Gestaltningsprogram Norrlandet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gestaltningsprogram Norrlandet"

Transkript

1 Gestaltningsprogram Norrlandet En sammanfattning utifrån riktlinjer i Översiktsplan och Kulturmiljöbilaga för Norrlandet Maj 2013 Projektnr: Granskningshandling

2 Innehållsförteckning Inledning Karaktärsområden Lantherrgård Bebyggelse inom område med kulturhistorisk bebyggelse Fiskeläge och fiskargård Bebyggelse inom område med kulturhistorisk bebyggelse Sommarvilla Bebyggelse inom område med kulturhistorisk bebyggelse Sommar- och fritidshus Bebyggelse inom område med kulturhistorisk bebyggelse Övrig bebyggelse inom riksintresse Bebyggelse utanför område för kulturhistorisk bebyggelse Värdefullt område Bebyggelse- Beskrivning Beskrivning Beskrivning Beskrivning Beskrivning Syfte och mål karaktärer Karaktärsdrag Karaktärsdrag Karaktärsdrag Karaktärsdrag Förslag Läsanvisning Viktigt att veta Geografiska områden på kartan Illustrationsplan Kvalitéer Förslag Byggnader Kvalitéer Förslag Byggnader Kvalitéer Förslag Byggnader Kvalitéer Förslag Byggnader Byggnader Tomt Tomt Tomt Tomt Tomt Förslag Förslag Förslag Färgsättning Färgsättning Färgsättning Material Material Material Foton: Gävle kommun

3 1 Inledning 3 Värdefullt område Läsanvisning Riksintresse Norrlandet har ett högt kulturistoriskt värde som är unikt för Sverige. Norrlandet är därför av riksintresse för kulturmiljön (Norrlandet riksintresse X 802). Av särskilt intresse är de stora sommarvillorna och fiskelägena i Bönan. Men fritidsbebyggelsen och lantherrgårdarna ingår också i riksintresset. Syfte och mål Idag är Norrlandet under ett kraftigt förändringstryck och utvecklingen i Norrlandet måste ske med stor försiktighet. Detta program är ett sätt att sprida kunskapen om de värden som finns på Norrlandet idag och ge goda exempel för framtiden. Syftet är att programmet ska fungera som stöd vid nybyggnad, ombyggnad och tillbyggnad, både vid detaljplaneläggning och vid bygglovsprövning. Målet är att de kulturhistoriska kvalitéerna inte ska byggs bort utan kunna bevaras och utvecklas på ett bra sätt för kommande generationer. Kommunen har tagit fram en översiktsplan över Norrlandet med en tillhörande fördjupning, kulturmiljöbilagan. I kulturmiljöbilagan kan du bland annat läsa om karaktärsområden med fyra olika specifika bebyggelsekaraktärer. Detta program är uppbyggt med ett kapitel för varje karaktär: kap 3 lantherrgård kap 4 fiskeläge/fiskargård kap 5 sommarvilla kap 6 sommar- och fritidshus kap 7 övrig bebyggelse inom riksintresse Varje kapitel kan läsas var för sig. Därav kan det vara texter och referensfoton som upprepar sig. Kapitel 7 avser i huvudsak sommar- och fritidshus som inte är utpekad som kulturhistorisk bebyggelse i Kulturmiljöbilagan men som ligger inom riksintresset för kulturmiljö. natur och grönområden Exempel på kvalitéer Foto: Gävle kommun ÖVERSIKTSPLAN NORRLANDET Antagandehandling Antagen av Kommunfullmäktige den 26 mars 2012 småskaligt Kulturmiljöbilaga vattenkontakt Del av ÖVERSIKTSPLAN NORRLANDET Gävle kommun 2012, antagandehandling badhus värdefull kulturmiljö glasveranda Viktigt att veta naturtomt Gestaltningsprogrammet är ett komplement till Översiktsplan Norrlandet och tillhörande Kulturmiljöbilaga, antagna Gestalningsprogrammet är generellt och övergripande. Särskilda och mer detaljerade bestämmelser kan gälla för enskilda tomter. Kontakta kommunen och läs gärna vidare i Översiktplan Norrlandet, Kulturmiljöbilagan och gällande detaljplan för just din fastighet. I kulturmiljöbilagan kan du fördjupa dig mer i detalj. Här kan du läsa t.ex. om karaktärsområden och om kommunens värdering av kulturhistorisk bebyggelse, värdefull byggnad och kulturlandskap. I bilagan finns också skydd och regleringar. Har du synpunkter eller frågor kontakta Samhällsbyggnad Gävle, antikvarie eller bygglov på Gävle kommun, telefon Fördjupning av översiktsplan Kulturmiljöbilaga

4 2 Karaktärsområden 4 Gävle kommun har gjort en bedömning av olika karaktärsområden på Norrlandet. Här är de historiska spåren särskilt tydliga. Karaktärsområdena innehåller fyra specifika bebyggelsekaraktärer. Bebyggelsekaraktärer Gestaltningsprogrammet innehåller riktlinjer framförallt för de tre sistnämnda bebyggelsekaraktärerna. Lantherrgård från 1700-tal Lantherrgårdarna Gröndal och Engesberg ligger sydväst om Bönan. Fiskeläge och fiskargård från 1700-tal Finns framförallt i Bönan och nordost om Bönan. Sommarvilla från 1850-tal Villorna ligger framförallt i Bönan och sydväst om Bönan. Sommar- och fritidshus från 1940-tal Denna typ av bebyggelse finns längs med hela kuststräckan. Lutens fäbodar Bönavägen Gröndal Huseliiharen Engesberg Kaninholmen 1 Böna fyr 2 4 Pålvik Harkskär Utvalnäs Grubban Gråberget Bönaviken Långharen Granudden 3 Römaren Limön Limö fiskeläge Marskärsudden Gammelhällen Geografiska områden på kartan 1 Engeltofta - Holmudden Huvudsakligen sommar/fritidshus och sommarvilla Några jordbruk med lantherrgård Ett par fiskeläge/fiskargård 2 Holmudden - Böna By Huvudsakligen sommar/ fritidshus och fiskeläge/fiskargård Några sommarvillor Ett par jordbruk, lantherrgård 3 Utvalnäs Huvudsakligen sommar/ fritidshus och fiskeläge/fiskargård En sommarvilla 4 Utvalnäs -Harkskär Huvudsakligen sommar/ fritidshus Några fiskeläge/fiskargård Några sommarvillor Förklaringar Riksintresse för kulturmiljövård enl. miljöbalken Fiskeläge och fiskargård NORR Sommarvilla Engeltofta Meter Sommar- och fritidshus Plan över bebyggelsekaraktärer Kartmaterial från Gävle kommun Lantherrgård

5 Bebyggelse inom område med kulturhistorisk bebyggelse 3 Lantherrgård Karaktärsdrag Under 1700-talet uppfördes flera lantställen och jordbruk av borgarna i staden. Det var mindre herrgårdsliknande anläggningar så kallade lantherrgårdar. Lantherrgårdarna hade stora tomter, en huvudbyggnad och ibland även flygelbyggnader runt en gårdsbildning. Kring lantherrgårdarna anlades en större trädgård eller parkanläggning som precis som sommarvillorna efterliknade de engelska parkerna med mjuka organiska former. Inom fastigheten fanns jordbruksmark med ekonomibyggnader och anläggningen präglades av jordbruksdrift. Idag finns inga kompletta anläggningar bevarade på Norrlandet. De två lantherrgårdar som delvis finns kvar är Gröndal, som nu styckats och Engesbergs lantherrgård. Engesbergs lantherrgård är den bäst bevarade av dessa två. Till Engesbergs lantherrgård hör Ryssängen som är en rest av jordbruksmark. Ryssängen används idag för jordbruk och bete. Kvalitéer Kvalitéer viktiga att bygga vidare på för att bevara och utveckla området på ett varsamt sätt vid nybyggnad, ombyggnad och tillbyggnad. Beskrivning 5 Huvudbyggnad dominerar Gårdsbildning Öppen jordbruksmark och ekonomibyggnader Stora tomter med uppvuxna träd Intilliggande uppvuxen naturmark Traditionella material, volym, kulör Gröndal Foto: Gävle kommun Ryssängen Foto: Gävle kommun

6 Bebyggelse inom område med kulturhistorisk bebyggelse 3 Lantherrgård Byggnader För att behålla den karaktär som finns idag är det viktigt att nya byggnader varsamt anpassas till karaktären på platsen. Lantherrgården ska dominera platsen och landskapet. Lantherrgårdarna är stora och behöver inte byggas till som de mindre byggnaderna på Norrlandet. De nya byggnaderna som är aktuella på en tomt med lantherrgård är därför framförallt komplementbyggnader. Med det menas garage, uthus och bodar. Dessa byggnader föreslås i 1 våning. Husen ska vara egna separata byggnader för att tomten fortfarande ska kännas luftig och för att naturmark och träd ska kunna sparas mellan byggnaderna. Färgsättning Under 1800-talets första hälft blev det vanligt att måla träfasaderna i ljusa oljefärger som gult, ljusgrått, rosa och ibland ljusgrönt. Knutar och foder målades i avvikande färg som till exempel ljusgrått mot gul fasad. Fönsterbågarna målades mörkare än fasaderna, till exempel i engelskt rött, bruna eller ärggröna. Uthusen målades röda. Nya hus föreslås ha en diskret färgsättning för att den äldre bebyggelsen ska lyftas fram. Måla detaljer och knutar i samma färg som fasaden. Alltför många detaljer ger ett oroligt intryck och stör helhetsintrycket på byggnaden. Husen föreslås i en mörkare matt färg. Fasad Fasader föreslås i trä med liggande eller stående träpanel. Locklistpanel och fasspontpanel passar bra in i karaktären. Tak Taken på komplementbyggnaderna bör vara flacka, sadeltak och symmetriskt, alltså lika stora takfall åt båda sidor. Brutet tak såkallat, mansardtak, bör undvikas. Takfoten bör vara enkel och öppen för att ge ett lätt intryck. Taksprångets storlek kan variera men bör inte vara för stort. Det trycker ned huset. Ett tunnare och lättare tak kan ha ett större taksprång. Vindskivor kan vara kraftiga men utan snickarglädje med utsirningar. Tak kläs med en- eller tvåkupigt lertegel. Husen kan också ha falsad målad plåt eller pannplåt. Galvade plåttak ska undvikas, de blänker i landskapet på långt håll. Moderna sedumtak kan med fördel användas på lite flackare tak. Dörrar, fönster och detaljer Fönstren placeras till största delen symmetriskt på fasaden. Fönster bör ha större höjd än bredd. Låt det alltid finnas en bit vägg ovanför fönstren. De äldre husen har spröjsade fönster. De nya husen kan ha fönster utan spröjs för ett enklare men modernt uttryck. Tornutbyggnader och utsmyckande snickeridetaljer ska undvikas. Låt det enkla vara det vackra. Sockel Sockel på nya hus anpassas till terrängen på ett varsamt sätt. Sockeln kan bestå av grå betong. Tomt Förslag De stora fastigheterna ska i största möjliga mån bevaras och inte delas. Detta för att man i landskapet tydligt ska kunna avläsa hela miljöer i sitt sammanhang. Platsen och omgivningarna är minst lika viktig som gården själv. Ta vara på den tomt du har. Utgå från platsen och ta tillvara på det som finns. Spara träd både på tomt och grönområden intill din tomt. Växtligheten gör att bebyggelsen smälter in på platsen. Avgränsa tomten med ridåer av naturmark, häckar från platsen eller enklare trästaket. Höjdskillnader mellan de nya husen och marken anpassas till tomtens befintliga höjder. Undvik branta och skarpa slänter. Behåll den naturliga mark som finns. 6 Arkitekt: Thomas Sandell Enkla byggnader målade i traditionell färg Ekonomibyggnader utan vita detaljer Dubbelgarage med portar på långsida Uthus i svart, traditionella material och volymer, modern fönstersättning Jordbruksmark, bete och ängar hävdas och hålls öppna Engesberg Foto: Gävle kommun

7 Bebyggelse inom område med kulturhistorisk bebyggelse 4 Fiskeläge och fiskargård Karaktärsdrag Kvalitéer Anläggningen präglas av enkelhet och är anpassad för fiskenäring (1700-tal). Huvudbyggnaden ligger längst upp på tomten och vänder sig mot land. Det var viktigt att bostadshuset som var till för åretruntboende låg i lä för kalla havsvindar. Vissa fiskargårdar influerades av sommarvillornas snickarglädje och försågs med t.ex. inglasade verandor mot vattnet. Flera sådana kompletta anläggningar finns. Fiskargårdarna präglas av sina små tomter, ofta långsmala med småskalig enkel bebyggelse nära vatten. På tomten finns flera små och enkla ekonomibyggnader. Här finns sjöbodar, båthus och rökeribyggnader. Byggnaderna ligger placerade vid vattnet eller på rad längs med tomtgränsen. Kvalitéer viktiga att bygga vidare på för att bevara och utveckla området på ett varsamt sätt vid nybyggnad, ombyggnad och tillbyggnad. Huvudbyggnad ligger placerad längst från vattnet Fri sikt från huvudbyggnad mot havet Enkla byggnader och småskalighet Beskrivning Röd slamfärg på fasader och knutar. Komplementbyggnader med underordnad placering Traditionella material, volym, kulör Enkla trädgårdar med gräsmark och gistvallar Träfasaderna var från början obehandlade. Senare började man tjära dem och längre fram rödfärgades de med slamfärg. NORR 3 Utvalnäs Befintliga byggnader och form på tomter för fiskeläge/fiskargård, plan ej skalenlig natur Småskalig bebyggelse och sparad natur Foto: Gävle kommun Fiskargård med sadeltak och stående träpanel Foto: Gävle kommun Fiskargård i rött med vita knutar på boningshusen Foto: Gävle kommun väg småskalig bebyggelse väl inpassat på platsen gistvall båthus Principsektion Fiskeläge och fiskargård, sektion skala: 1:1000/A3 Fiskargårdar hade enklare båthus vid vattnet men inga badhus Foto: Gävle kommun Småskalig fiskebebyggelse väl inpassat mellan berg, skog och hav Foto: Gävle kommun 7

8 Bebyggelse inom område med kulturhistorisk bebyggelse 4 Fiskeläge och fiskargård Byggnader Karaktär att bevara och lyfta fram För att behålla den karaktär som finns idag är det viktigt att nya byggnader varsamt anpassas till karaktären på platsen. Volymen anpassas till den äldre fiskarbebyggelsen. Med volym menas höjd på fasader, bredd på hus och taklutningar. Generellt kan man säga att den äldre bebyggelsen är låg. Nya byggnader tonas ned Nya byggnader föreslås i 1-2 våningar. Ett enplanshus kan ha en vindsvåning med små fönster, så kallade sidliggare, på traditionellt sätt. Nya hus ska vara egna separata byggnader för att tomten fortfarande ska kännas luftig och att bebyggelsen ska kännas småskalig och enkel. Bostadshusen, vare sig dom är nya eller gamla, ska dominera tomten. Garage och förråd eller andra komplementbyggnader bör vara mindre än bostadshuset. Garaget bör inte dominera över boningshuset. Eventuella tillbyggnader studeras i varje specifikt fall. I de fall det passar att bygga till bör man tänka på följande principer: Tillbyggnad bör vara väsentligt mindre än ursprungshuset. Ursprungshusets volym bör alltid kunna avläsas. Tillbyggnadens nock bör vara lägre än ursprungshuset vid en vinkelbyggnad. En vinkelbyggnad bör vara tydligt indragen från hushörn. Färgsättning Den röda stugan är en nationalsymbol. Slamfärg är en av de äldsta och mest använda färgtypen i vårt land. Med slamfärg menas vanligen rödfärg, men slamfärg finns också i andra kulörer. Nya hus bör ha en diskret, relativt mörk och matt färgsättning för att den äldre bebyggelsen ska lyftas fram. Matta färger i mörka jordkulörer eller falurött utan inslag av vita detaljer gör att de nya husen tonas ned. Det var så man målade byggnaderna förr. Alltför många vita detaljer ger ett oroligt intryck och stör helhetsintrycket på nya byggnader. Måla knutarna i samma färg som fasaden. Jordpigment finns i många vackra kulörer. De mörkare kulörerna är tillexempel mörkbrun umbra och bränd rödbrun umbra. Nya hus med traditionella volymer och material men utan äldre byggnaders snickarglädje kan bli ett vackert tillskott. Fasad Fasader föreslås i trä med liggande eller stående träpanel. Locklistpanel passar bra in i karaktären. Tak Taken bör vara flacka och skorsten bör finnas på bostadshusen. Skorsten bör utföras i tegel eller i plåt men med samma form som en tegelskorsten. Färgen kan vara tegel, svart eller grå. Taken bör vara symmetriskt, alltså lika stora takfall åt båda sidor. Valmning bör undvikas. Takfoten bör vara enkel och öppen för att ge ett lätt intryck. Taksprångets storlek kan variera men bör inte vara för stort på låga hus eller byggas in. Det trycker ned huset. Ett tunnare och lättare tak kan ha ett större taksprång. Vindskivor kan vara kraftiga men sakna snickarglädje med utsirningar. Huvudbyggnadens tak kläs med en- eller tvåkupigt lertegel eller falsat målat plåttak. Kulören är svart eller grå eller röd om husetfasader är röda. I vissa fiskelägen förekommer även gröna plåttak. Galvade plåttak ska undvikas, de blänker i landskapet på långt håll. På uthus kan enklare pannplåt läggas. Förslag Dörrar, fönster och detaljer Fönstren placeras till största delen symmetriskt på fasaden och bör ha större höjd än bredd. Låt det alltid finnas en bit vägg ovanför fönstren. De gamla husen hade spröjsade fönster oftast utan fönsterluckor. På nya byggnader kan fönster vara utan spröjs för att kunna särskilja vad som är nytt. Tornutbyggnader och utsmyckande snickeridetaljer ska undvikas. Låt det enkla vara det vackra. Sockel Sockel på nya hus anpassas till terrängen på ett varsamt sätt. Sockeln kan bestå av grå betong. Principsektion, enkel fasspontpanel, stående Principsektion, panel med locklist, stående 8 frontespis symetriskt placerade fönster sadeltak sidliggare liggande spont öppen takfot Fotograf: Carl M Johanesson Nybyggd fiskargård med sidliggare, symetriskt placerade fönster. och veranda vänd mot havet. Källa: Bygglov Gävle kommun Taken bör vara flacka och skorsten bör finnas på boningshus Locklistpanel på nytt hus Takfoten bör vara enkel och öppen för att ge ett lätt intryck.

9 Bebyggelse inom område med kulturhistorisk bebyggelse 4 Fiskeläge och fiskargård Förslag 9 Zon för nya komplementbyggnader Långsmal tomt Spara karaktärsfull växtlighet och träd både på tomten och grönområden intill tomten Befintlig äldre huvudbyggnad är placerad i lä längst upp på tomten med långsidan mot vattnet Nya komplementbyggnader placeras längs tomtgräns, boningshuset har fri sikt mot vattnet Tomt Platsen och omgivningarna är minst lika viktig som byggnaden själv. Ta vara på den tomt du har. Utgå från platsen och ta tillvara på det som finns. Spara träd både på tomt och grönområden intill din tomt. Växtligheten gör att både äldre och ny bebyggelsen smälter in på platsen. Höjdskillnad mellan hus och mark anpassas till tomtens befintliga höjder. Undvik branta och skarpa slänter. Behåll den naturliga mark som finns. Marken kring fiskelägen och fiskargårdar var på sin tid relativt enkla. Låt ängar och gistvallar vara kvar och hävda dom som på gammalt vis. En gistvall är en torkplats för fiskeredskap, pålarna kallas för gistor Behåll upptrampade stigar och enklare grusvägar. Ska du plantera nytt så plantera arter som funnits på platsen eller i dina omgivningar. Placering av byggnader Ett rätt placerat hus lyfter fram den gamla karaktären och de kvaliteer som finns på platsen. Därför är det viktigt att placera en ny byggnad på rätt plats på tomten. Hur placerades de gamla byggnaderna? Vad har dom för relation till varandra och till platsen? Fiskebebyggelsen är av enklare karaktär anpassad till fisket. Bostadshuset låg längst upp på tomten med framsidan mot land och husets baksida mot havet. Bostadshsuet låg väl skyddat från kalla havsvindar. Båthus och sjöbodar placerades intill vattnet eller på rad längs tomtgränsen. Komplementbyggnader som garage och uthus ska ha en underordnad roll och placeras längs tomtgränsen eller sidoordnat på tomten. Bryt inte sambandet mellan bostadshuset och havet genom att placera en byggnad mitt framför. Planerar du för ett nytt bostadshus, placera huset likt den gamla bebyggelsen högst upp på tomten väl skyddat från havet. Gistvall Öppen yta mellan husen Fri siktlinje mot havet hög mur ger ett klumpigt intryck Befiintligt båthus med gistvall höjdskillnad tas upp i två mindre murar mer anpassade till platsen och skalan Enklare grusvägar eller stigar Exempel på placering av nya byggnader, plan ej skalenlig mjuk slänt anpassad till befintlig mark skarp slänt, ej anpassad till befintlig mark Möt omkrinliggnade mark med mjuka slänter. Undvika skarpa slänter och höga murar främmande för bebyggelsemiljön. Sparad naturmark gör att bebyggelsen smälter in på platsen. Flygfoto: Gävle kommun Enklare grusvägar eller upptrampade stigar passar platsen karaktär hellre än asfalt och plattor Trästaket och gräsmark Röda fasader och knutar Exempel på gistvall Foto: Gävleborgs länsmuseum Småskalig bebyggelse, uppvuxna träd Foto: Gävle kommun

10 Bebyggelse inom område med kulturhistorisk bebyggelse 4 Fiskeläge och fiskargård Förslag 10 Idag, färg och material: huvud- och komplementbyggnad Förslag, färg och material: huvud- och komplementbyggnad Fasad träfasad locklistpanel, fasspontpanel röd slamfärg träfasad locklistpanel, fasspontpanel traditionell och diskret färgsättning; matta färger i jordfärger som mörkbrun umbra och bränd rödbrun umbra eller rött Tak Dörrar, fönster och detaljer Sockel sadeltak, flack taklutning skorsten på boningshus, tegel eller grå plåt öppen takfot enkupiga tegelpannor plåt huvudbyggnad: vitmålade detaljer eller träfärgat komplementbyggnader: slamfärg i rött eller tjärat vita vindskivor spröjsade fönster fönsterbågen, samma färg som fodringen staplad natursten eller huggen sten sadeltak, flack taklutning skorsten på boningshus, tegel eller grå plåt öppen takfot huvudbyggnad: lertegel, falsad målad plåt komplementbyggnader: pannplåt eller sedum få framträdande detaljer, var sparsam med vita detaljer ej snickarglädje tjära, grått, nedtonat eller i fasadkulör ockra, kromoxid grön, mörk brun kan också passa vindskivor i fasadkulör fönsterbågen, samma färg som fodringen staplad natursten eller huggen sten grå betong Arkitekt: Anna von Schewen Foto:Max Plunger Fotograf: Carl M Johanesson Foto: Ekonomistål Kil Arkitekt: Gunnar T Holmström Arkitekt: Thomas Marcks Arkitekt: Thomas Marcks Svart matt färg på fasad Flackt sadeltak och traditionella material ger plats för modern fönstersättning Pannplåten passar uthus och garage. Samma kulör på fasad och tak. Flackt tak. Modern fönstersättning. Enkla och tydliga volymer. Röd färg på fasad och detaljer. Traditionella material och volymer. Modern fönstersättning.

11 Bebyggelse inom område med kulturhistorisk bebyggelse 5 Sommarvilla Beskrivning 11 Karaktärsdrag Kvalitéer Sommarvillan (1850-tal) placerades högst upp på höjden med tomtens vackraste utsikt. Här uppe var det både torrt, skuggigt och väl skyddat från havsvindar. Kvalitéer viktiga att bygga vidare på för att bevara och utveckla området på ett varsamt sätt vid nybyggnad, ombyggnad och tillbyggnad av framförallt komplementbyggnader. Fri utsikt mot havet De pampiga sommarvillornas tomter är stora vilket gör att det ofta är långt ned till vattnet och bryggan. Villorna låg placerade med skogen i ryggen. Detta gjorde att sikten mot vattnet var viktig och de mindre uthusen och bodar placerades vid sidan av för att inte skymma. Huvudfasaden vände man mot vattnet ofta med en större veranda. Hit till sommarvillan, kom familjen med ångbåt från staden. Familjen kom från vattensidan och inte från land. Man hade inga egna båthus som fiskarna hade. Sommarvillorna är fortfarande rikt dekorerade. Badhus och andra byggnader Komplementbygganderna är få och små men även de relativt dekorerade. Sommarvillorna hade ofta både badhus, lusthus och jordkällare. Byggnader placerades på avstånd från sommarvillan. Badhusen var utrustade med plank mot insyn. Det var vanligt att tomten kantades av en stenmur eller kaj mot vattnet. Om brygga fanns på den egna fastigheten så var den oftast liten. Huvudbyggnaden dominerar Fri sikt mot havet från sommarvillan Stora tomter med uppvuxna träd Intilliggande uppvuxen naturmark Traditionella material, volym, kulör Fritidshus Sommarvillor Ångbåtsbrygga och badhus NORR 1 Engeltofta - Holmudden Fiskeläge Foto nedan: Gävle kommun Sommarvillor placerade på höjden längs havet med stora tomter, plan ej skalenlig Det dominerande huset på höjden. Frodig och skuggande trädgård Naturlika trädgårdar Trädgården var en viktig del av sommarnöjet. Frodiga trädgårdar omgärdar villorna fortfarande, ofta intill skogsmark. Den engelska parken var förebild för de större trädgårdarna. Trädgårdarna gavs en organisk utformning med oregelbundna grusgångar för att efterlikna naturen. Sommarvillan var en plats för rekreation. Sommar- och fritidsbebyggelse i skogen Sommarvillor på höjden vända mot havet med bästa utsikt mot vattnet Principsektion Sommarvilla och Sommar- och fritidshus, sektion skala: 1:1000/A3 Sommarvilla rikt dekorerad i rött/ockra Badhus med insynsskydd Sommarvillan i skydd av natur och trädgård Badhus

12 Bebyggelse inom område med kulturhistorisk bebyggelse 5 Sommarvilla Byggnader För att behålla den karaktär som finns idag är det viktigt att nya byggnader varsamt anpassas till karaktären på platsen. Sommarvillan ska dominera fastigheten både i storlek, placering och med fri utsikt mot havet. Sommarvillorna är oftast stora och behöver inte byggas till som de mindre byggnaderna på Norrlandet. De flesta sommarvillor kommer att bevaras. Nybyggnad av större boningshus på en tomt för en befintlig sommarvilla är inte aktuellt. De nya byggnaderna som är aktuella på en tomt med sommarvilla är framförallt komplementbyggnader. Med det menas garage, uthus, badhus eller bodar. Följande texter med förslag avser komplementbyggnader och inte nya boningshus. Nya komplementbyggnader föreslås i en våning och husen ska vara egna separata byggnader för att tomten fortfarande ska kännas luftig och för att naturmark och träd ska kunna sparas mellan byggnaderna. Om man ändå väljer att bygga ihop den gamla komplementbyggnaden med ett nytt kan det vara bra att använda sig av dockningsprincipen. Den nya och gamla byggnaden byggs ihop med en mindre byggnad, en underordnad förbindelsegång som kan innehålla hall och toalett. Färgsättning Under 1800-talets första hälft blev det vanligt att måla träfasaderna i ljusa oljefärger som gult, ljusgrått, rosa och ibland ljusgrönt. Knutar och foder målades i avvikande färg som ljusgrått mot gul fasad. Fönsterbågarna målades mörkare än fasaderna, t ex i engelskt rött, bruna eller ärggröna. Uthusen målades röda. Nya kompelentbyggnader och badhus föreslås ha en diskret färgsättning för att den äldre bebyggelsen ska lyftas fram. Husen föreslås i mörk eller röd matt färg. Fasaderna kan också målas i samma kulör som sommarvillan men utan framträdande snickeridetaljer i avvikande kulör. Måla detaljer och knutar i samma färg som fasaden. Alltför många detaljer ger ett oroligt intryck och stör helhetsintrycket på byggnaden. Komplementbyggnader och badhus kan alltså antingen tonas ned eller färgsättas i samma stil som sommarvillan. Utformningen av badhus kan även vara i äldre stil med dekorativa vackra detaljer. Fasad Fasader föreslås i trä med liggande eller stående träpanel. Locklistpanel och fasspontpanel passar bra in i karaktären. Tak Taken på komplementbyggnaderna bör vara flacka, sadeltak och symmetriskt, alltså lika stora takfall åt båda sidor. Brutet tak såkallat, mansardtak, bör undvikas. Takfoten bör vara enkel och öppen för att ge ett lätt intryck. Taksprångets storlek kan variera men bör inte vara för stort. Det trycker ned huset. Ett tunnare och lättare tak kan ha ett större taksprång. Vindskivor kan vara kraftiga men utan snickarglädje med utsirningar. Tak kläs med en- eller tvåkupigt lertegel. Husen kan också ha falsad målad plåt eller pannplåt. Galvade plåttak ska undvikas, de blänker i landskapet på långt håll. Moderna sedumtak kan med fördel användas på lite flackare tak. Förslag Dörrar, fönster och detaljer Fönstren placeras till största delen symmetriskt på fasaden. Fönster bör ha större höjd än bredd. Låt det alltid finnas en bit vägg ovanför fönstren. De äldre husen har spröjsade fönster. De nya kompelemntbyggnaderna kan ha fönster utan spröjs för ett enklare men modernt uttryck. Tornutbyggnader och utsmyckande snickeridetaljer ska undvikas. Låt det enkla vara det vackra. Sockel Sockel på nya komplementbyggnader anpassas till terrängen på ett varsamt sätt. Sockeln kan bestå av grå betong. 12 Exempel på dubbelgarage. Nätt volym, sadeltak, träpanel, öppen takfot Öppen takfot ger ett lätt intryck Modern stuga på naturlik tomt Arkitekt: Thomas Sandell

13 Bebyggelse inom område med kulturhistorisk bebyggelse 5 Sommarvilla Förslag 13 Tomt Platsen och omgivningarna är minst lika viktig som sommarvillan. Ta vara på den tomt du har. Utgå från platsen och ta tillvara på det som finns. Spara träd både på tomt och grönområden intill din tomt. Sommarvillan med komplementbyggnader ska ligga väl skyddade av skogen och trädgården. Tomten öppnar sig mot havet. Växtligheten gör att bebyggelsen smälter in på platsen. Avgränsa tomten med ridåer av naturmark, häckar från platsen eller enklare trästaket. Höjdskillnader mellan de nya husen och marken anpassas till tomtens befintliga höjder. Undvik branta och skarpa slänter. Behåll den naturliga mark som finns. I trädgårdarna kring sommarvillorna fanns prunkande blomsterrabatter och trädgårdarna efterliknade naturen kring tomten med mjuka former. Plattbeläggningar fanns av natursten och gångar av grus. Så undvik asfalt och större plattbeläggningar. Låt ängar och gräsmarker bevaras. Behåll stigar och promenadvägar. Att anlägga nya ängar och plantera nya träd tar tid. Plantera gärna arter som finns naturligt på platsen eller med en historisk förankring. Ny komplementbyggnad som inte stör huvudbyggnadens relation till vattnet Befiintlig huvudbyggnad med utsikt ned mot havet Lummig trädgård och skog bevaras Placering av byggnader Ett rätt placerat hus lyfter fram den gamla karaktären och de kvalitéer som finns på platsen. Därför är det viktigt att placera en ny byggnad på rätt plats på tomten. Hur placerades de gamla byggnaderna? Vad har dom för relation till varandra och till platsen? Sommarvillorna placerades på höjden i skydd av trädgården och skogen och med en fri utblick mot vattnet. Nya byggnader ska inte dominera över, eller skymma utsikten från sommarvillan ned mot vattnet. Nya byggnader placeras mot tomtens kanter. Fri utblick Befintligt badhus Sommarvillor väl skyddade från kalla havsvindar. Bevara naturmarken och trädgårdarna. Flygfoto: Gävle kommun Exempel på placering av nya komplementbyggnader, plan ej skalenlig Enklare trästaket i röd slamfärg. Sommarvilla med vackert trästaket i fasadfärg. Spara karaktärsfull växtlighet Häckar av blommande syrén ramar in tomten på ett naturligt sätt.

14 Bebyggelse inom område med kulturhistorisk bebyggelse 5 Sommarvilla Förslag 14 Fasad Idag, färg och material: huvud- och komplementbyggnad träfasad, locklistpanel, fasspontpanel ljust gul, ockra, ljusgrå, rosa, ljusgrön, röd slamfärg Komplementbyggnader i röd slamfärg eller i samma kulör som huvudbyggnad Förslag, färg och material: komplementbyggnad inklusive badhus träfasad, locklistpanel, fasspontpanel kulör lika huvudbyggnad eller i röd färg Tak Dörrar, fönster och detaljer Sockel sadeltak, mansardtak öppen takfot enkupiga tegelpannor falsad plåt, pannplåt röd, grön, grå och svart plåt huvudbyggnad: vitmålade detaljer eller i rött och grönt komplementbyggnader: slamfärg i rött eller huvudbyggnadens färger vita vindskivor fönsterbågen, samma färg som fodringen staplad natursten eller huggen sten sadeltak öppen takfot enkupiga tegelpannor falsad plåt, pannplåt röd, grön, grå och svart plåt sedum tak, tjärpapp ej snickarglädje få framträdande detaljer detaljer i fasadkulör eller i vitt, grått grå betong Arkitekt: Thomas Sandell Arkitekt: Thomas Sandell Matta ffärger på komplementbyggnad och bevarad trädgård får byggnaden att smälta in på platsen på ett bra sätt Arkitekt: Sven-Olof Nyberg Arkitekt: Thomas Sandell Traditionella material modern byggnad i rödf matt färg. Sadeltak med fack taklutning. Traditionella material modern byggnad

15 Bebyggelse inom område med kulturhistorisk bebyggelse 6 Sommar- och fritidshus Karaktärsdrag Kvalitéer Fritidshusen (1940-tal) karaktäriseras av en enkel och småskalig bebyggelse. Oftast finns ett bostadshus på tomten med en mindre ekonomibyggnad. Fritidshusen byggdes för rekreation och säsongsboende under sommaren för allmänheten. På 1940-talet användes huset som en ren fritidsbostad. Husens popularitet berodde till stor del på att de var billiga att bygga i jämförelse med det sena 1800-talets sommarnöjen. Kvalitéer viktiga att bygga vidare på för att bevara och utveckla området på ett varsamt sätt vid nybyggnad, ombyggnad och tillbyggnad. En blandad karaktär med enklare fritidshus och fritidshus inspirerade av sommarvillorna Småskalighet i både bebyggelse och tomt Utvalnäs Tomterna är små. Från Utvalnäs och västerut ligger fritidshusen i huvudsak utan vattenkontakt i rad 2, 3 eller 4 bakom fiskelägen eller de stora sommarvillorna. Enkla komplementbyggnader Tomt av naturkaraktär med uppvuxen vegetation Traditionella material, volym, kulör Harkskär (utanför riksintresse) Karaktäristiskt för bebyggelsen i Harkskär är vackra naturtomter med tallar, sten och mossa. Ett flertal hus ligger med vattenkontakt. Beskrivning 15 Naturmark ger området en stark karaktär där byggnaderna smygs in Fritidshus placerade i skogen på mindre tomter en bit från havet, plan ej skalenlig NORR Foton: Gävle kommun Fritidshus som inspirerats av sommarvillorna De befintliga fritidshusen har ibland detaljer i avvikande färg Naturmarken kring husen skapar avskildhet för alla Sportstuga i nedtonade färger Mindre fritidshus med frodiga trädgårdar och skog är karaktäristiskt för platsen

16 Bebyggelse inom område med kulturhistorisk bebyggelse 6 Sommar- och fritidshus Byggnader Karaktär att bevara och lyfta fram För att behålla den karaktär som finns idag är det viktigt att nya byggnader varsamt anpassas till karaktären på platsen. Volymen med höjd på fasader, bredd på hus och taklutningar anpassas till den äldre fritidshusbebyggelsen. Generellt kan man säga att den äldre bebyggelsen är låg. Nya byggnader tonas ned Nya byggnader föreslås i 1-2 våningar. Nya hus ska i första hand vara egna separata byggnader för att tomten fortfarande ska kännas luftigt och att bebyggelsen ska kännas småskalig och enkel. Om man ändå väljer att bygga ihop den gamla komplementbyggnaden med ett nytt kan det vara bra att använda sig av dockningsprincipen. Den nya och gamla byggnaden byggs ihop med en mindre byggnad, en underordnad förbindelsegång som kan innehålla hall och toalett. Bostadshusen vare sig dom är nya eller gamla ska dominera tomten. Garage och förråd eller andra komplementbyggnader bör vara mindre än bostadshuset. Färgsättning Material på fasader föreslås i trä passande tallarna och skogen. Nya hus som tillexempel bostadshus, garage eller förråd bör ha en diskret och relativt mörk färgsättning för att den äldre bebyggelsen och naturen ska lyftas fram. Matta färger i mörka jordkulörer eller falurött med få eller inga inslag av vita detaljer gör att de nya husen tonas ned. Vita detaljer ger ett oroligt intryck och stör helhetsintrycket på byggnaden. Måla knutarna i samma färg som fasaden. Jordpigment finns i många vackra kulörer. De mörkare kulörerna är tillexempel mörkbrun umbra och bränd rödbrun umbra. Nya hus med traditionella volymer och material men utan äldre byggnaders snickarglädje kan bli ett vackert tillskott. Fasad Fasaderna kan kläs med liggande eller stående träpanel. Locklistpanel och fasspontpanel passar bra in i karaktären. Tak Taken bör vara flacka och skorsten bör finnas på bostadshusen. Taken bör vara symmetriskt, alltså lika stora takfall åt båda sidor. Takfoten bör vara enkel och öppen för att ge ett lätt intryck. Tak på eventuell ny huvudbyggnad kan ha en brantare lutning likt vissa äldre fritidshus som tagit inspiration från de vackra sommarvillorna. Taksprångets storlek kan variera men bör inte vara för stort på låga hus eller byggas in. Det trycker ned huset. Ett tunnare och lättare tak kan ha ett större taksprång. Vindskivor kan vara kraftiga men sakna snickarglädje med utsirningar. Huvudbyggnadens tak kläs med en- eller tvåkupigt lertegel eller falsat målat plåttak. Kulören är svart eller grå eller i rött om fasaden är röd. Galvade plåttak ska undvikas, de blänker i landskapet på långt håll. På uthus kan enklare pannplåt läggas. Moderna sedumtak kan med fördel användas på lite flackare tak. Dörrar, fönster och detaljer Fönstren placeras till största delen symmetriskt på fasaden. Låt det alltid finnas en bit vägg ovanför fönstren Förslag Tornutbyggnader och utsmyckande snickeridetaljer ska undvikas. Fönster och fönstersättning kan vara modern. Traditionella volymer, material och färger på en ny byggnad gör att en modern fönstersättning kan smälta in på ett bra sätt. Snickarglädje bör inte finnas. Låt det enkla vara det vackra. Sockel Sockel på nya hus anpassas till terrängen på ett varsamt sätt. Sockeln kan bestå av grå betong. 16 Arkitekt: Thomas Sandell Arkitekt: Hans Cullberg, Oxid arkitekter Fotograf: Hans Cullberg Arkitekt: Thomas Sandell Arkitekt: Magnusson Arkitekter MANDRAM architecture & design Ny huvudbyggnad med enkla och rena former, traditionella material Svart matt färg, sparsmakat med detaljer Komplementbyggnad i traditionella material Ex. på äldre uthus som byggs ihop med nytt - dockningsprincipen Mindre byggnader smäter in på platsen där naturen spelar första fiolen

17 Bebyggelse inom område med kulturhistorisk bebyggelse 6 Sommar- och fritidshus Förtätning Förslag 17 För sommar - och fritidshus är ett karaktärsdrag att det är trädgården och naturen som är framträdande snarare än bostadshuset. Tomter med sommar- och fritidshus upplevs lummiga och gröna. På sommar- och fritidshustomter är cirka % av tomten bebyggd. De större tomterna är ofta glesare. Där är cirka 5-10 % av tomten bebyggda. Hur stor del av den befintliga tomten som kan bebyggas med nya byggnader utan att förändra karaktären av ett grönt och lummigt område beror bland annat på: Exempel på mindre befintliga tomter(<2000 kvm) cirka % av tomten är bebyggd Exempel på större befintliga tomter (>2000 kvm) cirka 5-10 % av tomten är bebyggd tomtstorlek vegetation på tomten vegetation kring tomten En stor tomt med mycket sparad vegetation på och kring tomten klarar större och fler byggnader än en mindre tomt utan vegetation. tomtstorlek 960 kvm byggnadsarea 158 kvm del av tomten som är bebyggd 8 % tomtstorlek 1660 kvm byggnadsarea 257 kvm del av tomten som är bebyggd 15 % tomtstorlek 3700 kvm byggnadsarea 244 m2 del av tomten som är bebyggd 7 % tomtstorlek 2210 m2 byggnadsarea 154 m2 del av tomten som är bebyggd 7% Generellt bör inte mer än 15 % av tomten bebyggas för att behålla karaktären av ett lummigt fritidshusområde. Flera små byggander är att föredra framför få och stora byggnader för att ge ett småskaligt intryck. Att spara befintliga uppvuxna träd och grönska är av stor vikt för att bevara karaktären. tomtstorlek 1500 m2 tomtstorlek 1630 m2 tomtstorlek 2990 m2 tomtstorlek 2360 m2 byggnadsarea 225 m2 byggnadsarea 162 m2 byggnadsarea 113 m2 byggnadsarea 220 m2 del av tomten som är bebyggd 15 % del av tomten som är bebyggd 10 % del av tomten som är bebyggd 4 % del av tomten som är bebyggd 9 % Småskalig bebyggelse med mycket träd och grönska.,tallskärsvägen. Grönt med uppvuxna träd kring tomten. Harkskärsvägen. tomtstorlek 1800 m2 byggnadsarea 290 m2 del av tomten som är bebyggd 16 % tomtstorlek 1580 m2 byggnadsarea 180 m2 del av tomten som är bebyggd 11 % tomtstorlek 2510 m2 byggnadsarea 190 m2 del av tomten som är bebyggd 8 % tomtstorlek 3150 m2 byggnadsarea 285 m2 del av tomten som är bebyggd 9 %

18 Bebyggelse inom område med kulturhistorisk bebyggelse 6 Sommar- och fritidshus Förslag 18 Tomt Zon för nya komplementbyggnader Gata Entré Platsen och omgivningarna är minst lika viktig som huset. Ta vara på den tomt du har. Utgå från platsen och ta tillvara på det som finns. Spara träd både på tomt och grönområden intill din tomt. Fritidshuset med komplementbyggnad ska ligga väl skyddade av skogen. Växtligheten gör att bebyggelsen smälter in på platsen. Avgränsa tomten med ridåer av naturmark häckar från platsen eller enklare trästaket. Höjdskillnader mellan de nya husen och marken anpassas till tomtens befintliga höjder. Undvik branta och skarpa slänter. Behåll den naturliga mark som finns. Trädgårdarna kring sommar- och fritidshusen var ofta enkla naturtomter. Vad det gäller själva tomtens utformning är det viktigt att stora karaktärsfulla träd sparas, både på tomt och grönområden intill. Låt ängar och gräsmarker bevaras. Behåll stigar och promenadvägar och undvik större plattbeläggningar och asfalt. Att anlägga nya ängar och plantera nya träd tar tid. Plantera gärna arter som finns naturligt på platsen eller med en historisk förankring. Karaktärsfulla träd bevaras Naturmark sparas Placering av byggnader Ett rätt placerat hus lyfter fram den gamla karaktären och de kvaliteer som finns på platsen. Därför är det viktigt att placera en ny byggnad på rätt plats på tomten. Hur placerades de gamla byggnaderna? Vad har dom för relation till varandra och till platsen? Sommar- och fritidshusen låg väl insmugna i naturmarken omgivna av natur. Nya komplementbyggnader ska inte dominera över huvudbyggnad. Fri utsikt mot havet från boningshuset Fri utsikt mot havet från boningshuset Arkitekt: Svensson Teller Arkitekter Arkitekt: team Okidoki Fotograf: Mikael Olsson Svart matt färg, sadeltak med flack lutning, modern fönstersättning Traditionella material, modern fönstersättning Exempel på placering av nya komplementbyggnader, plan ej skalenlig Exempel på placering av nytt boningshus, plan ej skalenlig

19 Bebyggelse inom område med kulturhistorisk bebyggelse 6 Sommar- och fritidshus Förslag 19 Idag, färg och material: huvud- och komplementbyggnad Förslag, färg och material: huvud- och komplementbyggnad Fasad liggande, stående träfasad locklistpanel, fasspontpanel svart, brun, röd, (gul) Komplementbyggnader i röd slamfärg eller i samma kulör som huvudbyggnad 1-2 våningar liggande, stående träpanel matta färger i jordfärger matt färg i röda kulörer järnvitriol Tak flacka tak sadeltak brantare tak på äldre stugor öppen takfot enkupiga lertegel pannplåt, falsad plåt (svart, grå) eller rött ihop med röda slamfärgade fasader öppen takfot skorsten ska finnas lertegel plåt (svart) sedum flacka tak på komplementbyggnad Dörrar, fönster och detaljer huvudbyggnad: vitmålade detaljer eller i rött, blått och grönt komplementbyggnader: slamfärg i rött eller huvudbyggnadens färger fönsterbågen, samma färg som fodringen få framträdande detaljer gärna detaljer i fasadkulör detaljer i vitt, grått eller i fasadkulör ej snickarglädje Sockel staplad natursten eller huggen sten betong grå betong Fotograf: Carl M Johanesson Arkitekt: G Tarras Holmström Arkitekt: Tham & Videgård Arkitekter Foto: Åke E:son Lindman Villa Karlsson, Västerås, år Kovilan Arkitekt: Anna von Schewen Foto:Max Plunger Svart matt färg och nedtonade fönsterdetaljer i trä eller vitt ger ett modernt intryck samtidigt som det är anpassat till platsen Arkitekt: Henrik Magnusson Arkitekter Foto: Henrik Magnusson Järnvitriolens grå fasad smälter in i naturen. Mörk matt färg, byggnaden tonas ned En byggnad med traditionella volymer, kulör och material. Modern fönstersättning.

20 Bebyggelse inom riskintresset men utanför område med kulturhistorisk bebyggelse 7 Övrig bebyggelse inom riksintresse Beskrivning I kommunens kulturmiljöbilaga till Översiktsplan Norrlandet finns en klasssning kallad klass C. Denna klass C gäller framförallt för sommar- och fritidshus som ligger i anslutning till en sommarvilla eller i anslutning till ett fiskeläge/fiskegård. Sommar- och fritidshuset ligger alltså utanför kulturhistorisk bebyggelse men intill en granne med stora kulturhistoriska värden inom riksintresset. På denna sida kan du läsa generella riktlinjer som gäller för dessa sommar- och fritidshus. För karaktärsdrag, kvalitéer och specifika riktlinjer se kapitlet om sommar- och fritidshus. Färgsättning som smälter in i miljön BEBYGGELSE INOM RIKSINRESSE MEN UTANFÖR OMRÅDE MED KULTURHISTORISK BEBYGGELSE GRÄNS RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRD ENL MB Meter OMRÅDE MED KULTURHISTORISK BEBYGGELSE INOM RIKSINRESSET TECKENFÖRKLARING GRÄNS RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRD ENL MB Riksintresse för kulturmiljövård Värdefull kulturmiljö. Nya bostadsområden Fritidshus, sommarstuga Jordbruk, Lantherrgård Sommarvilla Granne med kulturhitorisk bebyggelse kap 7, bebyggelse som ligger inom riksintresse men utanför kulturhistorisk bebyggelse Förslag utformning byggnader och tomt Punkterna nedanför är övergipande och generella tips att tänka på vid val av typhus eller i diskussion med arkitekt och byggmästare. Ta fasta på den lokala byggnadstraditionen med tanke på taklutning, material och färgsättning. Nya byggnader ska skiljas ut från äldre bebyggelse Experimenterande arkitektur bör undvikas nedanför Bönavägen Välj ett trähus och färgsättning som smälter in i miljön. Undvik ljusa och vita kulörer på fasader. De skiljer ut sig och syns på långt håll i landskapet och ut mot havet. Måla komplementbyggnaden i samma kulör som boningshuset eller i mörk alternativt röd matt färg. Välj ett smalt och rakt hus utan indragningar och utskjutande byggdelar. Välj ett hus med relativt flackt sadeltak. Låt komplementbyggnader ha samma taklutning. Välj ett hus med litet taksprång och en öppen takfot. Välj ett hus med enkla detaljer utan snickarglädje och torn. Vissa snickerier kan målas vita till rödfärgade hus, men tänk på att ju fler detaljer man målar vita desto oroligare blir helhetsintrycket. Välj ett hus med relativt likstora fönster utan fönsterluckor. Välj höga, smala fönster med mittpost och med måttlig eller ingen spröjs. Placera ditt hus på samma sätt som den äldre bebyggelsen är placerad i förhållande till gatan och andra byggnader. Boningshuset ska vara framträdande. Bygg gärna uthus och om de är faluröda så måla även detaljer röda och inte vita. Låt garage och komplementbyggnder få en undanskymd plats. Tänk på utsiktsförhållandena vid placering av hus. Spara vegetetion på tomten och i grönområden. Välj traditionell material på tomten och om du måste avgränsa tomten använd lätta trästaket eller häck. Nya markhöjder anpassas till tomtens höjder 20 Huus og Heim Arkitektur AS Fotograf Huus og Heim Arkitektur AS Marge Arkitekter, Fotograf Johan Fowelin Uppvuxna träd och vegetation sparas Diskret färgsättning i mörka matta färger eller träpanel med järnvitriol Nytt boningshus anpassad till markens naturliga höjder Infärgade detaljer ger ett lugnt intryck. Många vita detaljer kan upplevas oroligt.

21

22

K.11 Djuphamnsvägen X 802

K.11 Djuphamnsvägen X 802 Kulturmiljöbilaga 34 c) Sommarvilla 1850-tal. Framförallt väster om Bönan. Stora tomter vid vattnet med stora dominerande villor som vänder sin framsida mot vattnet. Sommarvillorna är rikt dekorerade och

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Kulturmiljöbilaga. Del av ÖVERSIKTSPLAN NORRLANDET

Kulturmiljöbilaga. Del av ÖVERSIKTSPLAN NORRLANDET Del av ÖVERSIKTSPLAN NORRLANDET Antagen av Kommunfullmäktige 26 mars 2012 2 Innehållsförteckning Syfte... 3 Innehåll... 3 Hur skall kulturmiljöbilagan användas?... 3 Vad berättar kartan?... 3 Vad berättar

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över västra Söderby Del 2 villor väster Gestaltningsprogram

Läs mer

RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER

RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER 1454 C RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER för placering och utformning av bebyggelse i del av Överenhörna-Ekensberg 1:23 LUNDHAGEN P 03001, 2006-05-31 Syfte Denna handling utgör ett komplement till planbestämmelserna

Läs mer

Bygga på landet. Avesta - Fagersta - Norberg

Bygga på landet. Avesta - Fagersta - Norberg Bygga på landet Avesta - Fagersta - Norberg Denna skrift vänder sig till dig som planerar att bygga på landet i Avesta, Fagersta eller Norbergs kommun. Den innehåller information och rekommendationer som

Läs mer

Dnr 2014/0547-31. GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län

Dnr 2014/0547-31. GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län Upprättad i mars 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets syfte och bakgrund

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby

Läs mer

BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV

BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV 2014-03-13 Dnr: BMN 2013-480 BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M.FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-20,

Läs mer

Gestaltningsprogram för Karlskronaviken Bilaga till detaljplan för Karlskronaviken, plan nr 80-47

Gestaltningsprogram för Karlskronaviken Bilaga till detaljplan för Karlskronaviken, plan nr 80-47 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 15-02-23 rev 15-04-15 Dnr Bom 1997/300 Plan- och exploateringsenheten Conny Olsson 1 Gestaltningsprogram för Karlskronaviken Bilaga

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 4 Vattentornsområdet ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 4 Vattentornsområdet ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 4 Vattentornsområdet ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över Västra Söderby Del 4 Vattentornsområdet

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG. antagen i BN 2011.12.01

RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG. antagen i BN 2011.12.01 RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG antagen i BN 2011.12.01 innehållsförteckning inledning sid 3 när behöver jag bygglov? sid 3 arkitektens vision sid 4 bygga till i vallda heberg? sid 5 tomtavgränsning och

Läs mer

FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS

FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS FÄRGHISTORISK ÖVERBLICK Trä och putsfasader har målats sedan långt tillbaka. Färgurvalet har, på grund av ekonomi och hållbarhetsaspekter,

Läs mer

c/o 25 Klassisk & hög

c/o 25 Klassisk & hög c/o 15 Klassisk Markerat takutsprång och äkta genomgående spröjs gör detta hus till en äkta klassisk länga i litet format. Utifrån bildar fasader, fönster och tak i enhetlig matt kulör en fin helhet. Inifrån

Läs mer

Gestaltningsprogram för Tredje Backe, del av Gripsholm 4:1 och Mariefred 2:1, etapp 1 Antagandehandling Hpl. Hpl. 24 lgh.

Gestaltningsprogram för Tredje Backe, del av Gripsholm 4:1 och Mariefred 2:1, etapp 1 Antagandehandling Hpl. Hpl. 24 lgh. 1 Hpl Hpl N A 24 lgh C B 14 lgh Äng 17 lgh Varv Lek Småbåtsbryggor Strandpromenad Gestaltningsprogram för Tredje Backe, del av Gripsholm 4:1 och Mariefred 2:1, etapp 1 Antagandehandling 2007-11-27 2 Flygbild

Läs mer

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus

Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus Måla träfasad Skydda och försköna ditt hus Jag har 96 favoriter I vår utomhusfärgkarta för träfasad har vi på Beckers noga valt ut 96 kulörer som på bästa sätt smälter in i vår nordiska natur och arkitektur.

Läs mer

OMRÅDET ÖSTER OM KANAANSLANDSVÄGEN, ETAPP 2: UTSKOGSVÄGEN OCH UTSKOGSSTIGEN

OMRÅDET ÖSTER OM KANAANSLANDSVÄGEN, ETAPP 2: UTSKOGSVÄGEN OCH UTSKOGSSTIGEN Anvisningar om byggsätt OMRÅDET ÖSTER OM KANAANSLANDSVÄGEN, ETAPP 2: UTSKOGSVÄGEN OCH UTSKOGSSTIGEN KVARTEREN 11 16 i stadsdel 111 INNEHÅLL 1. SYFTE... 2 2. ALLMÄNT... 2 3. KVARTEREN... 4 1. SYFTE Syftet

Läs mer

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET 1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE BRÖSARP

GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE BRÖSARP GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE BRÖSARP GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE, BRÖSARP BAKGRUND Sydväst om Brösarp finns ett stort, kuperat skogsområde. Mellan Brösarp och Brunsvik planeras

Läs mer

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE 1 2 KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE Allmänna anvisningar: - Detaljplanens bestämmelser för byggnadsyta bestämmer i huvudsak placeringen av bostadshus. Ett garage/en

Läs mer

Planbeskrivning. Bönan 2:16 m fl, Holmudden (del av) Detaljplan för bostäder Gävle kommun, Gävleborgs län. Granskningstid: 13 November 11 December

Planbeskrivning. Bönan 2:16 m fl, Holmudden (del av) Detaljplan för bostäder Gävle kommun, Gävleborgs län. Granskningstid: 13 November 11 December SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE GRANSKNINGSHANDLING 2013-11-08 HANDLÄGGARE: LOUISE GRANÉR Planbeskrivning Bönan 2:16 m fl, Holmudden (del av) Detaljplan för bostäder Gävle kommun, Gävleborgs län Granskningstid:

Läs mer

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt Västerhaninge Utställningshandling 2007-08-10 Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Lundberg T f Planchef Maria Borup Planarkitekt Underlag till gestaltningsprogrammet

Läs mer

UPPENDICK S. 1 A från SO K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK S. 1 A från SV. UPPENDICK S.

UPPENDICK S. 1 A från SO K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK S. 1 A från SV. UPPENDICK S. fastighet: UPPENDICK SÖDRA 1, hus A. adress: Österleden 35. ålder: Ombyggt 1906. Svartmålad puts. Ljust rosa spritputs. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela fönster med lös spröjs. Blå pardörr med

Läs mer

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet 2011 Anneli Borg Rapport 2011:15 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Inledning På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Råd och riktlinjer för gestaltning. Sintorps. Sintorp 4:6 2010-03-04 BN 63. 1 av 7

Råd och riktlinjer för gestaltning. Sintorps. Sintorp 4:6 2010-03-04 BN 63. 1 av 7 Råd och riktlinjer för gestaltning Sintorps Sintorp 4:6 2010-03-04 BN 63 1 av 7 Bakgrund Byggnadsnämnden har till uppgift enligt Plan- och bygglagen att verka för en god och estetiskt tilltalande stads

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM, KOMPLETTERING

GESTALTNINGSPROGRAM, KOMPLETTERING GESTALTNINGSPROGRAM, KOMPLETTERING Glasberga Sjöstad 2008 06 25 Komplettering av gestaltningsprogram för Glasberga Sjöstad 2008-06-25 1(10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... 3

Läs mer

UTSTÄLLNINGSHANDLING upprättad i oktober 2010 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Södra Tällberg, kusbacken Leksands kommun, Dalarnas län

UTSTÄLLNINGSHANDLING upprättad i oktober 2010 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Södra Tällberg, kusbacken Leksands kommun, Dalarnas län UTSTÄLLNINGSHANDLING upprättad i oktober 2010 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Södra Tällberg, kusbacken Leksands kommun, Dalarnas län Gestaltningsprogrammet är framtaget av Karin Nordanstedt och Tor

Läs mer

Planbeskrivning. Norrtull 12:8, kv Lärkan (del av) Detaljplan för bostad Gävle kommun, Gävleborgs län

Planbeskrivning. Norrtull 12:8, kv Lärkan (del av) Detaljplan för bostad Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING 2013-11-28 HANDLÄGGARE:EMMA OLOFSSON Planbeskrivning Norrtull 12:8, kv Lärkan (del av) Detaljplan för bostad Gävle kommun, Gävleborgs län Samråds-

Läs mer

M118. Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 m fl

M118. Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 m fl 3 6 Meter M118 Bilaga till detaljplan. Dnr 16/73 Upprättad 212-12-18, rev. 213-4-23, red. ändr. 213-9-24, rev. 218-5-17, rev. 218-1-18 Mörbylånga kommun En detaljplan har tagits fram för ett område i västra

Läs mer

Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande

Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande KUNGSBACKA KOMMUN NOV 2002 Inledning BAKGRUND OCH SYFTE Bebyggelsen i och kring Gottskär, har under de senaste decennierna

Läs mer

Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga

Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga INLEDNING För att värna önskade kvaliteter, områdets karaktär och utformningen av byggnader och mark, upprättas i samband med detaljplan ett gestaltningsprogram.

Läs mer

Arkitekturprogram för Hallands inland

Arkitekturprogram för Hallands inland Arkitekturprogram för Hallands inland Landskapet är ett kulturarv, något som många känner igen och längtar till. Bebyggelsen har växt fram i samspel med landskapet. I dag sker snabba förändringar av jordbruket

Läs mer

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 1 Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 I Gamla Hunnebo finns bostadshus som representerar olika sekler alltifrån 1850-talet och fram till 1950-talet. De exempel som redovisas

Läs mer

Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr 6-26 2007-03-27 1(6)

Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr 6-26 2007-03-27 1(6) Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen Villatomter i Öster Etapp 1 Tomt nr 6-26 1(6) = 1- och 1½-planshus Övriga hus 1½- och 2- planshus Situationsplan Villatomter

Läs mer

K R Ä G G A F Å G E L S Å N G E N O C H G R I N D S T U G A N bild? KRÄGGA FÅGELSÅNGEN & GRINDSTUGAN HÅBO G E S T A L T N I N G S P R O G R A M F Ö R D E T A L J P L A N S E P T E M B E R 2 0 0 9 K R Ä

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER. for. Leksands kommun, Kopparbergs län. Upprättade av Stadsarkitektkontoret 1995-06-20

OMRÅDESBESTÄMMELSER. for. Leksands kommun, Kopparbergs län. Upprättade av Stadsarkitektkontoret 1995-06-20 OMRÅDESBESTÄMMELSER for Leksands kommun, Kopparbergs län Upprättade av Stadsarkitektkontoret 1995-06-20 KARTA OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Där beteckning

Läs mer

Hur man målar. GRÖNA VACKRA HUS så att de blir behagligt gröna.

Hur man målar. GRÖNA VACKRA HUS så att de blir behagligt gröna. Hur man målar GRÖNA VACKRA HUS så att de blir behagligt gröna. De gröna kulörerna sträcker sig över ett mycket stort färgområde. Det finns många gröna kulörer som gör fasader snygga, men inte lika många

Läs mer

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08 G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08 Österåker, Åkersberga, Säby hage, del av Hagby 1:3 mfl. Strax utanför Åkersberga centrum kommer nya bostäder att uppföras på Stora Säbys

Läs mer

Byggsättsanvisningar BLÅBÄRSBACKEN, ETAPP 1: EN DEL AV BLÅBÄRSBACKSVÄGEN SAMT HARSYREVÄGEN

Byggsättsanvisningar BLÅBÄRSBACKEN, ETAPP 1: EN DEL AV BLÅBÄRSBACKSVÄGEN SAMT HARSYREVÄGEN Byggsättsanvisningar BLÅBÄRSBACKEN, ETAPP 1: EN DEL AV BLÅBÄRSBACKSVÄGEN SAMT HARSYREVÄGEN Kvarter 14, 15, en del av kvarter 16 och en del av kvarter 17 i stadsdel 251 INNEHÅLL 1. SYFTE... 2 2. ALLMÄNT...

Läs mer

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E BJÖRKRIS O Råd och riktlinjer Kvarter K L N I K F H M J C E B D A Antagen: 2012-01-12 BN 9 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Behöver jag bygglov? Detaljplan Tillbyggnader i Björkris Avskärmning kring

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör. Grå betongpannor Gavelspetsar, vindskivor, fönster och dörrar S 2030-Y, tegel S 8505-Y20R S 7020-Y80R, tegel Husgruppen hålls samman av de bruna gavelspetsarna och vindskivorna. För att ge ett mer varierat

Läs mer

5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund

5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund 5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund 5.1 H1 Centrum: Lökeskär, Udden, Hammaren, Änghagen Hammaren är ett mindre berg idag beläget vid Hamburgsunds centrum och Udden är området

Läs mer

SMÅHUSOMRÅDET I HANGAS, SÖDRA DELEN

SMÅHUSOMRÅDET I HANGAS, SÖDRA DELEN Bilaga till kvartersplanen Byggsättsanvisningar SMÅHUSOMRÅDET I HANGAS, SÖDRA DELEN GULLRISVÄGEN, RENFANEVÄGEN OCH VÄNDEROTSVÄGEN Kvarter 26 34 i stadsdel 251. 14.10.2016 uppdaterad 1.9.2017 INNEHÅLL 1.

Läs mer

OK IDOK I A RK ITEK TE R KOLGÅRDEN 12

OK IDOK I A RK ITEK TE R KOLGÅRDEN 12 OK IDOK I A RK ITEK TE R IDÉ I vår vision av Kolgården 12 kombineras ett modernt arkitektoniskt grepp med kvalitativa bostäder vars detaljer har en tydlig förankring i den lokala byggnadstraditionen. Den

Läs mer

MORSING 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 3, M = 3. MORSING 1 A från NV. MORSING 1 A från SV BALKONG

MORSING 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 3, M = 3. MORSING 1 A från NV. MORSING 1 A från SV BALKONG fastighet: MORSING 1, hus A. adress: Björklidsgatan 6. ålder: 1931. Ombyggt 1933, 1981. Oscar Isberg (1933), Göran Johansson (1981). ½ Vit puts. Sadeltak, svarta betongpannor. Vita spröjsade 2- och 3-lufts

Läs mer

Antikvariskt utlåtande- konsekvensbeskrivning. Pm i samband med ny detaljplan, granskningsskedet Näs by Grödinge, Botkyrka kommun

Antikvariskt utlåtande- konsekvensbeskrivning. Pm i samband med ny detaljplan, granskningsskedet Näs by Grödinge, Botkyrka kommun 1 [5] Referens Åsa Anderljung Mottagare Antikvariskt utlåtande- konsekvensbeskrivning Pm i samband med ny detaljplan, granskningsskedet Näs by Grödinge, Botkyrka kommun Bakgrund Näs by är en kulturmiljö

Läs mer

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO fastighet: LÄRKAN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 8, Karstens väg 1. ålder: 1923. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2 Mörkt gråmålad puts. Gul spritputs. Mansardtak,

Läs mer

L I N D B A C K A D E T A L J P L A N - G Ä V L E G E S T A L T N I N G S P R O G R A M 2 0 0 6-0 4-0 3

L I N D B A C K A D E T A L J P L A N - G Ä V L E G E S T A L T N I N G S P R O G R A M 2 0 0 6-0 4-0 3 2 0 0 6-0 4-0 3 Villor i 2 plan Material och form Fasad: Slätputs eller släta träfasader med lig gande eller stående panel Tak: Pulpettak, bekläds med bandtäkt slät plåt Flacka sadeltak alternativt delade

Läs mer

KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun 2008-10-16

KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun 2008-10-16 Detaljplan för KEBAL 1:33 Kebal, Strömstads kommun Samrådshandling 2008-10-16 PLANBESKRIVNING Till detaljplanen hör följande handlingar: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser,

Läs mer

Bönan 4:6, Strandgården

Bönan 4:6, Strandgården PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2011-02-03 Antagen av BMN: 2011-03-23 Dnr: 10BMN273 Laga kraft: 2011-04-21 Handläggare: Henry Grew Bönan 4:6, Strandgården Detaljplan för bostadsändamål Gävle kommun,

Läs mer

Hur man målar blå och. GRÅ VACKRA HUS så att de blir behagligt blå och grå.

Hur man målar blå och. GRÅ VACKRA HUS så att de blir behagligt blå och grå. Hur man målar blå och GRÅ VACKRA HUS så att de blir behagligt blå och grå. Många hus var fram till slutet på 1800-talet grå, eftersom de ofta var omålade stugor där timret blekts av väder och vind. För

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes

Läs mer

HUR VI BYGGER EN FÖRKLARING. Version 1.1 April 2012 1

HUR VI BYGGER EN FÖRKLARING. Version 1.1 April 2012 1 HUR VI BYGGER EN FÖRKLARING Version 1.1 April 2012 1 VAD ÄR MÖJLIGT ATT BYGGA I TÄLLBERGS SJÖGÅRDAR? Området är en unik plats där du har möjlighet att skapa ditt drömboende. Vi tror att det handlar lika

Läs mer

Start-PM. Ärendet. 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön

Start-PM. Ärendet. 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541 Planutskottet Start-PM Detaljplan för Västra Bosön Ärendet Idag finns områdesbestämmelser som omfattar Västra Bosön. Bestämmelsernas syfte är att bevara den kulturhistoriskt

Läs mer

PLANBESKRIVNING LAGA KRAFT ENKELT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Del av Viken 135:28 och del av 52:8 i Viken Höganäs kommun, Skåne län

PLANBESKRIVNING LAGA KRAFT ENKELT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Del av Viken 135:28 och del av 52:8 i Viken Höganäs kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING LAGA KRAFT ENKELT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Del av Viken 135:28 och del av 52:8 i Viken Höganäs kommun, Skåne län HANDLINGAR Plankarta, skala 1:400 med planbestämmelser Planbeskrivning

Läs mer

fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder.

fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder. fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder. antal våningar: 2 Grågrön sprutputs. Valmat lågt sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Ljusgröna

Läs mer

Riktlinjer för byggande utanför detaljplanelagt område. Antagen SBN

Riktlinjer för byggande utanför detaljplanelagt område. Antagen SBN Riktlinjer för byggande utanför detaljplanelagt område Antagen SBN 2015-11-24 146 Innehållsförteckning 1 PLACERING OCH UTFORMNING 3 2 STORLEK FRITIDSHUS 3 3 BRYGGOR OCH SJÖBODAR 3 4 TOMTSTORLEK 4 5 MASTER

Läs mer

Söder 60:5, Sockerbruksgränd

Söder 60:5, Sockerbruksgränd PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2011-03-14 Antagen av BMN: 2011-05-25 Dnr: 10BMN376 Laga kraft: 2011-06-29 Handläggare: Sari Svedjeholm Söder 60:5, Sockerbruksgränd Detaljplan för bostäder Gävle kommun,

Läs mer

Stadsarkitektkontoret SAMRÅD Detaljplan för Svanhagen (Skå-Berga 1:12 m.fl.), på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

Stadsarkitektkontoret SAMRÅD Detaljplan för Svanhagen (Skå-Berga 1:12 m.fl.), på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Stadsarkitektkontoret 2014 Höst SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Svanhagen (Skå-Berga 1:12 m.fl.), på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2010.6 GESTALTNINGSPROGRAM Gestaltningsprogrammets

Läs mer

FÖRSLAG TILL. UTAN BYGGLOV för 18 grupphusområden i Lomma tätort 2002-04-09

FÖRSLAG TILL. UTAN BYGGLOV för 18 grupphusområden i Lomma tätort 2002-04-09 FÖRSLAG TILL FÄRGFÖRÄNDRINGAR UTAN BYGGLOV för 18 grupphusområden i Lomma tätort 2002-04-09 FÖRORD Miljö- och byggförvaltningen har utarbetat förslag till färgförändringar som kan accepteras utan bygglov

Läs mer

Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig

Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig Bilaga SBN 32.2013 Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig Riktlinjer för när bygglov och kontrollansvarig krävs, beslutade av samhällsbyggnadsnämnden i Tingsryds Kommun 2013-03-12, 32. Utgår

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör. Sadeltak: bruna alt röda betongpannor. Platta tak: svart takpapp Fasader, tegel och trä S 2030-Y S 4040-Y90R S 8505-Y20R, trä S 8505-Y20R Den tidsenliga utformningen och färgsättningen är karaktärsfull.

Läs mer

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus.

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Utvändig färgsättning Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Att färgsätta ditt eget hus är en både rolig och utmanande uppgift. Låt processen få ta den tid som krävs. Prova olika förslag och låt

Läs mer

PETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG

PETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG LILLA VÄSTERGATAN Lilla Västergatan är nog den mest fotograferade gatan i innerstaden. Den symboliserar Ystad småskaligheten, korsvirket, det krokiga gatunätet för våra besökare. Alla hus här har alltså

Läs mer

UTFORMNING GESTALTNINGSPROGRAM. för detaljplan Vålösundet östra del 3, Kristinehamns kommun. Kristinehamn 2012-10-22

UTFORMNING GESTALTNINGSPROGRAM. för detaljplan Vålösundet östra del 3, Kristinehamns kommun. Kristinehamn 2012-10-22 UTFORMNING GESTALTNINGSPROGRAM för detaljplan Vålösundet östra del 3, Kristinehamns kommun Kristinehamn 2012-10-22 Gestaltningsprogrammet för detaljplan för Vålösundet östra del 3 i Vålösundet är framtaget

Läs mer

NÄKTERGALEN 1 A från NV. K = 2, M = 2. Ursprungligt hus, med många fina detaljer. NÄKTERGALEN 1 A från NO

NÄKTERGALEN 1 A från NV. K = 2, M = 2. Ursprungligt hus, med många fina detaljer. NÄKTERGALEN 1 A från NO fastighet: NÄKTERGALEN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 16, Regementsgatan 40. ålder: 1910. Ombyggt 1922, 1946. arkitekt / byggm: P. N. Dahlgren. Henrik Nilsson (1922), Jon Korning (1946). antal våningar:

Läs mer

Bygglovshandling

Bygglovshandling Utvändig material- och kulörbeskrivning samt beskrivning av gestaltningsprinciper Antal sidor inkl denna: xx Bygglovshandling Dokumentnamn / 2014-12-09 LINK arkitektur AB / Lumaparksvägen 7, Box 92126,

Läs mer

Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1.

Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1. Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1. INNEHÅLL ANALYSENS SYFTE. 1 OMRÅDESANALYS 2 Mångfalden inom området med bevarandeintresse. 3 Mångfalden gränsande till området med bevarandeintresse.

Läs mer

K = 2, M = 3 (gata), K = 4, M = 5 (gård). Samhällshistoriskt värde, ett tidigt exempel på att bygga för service i bostadsområden.

K = 2, M = 3 (gata), K = 4, M = 5 (gård). Samhällshistoriskt värde, ett tidigt exempel på att bygga för service i bostadsområden. fastighet: MEISSNER 1. adress: Bruksgatan 15, Norra Änggatan 4. ålder: 1930. Ombyggt 1936, 1946, 1957, 1966, 2005. arkitekt / byggm: Kooperativa Förbundet (Eskil Sundahl). Oscar Isberg (1936), Tore Json

Läs mer

MARTIN S. 7 A från SV K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) MARTIN S. 7 A från NV. MARTIN S. 7 A från SO

MARTIN S. 7 A från SV K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) MARTIN S. 7 A från NV. MARTIN S. 7 A från SO fastighet: MARTIN SÖDRA 7, hus A. adress: Sektersgatan 19. ålder: 1877. Ombyggt 1882, 1886, 1938, 1961, 1967, 1978, 1985. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1938), Göran Johansson (1961 och 1967). ½, delvis

Läs mer

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Laga kraft 2014-04-11 Sara Eriksdotter Planchef Rikard Lundin Planarkitekt 1 Syfte Gestaltningsprogrammets syfte är att illustrera

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör Gråbruna betongpannor på sadeltak, papptäckta plana tak Fasader, tegel Panel, vindskivor, fönster och dörrar S 5040-Y90R S 4030-Y S 8505-Y80R Färgändringar kan godtas dock inte med för stor spridning,

Läs mer

Karaktärsprogram för 70 tals hus i Hörby (Wihlborgsområdet)

Karaktärsprogram för 70 tals hus i Hörby (Wihlborgsområdet) Karaktärsprogram för 70 tals hus i Hörby (Wihlborgsområdet) Knislinge 2018-10-09 Kristine Zetterström Syftet Viktigt att även det förhatliga 70- talet bevaras. Enda området i Hörby Karaktärsprogrammet

Läs mer

Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3.

Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3. fastighet: BERGMAN SÖDRA 7, hus A. adress: Engelbrektsgatan 23. ålder: 1883. Ombyggt 1956, 1958. S. Johansson (1956 och 1958). ½ Svartmålad puts. Rött tegel. Sadeltak, rött 2-kupigt tegel. Vita hela fönster.

Läs mer

Planbeskrivning 2015-12-14. Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Prästgårdsvägen 3. Dnr 2015.224 211 Antagandehandling

Planbeskrivning 2015-12-14. Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Prästgårdsvägen 3. Dnr 2015.224 211 Antagandehandling Handläggare: Emil Hjalmarsson, tfn 0322-616367 Dnr 2015.224 211 Antagandehandling Foto med bredd:höjd-förhållande1 Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Prästgårdsvägen 3 Planbeskrivning 2015-12-14 1 1.

Läs mer

Gestaltningsprogram för del av Söderby Park DP Väster del 3

Gestaltningsprogram för del av Söderby Park DP Väster del 3 GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 3 Söderby torg, Sanatorievägen, sjukhusparken ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 rev.080206 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över

Läs mer

Uppdaterad & reviderad: Kulturhistorisk utredning - Underlag för energisparrådgivning

Uppdaterad & reviderad: Kulturhistorisk utredning - Underlag för energisparrådgivning Uppdaterad & reviderad: Kulturhistorisk utredning - Underlag för energisparrådgivning och fysisk planering 1984 Uppdaterad & reviderad inventering 2011 - Mölndalsdelen Då denna inventering fortfarande

Läs mer

byggnadshistoriskt: huvudbyggnaden representerar lokal byggnadstradition

byggnadshistoriskt: huvudbyggnaden representerar lokal byggnadstradition 101 67. Byggnadens namn: Klabbis Maja Rnr: 499487000200759. Adress: Sommarösund Byggnadstyp: Bondgård Byggnadsår: 1850, flyttad år 1900 Renoveringsår: Fasaden har inte renoverats Våningsantal: huvudbyggnad:

Läs mer

BIRKAVÄGEN 10 ILLUSTRATIONSBILAGA BYGGLOV FASAD SYDÖST SICKLAÖN 135:3 BIRKAVÄGEN 10 ILLUSTRATIONSBILAGA BYGGLOV BIRKAVÄGEN 10

BIRKAVÄGEN 10 ILLUSTRATIONSBILAGA BYGGLOV FASAD SYDÖST SICKLAÖN 135:3 BIRKAVÄGEN 10 ILLUSTRATIONSBILAGA BYGGLOV BIRKAVÄGEN 10 FASAD SYDÖST FASAD SYDVÄST MOT BIRKAVÄGEN PLACERING OCH STORLEK Förhandsbeskedet tillåter en byggnadsarea på 58 kvm (). Bygglovets byggnadsarea () är 58 kvm men utformningen av den har gjorts lite smalare

Läs mer

med balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön.

med balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön. fastighet: ÖSTEN 1. adress: Lingsgatan 3, Bollhusgatan 8. ålder: 1938. arkitekt / byggm: August Ewe. användning: Affärer, bostäder. antal våningar: 3 Gråmålad puts. Gråmålad puts, mörkare på bottenvåningen.

Läs mer

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se

Läs mer

Strömsbro 19:1, kv Tornet

Strömsbro 19:1, kv Tornet PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2011-01-10 Antagen: 2011-02-23 Dnr: 10BMN316 Laga kraft 2011-03-24 Handläggare: Emma Svedberg Strömsbro 19:1, kv Tornet Detaljplan för bostad Gävle kommun, Gävleborgs

Läs mer

Gestaltningsbilaga. Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik)

Gestaltningsbilaga. Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik) Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik) Gestaltningsbilaga samrådshandling SPN 2013-01-22 dnr:11spn/0312 samhällsbyggnadskontoret GESTALTNINGSBILAGA INNEHÅLL Gestaltningsbilagan

Läs mer

Hur man målar. GULA VACKRA HUS så att de blir behagligt gula.

Hur man målar. GULA VACKRA HUS så att de blir behagligt gula. Hur man målar GULA VACKRA HUS så att de blir behagligt gula. Det finns bara ett fåtal gula kulörer som blir riktigt snygga på ditt hus. De flesta blir alltför starka och nästan självlysande när de målas

Läs mer

Svartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO

Svartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO fastighet: BERGMAN NORRA 2, hus A. adress: Regementsgatan 12. ålder: Ombyggt 1918, 1928 (tillbyggnad av gårdsflygel m.m.), 1943, 1946, 1971, 1994. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918 och 1928), Berndt

Läs mer

TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun

TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun 1 Detaljplan för Byalaget 27 Samråd- och granskningshandling Dnr Ädh Dnr ByggR TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun PLANBESKRIVNING SAMRÅD- OCH GRANSKNINGSHANDLING Samråd/granskning

Läs mer

Rekommendationer vid underhåll av Erskines hus i Gästrike-Hammarby

Rekommendationer vid underhåll av Erskines hus i Gästrike-Hammarby PM Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Carita Örnmark B 306/2008 Rekommendationer vid underhåll av Erskines hus i Gästrike-Hammarby Allmänt om detaljer Byggnadsdetaljer som dörrar, fönster och

Läs mer

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO fastighet: MÅRTEN 1. adress: Stickgatan 11. ålder: 1888. Ombyggt 1905, 1938. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1905), Åke Persson (1938). antal våningar: 1½, mansard åt gata. Svart målad puts. Gul puts.

Läs mer

fastighet: TORGMADEN 1. adress: Alegatan 10. ålder: arkitekt / byggm: Karl Erikson. användning: Bostad. antal våningar: 1½ (souterräng).

fastighet: TORGMADEN 1. adress: Alegatan 10. ålder: arkitekt / byggm: Karl Erikson. användning: Bostad. antal våningar: 1½ (souterräng). fastighet: TORGMADEN 1. adress: Alegatan 10. (souterräng). Grå puts. Gult fasadtegel. Valmat sadeltak, 1-kupigt rött tegel. Bruna 1- och 2-lufts fönster. Brun lamelldörr av ädelträ med fönster och kvadratmönster.

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16. 2014-09-22 Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.214 GESTALTNINGSPROGRAM 2(8) Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Råd och riktlinjer för gestaltning. Kvarteret Tallbacken. Fastigheten Vicka 1:19. Antagen i BN 2008 06 04 210 1

Råd och riktlinjer för gestaltning. Kvarteret Tallbacken. Fastigheten Vicka 1:19. Antagen i BN 2008 06 04 210 1 Råd och riktlinjer för gestaltning Kvarteret Tallbacken Fastigheten Vicka 1:19 Antagen i BN 2008 06 04 210 1 Råd och Riktlinjer kvarteret Tallbacken BAKGRUND Bakgrund Behövs det bygglov? Byggnadsnämnden

Läs mer

1:5. Till planändringen hör plankarta med ändrade planbestämmelser, denna beskrivning samt fastighetsförteckning.

1:5. Till planändringen hör plankarta med ändrade planbestämmelser, denna beskrivning samt fastighetsförteckning. BESKRIVNING Sid 1(5) 2013-04-26 Dnr PLAN.2012.3 Tillägg till stadsplan P 86:1 Sigtuna 2:139 och 2:196-2:248 (Vikingavägen) i Gnesta tätort, Gnesta kommun HANDLINGAR 1:1 Stationsvägen Till planändringen

Läs mer

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING 2013-04-16 KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA 2.2.6.1

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING 2013-04-16 KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA 2.2.6.1 Antagandehandling Dnr Plan 2012.3 Tillägg till PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom det särskilt avgränsade området. Underliggande stadsplan P 86-1 gäller jämsides med undantag för de bestämmelser som

Läs mer

Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret

Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret Stora Sjövillan består av 3 lägenheter för permanentboende, ca 704kvm bta. Byggnaden är blåklassad. Stora Sjövillan, Äppelviksvägen 47A,

Läs mer

FREDRIK 1 A från SV K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): FREDRIK 1 A från S DÖRRPARTI

FREDRIK 1 A från SV K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): FREDRIK 1 A från S DÖRRPARTI fastighet: FREDRIK 1, hus A. adress: Stora Östergatan 37. Enl. uppgift 1803. Ombyggt 1918, 1930, 1961. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918, 1930), Kaj Krüger (1961). användning: Affär och bostäder.

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer