Del av ÖVERSIKTSPLAN NORRLANDET Antagen av Kommunfullmäktige 26 mars 2012
2 Innehållsförteckning Syfte... 3 Innehåll... 3 Hur skall kulturmiljöbilagan användas?... 3 Vad berättar kartan?... 3 Vad berättar texten om varje område?... 5 Värdefulla områden L.1. Karaktärsområde Norrlandet- Bönan, X 802... 10 K.1. Kullsand-Lugnet X 802... 14 K.2. Lugnet Gunnarstorp X 802... 16 K.3 Storsand 1-Stensnäs 1 X 802... 18 K.4 Soltorp-Gröndal 1 X 802... 20 K.5 Tomtebo-Sjövik 1 X 802... 21 K.6 Nyvall-Huseliiharen X 802... 24 K.7 Engesberg X 802... 26 K.8 Solvik-Geranilund, Engesvik X 802... 28 K.9 Udden längst ut vid Djuphamnsvägen X 802... 30 K.10 Långharen X 802... 33 K.11 Djuphamnsvägen X 802... 34 K.12 Centrala Bönan X 802... 36 K.13 Lyckebo-Lotsplats och fyr X 802... 38 K.14 Gråberget X 802... 40 L.2. Karaktärsområde Utvalnäs... 42 K.15 Utvalnäs... 44 K.16 Gammelhällan... 47 K.17 Harskärsvägen-Utvalnäsvägen... 48 K.18 Rännarvägen... 50 K.19 Tallskärsvägen... 52 K.20 Brusängsvägen... 52 K.21 Lilluddsvägen-Storuddsvändan... 54 K.22 Bladviksvägen- Storvretsvägen... 56 K.23 Pålviksvägen... 57 Utredningsområden...58 Historisk karta över Norrlandet... 59 Kulturmiljöbilagan är en del av översiktsplanen för Norrlandet Huvudansvarig för denna bilaga är kommunantikvarie Lena Boox, Samhällsbyggnad Gävle, Gävle kommun.
3 Kulturmiljöbilaga Syfte Denna bilaga är en noggrannare och mer detaljerad redovisning av sakintresset kulturmiljö som redovisas i Översiktplan Norrlandet. Avvägningar mot andra sakområden och ställningstaganden kring kulturmiljön följer vad som sägs i Översiktplan Norrlandet. Syftet med att redovisa kulturmiljön på ett mer detaljerat sätt i en egen bilaga är att uppfylla ett av Gävle kommuns lokala miljömål. Gävle kommunfullmäktige antog 2005-04-04 för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, delmålet att till 2010 ska kulturminnesvårdsprogrammet för staden och övriga kommunen vara reviderat. Med denna fördjupade översiktplan och bilaga uppfylls delvis detta delmål. Innehåll I bilagerapporten presenteras de utpekade och avvägda kulturmiljöområdena. De följer samma ordning och benämning som översiktplanen. För varje stadsdelsområde finns en karta som presenterar den geografiska avgränsningen av områdena. Därefter följer text kring områdena. En Strategi för kulturmiljö har antagits av Kommunstyrelsen 2008-10-21 som syftar till att peka ut de områden som skall prioriteras för nya detaljplaner. Dessa områden är : Norrlandet Strömsbro Villastaden Södra Valbobygden Det är områden som bedömts ha högsta kulturvärde, där förändringstrycket är mycket högt och aktuella detaljplaner saknas som kan styra utvecklingen. Hur skall kulturmiljöbilagan användas? Den här bilagan skall i första hand fungera som ett underlag för Samhällsbyggnad Gävle i arbetet med bl.a. detaljplaner, fastighetsregleringar, förhandsbesked, bygglov och bygganmälan. Innehållet berättar om vad som är viktigt i ett område och vilka förändringar som är lämpliga. Materialet är en hjälp vid hanteringen av olika ärenden i de aktuella områdena. Bilagan är en del av Översiktplan för Norrlandet och följer dess avvägningar och uttalanden. Denna process behöver alltså inte ske igen vid en handläggning av ett ärende och då denna bilaga används. Bilagan kommer naturligtvis också att fungera som en faktarapport för alla som är intresserade av kulturmiljö. Vad berättar kartan? De värdefulla kulturmiljöområdena består av olika typer beroende på dess formella status men också på grund av sitt innehåll.
4 Riksintressen Riksintressen är sådana områden som har så stora värden att de inte bara är betydelsefulla lokalt i Gävle utan så speciella att de har betydelse nationellt, för alla svenskar. Riksintresseområdet för Norrlandet har genom beslut av Riksantikvarieämbetet 2010-08-27 utvidgats till att även omfatta Utvalnäs. Kommunens uppgift är att i översiktsplanen redovisa riksintresseområdena och hur värdena ska säkerställas. Samråd om nya gränser kommer att ske under arbetet med denna översiktplan I avgränsningarna för Översiktsplan Norrlandet finns följande riksintressen för kulturmiljövård med: Norrlandet, riksintresse X 802. Värden: Kustlandskapets olika struktur och bebyggelse, anläggningar och lämningar från med fäbodar, lantherrgårdar, sommarvillor, fiskarbebyggelse, sommarstugebebyggelse, försvar och böna samhälle med lotsoch fyrplats. Gävle kommun har avgränsat och beskrivit värden för kulturmiljöer i den fördjupade översiktplanen. Norrlandet prioriteras på kort sikt för ny detaljplan. Karaktärsområden Karaktärsområden är Gävle kommuns egen bedömning av strukturer där de historiska spåren är särskilt tydliga. Ofta är det skillnaden och särdragen mellan de olika bebyggelsekaraktärernas tomt- och bebyggelsestruktur som är viktig. Men även relationen mellan bebyggda och obebyggda områden som tillsammans med vägnätet, landskap i form av betes- och odlingsmarker, trädgårdar, gistvallar och hamnmiljöer som visar på en särskild typ av struktur. Det kan vara sommarvillan med omgivande trädgårds- och tomtmark, fiskarbebyggelsen med gistvall eller sommarstugan med sin lilla tomt. Gävle kommun vill skydda och bevara landskapsområdena. Förändring och utveckling inom områdena kan ske med utgångspunkt från pågående markanvändning och som anpassas till områdets kulturvärden. Kulturhistorisk bebyggelse Kulturhistorisk bebyggelse är Gävle kommuns egen bedömning av koncentrerad bebyggelse i kustområdet. Inom ett bebyggelseområde finns värden som är särskilt betydelsefulla att bevara och skydda och dessa beskrivs med värdebeskrivningar. Gävle kommun är positiv till förändring och utveckling inom områdena så länge förändringen anpassas till kulturvärdena och att kulturvärdena kan skyddas och bevaras. I översiktplanen redovisas dessa områden under rubriken kulturhistorisk bebyggelse. Värdefull byggnad Värdefull byggnad är Gävle kommuns egen bedömning av byggnader som bevarat ett tidstypiskt utseende med material och detaljer. Dessa byggnader är särskilt viktiga för att berätta om kustområdets historia och är därför särskilt betydelsefulla att bevara och skydda. Gävle kommun är positiv till förändring och utveckling av byggnaderna så länge förändringen anpassas till kulturvärdena och att kulturvärdena kan skyddas och bevaras. Det är viktigt att byggnaderna kan fortsätta användas.
5 Kulturmiljöbilaga Kulturlandskap Kulturlandskap är Gävle kommuns egen bedömning av mark som har varit hävdat för bete och odling och som bär tydliga spår av detta. Det är såväl för faboddrift som för större jordbruk. Marken kan vara kringgärdad av stengärsgårdar, byggnader eller bär andra spår. Här finns såväl natur- som kulturvärden. Gävle kommun vill värna öppenhållandet av dessa marker och att de inte bebyggs. Skydd och reglering I kartan redovisas också de skydd och regleringar som finns inom ett utpekat område: Skyddade byggnader enl. PBL. Bestämmelser i detaljplan i syfte att skydda. Kommunen är tillståndsmyndighet då arbeten skall ske. Fornlämning enl. KML. Fornlämning. Länsstyrelsen är tillståndsmyndighet då arbeten skall ske. Byggnadsminne enl. KML och eller förordn: 1988:1229. Enskilt ägda och/eller statligt ägda byggnadsminnen. Länsstyrelsen respektive Riksantikvarieämbetet är tillståndsmyndighet då arbeten skall ske. Vad berättar texten om varje område? Varje område presenteras på följande sätt: Områdets förutsättningar Beskrivning: En kort beskrivning över innehåll, karaktär och ålder. Värden: Vad som är värdefullt och viktiga kännetecken. Gävle kommuns bedömning: Bedömning av värdet i en skala på tre. 1. Högsta värde, 2. Mycket högt värde, 3. Högt värde. Bedömningen berättar hur mycket av värden samt kännetecken som är bevarade och oförstörda i ett område. Motiv riksintresse: Gäller för de utpekade riksintressena. Utdrag från rapporttext från Länsstyrelsen Gävleborg. Kulturmiljövård. Riksintressen i Gävle Kommun. 1996:2. Tornet på Engeltofta. Ett exempel på en byggnad inom ett område med högsta värde Områdets resurs/möjlighet samt framtida utveckling Resurs: Positiva särdrag i området som förhöjer kvalitéerna för dess användning. Markanvändning: Hur området skall användas. Berättar om områdets speciella ordning som på ett konkret sätt bygger upp en helhet utifrån sina delar och som är viktig att ta hänsyn till. Bebyggelsekaraktär: Berättar om de viktigaste bebyggelsekaraktärerna som formar en speciell bebyggelseoch tomtstruktur med olika byggnadstyper som är placerade på ett visst sätt på tomten och i förhållande till havet. På områdeskartorna redovisas bebyggelsekaraktären övergripande. Karaktären är viktig att bibehålla. a) Lantherrgård 1700-tal. Finns väster om Bönan Stora tomter med herrgårdsliknande huvudbyggnader och ev. flyglar. Här finns trädgårds- och parkanläggningar, ekonomibyggnader och jordbruksmark. Anläggningarna ligger inte alltid nära stranden eller vänder sig mot havet.
6 Anläggningen präglas av jordbruksdrift. I dag finns inga kompletta anläggningar kvar av denna typ. b) Fiskeläge-Fiskargård 1700-tal. Finns framförallt öster om Bönan. Små tomter ofta långsmala med småskalig enkel bebyggelse i vattenkontakt. Huvudbyggnaden ligger längst upp på tomten och vänder sig mot land. Flera små och enkla ekonomibyggnader så som sjöbodar, båthus och rökeribyggnader vid vattnet eller på rad längs med tomtgränsen. Anläggningen präglas av enkelhet och är anpassad för fiskenäring. Eftersom bostaden var för åretruntboende var det viktigt att den låg längre upp på land där det var lä. Vissa bostadshus influerades av sommarvillornas snickarglädje och försågs med t.ex. inglasade verandor. Flera sådana kompletta anläggningar finns. c) Sommarvilla 1850-tal. Finns framförallt väster om Bönan. Stora tomter vid vattnet med stora dominerande villor som vänder sin framsida mot vattnet. Sommarvillorna är rikt dekorerade och påkostade med verandor mot vattnet. Få, små och relativt påkostade ekonomibyggnader finns på avstånd från sommarvillan. Bryggor och badhus ligger vid vattnet. Det finns inga båthus då man åkte ångbåt från staden. Anläggningen kringgärdas av trädgård samt skogsmark och präglas av säsongsboende för rekreation. Flera kompletta anläggningar finns bevarade. d) Sommar- och fritidshus 1940-tal. Finns efter hela kuststräckan. Enkel och småskalig bebyggelse med ett bostadshus och oftast bara en liten ekonomibyggnad. Anläggningen är till för rekreation och säsongsboende under sommaren för den bredare allmänheten. Då det var en fritidsbostad krävdes få komplementbyggnader. Tomterna är små. Från Utvalnäs och västerut ligger sommarstugorna i huvudsak utan vattenkontakt i rad 2, 3 eller 4 bakom sommarvillorna och fiskarbebyggelsen. I Harkskär ligger de vid vattnet. Karaktäristiskt för
7 Kulturmiljöbilaga bebyggelsen i Harkskär är naturtomter med tallar, sten och mossa. Ny- och ombyggnad: Berättar om hur området kan utvecklas vad gäller förändringar av ny- och ombyggnad i fyra olika klassningar. För vissa områden är texten utvidgad. Klasserna hänvisar till beskrivna bebyggelsekaraktärer. Klass A Landskapets viktiga särdrag vad gäller tomt- och bebyggelse, väg- och kuststruktur ska värnas. Inom utpekade områden för kulturhistorisk bebyggelse ska de bevaras. Särdragen vad gäller relationen mellan bebyggelse och hav samt bebyggelse och obebyggda ytor är viktig att bevara. Komplementbyggnad och ny bebyggelse får tillkomma enligt olika riktlinjer definierade i den Fördjupade översiktplanen. Klass B Komplementbyggnad kan tillkomma för att stödja befintlig verksamhet men prövas restriktivt. De beskrivna bebyggelsekaraktärerna skall bevaras vad gäller tomt- och bebyggelsestruktur samt bebyggelsens utformning. Särdragen vad gäller relationen mellan bebyggelse och hav samt obebyggda ytor är viktig att bevara. Det innebär att var på tomten olika byggnadstyper är placerade är viktigt och att särdragen hos dessa bibehålls. Speciellt viktigt är att sommarvillornas dominans på tomten och i förhållande till övrig bebyggelse kvarstår. Höjd, placering och material på ny byggnad anpassas efter tomt/fastighet. Flera enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. A och B Fastigheter inom områden med Kulturhistorisk bebyggelse ska inte delas. Undantag kan i vissa fall göras för fastigheter som har sålts som delbara. Vilka fastigheter som ska bevaras som ej delbara kommer att prövas och läggas fast i detaljplaneskedet. Klass C Inom riksintresseområdet men utanför kulturhistorisk bebyggelse De äldre värdefulla sommarvillorna på stora tomter längs stranden ska bevaras oförvanskade och tydligt kunna skiljas ut från nya moderna byggnader. Nya byggnader med en modern eller experimenterande arkitektur ska undvikas nedanför Bönavägen. Nya bostadshus ska inte efterlikna äldre sommarvillor. Särskilt tornutbyggnader och utsmyckande snickeridetaljer ska undvikas. Ett enkelt och traditionellt formspråk med träpanel och sadeltak ska eftersträvas på nya byggnader. Bostadshus, garage och andra komplementbyggnader ska vara separata byggnader med måttfull storlek för att småskaligheten i området ska kunna bibehållas. Diskret färgsättning ska väljas på nya hus. Det är en fördel om både ny och äldre bebyggelse med olika ålder och stilar kan läsas av som tydliga årsringar i området. Ny bebyggelse ska med skala, utformning och placering ta stor hänsyn till omgivande bebyggelse.. Ny bebyggelse ska inte dominera över äldre bebyggelse eller skymma utsikten från befintliga hus. Karaktärsskapande växtlighet och stora träd ska sparas inom både tomt och grönytor. Grundläggning ska anpassas till tomtens topografi. Omfattande schaktningar och utfyllnader ska undvikas på land och i vatten. Vid planläggning ska eftersträvas att fastigheter ska ha en minsta storlek av 1200 m2 och en minsta bredd av 30 meter.
8 Klass D Markanvändningen för jordbruk och bete. Området undantas från utbyggnad av vägar eller bebyggelse. Enstaka mindre komplementbyggnad kan tillkomma som behövs för pågående markanvändning. Placering, storlek och utformning skall inte dominera i landskapet. Byggnaden skall ha en mycket enkel karaktär med sadeltak och rödmålade träfasader. Komplementbyggnad till bostad ska anpassas väl till miljön, vad det gäller utformning, placering, färg- och materialval. Klass E Inom kulturhistorisk bebyggelse, fiskarbebyggelse Nya byggnader eller befintliga ombyggda byggnader kommer att ha ett exponerat läge inom riksintresseområdet för kulturmiljö. Bostadshus, garage och andra komplementbyggnader ska vara separata byggnader för att småskaligheten i området ska kunna bibehållas. Nya bostadshus ska anpassas till den enkla fiskelägebebyggelsen avseende höjd, storlek, utformning och placering. Tornutbyggnader och utsmyckande snickeridetaljer ska undvikas. Ny bebyggelse ska inte dominera över, eller skymma utsikten från äldre bebyggelse. Traditionell och diskret färgsättning ska väljas. Huvudbyggnaden ska byggas i 1-2 plan. Låt proportionen mellan höjden från mark till takfot och takfallets längd vara större än 1:1,5. En vindsvåning kan göras genom att förhöja ytterväggarna så att små fönster, (sidliggare) kan upptas på traditionellt sätt. Taket bör vara ett sadeltak med taklutning 1:2,5-1:1,5 d.v.s. 22 34 grader. Skorsten skall finnas. Takfoten, alltså den del av taket som är synlig underifrån, bör vara enkel, öppen och ej lådformigt inbyggd. Huvudbyggnadens tak skall kläs med en- eller tvåkupigt lertegel eller falsat plåttak. På uthus kan pannplåt eller sinuskorrugerad plåt läggas Fönstren skall vara symmetriskt placerade på fasaden och skall ha större höjd än bredd. Låt det alltid finnas en bit vägg ovanför dem. Fasaderna kan kläs med locklistpanel, fasspontpanel och vara målade med traditionell färg. Karaktärsskapande växtlighet och stora träd ska sparas. Det gäller inom både tomt och grönområden. Grundläggning ska anpassas till tomtens nivåer. Omfattande schaktningar, terrasseringar, och utfyllnader ska undvikas. Utfyllnader i vatten ska undvikas. Vid planläggning ska eftersträvas att fastigheter ska ha en minsta storlek av 1200 m2 och en minsta bredd av 30 meter. Klass F Pågående omvandling av fritidshus Under samrådet 2008 diskuterades bevarande eller omvandling av den småskaliga fritidsbebyggelsen i Harkskär. Några av remissvaren under samrådet stödde ett bevarande av karaktären i området. Andra föreslog att det ska vara möjligt att bygga till eller riva. Den pågående omvandlingen med utbyggnad av vatten och avlopp samt fastighetsägarnas planer och förväntningar bidrar sammantaget till ett starkt tryck på kommunen att tillåta tillbyggnader och rivningar. Denna förändring av karaktär och skala på bebyggelsen innebär en stor påverkan på kulturmiljön.
9 Kulturmiljöbilaga Det bedöms inte vara möjligt att fullt ut bevara den äldre småskaliga fritidsbebyggelsen på Norrlandet. Det gäller både inom riksintresse-området Engeltofta-Bönan och inom Utvalnäs-Harkskär. Ställningstagande Vid framtagande av nya detaljplaner får det utredas vidare om fritidshus kan bevaras. Alternativt kan man pröva om de nuvarande fritidshusen i vissa fall kan bevaras som uthus och gäststugor. Värdefulla fastigheter: Här redovisas fastigheter som innehåller värdefulla byggnader. Planer/Skydd: Redogör för behov av ny detaljplan med bestämmelser om hur bebyggelsen skall förvaltas I. Detaljplan/skydd finns. II. Detaljplan för DELAR av området bör tas fram. III. Detaljplan för HELA området bör tas fram. IV. Annan typ av skydd behövs. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: Berättar om vilka lagar och föreskrifter som gäller för ett område och som skall användas då Samhällsbyggnad Gävle arbetar med ärenden. Lagarna och föreskrifterna ger stöd att värna kulturvärden. PBL 8:13, Plan- och bygglagen. Anger att bebyggelsen är kulturhistoriskt värdefull och skall användas vid planläggning och bygglov/bygganmälan. BÄR 2:6 2004:1,/ BBR 1 2012. (Boverkets råd och föreskrifter) Vid ombyggnad skall förundersökning ske för att utreda byggnadens kulturvärden och antikvarisk sakkunnig kan behöva anlitas vid genomförandet. Byggnadsminne enl. KML och eller förordn: 1988:1229. Enskilt ägda och/eller statligt ägda byggnadsminnen är berörda. Länsstyrelsen respektive Riksantikvarieämbetet är tillståndsmyndighet. Fornlämning enl. KML. Fornlämning är berörd. Länsstyrelsen är tillståndsmyndighet. Kyrka/begravningsplats enl. KML. Kyrko- och eller begravningsplats är berörd. Länsstyrelsen är tillståndsmyndighet
10 Områden L.1. Karaktärsområde Norrlandet - Bönan, X 802 Skydd och reglering Riksintresse för kulturmiljövård enl MB Byggnadsminne enligt KML och SBM Fornminne Skyddade byggnader enl PBL Värdefull kulturmiljö Karaktärsområde (L) Kulturhistorisk bebyggelse (K) Värdefulla byggnader Kulturlandskap (KL) Bebyggelsekaraktärer a) Jordbruk, Lantherrgård b) Fiskargård, Fiskeläge c) Sommarvilla d) Fritidshus, sommarstuga Nya bostäder Nya bostäder K6 K14 KL4 KL4 K12 K11 KL3 K7 K13 K10 K8 K9 L1 K5 KL2 K4 K3 KL1 K2 1:25 000 0 200 400 800 Meter K1
11 Kulturmiljöbilaga L.1. Karaktärsområde Norrlandet- Bönan, X 802 Områdets förutsättningar Beskrivning: Området berättar om kuststräckans betydelse för näring, rekreation och försvar. Historian är strakt kopplad till Gävleborgarnas liv och verksamhet i staden. Fiskenäringen åskådliggör dess stora betydelse inom kommunen i forna dagar. Försvarslämningarna berättar och kuststräckans strategiska betydelse i försvarssammanhang. Alla de bebyggelsekaraktär som har uppstått med olika årsringar och funktioner bildar var och en för sig och tillsammans delar i områdets historia. Av speciellt intresse är fritidsbebyggelsens utveckling från villor till stugor. Som från början var en tillgång för en liten men välbeställd grupp i samhället men sedan blev möjlig för en större mängd. Värden: Områdets olika tomt,- bebyggelse,- vägstrukturer som uppkommit pga olika användningar över flera hundra år. Bebyggelsens olika relationer till havet men också till obyggda ytor såsom gistvallar, stränder, odlings- och betesmark, skogsridåer, park- och trädgårdar samt mötesplatser. Byggnadernas placering och användning som formats av olika funktioner. Bebyggelsens höga arkitektoniska och funktionsmässiga värden Värden: Områdets olika tomt,- bebyggelse,- vägstrukturer som uppkommit pga olika användningar över flera hundra år. Bebyggelsens olika relationer till havet men också till obyggda ytor såsom gistvallar, stränder, odlings- och betesmark, skogsridåer, park- och trädgårdar samt mötesplatser. Byggnadernas placering och Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde Motiv riksintresse X802: Stora tomter och hus uppförda av borgare i Gävle. Fiskehamn med bevarad äldre fiskarbebyggelse blandad med sommarvillor. Områdets resurs/möjlighet samt framtida utveckling Resurs: Havs- och naturnära boende i historisk miljö som formats av jordbruks, fritids- och fiskenäring. Vackra sommarvillor och genuina fiskargårdar som ger höga boendekvalitéer. Markanvändning: Nuvarande markanvändning fortsätter Bebyggelsekaraktär: a) Lantherrgård 1700-tal. Stora tomter med herrgårdsliknande huvudbyggnader och ev. flyglar. Här finns trädgårds- och parkanläggningar, ekonomibyggnader och jordbruksmark. Anläggningarna ligger inte alltid nära stranden eller vänder sig mot havet. Anläggningen präglas av jordbruksdrift. I dag finns inga kompletta anläggningar kvar av denna typ. b) Fiskeläge-Fiskargård 1700-tal. Små tomter ofta långsmala med småskalig enkel bebyggelse i vattenkontakt. Huvudbyggnaden ligger längst upp på tomten och vänder sig mot land. Flera små och enkla ekonomibyggnader så som sjöbodar, båthus och rökeribyggnader vid vattnet eller på rad längs med tomtgränsen. Anläggningen präglas av enkelhet och är anpassad för fiskenäring. Eftersom bostaden var för åretruntboende var det viktigt att den låg längre upp på land där det var lä. Vissa bostadshus influerades av sommarvillornas snickarglädje och försågs med t.ex. inglasade verandor. Flera sådana kompletta anläggningar finns. c) Sommarvilla 1850-tal. Stora tomter vid vattnet med stora dominerande villor som vänder sin framsida mot vattnet. Sommarvillorna är rikt dekorerade och påkostade med verandor mot vattnet. Få, små och relativt påkostade ekonomibyggnader finns på avstånd från sommarvillan. Bryggor och badhus ligger vid vattnet. Det finns inga båthus då man åkte ångbåt från staden. Anläggningen kringgärdas av trädgård samt skogsmark och präglas av säsongsboende för rekreation. Flera kompletta anläggningar finns bevarade.
12 d) Sommar- och fritidshus 1940-tal. Enkel och småskalig bebyggelse med ett bostadshus och oftast bara en liten ekonomibyggnad. Anläggningen är till för rekreation och säsongsboende under sommaren för den bredare allmänheten. Då det var en fritidsbostad krävdes få komplementbyggnader. Tomterna är små. Från Utvalnäs och västerut ligger sommarstugorna i huvudsak utan vattenkontakt i rad 2, 3 eller 4 bakom sommarvillorna och fiskarbebyggelsen. I Harkskär ligger de vid vattnet. Karaktäristiskt för bebyggelsen i Harkskär är naturtomter med tallar, sten och mossa. Ny- och ombyggnad: Klass A Landskapets viktiga särdrag vad gäller tomt- och bebyggelse, väg- och kuststruktur ska värnas. Inom utpekade områden för kulturhistorisk bebyggelse ska de bevaras. Särdragen vad gäller relationen mellan bebyggelse och hav samt bebyggelse och obebyggda ytor är viktig att bevara. Komplementbyggnad och ny bebyggelse får tillkomma enligt olika riktlinjer definierade i den Fördjupade översiktplanen. Fastigheter inom områden med Kulturhistorisk bebyggelse ska inte delas. Undantag kan i vissa fall göras för fastigheter som har sålts som delbara. Vilka fastigheter som ska bevaras som ej delbara kommer att prövas och läggas fast i detaljplaneskedet. Klass C Inom riksintresseområdet men utanför kulturhistorisk bebyggelse Nya byggnader eller befintliga ombyggda byggnader kommer att ha ett exponerat läge inom riksintresseområdet för kulturmiljö. De äldre värdefulla sommarvillorna på stora tomter längs stranden ska bevaras oförvanskade och tydligt kunna skiljas ut från nya moderna byggnader. Nya byggnader med en modern eller experimenterande arkitektur ska undvikas nedanför Bönavägen. Nya bostadshus ska inte efterlikna äldre sommarvillor. Särskilt tornutbyggnader och utsmyckande snickeridetaljer ska undvikas. Ett enkelt och traditionellt formspråk med träpanel och sadeltak ska eftersträvas på nya byggnader. Bostadshus, garage och andra komplementbyggnader ska vara separata byggnader med måttfull storlek för att småskaligheten i området ska kunna bibehållas. Diskret färgsättning ska väljas på nya hus. Det är en fördel om både ny och äldre bebyggelse med olika ålder och stilar kan läsas av som tydliga årsringar i området. Ny bebyggelse ska med skala, utformning och placering ta stor hänsyn till omgivande bebyggelse.. Ny bebyggelse ska inte dominera över äldre bebyggelse eller skymma utsikten från befintliga hus. Karaktärsskapande växtlighet och stora träd ska sparas inom både tomt och grönytor. Grundläggning ska anpassas till tomtens topografi. Omfattande schaktningar och utfyllnader ska undvikas på land och i vatten. Vid planläggning ska eftersträvas att fastigheter ska ha en minsta storlek av 1200 m2 och en minsta bredd av 30 meter. Klass F Pågående omvandling av fritidshus I detaljplaneskedet får det utredas vidare om fritidshus kan bevaras. Alternativt kan man pröva om de nuvarande fritidshusen i vissa fall kan bevaras som uthus och gäststugor.
13 Kulturmiljöbilaga Fastigheter med värdefull bebyggelse: Fastigheter belägna innanför riksintresseområdet och karaktärsområden men utanför områden betecknade Kulturhistorisk bebyggelse BÖNAN 1:2 * NORRLANDET 1:1* UTVALNÄS 11:42 UTVALNÄS 2:76 BÖNAN 18:5 NORRLANDET 1:24 UTVALNÄS 11:45 UTVALNÄS 3:5 BÖNAN 2:3 NORRLANDET 1:25 UTVALNÄS 2:107 UTVALNÄS 3:6 BÖNAN 3:17 NORRLANDET 1:30 UTVALNÄS 2:17 UTVALNÄS 5:21 BÖNAN 3:18 NORRLANDET 1:39 UTVALNÄS 2:23 UTVALNÄS 7:16 BÖNAN 3:34 NORRLANDET 1:93 UTVALNÄS 2:28 UTVALNÄS 7:2 NORRLANDET 1:102 UTVALNÄS 2:29 UTVALNÄS 7:26 NORRLANDET 3:1* UTVALNÄS 2:53 NORRLANDET 3:4 UTVALNÄS 2:55 NORRLANDET 4:22 UTVALNÄS 2:64 NORRLANDET 6:2 UTVALNÄS 2:75 NORRLANDET 7:10 Fastigheter i lista ovan betecknade med * är större fastigheter som innehåller följande arrendeställen med värdefulla fastigheter: ENGESVIK 13 ENGESVIKSVÄGEN 40 SOMMARRO 1 UTVALNÄSVÄGEN 109 GRANTORP 5 LUTENS VÄG 20 VÅRDKASEN BÖNA HEMBYGS NYDAL 3 SANDVIK 5 UTVALNÄS FÖRSAMLH ÅNGBÅTSBRYGGAN 2 NYDAL 4 BORGVIKSVÄGEN 8 Planer/Skydd: II. Detaljplan för DELAR av området bör tas fram. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 8:13. BÄR 2:6 2004:1/BBR 1 2012. Byggnadsminne enl KML och eller förordn: 1988:1229. Fornlämning enl KML. Kyrka/begravningsplats enl. KML. Del av område L1, Engesberg - Holmudden.
14 K.1 Kullsand - Lugnet, X 802 Skydd och reglering Riksintresse kulturmiljö Värdefull kulturmiljö Karaktärsområde (L) Kulturhistorisk bebyggelse (K) Värdefulla byggnader Kulturlandskap, (KL) K2 Byggnadsminne enligt KML och SBM Fornminne Skyddade byggnader enl PBL Nya bostäder Nya bostäder Bebyggelsekaraktärer a) Jordbruk, Lantherrgård K1 b) Fiskargård, Fiskeläge c) Sommarvilla d) Fritidshus, sommarstuga 1:6 000 0 50 100 200 Meter K.1. Kullsand-Lugnet, X 802 Områdets förutsättningar Beskrivning: I huvudsak stora sommarvillor på stora tomter från sekelskiftet 1800-1900. Byggnader med påkostad snickarglädje och arkitektur som vänder sig mot havet. Mindre badhusbyggnader finns vid stranden. Värden: Stora tomter med stora huvudbyggnader som dominerar och vänder sig mot havet. Mindre komplementbyggnader som till storlek och placering underordnar sig huvudbyggnaden. Byggnadernas utseende och material. Småskalig sommarstugebebyggelse på små tomter med enkel liten bostuga. Naturtomt med dess växtlighet och utformning. Byggnadernas utseende och material. Äldre grusade vägar. Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde Motiv riksintresse X 802: Stora tomter och hus uppförda av borgare i Gävle. Fiskehamn med bevarad äldre fiskarbebyggelse blandad med sommarvillor. Områdets resurs/möjlighet samt framtida utveckling Resurs: Stora vackra sommarvillor på stora tomter i skogs- och parkliknande terräng från sekelskiftet 1800/1900-talet. Trevligt fritidsboende i små sommarstugor i natur- och havsnära lägen. Markanvändning: Nuvarande fortsätter
15 Kulturmiljöbilaga Bebyggelsekaraktär: c) Sommarvilla 1850-tal. Stora tomter vid vattnet med stora dominerande villor som vänder sin framsida mot vattnet. Sommarvillorna är rikt dekorerade och påkostade med verandor mot vattnet. Få, små och relativt påkostade ekonomibyggnader finns på avstånd från sommarvillan. Bryggor och badhus ligger vid vattnet. Det finns inga båthus då man åkte ångbåt från staden. Anläggningen kringgärdas av trädgård samt skogsmark och präglas av säsongsboende för rekreation. Flera kompletta anläggningar finns bevarade. Ny- och ombyggnad: Klass B Komplementbyggnad kan tillkomma för att stödja befintlig verksamhet men prövas restriktivt. De beskrivna bebyggelsekaraktärerna skall bevaras vad gäller tomt- och bebyggelsestruktur samt bebyggelsens utformning. Särdragen vad gäller relationen mellan bebyggelse och hav samt obebyggda ytor är viktig att bevara. Det innebär att var på tomten olika byggnadstyper är placerade är viktigt och att särdragen hos dessa bibehålls. Speciellt viktigt är att sommarvillornas dominans på tomten och i förhållande till övrig bebyggelse kvarstår. Höjd, placering och material på ny byggnad anpassas efter tomt/fastighet. Flera enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. Fastigheter med värdefull bebyggelse: Norrlanndet 17:1 Norrlandet 17:3 Fastigheter inom områden med Kulturhistorisk bebyggelse ska inte delas. Undantag kan i vissa fall göras för fastigheter som har sålts som delbara. Vilka fastigheter som ska bevaras som ej delbara kommer att prövas och läggas fast i detaljplaneskedet. Planer/Skydd: II. Detaljplan för delar av området bör tas fram. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 8:13, BÄR 2:6 2004:1/BBR 1 2012. K.1. Innertak i sommarvillan Engeltofta.
16 K.2 Lugnet - Gunnarstorp, X 802 K3 Skydd och reglering Riksintresse för kulturmiljövård enl MB Byggnadsminne enligt KML och SBM Fornminne K2 Skyddade byggnader enl PBL Värdefull kulturmiljö Karaktärsområde (L) K1 1:7 000 0 50 100 200 Meter Kulturhistorisk bebyggelse (K) Värdefulla byggnader Kulturlandskap (KL) Bebyggelsekaraktärer a) Jordbruk, Lantherrgård b) Fiskargård, Fiskeläge c) Sommarvilla d) Fritidshus, sommarstuga Nya bostäder Nya bostäder K.2. Lugnet Gunnarstorp, X 802 Områdets förutsättningar Beskrivning: I huvudsak stora sommarvillor på stora tomter från sekelskiftet 1800-1900. Byggnader med påkostad snickarglädje och arkitektur som vänder sig mot havet. Mindre badhusbyggnader finns vid stranden. Enstaka små och enkla sommarstugor från mitten av 1900-talet på små skogstomter vid strand. Bebyggelsens enkelhet gör att den smälter samman med naturen. Värden: Stora tomter med stora huvudbyggnader som dominerar och vänder sig mot havet. Mindre komplementbyggnader som till storlek och placering underordnar sig huvudbyggnaden. Byggnadernas utseende och material. Småskalig sommarstugebebyggelse på små tomter med enkel liten bostuga. Naturtomt med dess växtlighet och utformning. Byggnadernas utseende och material. Äldre grusade vägar. Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde Motiv riksintresse X 802: Stora tomter och hus uppförda
17 Kulturmiljöbilaga av borgare i Gävle. Fiskehamn med bevarad äldre fiskarbebyggelse blandad med sommarvillor. Områdets resurs/möjlighet samt framtida utveckling Resurs: Stora vackra sommarvillor på stora tomter i skogsoch parkliknande terräng från sekelskiftet 1800/1900-talet. Trevligt fritidsboende i små sommarstugor i natur- och havsnära lägen. Markanvändning: Nuvarande fortsätter Bebyggelsekaraktär: c) Sommarvilla 1850-tal. Stora tomter vid vattnet med stora dominerande villor som vänder sin framsida mot vattnet. Sommarvillorna är rikt dekorerade och påkostade med verandor mot vattnet. Få, små och relativt påkostade ekonomibyggnader finns på avstånd från sommarvillan. Bryggor och badhus ligger vid vattnet. Det finns inga båthus då man åkte ångbåt från staden. Anläggningen kringgärdas av trädgård samt skogsmark och präglas av säsongsboende för rekreation. Flera kompletta anläggningar finns bevarade. d) Sommar- och fritidshus 1940-tal. Enkel och småskalig bebyggelse med ett bostadshus och oftast bara en liten ekonomibyggnad. Anläggningen är till för rekreation och säsongsboende under sommaren för den bredare allmänheten. Då det var en fritidsbostad krävdes få komplementbyggnader. Tomterna är små. Från Utvalnäs och västerut ligger sommarstugorna i huvudsak utan vattenkontakt i rad 2, 3 eller 4 bakom sommarvillorna och fiskarbebyggelsen. I Harkskär ligger de vid vattnet. Karaktäristiskt för bebyggelsen i Harkskär är naturtomter med tallar, sten och mossa. Ny- och ombyggnad: Klass B Komplementbyggnad kan tillkomma för att stödja befintlig verksamhet men prövas restriktivt. De beskrivna bebyggelsekaraktärerna skall bevaras vad gäller tomt- och bebyggelsestruktur samt bebyggelsens utformning. Särdragen vad gäller relationen mellan bebyggelse och hav samt obebyggda ytor är viktig att bevara. Det innebär att var på tomten olika byggnadstyper är placerade är viktigt och att särdragen hos dessa bibehålls. Speciellt viktigt är att sommarvillornas dominans på tomten och i förhållande till övrig bebyggelse kvarstår. Höjd, placering och material på ny byggnad anpassas efter tomt/fastighet. Flera enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. Fastigheter inom områden med Kulturhistorisk bebyggelse ska inte delas. Undantag kan i vissa fall göras för fastigheter som har sålts som delbara. Vilka fastigheter som ska bevaras som ej delbara kommer att prövas och läggas fast i detaljplaneskedet. Fastigheter med värdefull bebyggelse: FREDRIKSSKANS 17:4 NORRLANDET 1:11 NORRLANDET 1:39 NORRLANDET 1:65 FREDRIKSSKANS 17:59 NORRLANDET 1:55 NORRLANDET 1:43 NORRLANDET 1:80 NORRLANDET 1:1 NORRLANDET 1:2 NORRLANDET 1:52 NORRLANDET 1:85 NORRLANDET 1:101 NORRLANDET 1:11 NORRLANDET 1:53 NORRLANDET 1:91 NORRLANDET 1:104 NORRLANDET 1:26 NORRLANDET 1:54 NORRLANDET 1:93 NORRLANDET 1:107 NORRLANDET 1:33 NORRLANDET 1:64 NORRLANDET 1:94 NORRLANDET 1:98 Planer/Skydd: III. Detaljplan för HELA området bör tas fram. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 8:13, BÄR 2:6 2004:1/BBR 1 2012.
18 K.3 Storsande 1 - Stensnäs 1 X 802 Skydd och reglering Riksintresse för kulturmiljövård enl MB Byggnadsminne enligt KML och SBM Fornminne Skyddade byggnader enl PBL Värdefull kulturmiljö Karaktärsområde (L) Kulturhistorisk bebyggelse (K) Värdefulla byggnader KL1 Kulturlandskap (KL) Bebyggelsekaraktärer a) Jordbruk, Lantherrgård b) Fiskargård, Fiskeläge c) Sommarvilla d) Fritidshus, sommarstuga Nya bostäder Nya bostäder K3 K4 K2 K.3 Storsand 1-Stensnäs 1, X 802 1:5 000 0 50 100 200 Meter Områdets förutsättningar Beskrivning: I huvudsak stora sommarvillor på stora tomter från sekelskiftet 1800-1900. Byggnader med påkostad snickarglädje och arkitektur som vänder sig mot havet. Mindre badhusbyggnader finns vid stranden. Storsand 1 f.d. fiskargård med småskalig och enkelt utformad tomt och bebyggelse. Värden: Stora tomter med stora huvudbyggnader som dominerar och vänder sig mot havet. Mindre komplementbyggnader som till storlek och placering underordnar sig huvudbyggnader. Storsand 1 med småskalig och enkel bebyggelse och små tomter. Byggnadernas utseende och material. Äldre grusade vägar. Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde Motiv riksintresse X 802: Stora tomter och hus uppförda av borgare i Gävle. Fiskehamn med bevarad äldre fiskarbebyggelse blandad med sommarvillor. Områdets resurs/möjlighet samt framtida utveckling Resurs: Stora vackra sommarvillor på stora tomter i skogs- och parkliknande terräng från sekelskiftet 1800/1900-talet. Villor med påkostad snickarglädje som vänder sig mot havet. Levande historisk miljö med fiskarbebyggelse i natur- och havsnära lägen. Markanvändning: Nuvarande fortsätter
19 Kulturmiljöbilaga Bebyggelsekarktär: b) Fiskeläge-Fiskargård 1700-tal. Små tomter ofta långsmala med småskalig enkel bebyggelse i vattenkontakt. Huvudbyggnaden ligger längst upp på tomten och vänder sig mot land. Flera små och enkla ekonomibyggnader så som sjöbodar, båthus och rökeribyggnader vid vattnet eller på rad längs med tomtgränsen. Anläggningen präglas av enkelhet och är anpassad för fiskenäring. Eftersom bostaden var för åretruntboende var det viktigt att den låg längre upp på land där det var lä. Vissa bostadshus influerades av sommarvillornas snickarglädje och försågs med t.ex. inglasade verandor. Flera sådana kompletta anläggningar finns. c) Sommarvilla 1850-tal. Framförallt väster om Bönan. Stora tomter vid vattnet med stora dominerande villor som vänder sin framsida mot vattnet. Sommarvillorna är rikt dekorerade och påkostade med verandor mot vattnet. Få, små och relativt påkostade ekonomibyggnader finns på avstånd från sommarvillan. Bryggor och badhus ligger vid vattnet. Det finns inga båthus då man åkte ångbåt från staden. Anläggningen kringgärdas av trädgård samt skogsmark och präglas av säsongsboende för rekreation. Flera kompletta anläggningar finns bevarade. Ny- och ombyggnad: Klass B Komplementbyggnad kan tillkomma för att stödja befintlig verksamhet men prövas restriktivt. De beskrivna bebyggelsekaraktärerna skall bevaras vad gäller tomt- och bebyggelsestruktur samt bebyggelsens utformning. Särdragen vad gäller relationen mellan bebyggelse och hav samt obebyggda ytor är viktig att bevara. Det innebär att var på tomten olika byggnadstyper är placerade är viktigt och att särdragen hos dessa bibehålls. Speciellt viktigt är att sommarvillornas dominans på tomten och i förhållande till övrig bebyggelse kvarstår. Höjd, placering och material på ny byggnad anpassas efter tomt/fastighet. Flera enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. Fastigheter inom områden med Kulturhistorisk bebyggelse ska inte delas. Undantag kan i vissa fall göras för fastigheter som har sålts som delbara. Vilka fastigheter som ska bevaras som ej delbara kommer att prövas och läggas fast i detaljplaneskedet. Fastigheter med värdefull bebyggelse: NORRLANDET 1:1 NORRLANDET 1:36 NORRLANDET 1:66 NORRLANDET 1:103 Planer/Skydd: III. Detaljplan för HELA området bör tas fram. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 8:13. BÄR 2:6 2004:1/BBR 1 2012. K.3 F.d. fiskargård vid Storsand.
20 K.4 Soltorp-Gröndal 1 X 802 K.5 Tomtebo-Sjövik 1 X 802 Skydd och reglering Riksintresse för kulturmiljövård enl MB Byggnadsminne enligt KML och SBM Fornminne Skyddade byggnader enl PBL Värdefull kulturmiljö Karaktärsområde (L) Kulturhistorisk bebyggelse (K) Värdefulla byggnader K5 Kulturlandskap (KL) Bebyggelsekaraktärer a) Jordbruk, Lantherrgård b) Fiskargård, Fiskeläge c) Sommarvilla KL2 d) Fritidshus, sommarstuga Nya bostäder Nya bostäder K4 1:5 000 0 50 100 200 Meter K.4 Soltorp-Gröndal 1, X 802 Områdets förutsättningar Beskrivning: Stora sommarvillor på stora tomter från sekelskiftet 1800-1900. Byggnader med påkostad snickarglädje och arkitektur som vänder sig mot havet. Mindre badhusbyggnader finns vid stranden. Gröndal är ursprungligen en lantherrgård med avstyckad enhet mot väster med ekonomibyggnad och enklare bostadshus. Värden: Stora tomter med stora huvudbyggnader som dominerar och vänder sig mot havet. Mindre komplementbyggnader som till storlek och placering underordnar sig huvudbyggnader. Den obebyggda ytan mellan Gröndal och fd jordbruket. Äldre grusade vägar. Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde Motiv riksintresse X 802: Stora tomter och hus uppförda av borgare i Gävle. Fiskehamn med bevarad äldre fiskarbebyggelse blandad med sommarvillor. Områdets resurs/möjlighet samt framtida utveckling Resurs: Stora vackra sommarvillor på stora tomter i skogs- och parkliknande terräng från sekelskiftet 1800/1900-talet. Villor med påkostad snickarglädje som vänder sig mot havet. Markanvändning: Nuvarande fortsätter
21 Kulturmiljöbilaga Bebyggelsekaraktär: a) Lantherrgård 1700-tal. Stora tomter med herrgårdsliknande huvudbyggnader och ev. flyglar. Här finns trädgårds- och parkanläggningar, ekonomibyggnader och jordbruksmark. Anläggningarna ligger inte alltid nära stranden eller vänder sig mot havet. Anläggningen präglas av jordbruksdrift. I dag finns inga kompletta anläggningar kvar av denna typ. c) Sommarvilla 1850-tal. Framförallt väster om Bönan. Stora tomter vid vattnet med stora dominerande villor som vänder sin framsida mot vattnet. Sommarvillorna är rikt dekorerade och påkostade med verandor mot vattnet. Få, små och relativt påkostade ekonomibyggnader finns på avstånd från sommarvillan. Bryggor och badhus ligger vid vattnet. Det finns inga båthus då man åkte ångbåt från staden. Anläggningen kringgärdas av trädgård samt skogsmark och präglas av säsongsboende för rekreation. Flera kompletta anläggningar finns bevarade. Ny- och ombyggnad: Klass B Komplementbyggnad kan tillkomma för att stödja befintlig verksamhet men prövas restriktivt. De beskrivna bebyggelsekaraktärerna skall bevaras vad gäller tomt- och bebyggelsestruktur samt bebyggelsens utformning. Särdragen vad gäller relationen mellan bebyggelse och hav samt obebyggda ytor är viktig att bevara. Det innebär att var på tomten olika byggnadstyper är placerade är viktigt och att särdragen hos dessa bibehålls. Speciellt viktigt är att sommarvillornas dominans på tomten och i förhållande till övrig bebyggelse kvarstår. Höjd, placering och material på ny byggnad anpassas efter tomt/fastighet. Flera enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. Fastigheter inom områden med Kulturhistorisk bebyggelse ska inte delas. Undantag kan i vissa fall göras för fastigheter som har sålts som delbara. Vilka fastigheter som ska bevaras som ej delbara kommer att prövas och läggas fast i detaljplaneskedet. Fastigheter med värdefull bebyggelse: NORRLANDET 2:1 NORRLANDET 2:2 Planer/Skydd: III. Detaljplan för HELA området bör tas fram. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 8:13. BÄR 2:6 2004:1/BBR 1 2012.. K.5 Tomtebo-Sjövik 1, X 802 Områdets förutsättningar Beskrivning: Stora sommarvillor på stora tomter från sekelskiftet 1800-1900. Byggnader med påkostad snickarglädje och arkitektur som vänder sig mot havet. Mindre badhusbyggnader finns vid stranden. Inom området finns väg till bryggplats för ångbåten. Värden: Stora tomter med stora huvudbyggnader som dominerar och vänder sig mot havet. Mindre komplementbyggnader som till storlek och placering underordnar sig huvudbyggnader. Äldre grusade vägar.
22 Fd ånbåtsbryggans läge. Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde Motiv riksintresse X 802: Stora tomter och hus uppförda av borgare i Gävle. Fiskehamn med bevarad äldre fiskarbebyggelse blandad med sommarvillor. Områdets resurs/möjlighet samt framtida utveckling Resurs: Stora vackra sommarvillor på stora tomter i skogs- och parkliknande terräng från sekelskiftet 1800/1900-talet. Villor med påkostad snickarglädje som vänder sig mot havet. Markanvändning: Nuvarande fortsätter Bebyggelsekaraktär: c) Sommarvilla 1850-tal. Framförallt väster om Bönan. Stora tomter vid vattnet med stora dominerande villor som vänder sin framsida mot vattnet. Sommarvillorna är rikt dekorerade och påkostade med verandor mot vattnet. Få, små och relativt påkostade ekonomibyggnader finns på avstånd från sommarvillan. Bryggor och badhus ligger vid vattnet. Det finns inga båthus då man åkte ångbåt från staden. Anläggningen kringgärdas av trädgård samt skogsmark och präglas av säsongsboende för rekreation. Flera kompletta anläggningar finns bevarade. Ny- och ombyggnad: Klass B Komplementbyggnad kan tillkomma för att stödja befintlig verksamhet men prövas restriktivt. De beskrivna bebyggelsekaraktärerna skall bevaras vad gäller tomt- och bebyggelsestruktur samt bebyggelsens utformning. Särdragen vad gäller relationen mellan bebyggelse och hav samt obebyggda ytor är viktig att bevara. Det innebär att var på tomten olika byggnadstyper är placerade är viktigt och att särdragen hos dessa bibehålls. Speciellt viktigt är att sommarvillornas dominans på tomten och i förhållande till övrig bebyggelse kvarstår. Höjd, placering och material på ny byggnad anpassas efter tomt/fastighet. Flera enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. K.5 Motstående sida: Fd lantherrgården Gröndal. K. 4 Denna sida: Sommarvillan Sjövik.
23 Kulturmiljöbilaga Fastigheter inom områden med Kulturhistorisk bebyggelse ska inte delas. Undantag kan i vissa fall göras för fastigheter som har sålts som delbara. Vilka fastigheter som ska bevaras som ej delbara kommer att prövas och läggas fast i detaljplaneskedet Fastigheter med värdefull bebyggelse: NORRLANDET 2:1 NORRLANDET 2: 21 NORRLANDET 6:12 Planer/Skydd: I. Detaljplan/skydd finns Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 8:13. BÄR 2:6 2004:1/BBR 1 2012. Rivning av dessa bör ej ske.
24 K.6 Nyvall-Huseliiharen X 802 Skydd och reglering Riksintresse för kulturmiljövård enl MB Byggnadsminne enligt KML och SBM Fornminne Skyddade byggnader enl PBL Värdefull kulturmiljö Karaktärsområde (L) Kulturhistorisk bebyggelse (K) K6 Värdefulla byggnader Kulturlandskap (KL) Bebyggelsekaraktärer a) Jordbruk, Lantherrgård b) Fiskargård, Fiskeläge c) Sommarvilla d) Fritidshus, sommarstuga Nya bostäder Nya bostäder K.6 Nyvall-Huseliiharen, X 802 Områdets förutsättningar 1:5 000 0 40 80 160 Meter Beskrivning: Området består av flera bebyggelsekaraktärer. Framträdande är Huseliiharen, Gefle segelklubbs område med en tydlig huvudbyggnad och omkringliggande mindre byggnader. Engesbergs båtvarv med enkla industribyggnader av trä. Enklare sommarvillbebyggelse med ett ursprung som fiskarbebyggelse. Dessa karaktäriseras av större huvudbyggnader. Värden: Områdets olika karaktärer. Förekomst av båtvarv och segelklubb. Byggnadernas utseende och material. Äldre grusade vägar. Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde Motiv riksintresse X 802: Stora tomter och hus uppförda av borgare i Gävle. Fiskehamn med bevarad äldre fiskarbebyggelse blandad med sommarvillor. Områdets resurs/möjlighet samt framtida utveckling Resurs: Viktigt område för fritid och rekreation för båt- och segelintresserade. Markanvändning: Nuvarande fortsätter Bebyggelsekaraktär: b) Fiskeläge-Fiskargård 1700-tal. Små tomter ofta långsmala med småskalig enkel bebyggelse i vattenkontakt. Huvudbyggnaden ligger längst upp på tomten och vänder sig mot land. Flera små och enkla ekonomibyggnader så som sjöbodar, båthus och rökeribyggnader vid vattnet eller på rad längs med tomtgränsen. Anläggningen präglas av enkelhet och är anpassad för fiskenäring. Eftersom bostaden var för åretruntboende var det viktigt att den låg längre upp på land där det var lä. Vissa bostadshus influerades av sommarvillornas snickarglädje och försågs med t.ex. inglasade verandor. Flera sådana kompletta anläggningar finns.
25 Kulturmiljöbilaga c) Sommarvilla 1850-tal. Stora tomter vid vattnet med stora dominerande villor som vänder sin framsida mot vattnet. Sommarvillorna är rikt dekorerade och påkostade med verandor mot vattnet. Få, små och relativt påkostade ekonomibyggnader finns på avstånd från sommarvillan. Bryggor och badhus ligger vid vattnet. Det finns inga båthus då man åkte ångbåt från staden. Anläggningen kringgärdas av trädgård samt skogsmark och präglas av säsongsboende för rekreation. Flera kompletta anläggningar finns bevarade. Ny- och ombyggnad: Klass B Komplementbyggnad kan tillkomma för att stödja befintlig verksamhet men prövas restriktivt. De beskrivna bebyggelsekaraktärerna skall bevaras vad gäller tomt- och bebyggelsestruktur samt bebyggelsens utformning. Särdragen vad gäller relationen mellan bebyggelse och hav samt obebyggda ytor är viktig att bevara. Det innebär att var på tomten olika byggnadstyper är placerade är viktigt och att särdragen hos dessa bibehålls. Speciellt viktigt är att sommarvillornas dominans på tomten och i förhållande till övrig bebyggelse kvarstår. Höjd, placering och material på ny byggnad anpassas efter tomt/fastighet. Flera enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. Fastigheter inom områden med Kulturhistorisk bebyggelse ska inte delas. Undantag kan i vissa fall göras för fastigheter som har sålts som delbara. Vilka fastigheter som ska bevaras som ej delbara kommer att prövas och läggas fast i detaljplaneskedet. Fastigheter med värdefull bebyggelse: NORRLANDET 4:11 NORRLANDET 4:22 NORRLANDET 7:2 NORRLANDET 4:21 NORRLANDET 4:23 Planer/Skydd: II. Detaljplan för DELAR av området bör tas fram. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 8:13. BÄR 2:6 2004:1/BBR 1 2012. K.6 Huseliiharen är Gefle Segelsällskaps hemmahamn.
26 K.7 Engesberg X 802 K.8 Solvik-Geranilund, Engesvik X 802 K.9 Udden längst ut vid Djuphamnsvägen X 802 K9 KL3 K7 K8 1:6 000 0 50 100 200 Meter K6 K6 Skydd och reglering Riksintresse för kulturmiljövård enl MB Byggnadsminne enligt KML och SBM Fornminne Skyddade byggnader enl PBL Värdefull kulturmiljö Karaktärsområde (L) Kulturhistorisk bebyggelse (K) Värdefulla byggnader Kulturlandskap (KL) Bebyggelsekaraktärer a) Jordbruk, Lantherrgård b) Fiskargård, Fiskeläge c) Sommarvilla d) Fritidshus, sommarstuga Nya bostäder Nya bostäder K.7 Engesberg, X 802 Områdets förutsättningar Beskrivning: Området består av flera bebyggelsekaraktärer. Framträdande är Engesbergs lantherrgård och de större sommarvillorna. Dessa karaktäriseras av stora tomter med stora huvudbyggnader och trädgårds- och parkanläggning. Engesbergs gård har flygelbyggnad, ekonomibyggnad samt rester efter jordbruksmark, Ryssängen. Stora sommarvillor på stora tomter från sekelskiftet 1800-1900 vid vattnet. Byggnader med påkostad snickarglädje och arkitektur som vänder sig mot havet. Mindre badhusbyggnader finns vid stranden. Inom området finns en fiskehamn. Ett skogsområde med en mindre slingrande grusväg skiljer Engesbergsgård från sommarvillorna. Värden: Stora tomter med stora huvudbyggnader som dominerar och vänder sig mot havet. Mindre