Klimatplan för Örebro kommun

Klimatplan för Örebro kommun Antagen av kommunfullmäktige 23 juni 2010. Klimatplan för Örebro kommun Antagen av kommunfullmäktige 23 juni 2010.

Innehållsförteckning Sammanfattning...4 1. Inledning...6 Varför en klimatplan?...6 Klimatplanens roll och omfattning...6 Inriktning på kommunens klimatarbete...7 Hur klimatplanen kommit till...7 2. Vision och mål...9 Vision...9 Övergripande mål fossilfritt 2050...9 Etappmål 2020 för Geografiska området Örebro kommun...10 Etappmål 2020 för Organisationen Örebro kommun...11 Avgränsningar...11 3. Delmål och åtgärder...13 Delmål för Geografiska området Örebro kommun...13 Delmål för Organisationen Örebro kommun...25 Övriga viktiga åtgärder...35 Områden för fördjupning...35 4. Från vision till verklighet...37 Ledning och ansvar...37 Samsyn och delaktighet...37 Uppföljning och omprövning...37 5. Nuläget i Örebro kommun 2008...37 Nuläget i Geografiska området Örebro kommun...38 Nuläget i Organisationen Örebro kommun...40 Mer om energisektorns utsläpp...41 Mer om transportsektorns utsläpp...45 Mer om livsmedelkonsumtionens utsläpp...48 6. Övriga ställningstaganden...54 Principer för prioritering av åtgärder...54 Vilka åtgärder kan vi tillgodoräkna oss?...54 Klimatvärdering av energi...55 7. Klimatplanens konsekvenser...57 Ekologisk hållbarhet...57 Ekonomisk hållbarhet...57 Social hållbarhet...58 Bilaga 1. Åtgärder per nämnd...59 Bilaga 2. Åtaganden i förvaltningar och bolag...66 Bilaga 3. Deltagare i arbetsgrupper och referensgrupper...67 Antagen av kommunfullmäktige 23 juni 2010. 3

Sammanfattning Klimatplanens uppgift är att ge en samlad bild av klimatfrågan i Örebro och vad kommunen avser att göra för att nå de uppställda målen. Örebro kommuns vision är att klimatbelastningen per person i Örebro ska vara på en nivå som, om den tillämpas globalt, inte äventyrar jordens klimat. Det betyder att klimatbelastningen per invånare måste minska med minst 90 procent till 2050. Etappmål för 2014 och 2020 för det geografiska området Örebro kommun är en minskning med 24 respektive 40 procent per invånare, räknat från 2000. Se vidare avsnitt 2. För klimatplanens delmål och åtgärder är siktet inställt på 2020, men vi har även tagit hänsyn till det långsiktiga målet när vi prioriterat åtgärder. Klimatplanen har två delar, med delvis olika avgränsningar: För det geografiska området Örebro kommun ingår klimatbelastningen från energianvändning och transporter inom kommunens gränser. För konsumtion av livsmedel ingår åtgärder riktade mot butiker och restauranger, men dessa är inte kopplade till något delmål. För organisationen Örebro kommun, inklusive de kommunala bolagen, ingår klimatbelastningen från energianvändning och transporter även utanför kommunens gränser (inklusive flyg), samt konsumtion av livsmedel. 1 000 1000 ton koldioxid 900 800 700 600 500 400-7,6% 40 G1 34 G2 37 G3 46 G4 10 G5 12 55 G6 G7 300 200 100 0 Klimatbelastning 2000 Åtgärder 2000-2008 Klimatbelastning 2008 G1. Energieffektivisering G2. Konvertering av olja G3. Åtgärder i fjärrvärmesystemet G4. Ny förnybar energi G6. Transporter lokala åtgärder G5. Transporter egen verksamhet G7. Transporter nationella styrmedel Klimatbelastning 2020 Åtgärdstrappan ovan beskriver hur klimatbelastningen från aktiviteter inom det geografiska området Örebro kommun ska kunna minska med 40 procent per 4

invånare perioden 2000 2020. Perioden 2000 2008 minskade klimatpåverkan per invånare med 7,6 procent (grön stapel). Varje insatsområde (röda staplar) beskrivs utförligt i avsnitt 3. Där redovisas delmål, uppföljning, ansvar, kostnad för genomförande samt andra konsekvenser. Örebro kommun vill vara en föregångare på vägen mot en klimatsmart och hållbar framtid. Målet är därför att klimatbelastningen från organisationen Örebro kommun (förvaltningar och bolag) ska minska med 50 procent per invånare under perioden 2000 2020. Åtgärdstrappan för organisationen Örebro kommun återges nedan. Perioden 2000 2008 minskade klimatbelastningen med 11 procent (grön stapel). Varje insatsområde (de röda staplarna) beskrivs utförligt i avsnitt 3. Där redovisas delmål, uppföljning, ansvar, kostnad för genomförande samt andra konsekvenser. 140 120-11% 8,7 100 O1 0,9 O2 17 tusen ton koldioxid 80 60 O3 3,0 O4 5,3 O5 2,2 O6 4,3 O7 40 20 0 Klimatbelastning 2000 Åtgärder 2000-2008 Klimatbelastning 2008 O1. Energieffektivisering O2. Konvertering av olja O3. Ny förnybar energi O4. Tjänsteresor + arbetsresor O5. Kollektivtrafik O6. Transporter + övrigt O7. Konsumtion livsmedel Klimatbelastning 2020 Observera att klimatplanen utgår från den klimatbelastning vår konsumtion ger upphov till, oberoende av var den inträffar, inte de faktiska utsläppen inom kommunens gränser. Se vidare avsnitt 2. Ansvar för klimatplanens genomförande och uppföljning behandlas i avsnitt 4. En sammanfattning av de tre underlagsrapporter planen bygger på finns i avsnitt 5. Övriga ställningstaganden redovisas i avsnitt 6 och en sammanfattande konsekvensbeskrivning finns i avsnitt 7. 5

1. Inledning Varför en klimatplan? Klimatförändringarna är vårt sekels kanske största utmaning. Tack vare ett grundligt vetenskapligt arbete har diskussionen på bara några år gått från om klimatet förändrats till hur mycket och vilka konsekvenser som uppstår. Även om det fortfarande finns osäkerheter råder det idag bred enighet om att temperaturökningen måste begränsas för att inte riskera de grundläggande förutsättningarna för livet på jorden, som tillgång till vatten, livsmedelsproduktion, hälsa och ekosystemtjänster. För att klara de politiska målen måste utsläppen minska kraftigt och dessutom inom en nära framtid. 1 En aspekt som bidragit till att klimatfrågan nu tas på allvar inom de allra flesta delar av samhället är insikten om att ekonomisk och social hållbarhet måste grundas på ekologisk hållbarhet. Stern-rapporten 2 visar till exempel att en kraftig minskning av utsläppen av växthusgaser är nödvändig för att inte den långsiktiga ekonomiska utvecklingen ska drabbas. Det är betydligt mindre kostsamt att minska utsläppen idag än att försöka reparera skadorna i efterhand (om det överhuvudtaget är möjligt). Enligt Stern skulle skadorna, om inget görs, kunna uppgå till motsvarande 15 20 procent av den globala bruttonationalprodukten (BNP) 2050. Kostnaden för att minska utsläppen till acceptabla nivåer anges vara ett par procent per år av global BNP, förutsatt att vi börjar nu ju längre vi väntar desto dyrare blir det. Den omställning av samhället vi står inför måste ske globalt, men även lokalt. Örebro kommun ska gå i frontlinjen och visa att en aktiv klimatpolitik kan vara en hävstång för långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling. Vi kan bli en föregångare i vår ambition att förena ekologisk hållbarhet med industriell förnyelse, innovation, tillväxt och stärkt konkurrenskraft. Klimatplanens roll och omfattning Klimatplanen ger en samlad bild av klimatfrågan i Örebro och vad kommunen planerar att göra för att vision och övergripande mål ska kunna uppnås. Planen har en nära koppling till andra styrdokument, bl.a. översiktsplan och transportplan. Klimatplanen är ett styrande dokument och ska utgöra underlag för kommunens framtida verksamhetsplanering, budget och investeringsprogram. Planen har tre fokusområden: energi, transporter och konsumtion av livsmedel. Klimatplanen utgår från de effekter vår konsumtion ger upphov till, oberoende av var de inträffar, inte de faktiska utsläppen som sker inom kommunens gränser. Avgränsningarna beskrivs närmare i avsnitt 2. 1 IPCC:s fjärde rapport Climate Change 2007. www.ipcc.ch 2 Stern N. 2006. The Economics of Climate Change. 6

Klimatplanen är en grund för att prioritera åtgärder för minskad klimatbelastning. En viktig kommunal fråga som klimatplanen inte tar upp är åtgärder för att anpassa samhället till de klimatförändringar som kommer att inträffa. Denna fråga pekas ut som ett fördjupningsområde (avsnitt 3). Inriktning på kommunens klimatarbete Klimatfrågan är komplex med många inblandade aktörer. Utmaningen är mycket omfattande och för att nå det övergripande målet krävs genomgripande förändringar i många delar av samhället. Örebro kommun har här flera roller, bl.a. som utformare av systemet, som upphandlare av produkter och tjänster och som part i dialogen med medborgarna, näringslivet och det civila samhället. För att företag och enskilda individer ska agera klimatsmart dvs. i linje med kommunens mål måste de förutsättningar som ges tala samma språk. Kommunen måste föra en konsekvent politik som tydligt pekar ut färdriktningen. En central uppgift är därför att utforma rätt förutsättningar. I största möjliga utsträckning måste det bli rationellt för individen att agera på ett sätt som gynnar samhällets bästa det måste vara lätt att göra rätt. I dialogen med företagen är det viktigt att kommunen själv går före och visar att en omställning är möjlig. Information och medborgardialog har viktiga stödjande funktioner i förändringsprocessen, men måste kombineras med förändrade drivkrafter som ökar motivationen, annars blir effekten begränsad. De insatser kring information, medborgardialog och utbildning av personal som ingår i klimatplanen har därför direkt koppling till olika delmål. Hur kommunen ska kommunicera klimatfrågan pekas också ut som ett fördjupningsområde i klimatplanen, se avsnitt 3. Ett särskilt ansvar för att förmedla kunskap och synsätt vilar på de verksamheter som arbetar med barn och ungdomar. En stabil grund är viktig för att i vuxen ålder kunna ta till sig och stödja den omställning av samhället som är nödvändig för att nå de långsiktiga klimatmålen. Flera viktiga och kraftfulla styrmedel är inte tillgängliga på lokal nivå. Utan förändringar på nationell nivå (och inom EU) är det näst intill omöjligt att åstadkomma en hållbar utveckling lokalt. Det är därför mycket viktigt att kommunen genom skrivelser, remissvar, aktivt deltagande i nationella nätverk, uppvaktningar etc. försöker påverka den nationella politiken så att den stödjer, inte motverkar, samhällsekonomiskt effektiva och hållbara lösningar. Detta arbete kan med fördel bedrivas i samarbete med likasinnade kommuner. Hur klimatplanen kommit till Ett förslag till klimatplan för Örebro kommun arbetades fram hösten 2009, med klimatkontoret som ansvarig enhet. Projektet hade tre arbetsgrupper (energi, transporter och konsumtion av livsmedel) med deltagare från flera kommunala förvaltningar och vissa externa aktörer, en politisk styrgrupp samt en intern och extern referensgrupp, se bilaga 3. 7

Ett förslag till klimatplan var ute på en bred remiss perioden 17 november 2009 till 17 februari 2010. Efter bearbetning av remissvar våren 2010 antogs klimatplanen av kommunfullmäktige 23 juni 2010. Arbetet med klimatplanen bedrevs med visst metodstöd från Energimyndighetens projekt Uthållig kommun. Profu har på kommunens uppdrag kartlagt energiläget 2008 (inklusive transporter) och bidragit med konsultstöd under arbetets gång. 8

2. Vision och mål Vision Örebro kommun har följande vision för miljömålet Begränsad klimatpåverkan: 3 Utsläppen av växthusgaser per person i Örebro ska vara på en nivå som, om den tillämpas globalt, inte äventyrar jordens klimat. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Detta ansluter till det nationella miljökvalitetsmålet, som ska vara uppnått 2050. Det i sin tur ansluter till FN:s klimatkonvention som antogs 1992 med målet att förhindra farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet. Övergripande mål fossilfritt 2050 Det går inte med säkerhet att säga hur mycket de globala utsläppen av växthusgaser måste minska för att visionen ska nås. Såväl Sverige som EU har dock antagit det s.k. tvågradersmålet, som innebär att medeltemperaturen på jorden inte ska öka mer än två grader över förindustriell nivå. Tvågradersmålet är också vetenskaplig utgångspunkt i de pågående förhandlingarna om ett nytt globalt klimatavtal. 4 En temperaturökning i den storleksordningen ger en hel del effekter på människa och natur, men ses ändå som en brytpunkt. Om temperaturen stiger mer ökar risken kraftigt för omfattande och oåterkalleliga skador. Tvågradersmålet kan översättas i en maximal halt växthusgaser i atmosfären samt i minskade utsläpp för att uppnå denna. En aktuell bedömning 5 är att halten växthusgaser i atmosfären inte får överskrida 400 ppm koldioxid-ekvivalenter. 6, 7 För att halten 400 ppm inte ska överskridas måste utsläppen minska med 75 90 procent till 2050, för att mot slutet av seklet gå mot noll. 8 För Sveriges och Örebros del är det rimligt att planera för en minskning på minst 90 procent till 2050. Riksdagens beslut om klimatpropositionen 2009 innebär att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vid mitten av detta sekel ska vara noll. Ett liknande mål finns även i Örebro miljömål: 3 Örebro miljömål, antaget av kommunfullmäktige 2005. 4 The Copenhagen Accord, 18 dec 2009, http://unfccc.int/resource/docs/2009/cop15/eng/l07.pdf 5 Svensk klimatpolitik (klimatberedningens slutbetänkande), SOU 2008:24. 6 ppm = parts per million, alltså miljondelar. Koldioxidekvivalenter, som vanligen skrivs CO 2 ekv., betyder att effekten av olika växthusgaser räknas om till motsvarande mängd koldioxid. 7 Det finns även nyare forskning som tyder på att nivån snarare borde vara 350 ppm. Halten ligger kring 380 ppm (2008), medan den förindustriella halten var cirka 280 ppm. 8 Svensk klimatpolitik (klimatberedningens slutbetänkande), SOU 2008:24. 9

År 2050 baseras energitillförseln i Örebro kommun som geografiskt område på förnybara energikällor. Energianvändningen är effektiv i samhällets alla delar och användningen av fossila bränslen är minimal. I den regionala klimatstrategin finns följande vision, som ska vara uppnådd 2030: 9 Klimatpåverkan från Örebroregionen är begränsad. Vi är oberoende av fossila bränslen och energianvändningen är i huvudsak baserad på förnybara energikällor. Etappmål 2020 för det geografiska området Örebro kommun Enligt beslut i kommunfullmäktige ska klimatbelastningen för Örebro kommun som geografiskt område minska med 40 procent till 2020, räknat från nivån 2000. 10 Det etappmålet omfattar alla verksamheter inom Örebro kommuns gränser och ska nås genom egna aktiva åtgärder och med stöd av nationella styrmedel. 11 Klimatplanen innebär följande preciseringar av det mål fullmäktige antagit: Klimatbelastningen för det geografiska området Örebro kommun förväntas minska linjärt under perioden 2008-2020. Det betyder att delmålet 2014 är en minskning med 24 procent jämfört med 2000 års nivå. Målet omfattar klimatbelastningen från sektorerna energi och transporter. Målet omfattar den klimatbelastning som uppstår till följd av aktiviteter inom kommunens gränser, inte bara de direkta utsläppen inom kommunens gränser. Målet ska nås genom minskad klimatbelastning, inte genom inköp av utsläppsrätter eller obestämda åtgärder i andra länder. 12 Målet ska räknas per invånare. År 2000 var invånarantalet cirka 124 000 och 2020 beräknas invånarantalet vara cirka 147 000. Vilka aktiviteter och sektorer som berörs av etappmålet förklaras under rubriken Avgränsningar nedan. Det nationella klimatmålet till 2020 är att minska utsläppen av växthusgaser från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter med 40 9 Regionförbundet Örebro, Länsstyrelsen Örebro län 2007. Regional strategi för klimat och energi i Örebro län. 10 Övergripande strategier och budget för år 2009 med flerårsplan 2010-2011. Antagen av kommunfullmäktige 27 maj 2008. 11 Örebro kommuns mål minus 40 procent per invånare är svårt att jämföra med Sveriges nationella mål om att minska utsläppen med 40 procent. Bl.a. räknar regeringen med 1990 som startår och man räknar inte de utsläpp som sker inom EU:s system för utsläppshandel. Dessutom tänker man sig att en tredjedel av minskningen ska uppnås genom så kallade flexibla mekanismer, i första hand i form av åtgärder i andra länder. 12 Se även under rubriken Vilka åtgärder kan vi tillgodoräkna oss? i avsnitt 6. 10

procent jämfört med 1990. Högst en tredjedel av minskningen får ske med hjälp av åtgärder i andra länder. För de verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter bestäms ambitionen gemensamt på EU-nivån. EU:s klimatmål för 2020 är att utsläppen ska minska med 30 procent från 1990 till 2020, eller med 20 procent om jämförbara länder inte kan förmås att göra liknande åtaganden. Etappmål 2020 för organisationen Örebro kommun Örebro kommun vill vara en föregångare på vägen mot en klimatsmart och hållbar framtid. Klimatplanens mål är därför att klimatbelastningen från den egna organisationen, inklusive alla kommunala bolag, ska minska med 50 procent per invånare 2000 till 2020. Detta mål omfattar även resor utanför kommunens gränser (inklusive flygresor) samt konsumtion av livsmedel. Klimatbelastningen för organisationen Örebro kommun förväntas minska linjärt under perioden 2008-2020. Det betyder att delmålet 2014 är en minskning med 30 procent jämfört med 2000 nivå. Avgränsningar Det finns inget givet svar på frågan vilken klimatbelastning som en kommunal klimatplan ska omfatta. Vanligast är att utifrån nedbrutna nationella data beskriva de direkta utsläpp som sker inom kommunens gränser. Eftersom direkta lokala utsläpp bara är en mindre del av vår verkliga klimatpåverkan har Örebro kommun valt en delvis annan metod att beräkna klimatbelastningen. Tre kriterier för avgränsningen har varit: Vi ska i största möjliga utsträckning visa den påverkan invånare och verksamheter ger upphov till, även utanför kommunens gränser. Belastningens storlek ska vara möjlig att beräkna och följa över tid. Örebro kommun ska ha rimlig möjlighet att påverka klimatbelastningen. Punkt 1 innebär att vi så långt det är möjligt inkluderar klimateffekten i produktionsledet (hur olika energilags klimateffekter värderas beskrivs i avsnitt 6). När det gäller livsmedel innebär punkt 1 att vi bortser från den direkta klimatbelastningen som sker vid produktion inom kommunens gränser och istället studerar belastningen som sker vid produktion av de livsmedel vi konsumerar. Punkt 2 och 3 innebär att vi tvingas bortse från ganska stora utsläpp, till exempel de som är en följd av konsumtion av produkter. Livsmedel ingår endast i målet för den egna verksamheten, eftersom det främst är där vi kan mäta, följa upp och förändra. Detsamma gäller flygresor. För konsumtion av livsmedel beskrivs dock 11

åtgärder riktade mot livsmedelsbutiker och restauranger i avsnitt 3 under rubriken Övriga åtgärder. Dessa är inte kopplade till etappmålet för 2020. För andra växthusgaser än koldioxid finns en del betydande källor och åtgärdsmöjligheter som inte omfattas av denna klimatplan. Det handlar bl.a. om utsläppen av metan från deponier och våtmarker och dikväveoxid från förbränningsprocesser, samt möjligheten att binda mer koldioxid i biomassa och mark. Jordbrukets utsläpp av metan och dikväveoxid inkluderas dock när vi räknar på klimateffekten av den mat som konsumeras. Andra sätt att räkna I Örebro kommuns klimatplan räknar vi den klimatbelastning som uppkommer till följd av den lokala förbrukningen. De flesta kommuner redovisar dock nedbrutna nationella data, vilka i första hand visar direkta utsläpp inom kommunens gränser. Sådana siffror kan möjliggöra jämförelser kommunerna emellan, men är samtidigt missvisande, bl.a. eftersom stora punktkällor får kraftig lokal effekt. Den nationella redovisningen av utsläpp, SMED (Svenska miljöemissionsdata), inkluderar de sex viktigaste växthusgaserna och utgår från lokala utsläpp. På kommunal nivå innehåller denna statistik flera osäkerheter och noggrannheten varierar. Enligt SMED var utsläppen inom Örebro kommuns gränser 4,9 ton koldioxid-ekvivalenter per invånare 2007. För Sveriges del var motsvarande siffra 7,1 ton per person. Med klimatplanens sätt att räkna var utsläppen 6,3 ton per örebroare 2008. Alla dessa siffror utgör dock underskattningar av vår verkliga klimatpåverkan. Genom vår konsumtion av varor som producerats i andra länder bidrar vi till utsläpp som inte syns i den svenska statistiken. Med ett konsekvent konsumtionsperspektiv, där importerade varor, utrikes flygresor m.m. räknas in, har utsläppen beräknats till drygt 10 ton koldioxidekvivalenter per person för en genomsnittlig svensk. 13 13 Naturvårdsverket 2008. Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. Se även figur 5.1, avsnitt 5. 12

3. Delmål och åtgärder Delmål och åtgärder beskrivs i form av insatsområden, sju vardera för det geografiska området Örebro kommun (G1 G7) och för organisationen Örebro kommun (O1 O7). Den förväntade effekten av de olika delmålen tar hänsyn till det faktum att kommunens befolkning förväntas öka från 132 000 invånare 2008 till 147 000 invånare 2020. 14 Prioriteringen av åtgärder för att nå delmålen grundar vi på de ställningstaganden som beskrivs i avsnitt 6. Delmål för det geografiska området Örebro kommun Mellan 2000 och 2008 har klimatbelastningen minskat med 7,6 procent per invånare. För att nå målet minus 40 procent per invånare perioden 2000 till 2020 måste de årliga utsläppen minska med 234 000 ton från 2008 års nivå. 15 Detta kan uppnås med hjälp av åtgärder inom sju insatsområden, G1 G7, som sammanfattas i figur 3.1. Varje insatsområde beskrivs i detalj nedan. Figur 3.1. Åtgärdstrappa för att minska klimatbelastningen för det geografiska området Örebro kommun med 40 procent per invånare 2000 till 2020. 1 000 1000 ton koldioxid 900 800 700 600 500 400-7,6% 40 G1 34 G2 37 G3 46 G4 10 G5 12 55 G6 G7 300 200 100 0 Klimatbelastning 2000 Åtgärder 2000-2008 Klimatbelastning 2008 G1. Energieffektivisering G2. Konvertering av olja G3. Åtgärder i fjärrvärmesystemet G4. Ny förnybar energi G5. Transporter egen verksamhet G6. Transporter lokala åtgärder G7. Transporter nationella styrmedel Klimatbelastning 2020 14 Översiktsplan för Örebro kommun 2010. 15 Från 841 000 ton per år 2008 till 607 000 ton per år 2020. Örebro kommuns befolkning var 124 000 invånare 2000, 132 000 invånare 2008 och beräknas vara 147 000 invånare 2020. 13

Insatsområde G1: Energieffektivisering (40 000 ton) Fem delmål: Delmål G1a: Genom energieffektivisering i kommunens verksamheter ska elförbrukningen minska med 20 procent och användningen av fjärrvärme minska med 13 procent perioden 2008 till 2020. Detta delmål beskrivs i avsnittet Organisationen Örebro kommun, insatsområde O1, nedan. Klimateffekten beräknas till 9 400 ton per år. Delmål G1b: Genom energieffektivisering i landstingets fastigheter ska elförbrukningen minska med 15 procent och användningen av fjärrvärme minska med 22 procent perioden 2008 till 2020. 16 Minskad klimatbelastning: 2 200 ton per år. Möjlighet att nå målet: Landstingets fastighetsbolag Landstingsfastigheter har gjort stora energibesparingar de senaste åren (5 procent el och 22 procent värme sedan 2004) men det finns fortfarande många lönsamma åtgärder att genomföra. Landstingservice har som mål att minska energianvändningen med 10 procent mellan 2009 och 2011 och planerar att fortsätta sin satsning på energieffektivisering fram till 2020. Elanvändningen är svårast att påverka eftersom vården ständigt kräver mer elförbrukande apparatur. Uppföljning: Årsbokslut från Landstingsfastigheter. Kostnader: Inga extra kostnader för kommunen. Minskade driftkostnader för landstinget. Sidoeffekter: Bättre inomhusklimat. Långsiktigt bättre ekonomi. Delmål G1c: Genom energieffektivisering i privata flerbostadshus och lokaler ska elförbrukningen minska med 15 procent och användningen av fjärrvärme minska med 15 procent perioden 2008 till 2020. Minskad klimatbelastning: 15 000 ton per år. Möjlighet att nå målet: Nationell statistik visar att endast cirka 15 procent av de ekonomiskt lönsamma energisparande åtgärderna i bebyggelsen har genomförts. 17 Även om vissa lokala fastighetsbolag har kommit längre bör det kvarstå många lönsamma åtgärder att genomföra i privata lokaler och flerbostadshus. När energipriserna fortsätter stiga och nya nationella styrmedel införs, t.ex. riktade bidrag, kommer drivkraften att vidta åtgärder att bli ännu starkare. Lagen om energideklarationer kommer att göra fastighetsägarna informerade om vilka 16 Exklusive Länsgården. Målen är framtagna i arbetsgruppen och inte fastställda politiskt inom landstinget. 17 Vägen till ett energieffektivare Sverige, slutbetänkande av Energieffektiviseringsutredningen, SOU 2008:110. 14

åtgärder som är lönsamma i deras fastigheter. Nya byggregler vid nybyggnation gör att nya hus är betydligt energieffektivare än äldre. Uppföljning: Årlig rapportering från ägare av el- och fjärrvärmenät. Kostnader: Vissa informationsinsatser. Intensifierad tillsyn kan kräva mer personalresurs. Sidoeffekter: Bättre inomhusklimat, stärkt konkurrenskraft och ökat marknadsvärde. Prioriterade åtgärder Ansvar Tid Intensifierad tillsyn för energideklarationer. 18 Uppföljning av att den vid bygganmälan redovisade energiprestandan verkligen uppfylls vid byggnation. Ställa strängare energikrav än Boverkets byggregler (BBR) vid exploatering av kommunal mark. Informationsinsatser kring energieffektivisering riktade till ägare av privata lokaler och flerbostadshus. Kan samordnas med Regionförbundets energikontor. Fortsatt stöd till det lokala näringslivsprojektet Klimatuppropet, med syfte att få företag och organisationer att arbeta systemetiskt med klimatfrågan. Färdigställ listan för hur kulturhistoriskt värdefulla byggnader ska skyddas, för att underlätta planering av energieffektiviseringsåtgärder i privata flerbostadshus och lokaler. Ta fram strategi för hur Örebro kommun kan påverka utformning av nationella styrmedel för minskade utsläpp av växthusgaser. Programnämnd Samhällsbyggnad Byggnadsnämnderna Byggnadsnämnderna Byggnadsnämnderna 2010 2011 2010 och fortlöpande 2010 och fortlöpande 2012 2010 Delmål G1d: Genom energieffektivisering i småhus ska elförbrukningen minska med 20 procent och användningen av fjärrvärme minska med 15 procent perioden 2008 till 2020. Minskad klimatbelastning: 12 000 ton per år. Möjlighet att nå målet: Nationell statistik visar att endast cirka 15 procent av de ekonomiskt lönsamma åtgärderna för energisparande i bebyggelsen har genomförts. 19 Det finns därför ett stort antal lönsamma åtgärder att genomföra i småhus. Energipriserna förväntas stiga och det tillkommer styrmedel för att pressa ner energianvändningen. 20 Trycket på att vidta åtgärder kommer därför att bli ännu starkare. Lagen om energideklarationer kommer att göra köpare av hus 18 2009-10-09 var endast 41% av de enligt lag energideklarationspliktiga byggnaderna energideklarerade. 19 Vägen till ett energieffektivare Sverige, slutbetänkande av Energieffektiviseringsutredningen, SOU 2008:110. 20 Exempel på nya styrmedel är EU:s ekodesigndirektiv som leder till att glödlamporna fasas ut. Fler liknande styrmedel är på gång från EU. 15

informerade om vilka åtgärder som är lönsamma i just deras fastigheter. Nya tuffare byggregler vid nybyggnation gör att nya hus är betydligt energieffektivare än äldre. En stor potential finns i att många småhus fortfarande har direktverkande el som värmesystem. Ett hinder för utbyggnad av fjärrvärme i småhussektorn är nuvarande prismodeller, som gör att den i många fall inte är ekonomiskt konkurrenskraftig. Uppföljning: Årlig rapportering från ägare av el- och fjärrvärmenät. Kostnader: Inga extra kostnader för kommunen. Intensifierad uppföljning kan kräva mer personalresurser. Sidoeffekter: Bättre inomhusklimat och ökat marknadsvärde. Prioriterade åtgärder Ansvar Tid Uppföljning av att den vid bygganmälan redovisade energiprestandan verkligen uppfylls vid byggnation. Ställa strängare energikrav än Boverkets byggregler (BBR) vid exploatering av kommunal mark. Informationsinsatser kring energieffektivisering riktade till ägare av småhus. Samordnas med Regionförbundets energikontor. Utreda förutsättningarna för fler aktörer på fjärrvärmemarknaden i syfte att öka konkurrensen. Ta fram strategi för hur Örebro kommun kan påverka utformning av nationella styrmedel för minskade utsläpp av växthusgaser. Byggnadsnämnderna Programnämnd Samhällsbyggnad 2010 och fortlöpande 2010 och fortlöpande 2011 2012 2010 Delmål G1e: Genom energieffektivisering i industrin ska elförbrukningen minska med 15 procent och användningen av fjärrvärme minska med 15 procent perioden 2008 till 2020. Minskad klimatbelastning: 1 000 ton per år. Möjlighet att nå målet: Mycket tyder på att andelen lönsamma åtgärder som är genomförda ligger på samma nivå som för bebyggelsen, cirka 15 procent. 21 Det är främst i stödsystem, t.ex. ventilation, belysning och tryckluftsystem, som det finns lätta och lönsamma åtgärder att vidta. Om energipriserna fortsätter att öka och nya riktade nationella styrmedel införs kommer trycket på att vidta åtgärder bli ännu starkare i framtiden. Till det kommer påtryckningar från industriernas kunder att deras leverantörer ska ha ett bra klimat- och miljöarbete. Uppföljning: Årlig rapportering från ägare av el- och fjärrvärmenät. Kostnader: Vissa informationsinsatser. Sidoeffekter: Bättre inomhusklimat och stärkt konkurrenskraft. 21 Vägen till ett energieffektivare Sverige, slutbetänkande av Energieffektiviseringsutredningen, SOU 2008:110. 16

Prioriterade åtgärder Ansvar Tid Ta fram strategi för hur Örebro kommun kan påverka utformning av nationella styrmedel för minskade utsläpp av växthusgaser. Fortsatt arbete med att via lagstöd ur miljöbalken ålägga tillståndspliktiga industrier att åtgärda identifierade energisparåtgärder i genomförda energikartläggningar. 22 Arbeta med att via lagstöd i miljöbalken ålägga anmälningspliktiga industrier att genomföra energikartläggningar för att identifiera energisparåtgärder. Informationsinsatser kring energieffektivisering riktade mot industrin. Kan samordnas med Regionförbundets energikontor. 2010 Miljönämnden Miljönämnden 2010 och fortlöpande 2011 och fortlöpande Insatsområde G2: Konvertering av olja (34 000 ton) Fem delmål: Delmål G2a: Användningen av eldningsolja i kommunal verksamhet ska minska med 99 procent perioden 2008 till 2020. Detta delmål beskrivs i avsnittet Organisationen Örebro kommun, insatsområde O2, nedan. Klimateffekten beräknas till 1 100 ton per år. Delmål G2b: Användningen av eldningsolja i landstingets fastigheter 23 ska ha upphört 2020. Minskad klimatbelastning: 300 ton per år. Möjlighet att nå målet: Eldningsoljan kommer att vara borta till 2020. Uppföljning: Årsbokslut från Landstingsfastigheter. Kostnader: Inga kostnader för kommunen. Minskade driftkostnader för landstinget. Sidoeffekter: Bättre lokal luftkvalitet. Minskat importberoende av energi inom EU. Delmål G2c: Användningen av eldningsolja i privata lokaler ska minska med 90 procent perioden 2008 till 2020. Minskad klimatbelastning: 5 000 ton per år. Möjlighet att nå målet: Det är i de flesta fall lönsamt att byta oljepanna till fjärrvärme, pelletspanna eller värmepump. Oljan kommer därför successivt att försvinna när det är dags att byta ut befintliga oljepannor. Ur klimatperspektiv är det bättre att konvertera till fjärrvärme och pelletspanna än till värmepump. Uppföljning: Enkätundersökning till aktuella fastighetsägare. 22 2007 genomförde Miljökontoret ett projekt där de tillståndspliktiga industrierna ålades att genomföra en energikartläggning för att identifiera energibesparande åtgärder. 23 Exklusive Länsgården. 17

Kostnader: Uppföljning och en del informationsinsatser. Sidoeffekter: Bättre lokal luftkvalitet. Stärkt konkurrenskraft och ökat marknadsvärde. Minskat importberoende av energi inom EU. Prioriterade åtgärder Ansvar Tid Fördjupa samarbetet med Eon i syfte att konvertera bort eldningsolja i privata lokaler. Informationsinsatser kring konvertering av olja till berörda fastighetsägare. Kan samordnas med Regionförbundets energikontor. Delmål G2d: Användningen av eldningsolja i småhus ska minska med 95 procent perioden 2008 till 2020. Minskad klimatbelastning: 8 000 ton per år. Möjlighet att nå målet: Det är i de flesta fall lönsamt att byta oljepanna till fjärrvärme, pelletspanna eller värmepump. Nuvarande prismodeller på fjärrvärme medför dock att den ofta inte är ekonomiskt konkurrenskraftig för småhusägarna. Oljan kommer successivt att försvinna när det är dags att byta ut befintliga oljepannor. Ur klimatperspektiv är det bättre att konvertera till fjärrvärme och pelletspanna än till värmepump. Uppföljning: Enkätundersökning till aktuella fastighetsägare. Kostnader: Uppföljning och en del informationsinsatser. Sidoeffekter: Bättre lokal luftkvalitet. Ökat marknadsvärde. Minskat importberoende av energi inom EU. Prioriterade åtgärder Ansvar Tid Fördjupa samarbetet med Eon i syfte att konvertera bort eldningsolja i småhus. Informationsinsatser till berörda husägare kring konvertering av olja. Kan samordnas med Regionförbundets energikontor. Delmål G2e: Användningen av eldningsolja inom industrin ska minska med 90 procent perioden 2008 till 2020. Minskad klimatbelastning: 20 000 ton per år. Möjlighet att nå målet: Det är i de flesta fall lönsamt att byta oljepannan till fjärrvärme, pellets, biogas eller värmepump. Till det kommer allt starkare påtryckningar från industriernas kunder att deras leverantörer ska ha ett bra klimatoch miljöarbete. Tre industrier i kommunen står för nästan all oljeanvändning. Om de konverterar bort oljan når vi långt över de 90 procent vi har i målet. Uppföljning: Industriernas miljörapporter via Miljökontoret. Kostnader: En del informationsinsatser. 18

Sidoeffekter: Bättre lokal luftkvalitet. Stärkt konkurrenskraft. Minskat importberoende av energi inom EU. Prioriterade åtgärder Ansvar Tid Fortsatt arbete med att via lagstöd i miljöbalken ålägga tillståndspliktiga industrier att åtgärda identifierade oljesparåtgärder i energikartläggningar. 24 Arbeta med att via lagstöd i miljöbalken ålägga anmälningspliktiga industrier att genomföra energikartläggningar för att identifiera hur användningen av olja kan minska. Verka för att industrin får tillgång till biogas för att ersätta den olja som används för produktion av processånga. Fördjupa samarbetet med Eon i syfte att konvertera bort eldningsolja inom industrin. Informationsinsatser kring konvertering av olja till de industrier som är berörda. Kan samordnas med Regionförbundets energikontor. Miljönämnden Miljönämnden Tekniska nämnden 2010 och fortlöpande 2011 och fortlöpande 2010 och fortlöpande Insatsområde G3: Åtgärder i fjärrvärmesystemet (37 000 ton) Delmål G3: Genom förändringar i produktionen ska utsläppen av koldioxid från fjärrvärmesystemet i Örebro ha minskat med 37 000 ton per år 2020. Minskad klimatbelastning: 37 000 ton per år. Möjlighet att nå målet: Eon planerar att investera i en ny panna som gör det möjligt att använda mer biobränslen istället för torv och olja. Pannan ska stå klar 2013. Klimateffekten beräknas till 22 000 ton per år. Genom andra förändringar i bränslemixen (att användningen av torv och olja minskar ytterligare 20 procent) minskar utsläppen med ytterligare 15 000 ton per år. 25 Ett sätt att minska andelen olja är att minska effekttopparna kalla vinterdagar. Uppföljning: Årlig rapportering från Eon. Kostnader: Ingen extra kostnad för kommunen. Sidoeffekter: Bättre lokal luftkvalitet. Ökade transporter till anläggningen eftersom biobränslen är mer skrymmande. Prioriterade åtgärder Ansvar Tid Inleda ett fördjupat samarbete med Eon för en så klimatsmart förbränning som möjligt och för att de prismodeller som används stimulerar energieffektivisering hos kunderna. Verka för att minska effekttopparna kalla vinterdagar genom att styra fjärrvärmeuttaget i kommunala fastigheter (inklusive de kommunala bolagen)., miljönämnden Fastighetsnämnden, kommunstyrelsen 2010 och fortlöpande 2010 2013 24 2007 genomförde Miljökontoret ett projekt där de tillståndspliktiga industrierna ålades att genomföra en energikartläggningar för att identifiera energibesparande åtgärder. 25 Uppskattning efter diskussioner med Astridh Fredriksson och Håkan Bergman, Eon, oktober 2009. 19

Insatsområde G4: Ny förnybar energi (46 000 ton) Delmål G4: Mellan 2008 och 2020 ska 115 GWh ny förnybar elenergi tillkomma. 26 Minskad klimatbelastning: 46 000 ton per år. Möjlighet att nå målet: Om delmålet ska nås med vindkraft placerad i kommunen krävs cirka 23 vindkraftverk på 2 MW. 27 Kommunen har tagit fram ett planeringsunderlag för vindkraftsetablering. I underlaget finns markerat områden med både bra vindförhållanden och få intressekonflikter som rymmer den mängd vindkraft som krävs för att nå delmålet. Förutom investeringsmedel och bra vindförhållanden är det viktigt att elnätet förändras så att den relativt stora effekt som produceras kan föras in. Nätägarna behöver påverkas för att få till stånd en tidsmässig bra utbyggnad. Ett annat sätt att tillföra ny förnybar elenergi är att öka fjärrvärmeunderlaget till Åbyverket som då kan producera mer el i sin kraftvärmeprocess. Uppföljning: Ägarnas årsbokslut. Kostnader: För att nå målet enbart med ny vindkraft krävs cirka 690 miljoner kr i investeringar. Driftkostnaderna minskar. Åtgärden är ekonomiskt lönsam i ett livscykelperspektiv. Sidoeffekter: Starkt symbolvärde. Stärker Örebro som miljöstad. Minskat beroende av importerad energi. Elnätet kan behöva åtgärdas för att klara ny produktion. Prioriterade åtgärder Ansvar Tid Ta fram en plan för vindkraftutbyggnad med lämplig placering, ekonomiska kalkyler, elnätsåtgärder och hur ägarförhållanden kan utformas. 2010 2011 Ta fram färdiga tomter för vindkraftsetableringar. Med hjälp av översiktlig planering, detaljplanering och markförsäljning underlätta för ökad fjärrvärmeanslutning, t.ex. genom att prioritera förtätning i befintliga fjärrvärmeområden istället för utglesning med nya etableringar utanför fjärrvärmenätet. Programnämnd Samhällsbyggnad, byggnadsnämnderna Programnämnd Samhällsbyggnad, byggnadsnämnderna 2011 2012 Insatsområde G5: Transporter i egen verksamhet (10 000 ton) Beskrivs i Organisationen Örebro kommun, insatsområde O4 O6, nedan. 26 Vilka åtgärder som kan tillgodoräknas framgår i avsnitt 6. 27 Den förnybara elproduktionen behöver inte vara lokaliserad till kommunen, se avsnitt 6. Ny vindkraft ligger närmast till hands för att nå målet och används här som räkneexempel, men även annan förnybar elproduktion kan komma i fråga. 20

Insatsområde G6: Transporter lokala åtgärder (12 000 ton) Tre delmål: Delmål G6a: Andelen förflyttningar till fots, med cykel och kollektivtrafik ska öka, från 46 procent år 2000 till 50 procent 2010 och 60 procent 2020. Minskad klimatbelastning: Detta är ett befintligt mål som främst syftar till att uppnå bättre kvaliteter i staden. Klimateffekten är svårbedömd eftersom det handlar om antal resor, inte reslängder. Men om aktiviteter för att nå målet minskar utsläppen från personbilar i stadstrafiken med 10 procent utöver vad som blir effekten av nationella styrmedel motsvarar det 3 800 ton koldioxid per år 2020. Möjlighet att nå målet: Det är svårt att bedöma klimateffekten av de skäl som anges ovan. De nationella styrmedel som kan komma ifråga verkar sannolikt främst på klimatprestandan hos fordon och drivmedel, medan de lokala åtgärderna främst riktas mot att påverka resandet. Huvudskäl för åtgärderna är inte klimatet utan andra aspekter på vad som är viktigt för att skapa en hållbar och attraktiv stad, i linje med transportplanens intentioner. Klimatvinsten är snarast en bieffekt. Uppföljning: Resvaneundersökningar. Tendensen följs varje år genom mätningar av vägtrafik, cykeltrafik och bussresande. Kostnader: Beror på vilka åtgärder som vidtas. En hel del investeringar kan komma i fråga, men hanteras i kommande trafikplan (målet i sig är redan beslutat i transportplanen). En viktig del är att utveckla den befintliga organisationen så att de beslut som kommunen fattar verkar i rätt riktning. Vissa informationsinsatser. Sidoeffekter: En negativ sidoeffekt kan vara minskad framkomlighet med bil i centrala Örebro. Bland positiva sidoeffekter kan nämnas förbättrad framkomlighet för bussar, cyklister och gående samt bättre folkhälsa, renare luft, mindre buller, attraktivare stadsmiljö och färre olyckor. Prioriterade åtgärder Ansvar Tid Styrmedel: Fortsatt genomförande av transportplanens mål och intentioner, bl.a. kring tillgänglighet, prioriteringar i trafiksystemet, parkering och hastigheter (ryms i huvudsak i den kommande trafikplanen). Planering: Tillämpa transporteffektiv bebyggelseplanering i linje med översiktsplanen. Planering: Pröva att planera för ett lågt bilinnehav vid nyexploatering av centralt belägen mark. Påverkan av attityder och beteenden: Utveckla strategi för bättre marknadsföring av hållbara transporter. Utveckla strategi för att maximera cykeltrafiken. 28 Programnämnd Samhällsbyggnad Programnämnd Samhällsbyggnad Byggnadsnämnderna 2010 2012 28 Här ryms en rad åtgärder som delvis, men inte till fullo, täcks av den kommande trafikplanen. T.ex. frågor kring design och utformning av infrastruktur, samt möjligheten att införa ett hyrcykelsystem som förlängning av kollektivtrafiken. 21

Delmål G6b: Kollektivtrafikens andel av arbetspendlingen mellan Örebro och omgivande större orter ska öka från 18 procent 2008 till 30 procent 2020. 29 Minskad klimatbelastning: Om den andel som arbetspendlar med kollektivtrafik till och från grannkommunerna fördubblas jämfört med dagens nivåer innebär det att klimatbelastningen minskar cirka 2 000 ton per år inom kommunens gränser, förutsatt att nya resenärer annars skulle åkt ensamma i bil. Möjlighet att nå målet: Den nuvarande andelen i länet är i snitt 18 procent. För vår del är det stora pendlingsflödet sträckan Hallsberg Kumla Örebro, där andelen kollektivtrafiken idag, trots ett mycket bra utbud, endast är 15 procent Hallsberg Örebro och 13 procent Kumla Örebro. Målet är svårt att nå enbart genom att göra kollektivtrafiken mer attraktiv. Långsiktigt är planeringsfrågorna mycket viktiga. Örebro kommun har ett mål för förtätning av staden, 30 men det är också viktigt att ta upp en diskussion om hur den lokala och regionala utglesningen ska hanteras. Uppföljning: Resvaneundersökningar, som bör koordineras med Regionförbundet och Länstrafiken. Stödindikatorer kan vara antal resande med månadskort i den regionala kollektivtrafiken och trafikflödesdata från Trafikverket. På sikt är det möjligt att registrera antalet på- och avstigande inom kollektivtrafiken. Kostnader: Beror på vilka åtgärder som vidtas för att nå målet. Om det enbart handlar om att förstärka kollektivtrafiken blir kostnaden mycket hög i jämförelse med klimatnyttan. Ett annat fokus kan vara att göra kollektivtrafiken mer attraktiv i förhållande till andra transportslag (t.ex. busskörfält, signalprioritering, bättre möjlighet att koppla samman kollektivtrafik och cykel, begränsad framkomlighet för bilar i centrala Örebro). Sidoeffekter: Om fler pendlar kollektivt minskar trycket på det lokala transportsystemet i Örebro, med bättre stadsmiljö som följd. En effektivare regional kollektivtrafik gynnar ekonomisk hållbarhet (regionförstoring) och social hållbarhet (ökad rörlighet för den del av befolkningen som inte har bil). Prioriterade åtgärder Ansvar Tid Bättre marknadsföring av kollektivtrafiken och andra hållbara färdsätt. 2010 2012 Utvecklingsarbete tillsammans med regionala aktörer för bättre kollektivtrafik, bl.a. kring utbud, attraktiva bytespunkter (möjlighet att byta mellan olika färdmedel), betalningssystem och taxor. Utveckla den mellankommunala planeringen för ett bättre regionalt perspektiv i planfrågor i syfte att åstadkomma en transporteffektiv region. 2010 2012 Programnämnd Samhällsbyggnad, kommunstyrelsen 2010 2012 Se över taxorna i stadsbusstrafiken för att locka nya resenärer. 2011 2012 Förbättra framkomligheten för bussar in och ut ur Örebro (t.ex. signalprioritering, busskörfält). Programnämnd Samhällsbyggnad 2011 2013 29 Befintligt mål, Transportplanen 2008, där 25% 2015 och 40% 2030. Det är i sin tur hämtat från Målbild 2015 och 2030 för kollektivtrafiken i Örebroregionen, antagen av Regionförbundet 2008. 30 Transportplanen 2008: Örebro tätort ska ha en boendetäthet på ca 25 invånare per hektar 2015. Det innebär ungefär oförändrad förtätningstakt jämfört med den senaste tioårsperioden. 22

Delmål G6c: Genom riktad påverkan ska stora aktörer minska sin klimatpåverkan från resor och transporter med minst 6 000 ton per år, utöver effekten av nationella styrmedel, perioden 2008 till 2020. Minskad klimatbelastning: Det riktade arbete som bedrivs av Örebro kommun sedan 2008 har resulterat i åtgärder vars klimateffekt beräknas till 4 000 ton per år. Flera företag och organisationer genomför för närvarande kartläggningar och tar fram egna policydokument, vilket kommer att resultera i fler åtgärder. Om arbetet fortsätter kan utsläppen till 2020 minska med minst 16 000 ton per år. Det är dock svårt att säga vilka förändringar som skulle kommit till stånd ändå, till följd av nationella styrmedel. Vi skattar här att en tredjedel av effekten är lokal, dvs. 5 300 ton per år. Till detta kommer åtgärder i landstingets verksamhet, där vi räknar med en halvering av utsläppen, motsvarande 700 ton per år. Möjlighet att nå målet: Det finns många åtgärder som är lönsamma att genomföra men som av olika skäl inte kommer till stånd. Det KLIMP-projekt kommunen driver 2008 2011 syftar till att stora aktörer ska börja jobba med frågorna systematiskt och upptäcka vinster i form av effektivitet, ekonomi och varumärkesbyggande. Erfarenheterna hittills tyder på att ett riktat arbete med möjlighet att ge visst stöd till kartläggningar, utbildningar m.m. ger stora effekter till låg kostnad. Uppföljning: Årlig redovisning från inblandade aktörer. Kostnader: Årlig kostnad cirka 1 miljon kronor, bör kunna finansieras av andra aktörer (t.ex. Regionförbundet, Trafikverket, Länstrafiken) till minst 50 procent. Sidoeffekter: Insatsen bedöms som mycket kostnadseffektiv. En rad positiva sidoeffekter uppstår inom transportsystemet och dessutom stärks de medverkande företagens ekonomi och varumärke; detta är alltså även en viktig näringslivsfråga. Prioriterade åtgärder Ansvar Tid Fortsatt direktbearbetning av större aktörer för utveckling av mer hållbara transporter. Utveckla kopplingen till andra initiativ och insatser, t.ex. energirådgivning, Klimatuppropet. 2010 2015 Insatsområde G7: Transporter nationella styrmedel (55 000 ton) Delmål G7: Örebro kommun ska verka för styrmedel (nationellt eller EU) som leder till att Sveriges nationella klimatmål uppnås. Minskad klimatbelastning: Om den minskade klimatbelastningen från transportsektorn till 2020 hamnar mitt emellan den prognos som görs av trafikverken och den förändring som krävs för att nå Sveriges nationella klimatmål, minskar utsläppen med 24 procent från dagens nivå, vilket motsvarar 55 000 ton per år. 31 31 Exklusive utsläppen som kommunen råder över, för att undvika att samma åtgärd räknas två gånger. Förutsätter att minskningen blir lika stor i Örebro kommun som i landet som helhet. 23

Möjlighet att nå målet: Trafikverken räknar i arbetet med infrastrukturplaneringen med att trafikens klimatbelastning mellan 2006 och 2020 ska minska med 19 procent, något som förutsätter relativt tuffa styrmedel. 32 Men om Sveriges nationella klimatmål ska uppfyllas måste utsläppen i den sektor där trafiken ingår minska med 28 procent från dagens nivå. 33 Med de beslut som finns idag förväntas utsläppen vara i det närmaste oförändrade till 2020. (Ökade körsträckor äter upp vinsten av renare fordon och drivmedel.) Det finns alltså ett påtagligt glapp mellan antagna mål och beslutade åtgärder. Uppföljning: Kan inte följas frikopplat från andra mål, men effekten visar sig i uppmätta trafikflöden, fordonsparkens sammansättning och förbrukning av olika drivmedel. Kostnader: Ryms till största delen inom befintlig verksamhet. Arbetet kan med fördel bedrivas i samarbete med likasinnade kommuner och organisationer. Sidoeffekter: Tydliga nationella styrmedel kommer att göra det lättare att uppnå många av de lokala mål som finns kring transportsystemet. En möjlig negativ effekt, beroende på styrmedlens utformning, är att regionförstoringen motverkas (det kan t.ex. bli dyrare att bilpendla långa sträckor). Prioriterade åtgärder Ansvar Tid Ta fram strategi för hur Örebro kommun kan påverka utformning av nationella styrmedel för minskade utsläpp av växthusgaser. 2010 32 Banverket, Vägverket, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket 2009: Förslag till nationell plan för transportsystemet 2010-2021, kortversion. Publikation 2009:96. 33 En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat. Prop. 2008/09:162 24

Delmål för organisationen Örebro kommun Till organisationen Örebro kommun räknas de verksamheter kommunen råder över, helt eller delvis. Förutom egna verksamheter och kommunala bolag ingår i viss utsträckning inköpta tjänster. Klimatbelastningen från organisationen Örebro kommun minskade med 11 procent per invånare perioden 2000 till 2008, främst genom åtgärder i energisektorn. För att nå målet minus 50 procent per invånare perioden 2000 till 2020 måste den årliga klimatbelastningen minska med 41 000 ton, räknat från 2008 års nivå. 34 Detta kan vi uppnå med hjälp av åtgärder inom sju insatsområden, O1-O7, sammanfattade i figur 3.2. Varje insatsområde beskrivs i detalj nedan. Figur 3.2. Åtgärdstrappa för att minska klimatbelastningen inom organisationen Örebro kommun med 50 procent per invånare 2000 till 2020. 140 120-11% 9,4 100 O1 1,1 O2 16 tusen ton koldioxid 80 60 O3 3,0 O4 5,3 O5 2,2 O6 4,3 O7 40 20 0 Klimatbelastning 2000 Åtgärder 2000-2008 Klimatbelastning 2008 O1. Energieffektivisering O2. Konvertering av olja O3. Ny förnybar energi O4. Tjänsteresor + arbetsresor O5. Kollektivtrafik O6. Transporter + övrigt O7. Konsumtion livsmedel Klimatbelastning 2020 34 Från 109 000 ton per år 2008 till 68 000 ton per år 2020. Örebro kommuns befolkning var 124 000 invånare 2000, 132 000 invånare 2008 och beräknas vara 147 000 invånare 2020. 25

Insatsområde O1: Energieffektivisering (9 400 ton) Delmål O1: Genom energieffektivisering ska användningen av energi i kommunens verksamheter minska med 20 procent el och 13 procent värme perioden 2008 till 2020. 35 Minskad klimatbelastning: 9 400 ton per år. Möjlighet att nå målet: Trots stora energibesparingar de senaste åren (12 procent för fjärrvärme och 4 procent för el 2000 2008) finns det fortfarande många lönsamma åtgärder att genomföra. Byte av belysning, åtgärder i ventilationssystem, ändrad datorhantering, fjärrkyla och konvertering av direktverkande el är åtgärder som har stor potential för att minska elanvändningen. För minskad fjärrvärmeanvändning har bl.a. driftoptimering av värme och ventilationssystem samt s.k. klimatskalsåtgärder stor effekt. Ökade energipriser och ny teknik kommer att göra fler åtgärder lönsamma i framtiden. Från och med 2010 kommer kommunerna att få ett nytt femårigt statligt stöd för att jobba med energieffektivisering i den egna verksamheten. Stora förvaltningar och kommunala bolag har ett åtagande (se tabell nedan) som totalt ger det uppsatta delmålet. Uppföljning: Årsbokslut från respektive verksamhet. Kostnader: Stora investeringar men i de flesta fall ekonomiskt lönsamma åtgärder. Stora delar av dagens tekniska installationer ska ur underhållsyfte bytas till 2020 och det är då viktigt att beakta den s.k. LCC-kostnaden 36 för att välja den långsiktigt bästa lösningen. I handlingsplanerna för hur åtagandena ska uppfyllas bör en mer exakt ekonomisk kalkyl ingå. Åtgärderna innebär lägre energikostnader. Om åtgärderna ska vara ekonomiskt lönsamma ur ett livscykelperspektiv kan maximalt 450 miljoner kr investeras i Kommunfastigheter, 150 miljoner kr i Tekniska förvaltningen, 800 miljoner kr i Örebrobostäder och 110 miljoner kr i Örebroporten. 37 Det är dock inte säkert att ovanstående investeringar räcker för nedanstående åtaganden. Kommunfastigheters möjligheter att investera skulle öka markant om verksamheten bedrevs i bolagsform. 38 Sidoeffekter: Bättre inomhusklimat. 35 Här inräknas Kommunfastigheter, Tekniska förvaltningen, Örebrobostäder och Örebroporten. 36 LCC = beräknad livscykelkostnad med beaktande av installationskostnad, driftkostnad, förväntad energiprisökning, avskrivningstid, intern ränta på kapital och förväntad inflationstakt. 37 LCC-kalkyl utifrån de lägre energikostnader som åtagandena innebär, 19 års avskrivningstid, 3 % årlig energiprisökning, 4 % intern ränta och 2 % inflation. 38 Ett kommunalt bolag har helt andra ekonomiska spelregler än en kommunal förvaltning, t.ex är avskrivningstiden för investeringar betydligt längre. 26

Åtagande till 2020 med 2008 som basår 39 El Fjärrvärme Kommunfastigheter - 15% - 17% Tekniska förvaltningen - 20% (har ingen) Örebrobostäder (Öbo) - 26% - 12% Örebroporten - 20% - 20% Prioriterade åtgärder Ansvar Tid Ta fram krav för att LCC-kostnaden ska beaktas vid större fastighetsinvesteringar. Ta fram en handlingsplan för respektive verksamhet/bolag som visar hur energibesparingen ska nås, inklusive ekonomiska kalkyler och tidplan. Klimatkontoret kan vid behov ge stöd. Ta fram specifika energikrav för byggnation av kommunala flerbostadshus- och lokaler. Ta fram en plan för att komma ikapp eftersatt underhåll i kommunala lokaler och anläggningar. 2010 2011 Fastighetsnämnden, tekniska nämnden, kommunstyrelsen 2010 2011 2011 2012 2011 2012 Insatsområde O2: Konvertering av olja (1 100 ton) Delmål O2: Användningen av eldningsolja i kommunal verksamhet ska minska med 99 procent perioden 2008 till 2020. Minskad klimatbelastning: 1 100 ton per år. Möjlighet att nå målet: Den lilla andel olja som finns kvar kommer i stort sett att vara borta till 2020. Varje verksamhet/bolag får en besparingskvot att uppfylla (se tabell nedan) som totalt ger det uppsatta delmålet. Uppföljning: Årsbokslut från respektive verksamhet. Kostnader: En del investeringar men lägre driftkostnader. Som paket en ekonomisk lönsam åtgärd för varje verksamhet/bolag ur ett livscykelperspektiv. Sidoeffekter: Bättre lokal luftkvalitet. Minskat importberoende av energi inom EU. Åtagande till 2020 med 2008 som basår Olja Kommunfastigheter - 99% Tekniska förvaltningen - 99% Örebrobostäder - 95% Örebroporten (har ingen) 39 Gäller graddagskorrigerad energianvändning per uppvärmd yta (Atemp). En uppskattning har gjorts per bolag av hur den uppvärmda ytan påverkas på grund av den ökande befolkningen. 27

Prioriterade åtgärder Ansvar Tid Ta fram en handlingsplan för respektive verksamhet/bolag som visar hur oljebesparingen ska nås, inklusive ekonomiska kalkyler och tidplan. Klimatkontoret kan vid behov ge stöd. Fastighetsnämnden, kommunstyrelsen 2010-2011 Insatsområde O3: Ny förnybar energi (16 000 ton) Delmål O3: Mellan 2008 och 2020 ska produktion av 40 GWh ny förnybar elenergi tillkomma i kommunal verksamhet. 40 Minskad klimatbelastning: 16 000 ton per år. Möjlighet att nå målet: Om delmålet ska nås med vindkraft placerad i kommunen krävs cirka åtta vindkraftverk med en effekt på 2 MW vardera. 41 Kommunen har tagit fram ett planeringsunderlag för vindkraftsetablering. I underlaget finns områden markerade som har både bra vindförhållanden och få intressekonflikter. Dessa rymmer med bred marginal den mängd vindkraft som krävs för att nå delmålet. Uppföljning: Från ägarens årsbokslut. Kostnader: cirka 240 miljoner kr i investering men lägre driftkostnader. En ekonomisk lönsam åtgärd ur ett livscykelperspektiv. Sidoeffekter: Stort symbolvärde. Stärker Örebro som miljöstad. Minskat beroende av importerad energi. Åtagande till 2020 med 2008 som basår Örebrobostäder Ny förnybar el 15 GWh Prioriterade åtgärder Ansvar Tid Ta fram en plan för vindkraftutbyggnad med lämplig placering, ekonomiska kalkyler, elnätsåtgärder och hur ägarförhållanden kan utformas. Se över den kommunala investeringsbudgetprocessen så att ekonomiskt lönsamma investeringar och kostnadsdrivande investeringar hanteras för sig. Ta fram färdiga tomter för vindkraftsetableringar. 2010 2011 2010 2011 Programnämnd Samhällsbyggnad, byggnadsnämnderna 2011 2012 40 Vilka åtgärder som kan tillgodoräknas framgår av avsnitt 6. 41 För att kommunen ska bli självförsörjande med el krävs i storleksordningen 20 22 vindkraftverk med effekt 2 MW. 28

Insatsområde O4: Tjänsteresor och arbetsresor (3 000 ton) Två delmål: Delmål O4a: Utsläpp av fossil koldioxid från bilresor i tjänsten ska vara nära noll år 2020. Alla resor i tjänsten ska göras med miljöfordon. Vid användning av egen bil i tjänst ska motsvarande krav gälla. 42 Detta mål, liksom kommunens reseriktlinjer, ska även gälla i de kommunala bolagen. Motsvarande krav bör ställas på privata utförare vid upphandling. Minskad klimatbelastning: cirka 1 400 ton per år (minus 90 procent) 2020. 43 Möjlighet att nå målet: En övergång från dagens bensin- och dieselbilar till effektiva biogasdrivna bilar minskar utsläppen med över 90 procent. 44 Hela potentialen går troligen inte att förverkliga, men om körsträckorna per invånare dessutom minskar 20 procent kan den samlade utsläppsminskningen bli cirka 90 procent. 45 Kortare årliga körsträckor per kommuninvånare kan bli ett resultat av reseriktlinjerna (mer resfria möten, tågresor ersätter bil etc.), förtätning av staden, bilpooler, bättre ruttplanering m.m. Uppföljning: Årlig redovisning på förvaltningsnivå i uppföljning av reseriktlinjerna. 46 Årlig redovisning från de kommunala bolagen. Kostnader: Biogasbilar är något dyrare i inköp men billigare i drift jämfört med konventionella bilar. Därför ingen merkostnad. Effektivare tjänsteresor sparar tid och pengar. Om användningen av kommunens egna personbilar minskar med 10 procent uppstår en årlig besparing på ca 3 miljoner kr. 47 Sidoeffekter: Åtgärder som påverkar körsträckorna är i många fall ekonomiskt lönsamma för kommunen och ger även upphov till sidovinster, bl.a. bättre utnyttjad arbetstid (ruttplanering, webbkonferenser) och friskare personal (mer fysisk aktivitet i samband med resor). En vikig sidovinst är att kommunen blir ett gott exempel i dialog med andra aktörer. 42 Befintligt mål, Transportplanen. 43 Därav 1 250 ton i kommunens egen organisation och 150 ton i de kommunala bolagen. Utsläpp från privata utförare inom t.ex. servicesektorn är i dagsläget okända. 44 Antaganden: Dagens medelbil drar 0,8 liter bensin per mil. Medelbilen 2020 drar motsvarande 0,4 liter per mil och drivs med biogas. Bensin = 2,65 kg CO 2 /liter, biogas 0,39 kg CO 2 /m 3. Antal invånare ökar från 132 000 till 147 000. 45 Att satsa på elfordon eller laddhybrider är det näst bästa alternativet som det ser ut idag, men ger upphov till större utsläpp, 0,4-1,2 kg koldioxid per mil, att jämföra med 0,2 kg/mil för en effektiv biogasbil. Vi räknar i klimatplanen med att klimatbelastningen av el 2020 är 400 g koldioxid/kwh. 46 En svårighet vid värdering av måluppfyllelse är att behovet av t.ex. hemsjukvård kan förändras över tid och att delar av befintlig verksamhet kan komma att läggas ut på entreprenad. 47 Robert, M. et al 2010. Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimatpåverkan, ekonomi och hälsa vid Örebro kommun (Cero-analysen). 29

Prioriterade åtgärder Ansvar Tid Inköp av effektiva fordon som drivs med klimateffektiva förnybara drivmedel. Utforma prissättning på ett sätt som stödjer måluppfyllelse. Årlig redovisning av fordonsparkens energieffektivitet och drivmedelsanvändning. Vid upphandling av tjänster ska krav ställas på låga utsläpp av koldioxid per km och årlig redovisning. Tekniska nämnden Alla nämnder Implementering och uppföljning av reseriktlinjerna. 48 Alla nämnder 2010 och fortlöpande Delmål O4b: Klimatbelastningen från anställdas resor till och från arbetsplatsen ska minska 30 procent från 2008 till 2020 (vid oförändrad volym på verksamheten). Minskad klimatbelastning: Anställda vid Örebro kommun reser totalt ca 6 miljoner mil till och från arbetet per år. Halva reslängden är bilresor. Klimatbelastningen beräknas till ca 6 900 ton 2008. 49 Om antalet anställda ökar i takt med befolkningen beräknas effekten av delmålet bli en reduktion på cirka 1 600 ton per år 2020. Möjlighet att nå målet: Anställdas resor till och från arbetsplatsen är en viktig del av den klimatpåverkan kommunens verksamhet ger upphov till. Detta synsätt stöds av kommunens resepolicy. Kommunen kan i viss mån påverka val av transportslag, ge möjlighet till distansarbete m.m. En reduktion med 30 procent motsvarar effekten av nationella styrmedel plus 10 procent, vilket bör vara fullt möjligt att nå. Uppföljning: Medarbetarenkäten. Kostnader: Med riktade åtgärder för att uppmuntra ett mer hållbart resande till en kostnad av i genomsnitt 100 kr per anställd och år blir årskostnaden cirka 1,2 miljoner kr. Rätt utformade ger åtgärder att detta slag vinster som betalar sig många gånger om i form av färre sjukdagar. 50 Sidoeffekter: Positiva sidoeffekter är bättre folkhälsa, att trycket på trafiksystemet minskar, buller minskar, luften blir renare och vilket är viktigt kommunen blir en föregångare i diskussion med andra aktörer, t.ex. stora arbetsgivare. Prioriterade åtgärder Ansvar Tid Kommunanställdas arbetsplatsparkeringar ska i möjligaste mån få marknadspriser. Ta fram paket med åtgärder som uppmuntrar hållbart resande (t.ex. prova på-busskort, leasingcyklar, hälsotrampare, samåkning, möjlighet att distansarbeta). 51 Programnämnd Samhällsbyggnad 2010 2011 2011 2012 48 Här ryms en mängd åtgärder, bl.a. utbildning i sparsam körning, ruttplanering, tjänstecyklar, beställning av resor enligt ramavtal. Se vidare reseriktlinjernas verktygslåda. 49 Årlig reslängd från Cero-analysen, medelbil i fråga om utsläpp; 0,22 kg koldioxid/km. 50 Uppsala läns landstings arbete med Hälsocyklare utgör ett bra exempel. Anställda som pendlar med bil och buss erbjuds regnställ, hjälm och cykeldator samt konditionstest före och efter den ettåriga testperioden. Vinsten i form av friskare medarbetare är efter fem år tolv gånger större än kostnaden. 51 Kommunens anställda kommer att erbjudas prova på-kort i länstrafiken hösten 2010. 30

Insatsområde O5: Kollektivtrafik (5 300 ton) Delmål O5: Den linjelagda busstrafikens klimatbelastning inom Örebro kommuns gränser ska minska med minst 75 procent mellan 2008 och 2020. 52 Minskad klimatbelastning: minus 5 300 ton från 2008 till 2020. Möjlighet att nå målet: Övergången till biogas i stadstrafiken genomfördes hösten 2009. För landsbygdstrafiken har Länstrafiken beslutat att köra på minst 40 procent förnybara drivmedel (i praktiken biogas) från 2012. Målet förutsätter nästan total övergång till biogasdrift även i landsbygdstrafiken och medger en trafikökning av den linjelagda busstrafiken med 50 procent under perioden. Uppföljning: Årlig redovisning av körsträckor och drivmedelsförbrukning från Länstrafiken. Kostnader: Merkostnaden för övergång till biogas i kollektivtrafiken är relativt hög. Sidoeffekter: Positiva sidovinster är renare luft och mindre buller (biogasbussar är renare och tystare), att kollektivtrafikens varumärke stärks, att oljeberoendet minskar och att efterfrågan på lokalt producerad biogas ökar (vilket ger fler arbetstillfällen och mer uthålligt lantbruk). En negativ sidoeffekt av övergång till biogas är att kostnaderna ökar, vilket ger ökat behov av offentlig finansiering och/eller höjda biljettpriser och/eller minskat utbud. En bättre samordning mellan kollektivtrafikens olika delar kan sänka kostnaderna samtidigt som servicen förbättras. Prioriterade åtgärder Ansvar Tid Verka för övergång till biogas i landsbygdstrafiken genom aktivt arbete i Länstrafikens styrelse. Ställa skärpta klimatkrav vid upphandling av särskild kollektivtrafik. I samband med upphandling verka för införande av incitament för utförarna att köra förnybart och energieffektivt. Insatser för att öka samordningen mellan kollektivtrafikens olika delar (t.ex. linjelagd trafik och skolskjutsar). 2011 2012 52 Delar av kollektivtrafiken ingår inte i målet eftersom utsläppen är svåra att mäta. Det gäller andra samhällsbetalda resor samt långfärdsbussar och tåg. Överslagsberäkningar visar att utsläppen från skolskjutsar och färdtjänst uppgick till 200 respektive 500 ton koldioxid per år 2008. 31

Insatsområde O6: Transporttjänster m.m. (2 200 ton) Delmål O6: De klimatpåverkande utsläppen per invånare från egna och inhyrda transporttjänster, arbetsmaskiner m.m. ska halveras från 2008 till 2020. 53 Minskad klimatbelastning: Utsläppen från diesel som användes inom tekniska förvaltningen 2008 var cirka 2 000 ton koldioxid. 54 Ungefärlig effekt av en halvering, med uppräkning för ökad volym till följd av befolkningsökning, är att klimatbelastningen minskar med 900 ton per år. Kommunen köper transporttjänster i ungefär samma utsträckning som vi utför dem själva. Utsläppen från inköpta transporter blir därmed också cirka 2 000 ton koldioxid per år. Ungefärlig effekt av en halvering, med uppräkning för ökad volym till följd av befolkningsökning, är att klimatbelastningen minskar med 900 ton per år. Ytterligare cirka 600 ton släpps ut per år från andra kommunala verksamheter, bl.a. gymnasieskolorna samt Fritids- och turistförvaltningen. Här uppskattas att dessa utsläpp halveras, dvs. minskar med 300 ton. Utsläppsnivån i de kommunala bolagen 2008 uppskattas till cirka 300 ton (därav Örebrobostäder cirka 250 ton). En halvering motsvarar 150 ton per år. Sammanlagd effekt: 4 900 ton 2008 blir 2 700 ton 2020, dvs. minus 2 200 ton koldioxid per år. Möjlighet att nå målet: Måluppfyllelse kräver troligtvis åtgärder över hela linjen: fordon, drivmedel, men också effektivisering av det vi gör ruttplanering, samordnade leveranser, sparsam körning, kanske nya upplägg för vissa verksamheter. Tillgång på fordon kan begränsa möjligheten att övergå till biogas, men å andra sidan kan syntetisk diesel baserad på biomassa komma att ersätta fossil diesel i befintliga fordon. För de upphandlade transporttjänsterna kan krav ställas på utsläpp per km, men det är för närvarande oklart hur uppföljningen kan se ut. Uppföljning: Årlig statistik för egen verksamhet och de kommunala bolagen. Inhyrda transporter omfattas i den mån det går att kräva statistik i samband med upphandling. En faktor att hålla koll på vid uppföljning är att vissa verksamheter varierar kraftigt från år till år, t.ex. snöröjning och bygg- och anläggningsarbeten. Kostnader och andra sidoeffekter: En noggrannare analys får visa detta. 53 Till denna kategori räknas avfallshämtning, gräsklippning, snöröjning, anläggningsarbeten m.m. 54 Tekniska förvaltningens inköp av diesel var 637 000 liter 2008. En skattning är att denna volym avser de aktiviteter inom den egna verksamheten som målet omfattar (park- och gatuunderhåll, VAunderhåll, avfallshantering, bygg- och anläggningsverksamhet etc.). 32

Prioriterade åtgärder Ansvar Tid Utforma handlingsplaner för att minska utsläppen från egna och inköpta transporttjänster. Ställ krav på fordonspark och redovisning av utsläpp per km vid upphandling av entreprenader och andra transporttjänster. Uppföljning för att tillse att upphandlande enheter följer kommunens riktlinjer och att utförare lever upp till åtaganden. Tekniska nämnden, Gymnasienämnden, Fritids- och turistnämnden, Tekniska nämnden, Tekniska nämnden 2010-2011 Insatsområde O7: Konsumtion av livsmedel (4 300 ton) Två delmål: Delmål O7a: Klimatbelastningen per portion från lunch- och middagsmåltider tillagade i den egna verksamheten ska genom val av råvaror halveras 2008 till 2020. Minskad klimatbelastning: Klimatbelastningen uppgick 2008 till 9 120 ton koldioxid-ekvivalenter per år. 55 Med en halvering per portion och antagande om att antal portioner ökar i takt med befolkningen minskar klimatbelastningen ca 4 000 ton koldioxid-ekvivalenter per år 2020. Möjlighet att nå målet: Ökad kunskap och tillgång till planeringsverktyg är en nödvändig förutsättning för övergång till mer klimatsmart mat. Planering av menyer och utveckling av recept sker kontinuerligt inom kostverksamheten, men hänsyn måste tas till att de som äter maten tycker den smakar bra. Därför kan förändringar behöva genomföras varsamt. Ledande forskare inom området bedömer att målet är rimligt att nå. 56 Uppföljning: Måltidsplaneringssystemet. Kostnader: Menyförändringarna ger troligtvis ingen eller marginell kostnadsökning. Att utveckla systemet för måltidsplanering innebär en investeringskostnad, vars storlek beror på samarbetsmöjligheter med andra organisationer. Sidoeffekter: En alltför stor och snabb förändring av måltiderna kan göra att de som ska äta maten reagerar negativt och inte får i sig den näring och energi som de behöver. Det är svårt att veta vilka reaktioner förändringarna kommer att orsaka bland de ätande. Att matens klimatbelastning och förändringar i menyn uppmärksammas och diskuteras är ett viktigt led i arbetet och leder förhoppningsvis till att acceptansen för förändringarna blir stor. Matens kvalitet och smak kan också bli bättre genom att vi arbetar aktivt med måltidernas innehåll, vilket kan göra att maten uppskattas mer. En annan positiv 55 SIK, 2009. Klimatpåverkan från livsmedelsråvaror inom Örebro kommun. 56 Personlig kommentar. Angervall, Sonesson (SIK) Björklund (CUL). 33

sidoeffekt är att kontrollen över kostnader och näringsinnehåll i måltiderna kan förbättras i och med att systemet för måltidsplanering kommer att behöva användas mer än idag. Om skolbarnen reagerar positivt på förändringarna kan det också påverka matkonsumtionen i samhället i stort. Prioriterade åtgärder Ansvar Tid Stärka kompetensen kring matens klimat- och miljöpåverkan bland kostchefer och måltidspersonal. Utveckla måltidsplaneringssystemet som uppföljningsverktyg. Upprätta en plan för hur förändringar i menyerna ska kommuniceras. Använda befintliga och nya nätverk för att efterfråga nationella mål, stöd från myndigheter, statistik och uppföljning. Ta fram strategi för hur Örebro kommun kan påverka utformningen av nationella styrmedel inom livsmedelsområdet. Öka användningen av måltidsplaneringssystemet., programnämnd Barn och utbildning, programnämnd Social välfärd 2010 2011 2010 2013, programnämnd Barn och utbildning, programnämnd Social välfärd 2010 2013 2010 2013 2011 Programnämnd Barn och utbildning, programnämnd Social välfärd 2011 2013 Delmål O7b: Mängden svinn per portion från måltider inom kommunens organisation ska halveras från 2008 till 2020. 57 Minskad klimatbelastning: 320 ton per år. Möjlighet att nå målet: Naturvårdsverket gör i sin rapport om svinn i skolkök bedömningen att en minskning av svinnet med 50 procent är möjlig att uppnå genom statliga insatser i form av information, workshops och konferenser, samt genom att lyfta fram goda exempel som inspiration. Utifrån Naturvårdsverkets resonemang bedöms målet rimligt att nå genom att förbättra hanteringen av maten i våra befintliga kök. Att bygga om mottagningskök till tillagningskök enbart för att minska svinnet är inte ekonomiskt försvarbart, men kan vara aktuellt när ombyggnader krävs av andra skäl. Uppföljning: Vägning av svinnet i kök och restaurang, stickprov vid olika tillfällen under året. Kostnader: En halvering av svinnet från måltiderna skulle ge en besparing i form av minskade inköpskostnader med cirka 5 miljoner kr per år. 58 57 Avser tallriksskrap, rester från kantiner och överbliven mat som inte kan sparas till senare serveringstillfällen. Vid beräkning av mängden svinn för Örebro kommuns organisation år 2008 används data från Naturvårdsverkets studie Minskat svinn av livsmedel i skolkök (Rapport 5979). 58 Beräknat på 10 kr/portion och 16 procent svinn. 34

Sidoeffekter: Minskat svinn ger minskade avfallsmängder. En övergång från mottagningskök till tillagningskök, vilket generellt sett ger minskat svinn från måltiderna, kan dock göra att avfallsmängderna ökar från verksamheten i stort. Åtgärder i skolköken är pedagogiskt viktiga och kan ge effekter på samhället i stort då eleverna för vidare sina kunskaper till föräldrarna. Prioriterade åtgärder Ansvar Tid Fördjupningsprojekt för att öka kunskapen om och ta fram metoder för att minska svinnet inom kostverksamheten. 2010 Övriga viktiga åtgärder Nedan följer fyra åtgärder som inte är kopplade till något delmål i klimatplanen och inte heller till etappmålet 2020 så som klimatplanen nu är avgränsad. Prioriterade åtgärder Ansvar Tid Vissa föreningar erhåller, som en del av kommunens marknadsföring, s.k. elitstöd. Kommunen ska ställa krav på systematiskt arbete med klimatfrågor i de aktuella föreningarna. Fortbildning av utvalda grupper inom programområde Barn och utbildning kring hur de i sin yrkesroll kan påverka klimatfrågan. Tillsammans med livsmedelsbutiker utföra ett försöksprojekt för att minska klimatbelastningen från försäljning och svinn. Vilka åtgärder som är aktuella tas fram i samråd med berörda butiker. Tillsammans med restauranger utföra ett försöksprojekt för att minska klimatbelastningen från försäljning och svinn. Vilka åtgärder som är aktuella tas fram i samråd med berörda restauranger. 2011 Programnämnd Barn och utbildning 2011 2012 2011 2012 2011 2012 Områden för fördjupning Denna första klimatplan för Örebro kommun lägger grunden för ett systematiskt arbete i riktning mot de beslutade målen. Den har dock tagits fram på relativt kort tid och utifrån tillgänglig kunskap 2009. Följande områden har identifierats som viktiga att arbeta med, utan att de är direkt kopplade till de nuvarande etappmålen för 2020: Hur ser färdplanen ut för att nå kommunens vision, att utsläppen av växthusgaser per person i Örebro ska vara på en nivå som inte äventyrar jordens klimat 2050? Vad måste göras idag och de närmaste decennierna? Vilka åtgärder är effektiva med hänsyn tagen till medborgarnas olika förutsättningar beroende på kön och ålder samt kulturella och socioekonomiska livsvillkor? Vilka möjligheter finns att inkludera en större del av vår totala klimatpåverkan i klimatmålet, t.ex. från matkonsumtion, flygresor och produkter? I första hand ska vi utveckla metoder för att förändra konsumtionen av livsmedel, men även ökat återbruk av produkter och återvinning av avfall är viktiga frågor. 35

Vilka åtgärder är effektiva för att minska lokala utsläpp av växthusgaser, t.ex. att öka markens kolbindande förmåga genom ändrad markanvändning? Vad kan uppnås genom att ta tillvara den näring som finns i avloppet? Detta handlar i första skedet om att följa aktuell forskning. Vilken roll har kommunikation och medborgardialog i förändringsarbetet? Hur ska kommunen agera för att få alla att dra åt samma håll? Hur kan kommunen utveckla kopplingen till den forskning kring klimatutmaningen som bedrivs vid universitet och högskolor? Hur ska kommunen agera för att anpassa samhället till de klimatförändringar som kommer att inträffa? Hur kan kommunen bli bättre på att ställa och följa upp klimatkrav i samband med offentlig upphandling? Detta gäller för klimatplanens alla fokusområden. 36

4. Från vision till verklighet Det tar lång tid innan det långsiktiga klimatmålet är uppnått. Klimatplanen syftar till att utveckla kommunen i rätt riktning. Ny kunskap tillkommer dock hela tiden. Klimatplanen måste därför ständigt hållas aktuell och vid behov omprövas. Ansvar, delaktighet och regelbunden uppföljning är viktiga faktorer för att åstadkomma förändringar. Ledning och ansvar Det är viktigt med ett tydligt ansvar för att driva och samordna arbetet, dels inom den kommunala organisationen, dels i samverkan med andra aktörer. Detta ansvar har kommunstyrelsen. I anslutning till respektive åtgärd anges vilken del av organisationen som ansvarar för genomförandet. Dessutom ansvarar varje nämnd, förvaltning och kommunalt bolag för att i sitt löpande arbete ta hänsyn till klimatplanens mål och principer. Klimatplanen är ett styrande dokument och ska utgöra underlag för verksamhetsplanering, budget och investeringsprogram. Samsyn och delaktighet Klimatplanen har växt fram i en process med olika kommunala förvaltningar och bolag samt andra delar av den offentliga sektorn, näringslivet och det civila samhället. Detta samarbete har resulterat i att en ny och viktig samsyn kring klimatutmaningen börjat växa fram. Detta processinriktade arbete bör fortsätta och om möjligt breddas till att omfatta fler aktörer. Huvudsyftet är att utbyta erfarenheter och säkerställa kunskapsuppbyggnad och kompetensutveckling på området för att med det som grund kunna prioritera rätt åtgärder. Ansvaret för detta ligger på kommunstyrelsen. Uppföljning och omprövning Effekten av olika åtgärder är i vissa fall svårbedömd. Därtill påverkas utvecklingen av en lång rad faktorer utanför kommunens kontroll. Regelbunden uppföljning är en förutsättning för att kunna bedöma effekten av gjorda insatser. Samtliga mål i klimatplanen är därför kopplade till indikatorer som relativt enkelt kan följas upp. Det är kommunstyrelsens uppgift att årligen presentera en utvärdering av utvecklingen på området för kommunen som helhet. Klimatbelastningen från den egna organisationen ska även redovisas i årsbokslutet för respektive nämnd och bolag. ansvarar för att ta fram riktlinjer för redovisningen under 2010 2011. Vid behov fattar kommunen beslut om nya prioriteringar. En revidering av planen ska vara genomförd senast 2014. 37

5. Läget i Örebro kommun 2008 I detta avsnitt ger vi först en sammanfattande bild av vilken klimatbelastning aktiviteter inom Örebro kommuns gränser ger upphov till. Därefter följer sammanfattningar av de underlagsrapporter som vi tagit fram för klimatplanens tre fokusområden energi, transporter och konsumtion av livsmedel. Läget i det geografiska området Örebro kommun 2008 Klimatplanen omfattar effekterna av vår energianvändning och av alla resor och transporter inom kommunens gränser. Klimatbelastningen från de sektorer som av olika skäl inte har tagits med, bl.a. matkonsumtion, utrikes flygresor och importerade produkter, är ungefär lika stora, se figur 5.1. Figur 5.1. Den totala klimatbelastningen från invånare och aktiviteter inom Örebro kommuns gränser är större än vad klimatplanen omfattar, totalt cirka 1,5 miljoner ton växthusgaser eller 11,4 ton per invånare och år. De utdragna tårtbitarna till vänster ingår inte i klimatplanen. 59 Importerade produkter netto 20% Vägtrafik 17% Utrikes flyg 7% Matkonsumtion 18% Uppvärmning exkl el 7% Elanvändning 31% En kartläggning av sektorerna energi och transporter inom kommunens gränser 2008 utgör bas för klimatplanen. Den sammanlagda klimatbelastningen för de områden planen omfattar uppgick 2008 till 841 000 ton, se figur 5.2. Räknat per invånare var klimatbelastningen 6,4 ton. Hur klimateffekten av el har beräknats framgår i avsnitt 6. 59 Klimatbelastningen från matkonsumtion och importerade produkter är hämtad från Naturvårdsverket 2008. Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. För flygets klimatpåverkan, se Åkerman, Jonas 2008. Klimatpåverkan från utrikes resor. TRITA-INFRA-FMS 2008:7. För elanvändningen används ett framåtblickande marginalperspektiv (se avsnitt 6) som resulterar i en klimatbelastning på 400 g koldioxid/kwh. 38

Figur 5.2. Klimatpåverkan per sektor i Örebro kommun 2008. 60 Uppvärmning exkl el 12% Vägtrafik 30% Elanvändning 58% Kartläggningen avser 2008. Men eftersom 2000 är basår för klimatmålen har vi utifrån tillgängliga energi- och transportdata räknat om läget 2008 till 2000 och justerat för förändring av befolkningen (målet gäller per invånare). Den sammanlagda klimatbelastningen mellan 2000 och 2008 har minskat med knappt 2 procent. Utsläppen från transporter har gått upp, medan de från energisektorn har minskat. Räknat per invånare har utsläppen minskat med 7,6 procent under perioden. Etappmålet 2020 med klimatplanens nuvarande avgränsning är 4,1 ton per invånare. Se figur 5.3. Figur 5.3. Utsläpp av klimatpåverkande gaser inom Örebro kommuns gränser 2000 och 2008, med målnivå för 2020 (ton koldioxid per invånare). 7,0 ton per invånare 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 transporter energi Målnivå 2020 2000 2008 2020 60 Sektorn uppvärmning exklusive el omfattar även industrins processenergi. För elanvändningen används ett framåtblickande marginalperspektiv (se avsnitt 6) som resulterar i en klimatbelastning på 400 g koldioxid/kwh. 39

Läget i organisationen Örebro kommun 2008 För egen och upphandlad verksamhet omfattar klimatplanen även konsumtion av livsmedel och resor utanför kommunens gränser. Till organisationen Örebro kommun räknas här egen verksamhet och de kommunala bolagen, men också områden som kommunen råder över indirekt. Via politiska beslut kan kommunen påverka andra offentliga aktörer, liksom kommunanställdas resor till och från arbetsplatsen. Sammantaget är det dock en liten del av klimatbelastningen som kommunen råder över, totalt ca 12 procent. Inom energisektorn är andelen högst, ca 18 procent, i trafiksektorn cirka 8 procent och för livsmedlen cirka 4 procent. 61 Hur den klimatbelastning kommunen råder över, sammanlagt 109 000 ton, fördelar sig framgår av figur 5.4. De olika delarna beskrivs närmare nedan. Figur 5.4. Fördelning av klimatbelastningen 2008 från organisationen Örebro kommun, inklusive de kommunala bolagen och viss del av upphandlade tjänster. Flyg 0,5% Livsmedel 10% Transporter exl flyg 17% Elanvändning 53% Uppvärmning exl el 20% Den sammanlagda klimatbelastningen från organisationen Örebro kommun har minskat med cirka 6 000 ton per år från 2000 till 2008. Räknat per invånare är minskningen 11 procent. 61 På transportområdet råder kommunen över en större andel om man även räknar in möjligheten att påverka andra aktörer genom transportsystemets utformning. 40

Mer om energisektorns utsläpp Detta avsnitt är en sammanfattning av underlagsrapporten Energi. Läget i det geografiska området Örebro kommun 2008 Kartläggningen av energiläget i Örebro kommun 2008 omfattar sektorerna byggnader och lokaler, industri samt transporter. Matkonsumtionen ingår inte. Tillförd energi Kartläggningen visar att den totala tillförda energin i berörda sektorer var 3 790 GWh 2008. El stod för 32 procent, bränslen till transportsektorn för 24 procent, bränslen till produktion av fjärrvärme för 35 procent och bränslen till övrig uppvärmning och industrin för 9 procent, se figur 5.5. Figur 5.5. Total tillförd energi i Örebro kommun 2008. Huvuddelen av biobränslet används inom fjärrvärmeproduktionen liksom torv, avfall (SAKAB) och spillvärme. 1400 1200 1000 [GWh] Industri Transporter Energisystemet 800 600 400 200 0 Olja Biobränsle Spillvärme Torv Kol Avfall El Bensin Diesel Flygfotogen Energianvändning Energianvändningen har kartlagts för ett antal olika kategorier, se figur 5.6. 62 Som figuren visar utgör fjärrvärmen en stor del av energianvändningen i flerbostadshus och lokaler. Elanvändningen är betydande i alla kategorier. El för uppvärmning finns främst i småhus. En del olja används fortfarande i småhus och inom industrin men är i övrigt nästan helt borta. Transportsektorn beskriver vi mer detaljerat i nästa avsnitt och den ingår därför inte här. I kategorin övrig elanvändning ingår t.ex. jordbruk, byggnadsverksamhet och kommunala verksamheter, bl.a. gatubelysning och avfallsverk och VA-verk. 62 Skillnaden mellan summan av tillförd energi i figur 5.5 och summan av använd energi i figur 5.6 beror främst på att Eon från Åbyverket säljer cirka 300 GWh el till det nordiska elnätet. Även förluster i t.ex. kraftvärmeverk och fjärrvärmenät gömmer sig i differensen. 41

Figur 5.6. Energianvändning (exklusive transporter) i Örebro kommun 2008. 600 [GWh] 500 400 300 200 Bio Fjärrvärme Hushållsel/driftel El-uppvärmning Olja, m.m. 100 0 Småhus Flerbostadshus-privata Flerbostadshus-Öbo Offentliga lokaler Privata lokaler Industri Övrig elanvändning Fjärrvärmesystemet i Örebro Fjärrvärmeproduktionen och fjärrvärmenätet i Örebro ägs av Eon. Eftersom fjärrvärmen står för en betydande del av energianvändningen är den en viktig fråga för klimatarbetet i Örebro. Fjärrvärmenätet är sammankopplat med näten i Kumla och Hallsberg. Figur 5.7. Kraftvärmeproduktion och leveranser i Örebro 2008. 1400 [GWh] Olja 1200 Torv Kol 1000 800 Avfall El Privata lokaler 600 Offent. lokaler 400 Biobränslen Flerbostadshus 200 0 Småhus Industri Tillförd energi Lev värme Producerad el Fjärrvärmeanslutningen är hög i Örebro tätort, 98 99 procent i innerstaden, och nätet byggs ut kontinuerligt. Genom energieffektiviseringar hos kunderna har levererad mängd värme sjunkit på senare år trots att fler byggnader anslutits. Som framgår av figur 5.7 domineras den tillförda energin av biobränsle, torv och avfall. Med avfall menas här främst spillvärme från SAKAB i Kumla. Åbyverket i Örebro 42

är ett kraftvärmeverk som producerar både el och värme, vilket ger en hög verkningsgrad (ca 95 procent). Torv, som är ett fossilt bränsle, står för en betydande del av tillförseln. En mindre mängd kol och olja används bland annat vid driftstörningar och drifttoppar. Klimatbelastningen från fjärrvärmen med den bränslemix som användes 2008 var 79 g CO 2 /kwh. Bränslemixen varierar ganska mycket mellan olika år, främst beroende på om det är en varm eller kall vinter. Energisektorns klimatbelastning Klimatbelastningen av energianvändningen i Örebro kommun (exkl. transporter) var 588 000 ton koldioxid 2008, fördelat på elanvändning 487 000 ton, fjärrvärmesystemet 54 000 ton, övrig användning av bränslen för uppvärmning och i industrin (direkta utsläpp) 47 000 ton. För fördelning på användare, se figur 5.8. Figur 5.8. Totala koldioxidutsläpp från energisektorn i Örebro kommun 2008. [kton] 140 120 100 80 60 40 20 Elsystemet Fjärrvärmesystemet Direkta utsläpp 0 Småhus Flerbostadshus-privata Flerbostadshus-Öbo Offentliga lokaler Privata lokaler Industri Övrig elanvändning Förändring 2000 till 2008 Klimatbelastningen från energisektorn för kommunen som helhet minskade 6 procent mellan 2000 och 2008, vilket per invånare räknat innebär en minskning med 12 procent. Den förändring som skett under perioden är att användningen av eldningsolja har minskat och att bränslemixen i fjärrvärmesystemet förändrats. Dessa minskningar balanseras dock till del av att elförbrukningen ökat. Läget i organisationen Örebro kommun 2008 Av klimatbelastningen från sektorn energi inom organisationen Örebro kommun kommer 10 procent från offentliga lokaler, 6 procent från Öbo (Örebrobostäder 43

AB) och 2 procent från Tekniska förvaltningens verksamheter (gatubelysning, vattenverk, avloppsverk, avfallsanläggning). 63 Totalt står alltså offentlig förvaltning för 18 procent av klimatbelastningen från energisektorn. Andelen av energianvändningen är högre, cirka 26 procent. Den energi som används av kommunen är alltså mindre klimatbelastande än genomsnittet (vilket beror på en hög andel fjärrvärme). Förändring 2000 till 2008 Med de data som finns tillgängliga från Kommunfastigheter, Tekniska förvaltningen och de kommunala bolagen Örebrobostäder och Örebroporten har klimatbelastningen från energisektorn minskat med 7 100 ton per år mellan 2000 och 2008, vilket per invånare räknat innebär en minskning med 14 procent. Användningen av el, fjärrvärme och eldningsolja har minskat. Lokal tillförsel av förnybar energi Eftersom klimatplanen räknar på effekten av använd energi inom kommunens gränser spelar det ingen roll om tillförseln sker lokalt eller någon annanstans. I korthet ser den förnybara tillförseln inom kommunens gränser ut så här: Bioenergi används framför allt vid Åbyverket, som producerar både el och fjärrvärme. Denna användning är den helt dominerande tillförseln av förnybar energi inom kommunens gränser. Biogas produceras i dagsläget vid avloppsreningsverket, avfallsdeponierna och vid en anläggning som rötar jordbruksgrödor vid Atleverket. Sammanlagt produceras cirka 78 GWh per år när anläggningen vid Atleverken är i full drift. Det finns ett tiotal vindkraftverk i kommunen med en beräknad årlig elproduktion på 4,6 GWh. Bäst förutsättningar för etablering av vindkraftverk finns i östra delarna av kommunen och i Kilsbergen. I kommunen genererades 12 GWh el från vattenkraft 2003. Det bedöms inte finnas någon potential för utökning av vattenkraften. Tillförseln av solenergi i form av solceller och solfångare är blygsam, sammanlagt 1,7 GWh per år. Eon levererade 12 GWh fjärrkyla 2008. Fjärrkylan väntas öka markant de närmsta åren. 63 Till offentliga lokaler räknas även Akademiska hus, Svenska kyrkan och Länsgården. 44

Mer om transportsektorns utsläpp Detta avsnitt är en sammanfattning av underlagsrapporten Transporter. Läget i det geografiska området Örebro kommun 2008 Transportsystemets klimatpåverkan är en produkt av tre faktorer: 1) drivmedlens innehåll av fossilt kol 2) fordonens energieffektivitet 3) antal körda kilometer När det gäller drivmedlens klimateffekter använder vi samma utsläppsfaktorer som i de nationella beräkningarna. 64 De inkluderar inte bara utsläpp ur avgasröret utan även den klimatbelastning som uppkommer vid produktion av drivmedlen. De drivmedel som förbrukas inom kommunens gränser domineras helt av fossila bränslen (bensin och diesel). Praktiskt taget all bensin har en etanolinblandning på 5 procent. När det gäller fordonens energieffektivitet finns följande uppgifter: Medelförbrukningen för personbilar registrerade i Örebro kommun 2008 var 221 g CO 2 /km. 65 Bilarnas förbrukning avser blandad körning, dvs. både landsvägs- och stadstrafik. På landsväg är förbrukningen lägre och i stadstrafik högre än genomsnittet. Körsätt och hastigheter påverkar de verkliga utsläppen. När det gäller tung trafik används 897 g CO 2 /km som medelutsläpp. Även här avser siffrorna förbrukning vid blandad körning. Samtliga tunga fordon antas vara dieseldrivna. Antal körda kilometer har, med hjälp av trafikflödesdata från kommunen och Trafikverket, beräknats för tunga och lätta fordon på vägarna inom Örebro kommun 2008. Utifrån kartläggningen av körsträckor och medelförbrukning beräknas transportsektorn i Örebro kommun kräva en energitillförsel på 859 GWh, varav bensin 61 procent och diesel 39 procent. Utifrån kännedom om trafikarbete, fordon och drivmedel beräknas den samlade klimatbelastningen från motordrivna transporter på vägar inom Örebro kommuns gränser 2008 till 236 000 ton, se tabell 5.1 och figur 5.9. 64 Index över nya bilars klimatpåverkan 2008. Naturvårdsverket i samarbete med Vägverket och Konsumentverket. Rapport 5946. 65 Medelförbrukningen i Örebro kommun ligger mycket nära det nationella genomsnittet. De nya bilar som säljs är mer energieffektiva än dagens medelbil, men detta får genomslag på den totala bilparken först på längre sikt. Sammantaget utgjorde miljöfordonen drygt 3 procent av antalet registrerade fordon i Örebro kommun 2008. Andelen personbilar med dieselmotor uppskattas till 8 procent. 45

Figur 5.9. Vägtrafikens utsläpp av koldioxid 2008 fördelat på väg- och fordonstyp. tunga fordon stadsgator 6% tunga fordon övrig landsväg 3% tunga fordon nationella vägnätet 25% personbilar nationella vägnätet 35% personbilar kommunala gator 21% personbilar övrig landsväg 9% Tabell 5.1. Klimatbelastning från motordrivna transporter i Örebro kommun 2008 (tusen ton koldioxid; procentuellt bidrag inom parentes). Nationella vägnätet A Övriga landsvägar B Kommunala vägnätet C Summa Personbilar 82 (35%) 22 (9%) 50 (21%) 154 (66%) Tunga fordon 60 (25%) 8 ( 3%) 14 ( 6%) 82 (34%) Summa 142 (60%) 30 (13%) 64 (27%) 236 (100%) A Här ingår E18, E20 och riksväg 50, 51 och 52. B Övriga vägar utanför Örebro tätort, inklusive enskilda vägar. Trafikarbetet har justerats upp drygt 9 procent jämfört med uppmätta flöden eftersom visst trafikarbete sker på mindre och enskilda vägar som saknar flödesdata. C Vägar/gator inom Örebro tätort (Europavägen oräknad). Trafikarbetet har justerats upp 5 procent jämfört med uppmätta flöden eftersom visst trafikarbete sker på gator utan flödesdata. Till utsläppen från vägtrafiken ska läggas 15 000 ton per år från arbetsmaskiner och redskap, som i utsläppsstatistiken ofta räknas till transportsektorn, men inte är en del av vägtrafiken. Även spårbunden trafik ger upphov till viss klimatbelastning, men där saknar vi för närvarande data. De som bor i Örebro kommun ger upphov till relativt omfattande utsläpp av klimatpåverkande gaser i samband med flygresor. För närvarande saknas data om örebroarnas utrikesresor, men om örebroaren reser i samma omfattning som medelsvensken uppgår utsläppen till följd av detta till cirka 107 000 ton per år alltså motsvarande nära hälften av all vägtrafik inom kommunens gränser. 66 66 Åkerman, Jonas 2008. Klimatpåverkan från utrikes resor. TRITA-INFRA-FMS 2008:7. 46

Förändring 2000 till 2008 Utifrån 2008 års data har utsläppen beräknats för 2000, med hjälp av följande antaganden: Drivmedlens klimatpåverkan och fordonens genomsnittliga energianvändning har varit oförändrad. Trafikarbetet på Vägverkets vägnät (utanför staden) har ökat med 21 procent för tunga fordon och 11 procent för lätta fordon. I staden har trafikarbetet antagits vara oförändrat. Detta innebär att klimatbelastningen beräknas ha ökat med drygt 10 procent under perioden. Räknat per invånare blir dock ökningen mindre, drygt 3 procent. Läget i organisationen Örebro kommun 2008 De utsläpp från transportsektorn som kommunen råder över utgör tillsammans 20 500 ton per år (2008), med följande fördelning: Utsläppen från resor i tjänst (exklusive flyg) i kommunen och de kommunala bolagen beräknas till 1 500 ton per år. När det gäller flygresande i tjänsten känner vi endast till kostnad för biljetter och logi. Med antagande om genomsnittligt pris och reslängd beräknas klimatbelastningen till cirka 500 ton per år. Resorna till och från arbetet är en stor del av den klimatbelastning Örebro kommun som organisation ger upphov till. Den enkät som gjordes i november 2009 som del av Cero-analysen visar att anställda vid Örebro kommun reser totalt ca 6 miljoner mil till och från arbetet per år och ungefär halva reslängden är bilresor. Klimatbelastningen av detta beräknas till ca 6 900 ton 2008. 67 Den linjelagda kollektivtrafiken med buss inom kommunens gränser var 2008 helt dieseldriven och gav då upphov till 6 700 ton koldioxid, varav 3 900 ton i stadstrafiken. I brist på underlag ingår inte den särskilda kollektivtrafiken (färdtjänst, skolskjutsar m.m.). Diverse transporter i egen regi och av inhyrda entreprenörer (t.ex. gräsklippning, avfallshämtning, snöröjning) samt tunga fordon i utbildningsverksamhet beräknas sammantaget ge upphov till cirka 4 900 ton koldioxid per år 2008. Förändring 2000 till 2008 I brist på bättre data antas det kommunala transportarbetet ha ökat i samma utsträckning som befolkningen mellan 2000 och 2008. Antalet utbudskilometer i kollektivtrafiken har dock minskat något. Användningen av etanol och biogas har ökat från noll till nuvarande nivå under perioden och ersatt fossila drivmedel. Nettoeffekten av detta är att klimatbelastningen från transporter i egen verksamhet har varit oförändrade under perioden, men minskat med 6 procent per invånare. 67 Årlig reslängd från Cero-analysen, medelbil i fråga om utsläpp; 0,221 kg koldioxid/km. 47

Mer om livsmedelkonsumtionens utsläpp Detta avsnitt är en sammanfattning av underlagsrapporten Livsmedel. Läget i det geografiska området Örebro kommun 2008 En genomsnittlig svensk konsumerar ungefär 800 kg livsmedel per år, varav cirka 100 kg utgörs av drycker. Fördelning mellan viktiga produktgrupper visas i figur 5.10. Det saknas dock uppgifter specifikt för Örebro kommun. Om Örebroarna konsumerar som medelsvensken var klimateffekten av vårt ätande drygt 2 ton koldioxid-ekvivalenter per person 2003. 68 Med en befolkning på 132 000 invånare (2008) medför konsumtionen av livsmedel inom kommunens gränser en klimatbelastning på 264 000 ton, vilket är ungefär lika mycket som från vägtrafiksektorn. Figur 5.10. Medelkonsumtion av olika livsmedel i Sverige (kg/person). Källa: Jordbruksverkets årsbok. 160 140 120 100 kg/person 80 60 40 20 0 Mejeriprodukter Smör, margarin, olja Kött Fisk Ägg Potatis Grönsaker Frukt Bröd och cerealier Socker Klimatpåverkan för olika livsmedel Det saknas en standardiserad metod för att mäta matens klimatpåverkan. 69 De analyser som finns visar på stora skillnader mellan olika typer av livsmedel, framför allt mellan animaliska och vegetabiliska produkter, se figur 5.11. Kött hör till de livsmedel som har störst klimatpåverkan, men det är stor skillnad mellan kött från olika djurarter och hur de har fötts upp. Några exempel på 68 Naturvårdsverket 2008. Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. Varje ton livsmedel vi konsumerar ger upphov till en klimatbelastning på cirka 2,5 ton koldioxid-ekvivalenter. 69 Det som generellt saknas i beräkningarna är de indirekta effekter som förändrad markanvändning orsakar. Omvandling av regnskog till jordbruksmark får stora negativa konsekvenser för klimatet, medan ökad inlagring av kol i naturbetesmarker istället får en positiv klimateffekt. 48

klimatbelastning (koldioxid-ekvivalenter/kg): nötkött (svenska djur) 17 22 kg, griskött 5 kg, kyckling 1 4 kg. Vi konsumerar cirka 172 kg mejeriprodukter per person och år i Sverige. 70 Om man räknar om mejeriprodukterna (fil, yoghurt, grädde, smör, fetter, ost, och mjölkpulver) till den volym mjölk de motsvarar så konsumerar vi cirka 360 liter mjölk per person och år. 71 Klimatpåverkan från mjölken kommer i första hand från djurhållningen, men även transporter bidrar. Några exempel på klimatbelastning (koldioxid-ekvivalenter/kg): ost 10 kg, mjölk 1 kg. Klimatpåverkan från fisk är jämförbar med den från gris och kyckling. Marknaden för fisk och skaldjur är globaliserad och produkter transporteras ofta långt. Trots det sker den huvudsakliga klimatpåverkan vid själva fångsten, genom båtarnas bränsleförbrukning. För odlad fisk är det fodret som är mest avgörande. Den odlade fisk som konsumeras i Sverige (framför allt lax) har i allmänhet fötts upp på foder från viltfångad fisk och har därför hög klimatbelastning. Några exempel på klimatbelastning (koldioxid-ekvivalenter/kg): vildfångad torsk 7 kg, odlad lax 5 kg, inlagd sill 2 kg. Generellt sett är klimatpåverkan per kg mycket mindre för vegetabiliska livsmedel än för animaliska, men det finns undantag. Produktionssättet inom jordbruket är viktigt för hur stor klimatbelastningen blir, men eftersom många vegetabiliska varor står för ganska små utsläpp så blir andra led i livsmedelskedjan, som till exempel transporter, relativt viktigare. Några exempel på klimatbelastning (koldioxid-ekvivalenter/kg): svenska växthustomater 3 5 kg, ris 1,5 6 kg, frilandstomater 0,8 kg, potatis 0,3 kg, spannmål 0,3 0,5 kg, morötter 0,2 0,7 kg, Vid jämförelser mellan ekologiska och konventionella produkter har forskningen visat att de ekologiska matvarorna totalt sett har en mindre negativ miljöpåverkan men att jämförelsen inte är tillförlitlig för livsmedelskvalitet, djurhälsa och klimateffekter. När det gäller konventionella produkter är det främst användningen av handelsgödsel och växtskyddsmedel som gör att den totala miljöpåverkan blir högre. Den ekologiska produktionen ger i snitt lägre avkastning per hektar, men i gengäld används inte handelsgödsel och växtskyddsmedel. När det gäller klimatmärkning pågår utveckling av olika system. Kvalitativa klimatmärkningar innebär att producenten måste följa vissa kriterier för få klimatmärka sin vara. Kvantitativa märkningssystem anger produktens utsläpp ur ett livscykelperspektiv och anges i siffror. I Sverige är det framförallt den kvalitativa märkningen som utvecklas för olika områden. 72 70 Svensk mjölk. 71 SIK. 72 www.klimatmarkningen.se 49

Figur 5.11. Olika livsmedels klimatpåverkan. Källa: SIK Rapport 776, 2008. kg CO2-ekv/kg 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Lök Morötter Äpplen Sallad Bruna bönor Vårvete Havre Mjölk Kyckling Tomat (växthus) Gurka (växthus) Griskött Ost Nötkött (mjölkgård) Nötkött (köttdjur) Eftersom klimatpåverkan från olika råvaror varierar så kraftigt blir valet av ingredienser, framförallt mängden kött, avgörande för en måltids klimatpåverkan. Beräkningar som gjorts på veckomatsedlar visar att enkla anpassningar av befintliga eller snarlika recept, t.ex. att byta ut en del av köttet i köttfärssåsen mot bönor och morötter, kan minska klimatbelastningen med 30 procent. 73 Att byta ut köttmåltider mot vegetariska måltider ger ännu större effekt. För att påverka val av produkter kan varuplacering i butik vara ett effektivt instrument. Studier som gjorts på försäljningen av ekologiska, närodlade och klimatsmarta produkter visar att aktiv placering kan öka försäljningen med i genomsnitt 10 procent. 74 Utsläppens fördelning på varugrupper I de svenska miljöräkenskaperna har den samlade konsumtionen i kronor delats upp på ett antal varugrupper och för varje grupp har genomsnittlig klimatpåverkan beräknats. Det ger en generell bild av hur utsläppen fördelar sig mellan olika varor, se figur 5.12. I beräkningarna ingår produktionen av maten och transporter till butik, men inte hushållens inköpsresor eller energiåtgång för tillagning och förvaring, inte heller utsläppen från förändrad markanvändning (det senare gör att köttets bidrag underskattas). 73 Personlig ref. Johanna Björklund. 74 Personlig ref. Niklas Öman, vid Nordiska Detaljhandelshögskolan. 50

Figur 5.12. Matkonsumtionens klimatpåverkan fördelat på varugrupper (ton koldioxidekvivalenter per person och år). Svinn och avfall En förhållandevis stor del av all mat som produceras och förädlas äts aldrig upp. Omfattningen på svinnet är osäker och varierar beroende på produkt, men uppskattas till mellan 10 och 50 procent i hela kedjan, med lägre värden för lagringsdugliga bulkprodukter och högre värden för känsliga färskvaror. Den totala mängden onödigt matavfall per år från svenska hushåll har beräknats till cirka 900 000 ton, eller 100 kg per person. Omräknat till Örebro kommun innebär det att svinnet ger upphov till en årlig klimatbelastning på 27 000 ton koldioxidekvivalenter. 75 Om matavfallet används för produktion av biogas minskar klimatpåverkan för avfallet något, men eftersom den största delen av livsmedlens klimatpåverkan sker i själva produktionsledet är det viktigast att rikta in sig på att minska svinnet i hela livscykeln. Svinnet i svenska livsmedelsbutiker uppgår till mer än 100 000 ton mat per år, enligt nyckeltal från branschorganisationen Avfall Sverige. För Örebro kommuns del innebär det att butikerna ger upphov till cirka 1 500 ton svinn per år vilket motsvarar cirka 3 000 ton koldioxid-ekvivalenter. För svinnet i restauranger finns också beräkningar från Avfall Sverige. För Örebro kommuns del innebär det att restaurangerna ger upphov till ett svinn på cirka 1 000 ton per år, vilket motsvarar cirka 2 000 ton koldioxidekvivalenter. 76 75 Klimatavtryck från hushållens matavfall, Konsumentföreningen Svea 2008. Varje ton svinn från hushållen ger upphov till en klimatbelastning på cirka 2 ton koldioxid-ekvivalenter. 76 Siffran är preliminär de antaganden som gjorts behöver verifieras. 51