vård. Något är ett akademiskt specialistcentrum med patientnära klinisk forskning. Sollentuna, Dalen och Sabbatsberg kommer att utvecklas till sjukhus med specialistcentrum. Bild 10. Geriatrisk vård med breddat uppdrag Får ökad tillgång till diagnostik, behandling och specialistkompetenser. Har direktintag, medicinsk eftervård och möjlighet till rehabilitering. Ett specialistcentrum kan få äldreprofil.

7 (16) Bild 11. Geriatrisk vård på flera platser Nya vårdplatser byggs ut på nuvarande sjukhus och avlastar akutsjukhusen. Den forskningsintensiva geriatriska vården i Huddinge behålls där, men forskning ska bedrivas på fler enheter. Geriatriken vid Danderyds sjukhus flyttas bland annat till Sollentuna sjukhus. Bild 12. Rehabilitering ska finnas i hela nätverkssjukvården Strukturen för rehabiliteringen i framtidens hälso- och sjukvård ses över. Största delen ska ges i primärvården, inom specialistvården utanför akutsjukhusen och inom den geriatriska vården. Specialiserad rehabilitering ska koncentreras till ett fåtal platser för att få rätt kompetens och möjliggöra utbildning, utveckling och forskning. Bild 13. Stödjande vård utreds som ny möjlig vårdform Utskrivning från akutsjukhus ska underlättas med vårdplatser för omvårdnad, smärtlindring och rehab. Utökat uppdrag för ASiH (avancerad sjukvård i hemmet). Palliativ vård för t ex patienter med cancer och hjärtsjukdomar utökas. Vårdval införs för palliativ vård och för ASiH år 2013.

8 (16) Bild 14. Den psykiatriska vården Patienterna ska i mesta möjliga mån tas om hand i öppenvård. Öppenvård, beroendevård och äldrepsykiatri kan bedrivas på specialistcentrum. Vårdsambanden mellan psykiatrisk och somatisk vård samordnas och utvecklas. Slutenvård, forskning och utbildning ska bland annat bedrivas på Nya Karolinska Solna (NKS). Psykiatrins lokaler ses över. Bild 15. Tillgång till akut vård i hela länet Åtgärder för att stödja patienter att hitta rätt vård vid akuta behov Förbättrade e-hälsotjänster, t ex bokning av akuta tider. Lätt att snabbt få tid i primärvården hos husläkare och närakuter. Möjlighet att via Vårdguiden eller husläkarmottagningar snabbt få tid till öppen specialiserad vård. Geriatrisk vård med direktintag. Jourbilar Möjlighet för sjukhusen att hänvisa till andra vårdgivare. Akutsjukhusens akutmottagningar har kapacitet för framtidens behov. Bild 16. Akutsjukhusens uppdrag Vård som inte kräver akutsjukhusets resurser ska ske hos de vårdgivare som bäst tillgodoser patientens behov. Alla akutsjukhus utvecklas för att möta behoven i den ökande befolkningen. Nya hänvisningsverktyg, e-remisser och elektroniska bokningssystem gör vårdprocesserna snabbare.

9 (16) Bild 17. Sjukvård för barn Barnsjukvården utanför akutsjukhusen förstärks med vårdval för barnmedicinsk öppenvård och kan lokaliseras på specialistcentrum. Barnsjukvården på akutsjukhusen förstärks också. Astrid Lindgrens barnsjukhus (ALB) behålls med akutmottagning. Sjukvård i hemmet ska utvecklas. Högspecialiserad barnsjukvård finns på Nya Karolinska Solna (NKS). Bild 18. Nya Karolinska Solna Högspecialiserad och specialiserad vård för de flesta av de svårast sjuka, både vuxna och barn. Multitraumavård och rikssjukvård. Akutmottagning för alla som hänvisas dit eller som kommer med ambulans eller helikopter. Bild 19. Kompetensförsörjning avgörande för resultatet Verksamhetsnära utbildning på ett stort antal platser och praktikplatser för personer med utländsk utbildning. Alla verksamheter ska bidra till kompetensförsörjningen, både privat och offentligt drivna. Några får utvidgat uppdrag som del av SLL:s akademiska sjukvårdssystem. Vårdpersonalens kompetens ska bättre tas tillvara. Bild 20. Kompetensförsörjning - prioriterade områden Utveckla modell för att bedöma kompetensbehov och styrning. Ta fram modell för hur den kliniska utbildningen ska utvecklas i den nya strukturen. Hantering av arbetsrättsliga konsekvenser som kan komma av strukturförändringar.

10 (16) Bild 21. Forskning, utveckling och utbildning nära patienten Patientnära forskning ska ske i hela vården, oavsett vårdgivare. Fokus på stora folksjukdomar och frågor som är viktiga för medborgarna. FoUU ska förbättra livskvaliteten för kommande generationer. Akademiskt specialistcentrum utvecklas. Bild 22. Förebyggande och hälsofrämjande åtgärder utvecklas SLL satsar mer på förebyggande åtgärder för en friskare befolkning. Ojämlikheterna i folkhälsan är stora och ska minskas. Bild 23. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet innehåller: Nya riktlinjer och konkreta metoder som kan motverka ohälsa, används aktivt i vården. Avtal, uppföljning och ersättningssystem i hela hälso- och sjukvården som stödjer detta. Förstärkt samverkan med andra samhällsaktörer. Särskilt stöd till individer med stora behov på specialiserade mottagningar för goda levnadsvanor. En plan för tio års investeringar Den tioåriga investeringsplanen tillsammans med investeringen i NKS innebär att SLL genomför en mycket stor satsning på hälsooch sjukvården. Utöver NKS satsas över 28 miljarder kronor mellan år 2013 och 2022 i byggnader och utrustning för framtidens hälso- och sjukvård. Bild 24. Planen tar ett helhetsgrepp om landstingets investeringar Anpassar kapaciteten i landstingets fastigheter till den nya vårdstrukturen. Moderniserar standarden i sjukhusen för att möta framtidens krav. Tryggar lokalförsörjningen på lång sikt.

11 (16) Bild 25. Investeringarna prioriteras utifrån framtidens vårdstruktur Tillgången till lokaler ska matcha vårdbehovet över tid. Stegvis utbyggnad ta till vara lokalers kvarstående värde och komplettera med om- och nybyggnation. Bra balans mellan behandlingskapacitet och vårdplatser. Samordnad planering för kostnadskontroll och för att undvika störningar för vården. Gällande myndighetskrav beaktas. Bild 26. Förändringarna genomförs i sammanhållen process Störningarna i vården ska vara så små som möjligt. Tydliga förutsättningar. Central planering. Ökad standardisering, effektiv projektering och produktion. Affärsmässiga upphandlingar. Möjlighet till bra evakuering. Bild 27. Den tioåriga investeringsplanen har delats upp i: Strategiska investeringar o Investeringarna ska säkra behandlings- och vårdplatskapacitet genom om- och nybyggnationer av lokaler. o Initieras av Landstingsstyrelsen. Ersättningsinvesteringar o Nödvändiga investeringar för att rusta upp befintliga lokaler och säkerställa befintlig verksamhet. o Initieras av fastighetsägaren. Rationaliseringsinvesteringar o Dessa investeringar ska leda till lägre kostnad i verksamheten eller till kortsiktigt ökad produktion. o Initieras främst av vårdgivaren. Utrustningsinvesteringar o Investeringar i medicinteknisk utrustning.

12 (16) Bild 28. Sammanfattning av föreslagna investeringar 2013-2022 mkr Norrtälje sjukhus - Danderyds sjukhus 1 903 * Karolinska Solna, exkl. NKS 1 320 S:t Görans sjukhus 1 252 S:t Erik sjukhus - Södersjukhuset 3 209 Karolinska Huddinge 2 910 * Södertälje sjukhus 1 200 Sjukhus med specialistcentrum, geriatrik och Psykiatri 2 515 Övriga strategiska investeringar 120 Summa: Strategiska investeringar 14 430 Ersättningsinvesteringar 6 900 Rationaliseringsinvesteringar 4 000 Utrustningsinvesteringar 2 826 Summa: Investeringar 28 156 * Fortsatta strategiska investeringar i sjukhusen även efter den tioåriga planperioden. Bild 29. Danderyds sjukhus får ny akut- och behandlingsbyggnad En ny- och ombyggnad för att stegvis öka vårdproduktionen. Upprustning och modernisering av vårdplatser. Om- och nybyggnad av akut- och behandlingsbyggnad binder ihop sjukhuset med de södra kvarteren. Investeringsförslag: 1,9 miljarder kr. Bild 30. S:t Görans sjukhus expanderar etappvis Ny- och ombyggnader av mottagningar, behandlingslokaler och vårdavdelningar. Investeringarna sker etappvis för ökad produktion. Investeringsförslag 1,2 miljarder kr. Bild 31. Flera nya byggnader på Södersjukhuset Flera byggnader inte längre försvarbara att rusta upp. Viss successiv rivning och nybyggnation ger utvecklingsmöjligheter. Ny akut- och behandlingsbyggnad i västra delen planeras. En ny vårdbyggnad. Investeringsförslag 3,2 miljarder kr.

13 (16) Bild 32. Nya Karolinska Solna (NKS) - ett högspecialiserat akutsjukhus Ska utföra en stor del av den mest avancerade sjukvården. Ska producera cirka 43 000 vårdtillfällen per år. 400 vårdplatser, 200 intensivvårdsplatser och patienthotellsplatser. Frågan om Rikssjukvård togs upp. Stockholms läns landsting måste marknadsföra sig mycket tydligare vad gäller rikssjukvård. Det framgick dock tydligt att rikssjukvård inte nödvändigtvis måste bedrivas på NKS utan ska bedrivas där rätt kompetens finns. Bild 33. Komplettering för fler vårdplatser på NKS Vårdverksamheter behålls i Thoraxhuset och på Astrid Lindgrens barnsjukhus (inklusive barnakut). Andra befintliga byggnader på Karolinska universitetssjukhuset omvandlas till andra ändamål än vård. Investeringsförslag: 1,3 miljarder kr. Bild 34. Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge har goda utvecklingsmöjligheter Genomförande av nya behandlingslokaler planeras år 2018. Utveckling av vårdavdelningar fortsätter som planerat Ny akutmottagning med om- och nybyggnad för att klara utökade vårdvolymer. Investeringsförslag: 2,9 miljarder kr. Bild 35. Ny behandlingsbyggnad på Södertälje sjukhus Ny akut- och behandlingsbyggnad. Ombyggnation av befintlig behandlingsbyggnad till vårdbyggnad. Investeringsförslag: 1,2 miljarder kr.

14 (16) Bild 36. Sjukhus med moderna vårdplatser i hela länet Sjukhus med specialistcentrum, psykiatri, geriatrik och annan vård utvecklas för att ge patienterna vård utanför akutsjukhusen. År 2018 finns många fler moderna vårdplatser i länet: Jakobsberg, Bromma, Sollentuna, Sabbatsberg, Nacka och Dalen får moderna vårdplatser i rum anpassade för 1-2 patienter. Upprustningen av Löwenströmska fortsätter. Inga investeringar i Handens sjukhus. Alternativa lokallösningar utreds. Investeringsförslag: 2,5 miljarder kr. Bild 37. Finansiella förutsättningar Kostnadsökningen inom vården måste sänkas med minst en procentenhet per år för att ekonomin ska vara i balans. Extra ekonomisk belastning år 2016-2020 då delvis parallell drift sker av gamla och nya sjukhuset i Solna. Andra omstruktureringskostnader bidrar också. Bild 38. Flera åtgärder för att sänka kostnaderna Fokus på effektivitet och produktivitet i vården och hela vårdsystemet med samsyn kring mått, mål och utvärdering. Kostnadskontrollen i vårdavtalen intensifieras. De fastighetsekonomiska riskerna fördelas i en ny modell som utreds vidare. Bild 40. Viktiga datum under våren 2012 HSN yttrar sig om förslaget till investeringar inför beslut i LS och LF. Landstingsstyrelsen beslutar om förslag till budget 2013 för SLL där Framtidsplanen ingår. Beslut i Landstingsfullmäktige kring budget 2013 och det fortsatta arbetet med framtidens hälso- och sjukvård. 24 april 22 maj 12-13 juni

15 (16) Bild 41. Fortsatt arbete med Framtidsplanen Målsättning Planering Konkretisering 2011 Målsättning 2012 Planering 2013 Konkretisering 2014-2018 Genomförande Genomförande Konkretisering av: Genomförande Styrning, riskhantering och kompetensförsörjning i det nya sjukvårdssystemet. Akutsomatisk vård Somatisk specialistvård utanför sjukhusen med pilotverksamhet. Barnsjukvård Geriatrik, rehabilitering Psykiatri Investeringar M.m. Fortsatt samtal om samverkansform rörande Framtidens Hälso- och sjukvård (FHS) med fokus på samverkan med Programkontor Nya Karolinska. Handikapporganisationerna påpekar att man vill kunna bidra i arbetet med verksamhetsinnehållet på NKS. Av erfarenhet ser man betydelsen av att komma in tidigt i processen innan beslut har fattats. Verksamheterna måste utifrån ett brukarperspektiv placerad i rätt kontext med anseende på innehåll så att det inte blir ad hoc. Stanley Holstein framhåller att Clinical design utgår från FHS och att NKS ska bedriva högspecialiserad vård. Det innebär att vissa verksamheter, eller delar där av, kan bedrivas på annat håll. I ett första steg undersöker nu alla verksamheter inom dagens Karolinska Universitetssjukhus vilken delar som skulle kunna bedrivs utanför NKS. Den initiala processen att identifiera vilka verksamheter som eventuellt inte kan/ska inrymmas i NKS är mycket känslig och bör vara en intern fråga. När det arbetet är klart är man från programkontor Nya Karolinska beredd att samverka. Frågan om var de verksamheter som inte kommer att inrymmas på NKS äger inte programkontor Nya Karolinska. Den frågan äger HSF som utifrån intentionerna i FHS tillsammans med hälso- och sjukvårdsproducenterna ska planera var dessa verksamheter ska placeras. Här är det av största vikt att samverkan sker med handikapporganisationerna i Stockholm. Handikapporganisationerna ser gärna en dialog med programkontor Nya Karolinska så snart som möjligt för att förbereda samverkansformen inför detta viktiga arbete.

16 (16) 6. Info från andra samverkansråd Inget att rapportera 7. Övriga frågor Inga övriga frågor 8. Vårens övriga möten och agenda Möte 5. Måndag 28 maj Samverkan med kommunerna Vid pennan: Mats Sternhag