Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för kriminalvården

Relevanta dokument
Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för arbetsplatsen

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för primärvården

Sårbara ungdomar med risk för självmordshandlingar. Karolinska Institutets folkhälsoakademi På uppdrag av Stockholms läns landsting

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för allmänläkare

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för kriminalvården

Suicidprevention inom Stockholms län (SPIS) Projektdirektiv för ett gemensamt arbete med suicidprevention inom Stockholms län

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för primärvården

Självmord i Stockholms län och Sverige

Självmord i Europa och världen

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för Polisen, Brandförsvaret, Ambulans och SOS-alarm

Att Förebygga Självmord: Att starta stödgrupper för efterlevande

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för arbetsplatsen

Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för allmänläkare

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET]

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen

Med barnets ögon. Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa

FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra?

ETT STÖDMATERIAL FÖR PROFESSIONELLA INOM MEDIA

Uppdragsavtal mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Folkhälsoakademin, Karolinska Institutet.

Avtal mellan Stockholms läns landsting (SLL) och Karolinska institutet (KI) om att bilda Karolinska folkhälsoakademin (KFA)

Uppdrag att genomföra en pilotstudie i syfte att pröva ett australiskt självmordsförebyggande utbildningsprogram under svenska förhållanden

S2010/3655/FH (delvis) S2010/6261/FH (delvis) NASP Karolinska institutet Stockholm. Regeringens beslut

Epilepsi i Stockholms län. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:8. På uppdrag av Stockholms läns landsting

Jämlik hälsa och vård

Sammanfattning av utvärderingen av projektet Aktion Livräddning. - första etappen

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga

Regionstyrelsens handlingsplan för befolkningsinriktad suicidprevention 2019

Ett psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM

Att mäta och beskriva sjukfrånvaro. Utvecklingen i Stockholms län år Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:11

Nationell samordning suicidprevention

Länsgemensam handlingsplan för suicidprevention

Vad är folkhälsovetenskap?

Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län

Folkhälsokommitténs handlingsplan för befolkningsinriktad suicidprevention 2018

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP)

Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

National Prevention Strategy

Yttrande över revisionsrapporten Samverkan mellan Stockholms stad och Stockholms läns landsting avseende barn och unga med psykisk ohälsa.

Regional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP)

MHFA på förvar VILKEN NYTTA HAR VI SETT?

Masterprogram i folkhälsovetenskap

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

Pass 4B. Hur skapar vi långsiktig systematisk suicidprevention i Sverige? 13 september 2017 kl Sid

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Att Förebygga Självmord och Självmordsförsök hos Skolelever

Patientsäker? självklart, eller. Tomas Kirkhorn september 2012

Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation

Statistik över självmord och självmordsförsök i Sverige och Stockholms län

Suicidpreventiva åtgärder

Suicidprevention. Samordning av suicidpreventiva insatser i Östergötland. Carin Tyrén

Skolläkardagar Gävle 2-3 februari 2017

Information om ansökan per land

SUICIDPREVENTIVA DAGEN

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Första hjälpen till psykisk hälsa

Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Värmland

Rektorernas betydelse för att främja fysisk aktivitet och goda matvanor i skolan. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:18

Behandling av psykisk ohälsa i Sverige. Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut

Yttrande över motion 2013:25 av Helene Öberg m.fl. (MP) om åtgärder för att förebygga självmord

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid

Inför en nollvision mot självmord i Huddinge svar på motion väckt av Lisbeth Krogh (HP)


Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Första hjälpen till psykisk hälsa

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Uppdrag Suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Birgitta J Huuva Processledare SU handlingsplan Region Örebro län

Erasmusstatistik Utresande studenter till och med läsåret 2009/2010

Uppdragsavtal. Definitioner. Bakgrund

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

Från europeisk forskning till svensk implementering och utvärdering. Youth Aware of Mental health - YAM

PYC. ett program för att utbilda föräldrar

Sociala skillnader i sjukfrånvaro inom Stockholms län Resultat från folkhälsoenkät 2002 och Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:26

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Yttrande motion om kommunal handlingsplan för suicidprevention

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa.

Arbetet med suicidprevention och minskad psykisk ohälsa #skyddförlivet

Datum Dnr

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november

Den svenska tankesmedjan Tobaksfakta vad säger en internationell utvärderingspanel om verksamheten?

Fullkostnadsredovisning -en internationell exposé

Rapport. Utvärdering av utbildningsinsatsen Första hjälpen till psykisk hälsa med inriktning äldre personer.

Välkommen till. Konferens om cannabis risker och åtgärder

DNR: HSNV DNR:

Utbildningsplan för folkhälsovetenskapsprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)

Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen. Britta Alin Åkerman,

Vuxen-Självrapportskala-VI.I (ASRS-VI.I) Screening från WHOs Composite International Diagnostic Interview Världshälsoorganisationen (WHO)

Handlingsplan för att förebygga självmord/suicid och öka psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Arbetet mot antibiotikaresistens -från planer till verkstad. Johan Struwe Folkhälsomyndigheten

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Restplatser läsåret 2013/2014

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Skolprojektet Förebyggande av psykisk ohälsa och självmordshandlingar vid gymnasieskolor inom SLL

Det internationella HPH nätverket vad händer nu..?

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Transkript:

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för kriminalvården På uppdrag av Stockholms läns landsting

Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 2009 i samband med att Stockholms läns landstings Centrum för folkhälsa gick över till Karolinska Institutet (KI). KFA bedriver folkhälsovetenskaplig forskning och utbildning samt strategiskt och praktiskt folkhälsoarbete på regional och nationell nivå. En grundtanke är att praktik och teori ska stimulera varandra och ge synergieffekter, till nytta för vården och befolkningen. KFA ska vara en plattform för utveckling av metoder och redskap samt för en bred implementering av åtgärder för att förbättra befolkningens hälsa. Målet är att vara ett regionalt, nationellt och internationellt kunskapsnav som förstärker de folkhälsovetenskapliga inslagen i medicinsk utbildning och forskning samt i det strategiska och praktiska folkhälsoarbetet. Visionen är att ha en sådan ämnesmässig bredd och kvalitet att KFA räknas till en av de främsta School of Public Health i världen. KFA:s långsiktiga arbete leds av styrelse och en föreståndare som samordnar, stimulerar och utvecklar folkhälsovetenskapen vid KI, i samverkan med KI:s övriga beslutande organ. Stockholms läns landsting beställer stora delar av sitt folkhälsoarbete från Karolinska Institutets folkhälsoakademi. Översättare: Britta Alin Åkerman, Lillemor Katz 2010 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 171 77 Stockholm E-post: info@kfa.ki.se Telefon: 08-524 800 00 www.ki.se/kfa Rapporten kan beställas/laddas ner från Folkhälsoguiden, www.folkhalsoguiden.se

ATT FÖREBYGGA SJÄLVMORD Psykiska sjukdomar och beteendestörningar Avdelningen för psykisk hälsa WHO Geneve 2007 Detta dokument är ett i en serie av stödmaterial riktade till olika specifika sociala och professionella grupper av särskild betydelse för suicidpreventionen. Stödmaterialet har framtagits som en del i arbetet med SUPRE = Suicide Prevention, WHO:s världsomspännande initiativ för suicidprevention. Nyckelord: suicid/ självmord/ prevention/ förebyggande/ stödmaterial/ allmänläkare/ Primärvårdsläkare / primärvård/ utbildning Översättning av dokumentet på engelska med originaltitel: Preventing suicide in jails and prisons http://www.who.int/mental_health/prevention/suicide/resource_jails_prisons.pdf, Britta Alin Åkerman, vidare bearbetning av Lillemor Katz, NASP, 2010 World Health Organization, 2000 Detta dokument är inte en formell publikation från Världshälsoorganisationen (WHO). Alla rättigheter är reserverade av organisationen. Efter tillstånd från WHO får dokumentet fritt reproduceras eller översättas, helt eller delvis, men inte till försäljning i kommersiella syften. NASP erhöll tillstånd 28 april, 2009. De åsikter som uttrycks i handlingar av namngivna författare är dessa ensamma ansvariga för.

INNEHÅLL Förord 3 Förhindra självmord på fängelser och bland fångar 5 Allmänna fakta om självmord 6 Fångar är en högriskgrupp 7 Självmordsförebyggande arbete inom kriminalvården 8 Tecken på självmordsrisk 8 Häktade i väntan på rättegång 8 Dömda fångar 8 Gemensamma riskfaktorer inom häkten och fängelser 9 Situationsfaktorer 9 Psykosociala faktorer 9 Kvinnor 10 Unga lagöverträdare 10 Tecken på självmord kan ändras över tid 10 Viktiga områden i ett självmordspreventivt program 11 Utbildning 11 Intagningsbedömning 12 Uppföljande bedömning 13 Observation under fängelsetiden 14 Övervakning 14 Kommunikation 15 Social intervention 16 Fysisk omgivning - och boende miljö 16 Behandling med anknytning till den psykiska hälsan 17 Om ett självmordsförsök inträffar 17 Manipulativa försök 18 Om ett självmord inträffar 19 Sammanfattning av de viktigaste åtgärderna 20 Slutsats 21 Referenser 22

FÖRORD Dr Annette Beautrais, Christchurch School of Medicine, Christchurch, Nya Zealand Dr Øivind Ekeberg, Ullevål Hospital, University of Oslo, Oslo, Norge Professor Robert D. Goldney, Adelaide University, Gilberton, Australien Professor Richard Ramsay, University of Calgary, Calgary, Kanada Professor Lourens Schlebusch, Natal University, Durban, Sydafrika Dr Airi Värnik, Tartu University, Tallinn, Estland Professor Julio Arboleda-Flórez, Queen s University, Kingston, Ontario, Kanada.

Dr Norbert Konrad, Institute of Forensic Psychiatry Charité, Berlin, Tyskland Dr Marc S. Daigle, University of Québec at Trois-Rivières and Centre for Research and Intervention on Suicide and Euthanasia (CRISE), Kanada Dr Anasseril E. Daniel, University of Missouri School of Medicine, Columbia, Missouri, USA Dr Greg Dear, Edith Cowan University, Joondalup, Australien Dr Patrick Frottier, J.A. Mittersteig, Wien, Österrike Mr Lindsay M. Hayes, National Center on Institutions and Alternatives, Mansfield, USA Professor Ad Kerkhof, Vrije Universiteit, Amsterdam, Nederländerna Professor Alison Liebling, Cambridge Institute of Criminology, Cambridge, England och norra Irland Dr Marco Sarchiapone, University of Molise, Campobasso, Italien Dr José M. Bertolote Coordinator, Management of Mental and Brain Disorders Department of Mental Health and Substance Abuse World Health Organization

FÖRHINDRA SJÄLVMORD - på fängelser och bland fångar

ALLMÄNNA FAKTA OM SJÄLVMORD

FÅNGAR ÄR EN HÖGRISKGRUPP

SJÄLVMORDSFÖREBYGGANDE ARBETE INOM KRIMINALVÅRDEN TECKEN PÅ SJÄLVMORDSRISK HÄKTADE I VÄNTAN PÅ RÄTTEGÅNG DÖMDA FÅNGAR

GEMENSAMMA RISKFAKTORER INOM HÄKTEN OCH FÄNGELSER Situationsfaktorer Psykosociala faktorer

Kvinnor Unga lagöverträdare TECKEN PÅ SJÄLVMORD KAN ÄNDRAS ÖVER TID

VIKTIGA OMRÅDEN I ETT SJÄLVMORDSPREVENTIVT PROGRAM Utbildning

Intagningsbedömning

Uppföljande bedömning

OBSERVATION UNDER FÄNGELSETIDEN Övervakning

Kommunikation

Social intervention Fysisk omgivning och boendemiljö

Behandling med anknytning till den psykiska hälsan OM ETT SJÄLVMORDSFÖRSÖK INTRÄFFAR

Manipulativa försök ATT FÖREBYGGA SJÄLVMORD

OM ETT SJÄLVMORD INTRÄFFAR

SAMMANFATTNING AV DE VIKTIGASTE ÅTGÄRDENA

SLUTSATS ATT FÖREBYGGA SJÄLVMORD

REFERENSER ATT FÖREBYGGA SJÄLVMORD

På uppdrag av Stockholms läns landsting