Datum 2014-06-02 Sida 1 (3) Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Reviderat sjukresereglementet enligt bilaga b) godkänns.

I ~. Landstinget II DALARNA Central förvaltning Ekonomienhet '&laga LS S boa BESLUTSUNDER(AG Landstingsstyrelsen Datum 2014-06-02 Sida 1 (3) Dnr LD14/00582 Uppdnr 746 2014-05-12 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2014-06-02 Landstingsstyrelsen 2014-06-16--17 Landstingsfullmäktige Förändringar i sjukresereglementet Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Reviderat sjukresereglementet enligt bilaga b) godkänns. Sammanfattning Landstinget Dalarnas reglemente för sjukresor har genomgått översyn och förslag till förbättringar har tagits fram. Det viktigaste förslaget innebär att underlätta för patienter som behöver intyg för att få ersättning för sjukresor med taxiispecialfordon under en längre period. Ett andra förbättringsförslag ger rätt till sjukresa till vårdcentral i annat län förutsatt att särskilt vårdavtal träffats med Landstinget Dalarna och att den ligger närmare än närmaste vårdcentral inom Dalarna. I övrigt föreslås textändringar och korrigeringar av mindre art. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag (inkl bilaga Specialintyg) b) Förslag till nytt reglemente c) Rapport - reglemente för sjukresor d) Protokollsutdrag AU 2014-05-12 53 Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Arbetet med översynen av sjukresereglementet har tagit hänsyn till synpunkter från vårdpersonal, sjukreseresenärer, administrativt sjukreseansvariga på Dalatrafik och ansvariga för Landstingets styrning och ekonomi. Resenärernas synpunkter 2013 gällde 300 av de totalt 128 635 sjukresorna (0,2 %), dvs. en mycket liten andel av den totala mängden resor. Synpunkterna innehåller även beröm. Det förändringsbehov som utifrån genomlysningen framstått som mest angeläget att åtgärda är att svårt sjuka upplever det som besvärligt att behöva begära intyg för varje vård resa till olika kliniker, som kan vara vårdgivare under en längre sjukdomsperiod. Möjlighet att skriva intyg för längre tid (max 12 mån) finns sedan tidigare men vårdgivare som intygar behovet av sjukresa bekostar då alla sjukresor oavsett vart patienten reser, varför vårdgivaren väljer att inte intyga för långa perioder. Postadress Box 712 79129 Falun \ Besöksadress Vasagatan 27 Falun t Kontakt 023-490000 Org.nr: 232100-0180 \.- / Handläggare SundelI Therese 023-490954 070-4177670 Therese.Sundell@LtDalarna.se

Landstinget Dalarna Central förvaltning BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum Dnr 2014-06-02 LD14/00582 Sida 2 (3) Förbättringsförslaget innebär att intygsförfarandet förenklas för svårt sjuka som behöver intyg för att få ersättning för sjukresor med taxiispecialfordon under en längre period. Ett speciellt intyg har tagits fram som endast ska kunna utfärdas av utsedd behörig personal på den klinik där patienten i huvudsak behandlas. Kostnaden för resor med stöd av detta intyg ska genom förfarandet inte drabba intygsskrivande vårdenhet utan fördelas på de olika behandlande enheterna. En manual för vårdpersonalen om hur intyget ska användas tas fram av trafikhandläggaren. Ett annat förbättringsförslag är att låta den som bor närmare en vårdcentral i annat län, där särskilt vårdavtal träffats med Landstinget Dalarna, ska ha rätt till sjukresa till denna vårdcentral, förutsatt att den ligger närmare än närmaste vårdcentral inom Dalarna. Övriga förbättringsförslag är textändringar och korrigeringar av mindre art som bl.a. syftar till att säkerställa att den lagtext som ligger till grund för reglementet är korrekt återgiven och att i övrigt förtydliga reglementets regler. Två omvärldsanalyser har genomförts i samband med översynen av sjukresereglementet. Den ena avser högkostnadsskydd och egenavgifter och den andra hur andra län bedömer behovet av sjukreselegitimering då man redan har färdtjänsttillstånd. Patientperspektiv Förbättringsförslagen kommer att underlätta för sjukresenärer. Det föreslagna intyget kommer att göra det lättare för svårt sjuka patienter som behöver använda sjukresor under en längre sjukdomsperiod. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Kostnaderna kan komma att öka eftersom det intyg en verksamhet skriver i mindre grad belastar den egna verksamheten. Omfattningen är dock svår att bedöma och nyttan för patienterna bör överväga. Övriga rekommenderade förbättringsförslag bedöms inte medföra några kostnader. Miljö Sjukresor med taxiispecialfordon innebär negativa miljökonsekvenser i högre utsträckning än sjukresor i allmän kollektivtrafik. Föreslagen förändring för patienter som förmodligen inte kan komma ifråga för resor med kollektivtrafik skulle kunna medföra en något större miljöbelastning eftersom det i dessa fall finns behov av taxiispecialfordon. Övriga rekommenderade förbättringsförslag förtydligar att det främst är resor med kollektivtrafik som ska användas vid sjukresor, när så är möjligt, vilket är positivt för miljön.

Landstinget Dalarna Central förvaltning BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum Dnr 2014-06-02 LD14/00582 Sida 3 (3) Juridik Förslagen omfattar förtydliganden, som bl.a. syftar till att säkerställa att den lagtext som ligger till grund för reglementet är korrekt återgiven. Samverkan med fackliga organisationer Information enligt MBA 10 äger rum 2014-05-21. Uppföljning Sjukresereglementet revideras vid behov och dess konsekvenser följs upp av landstingets trafikhandläggare.

Bilaga 1 I Landstinget DALARNA SPECIALINTYG Gällande sjukresa med taxiispecialfordon (sjukbil) Intyget avser sjukresor under en längre tidsperiod, dock längst 12 månader. Detta intyg medför att intygsskrivande enhet endast belastas för de sjukresor som patienten gör till/från denna klinik. Intyget gäller för datum/perioden: fr.o.m.: t.o.m.: Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefonnummer: Ort: D Härmed intygas att ovanstående patient, med hänsyn till sin medicinska, fysiska eller psykiska hälsa inte förmår resa med allmänna färdmedel och skall beredas möjlighet till sjukresa med taxiispecialfordon (sjukbil). Övrigt intygas enligt ovan D Ledsagare medges i taxiispecialfordon Anmärkning: D Samåkning medges inte (s.k. ensamåkare) Klinik/basenhet: Kostnadsställe: Intygsgivarens underskrift: Namnförtydligande Telefonnummer: ------------- Fax nr: ---------------- Skickas/faxas till: AB Dalatrafik, Box 833,781 28 Borlänge Fax 0243-625 96 Telefonnummer: 0243-625 94 el 0243-625 93

REGLEMENTE FÖR SJUKRESOR I LANDSTINGET DALARNA Gäller från 2014-XX-XX Landstingsfullmäktige 2014-XX-XX, xx

Innehåll 1 INLEDNING... 4 1.1 Utgångspunkter för regelverket... 4 2 PERSONER SOM HAR RÄTT TILL RESEERSÄTTNING... 4 2.1 Utlandssvensk... 4 2.2 Asylsökande... 4 2.3 EU/EES länder... 5 2.4 Nordiska länder... 5 3 DEFINITIONER... 5 3.1 Kollektivtrafik... 5 3.2 Definition sjukresa... 5 3.3 Definition sjuktransport... 5 3.4 Definition vårdgivare... 6 3.5 Definition vårdenhet... 6 3.6 Vårdenhetens ansvar... 6 3.7 Vårdtagarens ansvar... 6 3.8 Personer med beviljad färdtjänst... 6 4 ERSÄTTNINGSBERÄTTIGADE RESOR... 6 5 ERSÄTTNING FÖR RESA TILUFRAN VARDGIVANDE ENHET... 7 5.1 Vård inom Dalarna... 7 5.2 Högspecialiserad vård utanför Dalarna... 8 5.3 Vårdgaranti... 8 5.4 Valfrihetsvård... 8 5.5 Akut sjukvård utanför Dalarna... 8 6 REGLER FÖR RESEKOSTNADSERSÄTTNING... 8 6.1 Resa i allmän kollektivtrafik... 8 6.2 Resa med privat bil... 9 2

6.3 Resa med sjukreselinje... 1O 6.4 Resa med taxi eller specialfordon i servicetrafik... 10 6.5 Resa med inrikes flyg... 11 7 ERSÄTTNING, EGENAVGIFT OCH HÖGKOSTNADSSKYDD... 11 8 LEDSAGARE... 11 9 SJUKT BARN... 11 10 UTBETALNING AV RESEERSÄTTNING... 12 11 UTOMLÄNSPATIENTER... 12 12 SÄRSKILDA REGLER... 12 12.1 Rehabilitering utomlands... 12 12.2 Donator... 12 12.3 Förebyggande hälsovård... 12 12.4 PatientutbildningIInformation... 12 12.5 Tillhandahållande av hjälpmedel... 13 12.6 Optiker och frisör... 13 12.7 Vård utomlands... 13 13 OMPRÖVNING AV BESLUT OM RESEERSÄTTNING... 13 14 YTTERLIGARE FÖRESKRIFTER... 13 Bilaga till reglemente för sjukresor i Landstinget Dalarna... 14 3

1 INLEDNING Reglemente för sjukresor i Landstinget Dalarna utgår från Lag (1991 :419) om resekostnadsersättning vid sjukresor (definition sjukresa se avsnitt 4 Ersättningsberättigade resor). 1.1 Utgångspunkter för regelverket 1. Landsting och kommuner som inte tillhör något landsting (sjukvårdshuvudmän) ska, i fråga om personer som är försäkrade för bosättningsbaserade förmåner enligt 4 och 5 kap. socialförsäkringsbalken, lämna ersättning för resekostnader. 2. Resekostnadsersättning enligt 1 beräknas enligt de grunder som sjukvårdshuvudmannen bestämmer. Lag (1995:1488). 3. Frågor om resekostnadsersättning enligt denna lag prövas, efter ansökan om sådan ersättning, av den sjukvårdshuvudman inom vars område sökanden är bosatt. Ersättningen betalas av sjukvårdshuvudmannen 4. Om en internationell överenskommelse om social trygghet innefattar åtagande för Sverige att svara för resekostnader i samband med sjukresor, skall ersättning för dessa kostnader lämnas av den sjukvårdshuvudman inom vars område vård för sjukdomen har getts 2 PERSONER SOM HAR RÄTT TILL RESEERSÄTTNING Rätt till ersättning vid sjukresor har personer som är försäkrade för bosättningsbaserade förmåner enligt 4 och 5 kap. socialförsäkringsbalken och ar folkbokförda i Dalarnas lan, eller personer som omfattas aven internationell överenskommelse om social trygghet. 2.1 Utlandssvensk Svenska medborgare som är av svensk arbetsgivare utsänd persons familjemedlem, samt missionär, präst eller volontär i utvecklingsland vid akut och vid planerad öppen och sluten sjukvård under vistelse i Sverige. Svensk medborgare, bosatt utanför EU/EES-området eller i land med vilket Sverige inte har någon konvention, i samband med akut sjukvård. Vården skall sökas i det landsting där vårdbehovet uppkom. Svensk medborgare bosatt inom EUlEES-området följer regelverk som gäller för EUlEES-länder. 2.2 Asylsökande Landstinget ersätter kostnader för vård- och behandlingsresor för asylsökande som är inskrivna vid någon av Migrationsverkets förläggningar i Dalarna. Saknas giltigt LMA 1-kort (eller LMA-kvitto) har person inte rätt till ersättning för sjukresa. 1 LMA ar lagen om mottagande av asylsökande. 4

Landstinget I.. DAlARNA Bilaga 1 SPECIALINTYG Gällande sjukresa med taxi/specialfordon (sjukbil) I~tyget avser sjukreso~ under en längre tidsperiod, dock längst 12 månader. Detta intyg medför aft intygsskrivande enhet endast belastas för de sjukresor som patienten gör till/från denna klinik. Intyget gäller för datum/perioden: fr.o.m.: t.o.m.: Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefonnummer: Ort: CJ Härmed intygas att ovanstående patient, med hänsyn till sin medicinska, fysiska eller psykiska hälsa inte förmår resa med allmänna färdmedel och skall beredas möjlighet till sjukresa med taxiispecialfordon (sjukbil). Övrigt intygas enligt ovan C] Ledsagare medges i taxi/specialfordon ej Anmärkning:. Samåkning medges inte (s.k. ensamåkare) Klinik/basenhet: Kostnadsställe: ------------------- Intygsgivarens underskrift: Nam nförtyd ligan d e Telefonnummer: -------------------- Fax nr: ---------------------- Skickas/faxas till: AB Dalatrafik, Box 833, 781 28 Borlänge Fax 0243-625 96 Telefonnummer: 0243-625 94 el 0243-625 93

2.3 EUIEES länder Kostnader för resor i samband med akut vård och i vissa fall annan medicinsk nödvändig vård som är styrkt med giltig EU-kort alternativt provisoriskt intyg för EU-kort, ersätts enligt samma regler som för boende i Dalarna. Saknas giltigt EU-kort, har person inte rätt till ersättning för sjukresa. 2.4 Nordiska länder Enligt den Nordiska konventionen svarar värdlandet för merutgifterna för hemresan till patientens hemsjukhus/motsvarande. Läkarintyg skall alltid styrka behovet av transport. 3 DEFINITIONER 3.1 Kollektivtrafik Kollektivtrafik är i förväg organiserade, regelbundet tillgängliga transporter som erbjuds allmänheten eller en särskild personkrets enligt givna regler. Definitionen omfattar följande huvudgrupper: Allmän kollektivtrafik som erbjuds allmänheten via tidtabeller och annan information. Trafiken kan vara linjebunden eller vara helt eller delvis anropsstyrd. Anropsstyrd trafik är trafik som endast körs när någon i förväg beställt att få resa. Servicetrafik kräver någon form av tillstånd. I denna huvudgrupp ingår bl a sjukresor. Trafiken kan vara linjebunden eller anropsstyrd och utförs i regel med särskilt anpassade färdmedel (taxi eller specialfordon). Resor i servicetrafik måste beställas via beställningscentral. 3.2 Definition sjukresa Sjukresa är - en resa som sker från respektive till en persons folkbokföringsadress vid besök hos en vårdenhet för vård och behandling, enligt ersättningsberättigade resor under punkten 4 i detta reglemente. - sådan vård- och behandlingsresa för vilken patienten har haft eller kommer att få en kostnad och där landstinget enligt lag är skyldig att lämna resekostnadsersättning och där vårdgivande enhets beslut om ersättning och färdmedelsval grundas på en bedömning utifrån medicinsk kompetens. 3.3 Definition sjuktransport En sjuktransport är en transport där en patient i sluten vård förflyttas från en vårdgivande enhet till en annan för att få fortsatt vård och behandling, s.k. överflyttningstransport. Dessa transporter regleras i hälso- och sjukvårdslagen och är särskilt anordnade transporter som utförs av ambulanssjukvården. 5

3.4 Definition sjukvårdshuvudman Med sjukvårdshuvudman avses statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för. 3.5 Definition vårdenhet Med vårdenhet, vårdgivande enhet eller vårdinrättning avses organisatorisk enhet som tillhandahåller hälso- och sjukvård. Vårdenhet kan vara t.ex. vårdcentral, sjukhus, klinik, basenhet, mottagning, vårdavdelning eller motsvarande. 3.6 Vårdenhetens ansvar Vårdgivande enhet skall alltid intyga, enligt fastställd blankett, om sjukresa måste ske med taxi eller specialfordon i servicetrafik med hänsyn till patientens medicinska, fysiska och psykiska hälsotillstånd. Intyg, som medger avsteg från fastställda regler för ersättning, får endast utfärdas av behörig person anställd vid vårdenhet inom Landstinget Dalarna. Stor restriktivitet skall tillämpas vid utfärdande av intyg. Intyg kan avse enstaka resa eller resor under en viss begränsad tidsperiod, dock längst 12 månader. Intygande vårdenhet är alltid kostnadsansvarig. 3.7 Vårdtagarens ansvar Det är vårdtagarens ansvar att planera sin resa till och från ett planerat besök för vård och behandling. Det är också vårdtagarens ansvar att informera sig om de regler som gäller för sjukresor enligt detta reglemente. Vårdtagaren skall, med intyg från vårdgivande enhet, alltid kunna styrka behovet av sjukresa med taxi eller specialfordon i servicetrafik. Vårdtagaren är själv betalningsansvarig om behovet inte är styrkt för resa i servicetrafik. 3.8 Personer med beviljad färdtjänst Personer med giltigt färdtjänsttillstånd, beviljas resa i servicetrafik enligt vad som framgår av legitimeringen för färdtjänsten. Om särskilt intyg utfärdat av vårdenhet finns gäller detta. Personer med färdtjänst behöver inte styrka resa med privat bil för att få reseersättning. 4 ERSÄTTNINGSBERÄTTIGADE RESOR I lagen om resekostnadsersättning vid sjukresor (SFS 1991 :419) regleras när reseersättning skall utgå. Samtidigt anges att resekostnadsersättning beräknas enligt de grunder sjukvårdshuvudmannen fastställer. Ersättning för reskostnader skall lämnas vid sådan vård och behandling som avses 1. samband med öppen hälso- och sjukvård som anordnas av ett landsting eller en kommun som inte ingår i ett landsting eller i samband med sjukhusvård, 6

2. i samband med rådgivning om födelsekontrollerande verksamhet m.m. som ersätts enligt föreskrifter som regeringen meddelat, 3. vid resor till och från sjukhus eller läkare som föranleds aven undersökning enligt förordningen (1975: 1157) om ersättning för vissa läkarutlåtanden m.m., 4. i samband med tillhandahållande av hjälpmedel åt handikappad, 5. i samband med tandvård som avses i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd, 6. vid besök som med anledning av sjukdom görs hos läkare inom studerandeorganisationernas hälsovård, för vilken statsbidrag betalas ut av högskolestyrelse, 7. i samband med konvalescentvård som ges i konvalescenthem som har tagits upp på förteckning som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, 8. vid besök för sjukvårdande behandling som ges i omedelbart samband med insats enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 9. vid besök för sjukvårdande behandling som ges med stöd av bestämmelserna om den kommunala hälso- och sjukvården i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). I fråga om resekostnader enligt första stycket 2 ska ersättning lämnas även när rådgivningen bedrivs av organisationer med tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg. För resekostnader som avses i första stycket 1 behöver ersättning lämnas endast om vården eller behandlingen getts med anledning av sjukdom eller förlossning. Sjukvårdshuvudmännen ska också lämna ersättning för resekostnader vid vård enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning och vid fysioterapi enligt lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. Lag (2013:1144). 5 ERSÄTTNING FÖR RESA TILL/FRAN VARDGIVANDE ENHET 5.1 Vård inom Dalarna Landstinget ersätter resor till och från vård och behandling med billigaste möjliga färdmedel och med hänsyn till personens medicinska, fysiska och psykiska hälsotillstånd. Vid resa till vårdinrättning inom primärvården lämnas ersättning för resa till den vårdcentral inom Dalarna som patienten valt att lista sig vid. Ersättning lämnas också för resa till vårdcentral som patienten valt att lista sig vid över länsgräns när sådan vårdcentral är närmare än närmaste vårdcentral inom Dalarna, förutsatt att denna vårdcentral ligger i ett län som landstinget Dalarna har särskilt vårdavtal med. Vid sjukhusvård lämnas ersättning för resa till sjukhus inom länet. Vid akut sjukvård, lämnas ersättning till närmaste vårdgivande enhet och åter till den plats varifrån framresan påbörjades. 7

När det ur vårdsynpunkt är motiverat kan reseersättning efter sjukhusvård även lämnas för resa till annan plats än bostaden. Detta skall styrkas av besökt vårdenhet. Någon ytterligare ersättning för resan till hemadressen lämnas inte. 5.2 Högspecialiserad vård utanför Dalarna Om patient, efter utfärdande av specialistremiss, kallas till högspecialiserad vård och behandling utanför hemlandstinget ersätts resa till och från vårdinrättningen med billigaste möjliga färdmedel och med hänsyn till personens medicinska, fysiska och psykiska hälsotillstånd. 5.3 Vårdgaranti Landstinget ersätter resor till och från vård och behandling med billigaste möjliga färdmedel och med hänsyn till personens medicinska, fysiska och psykiska hälsotillstånd. 5.4 Valfrihetsvård När en person på egen begäran väljer vård i annat landsting, efter utfärdande av valfrihetsremiss, utgår ingen ersättning för resan. 5.5 Akut sjukvård utanför Dalarna Vid akut sjukvård utanför länet lämnas reseersättning till närmaste vårdinrättning inom det landsting personen befinner sig. Aterresan ersätts till plats där sjukresan påbörjades. Resa till hemadressen ersätts inte. 6 REGLER FÖR RESEKOSTNADSERSÄTTNING Planerade sjukresor ersätts endast med utgångspunkt från patientens folkbokföringsadress alternativt kommunalt serviceboende. Ersättning betalas inte för sjukresa med taxi som beställs på annat sätt än hos Dalarnas gemensamma beställningscentral. 6.1 Resa i allmän kollektivtrafik Dalarna har en väl utbyggd kollektivtrafik med goda förbindelser mellan länets centralorter. Avsaknad av allmän kollektivtrafik mellan bostaden och besökt sjukhus i länet innebär dels att det skall vara mer än tre kilometer från bostaden till närmaste hållplats och dels att det skall vara mer än 20 km mellan bostaden och närmaste tåg- eller busstation. För att få ersättning för resekostnaden till och från vårdinrättning skall allmän kollektivtrafik användas. Ar detta inte möjligt får färdmedel enligt nedan nyttjas: 1) allmän kollektivtrafik saknas helt a. i första hand privat bil b. taxi eller specialfordon i servicetrafik 2) allmän kollektivtrafik saknas i rimlig anslutning till bostaden a. i första hand privat bil till närmaste tåg- eller busstation, varifrån fortsatt resa skall ske med allmän kollektivtrafik 8

b. taxi eller specialfordon i servicetrafik till närmaste tåg- eller busstation, varifrån fortsatt resa skall ske med allmän kollektivtrafik. Vid sjukresa över länsgräns till sjukhus i annat län betalas endast ersättning för resa med allmän kollektivtrafik oavsett avstånd från bostaden till tåg- eller busstation. 6.1.1 Buss i lokal och regional trafik inom Dalatrafik Patient åker utan egen kostnad med Dalatrafik mot uppvisande av särskilt färdbevis utfärdat av vårdgivaren,t ex kallelse till vårdbesök respektive patientkvitto från vårdbesök. Om färdbevis saknas ersätts faktisk biljettkostnad vid egna utlägg. 6.1.2 Tåg i regional trafik inom Tåg i Bergslagen (TiB) Tågresor med TiB beställs via Dalarnas gemensamma beställningscentral. Om detta inte är möjligt ersätts faktisk biljettkostnad vid egna utlägg. 6.1.3 Linjebuss och fjärrtåg i interregional trafik Resenären ersätts i efterhand för utlagda biljettkostnader. Endast resa med tåg i 2-klass ersätts. 6.2 Resa med privat bi/ 2 Sjukresa med privat bil ersätts för den del av körsträckan som överstiger 55 km enkel väg under förutsättning att allmän kollektivtrafik saknas helt, och landstingets sjukresebuss inte kunnat nyttjas till vårdbesöket samt att vårdbesöket är styrkt genom patientkvitto. Vidare medges sjukreseersättning i de fall då allmän kollektivtrafik inte varit möjlig att nyttja i anledning av funktionshinder, lång väntetid eller lång restid, se nedan. Vid begäran om sjukreseersättning för resa med privat bil i anledning av funktionshinder som medför betydande svårigheter att använda allmän kollektivtrafik skall läkarintyg inges. Sjukreseersättning för resa med privat bil inom Dalarnas län medges i de fall patienten drabbas aven väntetid överstigande två timmar efter avslutat vårdbesök fram tills dess att allmän kollektivtrafik med buss eller tåg avgår från närmsta hållplats, tåg- eller busstation mot hemorten. Vidare medges ersättning om patienten drabbas aven väntetid före inplanerat vård besök överstigande två timmar, eller att resan med kollektivtrafik tar mer än en timme längre i restid enkel väg, inklusive byten, jämfört med vad en bilresa tars. I den kollektiva restiden inräknas inte den tid det tar att förflytta sig till närmaste hållplats, som ligger inom tre kilometer från bostaden. Inte heller den individuella restiden till närmaste buss- eller tågstation, som ligger inom 20 km från bostaden, räknas in i den kollektiva restiden. 2 Landstingsfullmäktige 2009-11-23-25, 134 3 Tidsåtgången för en resa med kollektivtrafik beräknas med hjälp av kollektivtrafikens tidtabeller. Restiden för motsvarande bilresa beräknas med hjälp av Nationella Vägdatabasen (NVDB) och gällande hastighetsbegränsningar. 9

Ersättning för sjukresa med privat bil medges inte i andra fall än vad som angivits ovan och förutsätter att resa med privat bil faktiskt företagits. Inga övriga kostnader ersätts förutom av Landstinget Dalarna fastställd kilometerersättning. Vid samåkning ersätts endast en sjukresa. Ingen extra ersättning medges för ledsagare. Kilometerersättning betalas för den del av körsträckan som överstiger 55 km enkel väg mellan bostaden och besökt vårdinrättning, förutsatt att allmän kollektivtrafik inte kan nyttjas. För körsträcka kortare än 55 km enkel väg betalas ingen ersättning. Ersättning betalas endast för kortaste väg mellan bostaden och vårdinrättningen. Del av redovisad körsträcka som är längre än beräknad körsträcka enligt Nationella vägdatabasen (NVDB) ersätts inte. Vid beräkningen av kilometerersättning tas inte någon hänsyn till extraordinära händelser som påverkar antalet faktiskt körda kilometer. 6.3 Resa med sjukreselinje Landstinget bedriver i egen regi för närvarande en särskild sjukreselinje från Dalarna till Akademiska sjukhuset och Löwenströmska sjukhuset. Anslutning till sjukreselinjen skall ske med allmän kollektivtrafik. Är detta inte möjligt får färdmedel enligt nedan nyttjas: 1) allmän kollektivtrafik saknas helt a. i första hand privat bil b. taxi eller specialfordon i servicetrafik 2) allmän kollektivtrafik saknas i rimlig anslutning till bostaden a. i första hand privat bil till närmaste tåg- eller busstation, varifrån fortsatt resa skall ske med allmän kollektivtrafik b. taxi eller specialfordon i servicetrafik till närmaste tåg- eller busstation, varifrån fortsatt resa skall ske med allmän kollektivtrafik Resa med sjukreselinjen och eventuell anslutningsresa med taxi eller specialfordon i servicetrafik skall beställas via Dalarnas gemensamma beställningscentral. 6.4 Resa med faxi eller specialfordon i servicefrafik Resa med taxi eller specialfordon i servicetrafik beviljas endast om inte annat billigare färdmedel kunnat användas på grund av patientens medicinska, fysiska och psykiska hälsotillstånd. Det skall alltid vara medicinskt styrkt genom intyg från vårdgivande enhet att patientens tillstånd utesluter resa med allmän kollektivtrafik alternativt privat bil. Resa i servicetrafik skall beställas via Dalarnas gemensamma beställningscentral. Om beställning sker på annat sätt blir den resande själv betalningsansvarig. Beställning av sjukresa, liggande sjuktransport, sker via SOS-centralen i Falun. Vid resa i servicetrafik är den resande skyldig att acceptera samåkning med andra resenärer även om detta innebär längre res- och väntetider. Uppehåll under resan är inte tillåtet. 10

12.5 Tillhandahållande av hjälpmedel Resa till och från vårdenhet för utprovning, anpassning och uppföljning av Landstinget Dalarnas godkända hjälpmedel ersätts som sjukresa. Kallelse till resan skall finnas om den inte görs i samband med akut besök. Detsamma gäller för besök vid andra enheter med vilka landstinget har tecknat avtal om tillhandahållande av hjälpmedel. Detta gäller också för besök vid verkstäder som på uppdrag av vårdgivaren underhåller och reparerar hjälpmedlen. Resor för hämtning, återlämning eller köp av hjälpmedel, tillbehör eller reservdelar ersätts inte. 12.6 Optiker och frisör Resor till och från privat optiker ersätts inte. Inte heller ersätts resor till och från frisersalong för utprovning av peruk eller toupe. 12.7 Vård utomlands Kostnader för resa vid vård utomlands ersätts enbart då Landstinget Dalarna utfärdat specialistvårdsremiss. 13 OMPRÖVNING AV BESLUT OM RESEERSÄTTNING Beslut enligt dessa grunder för reseersättning fastställs av ansvarig tjänsteman enligt delegationsordning. Beslut i principiella frågor bereds av ansvarig tjänsteman och fastställs av Landstingsstyrelsen. Tjänstemans beslut utgör s.k. verkställighetsbeslut, vilket innebär att det i allmänhet inte kan överklagas. I detta fall åberopas dom meddelad i Kammarrätten i Göteborg, Mål nr 7429-05. 14 YTTERLIGARE FÖRESKRIFTER Landstingsstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av dessa regler. 13

Bilaga till reglemente för sjukresor i Landstinget Dalarna Egenavgifter Egenavgift för sjukresa med allmänna kommunikationer tas ut enligt följande: Buss och tåg: O kr Inrikes flyg: 100 kr Egenavgift för sjukresa i servicetrafik tas ut enligt följande: SpecialfordonItaxi: 100 kr Sjukreselinje: O kr För asylsökandes resor är egenavgiften bestämd av regeringen och är för närvarande 40 kr per enkelresa. Varje enkelresa genererar en egenavgift, även om flera resor genomförs samma dag. Enligt överenskommelse mellan samtliga landsting skall en person som vistas i annat landsting, än där personen är folkbokförd och erhåller sjukresa med servicetrafik, betala den egenavgift som gäller i vistelseiandstinget. Ersättningar Sjukresa med allmänna kommunikationer och privat bil ersätts enligt följande: Buss och tåg: Biljettkostnad (tåg i 2:a klass) Privat bil: 1,85 kr per km för del av körsträcka överstigande 55 km enkel väg Högkostnadsskydd Ett högkostnadsskydd för sjukresor träder i kraft när resenär betalat 2 000 kronor i egenavgifter inom en tolvmånadersperiod. Avgiftsbefrielse gäller under återstående del av tolvmånadersperioden räknat från dag för första resan. 14

LANDSTINGET DALARNA Therese Sund e II Trafikhandläggare Utredning - Landstinget Dalarnas reglemente för sjukresor Bakgrund I uppdraget ingick att identifiera förändringsbehov och rekommendera eventuella åtgärder gällande reglementet för sjukresor samt tydligt beskriva både verksamhets- och kostnadskonsekvenser av föreslagna förändringar. Analysen har haft Landstingets behov av att fortsätta vara kostnadseffektivt som utgångspunkt. Målet är att behålla god kvalitet samtidigt som kostnadsbesparingarna bör vara fortsatt i fokus för att inte tappa de ekonomiska medel som sjukresereformen från 2009 hittills lyckats skapa. Den kollektivtrafik som vi hänvisar till i första hand i sjukresesammanhang idag är redan delvis betald med Landstingets medel. Avsteg från kravet på att använda befintlig kollektivtrafik vid sjukresor där det är möjligt tär därför i dubbel bemärkelse på Landstingets ekonomi. För att ge en pedagogisk ram att förhålla sig till vid genomläsningen av de förändringsbehov som lyfts, samt de ekonomiska risker som åtgärder kan innebära, bör man ha i åtanke att det 2007 gjordes 211292 sjukresor i Dalarna med egen bil till en kostnad av nära 14 miljoner 1. 2012 var motsvarande siffror 28 058 resor och 3 miljoner. Total kostnad för sjukresor (med allmän kollektivtrafik, taxi samt privat bil) 2007 var 78,3 miljoner. Total kostnad för sjukresor (med allmän kollektivtrafik, taxi samt privat bil) 2012 var 71J miljoner. Nuläge Ekonomi Kostnaderna för taxi har stigit 2013 med drygt 4 miljoner jämfört med 2012. Kostnader för resor med egen bil minskar fortsatt 2013 med cirka 640000 jämfört med 2012. Total kostnad för sjukresor 2013 var 75,1 miljoner. Sjukreseresenärer som använder kallelsen och åker buss till sina vårdbesök saknar vi i dag siffror för 2013. Detta beror enligt Dalatrafik på att man bytte biljettsystem i april 2013 och sedan dess har haft svårigheter med registreringen av resorna i de nya biljettmaskinerna. 80000000 '1 -- -- -- --- --- - - --...'..._._..._......_..._..._.. -... _.. _.. _-_...-._. 70000000 60000000 5 0000000 l 40000000 30000000 20000000 10000000 -j l....j ~..... -.. _-_........._-..._.._.. _- -_._.._._... --_.._._ ---_......_...... _,..i.._..._....._............ _._..._........_......_._.._............_......_._... I ~ _ _ _ _ _.... _.- O - i.-~.-,.. ~ -r--m.r.- ~ u r - M--, z:t ~~. 2005 2006 2007 2008 20092010 2011 2012 2013 Taxi - Egen bil...;.+-buss k<lll _ TågoBuss 1 2007 var det tillåtet att använda privat bil oavsett tillgång till kollektivtrafik

2014-02-12 Diagram 1 Kostnadsutvecklingen för taxi, egen bil, buss på kallelse (t o m 2013) och tåg/buss Klagomål och synpunkter Under 2013 hanterades 128 635 sjukresor med taxi/sjukbil av Beställningscentralen, BC Dalarna 2 och av dessa blev 300 stycken, eller 0,2 %, föremål för en synpunkt. Dessa synpunkter kan vara både beröm och klagomål. Även avvikelseärenden som regist reras i landstingets eget Synergisystem ingår. 60 l S3 50-1-- n-------43---------------- ----------- :: r"-" ~ --- - ------------------------34------------- - --- --~u- ----------24-20 -1I3-..-- -tf.. J----- -l-51j JJ-- - ---- J- -15-12--~Lt-- lf--j... ~ o.. ": 1tx:d:Jb:t~~;lt:i,~]2:Q~bt Q) u ~ ' V,-.J ~ Q 0.0 +-J AJ <1J... u ro uro Ö ~.!:P ro n. c <:J.~ "'O :~ C..Y Q 't ~ > 8:..9 '2 -E > c ~ B..8 Vl Ci ~ '0 ro <1.1 v <1.1 'o B :0 :;2 Qj U 4.-J V U ~.o :3 ~ c :0 ~ C1.4- CO prooqjv'lvloe~ ~g ] -5 cn LL a g ~~~ U 2 :~ ""E "E ~ OJ ~ ro!::u 00 iii :-r.:ico LLu.. L > :0 u LL. ro Q) ~ u <1.1.:;: -F ~ 6 (J)~ <1.1 '- "" V\ ev Q) '- ' :0 (';j u.. :0 u.. ~ M M ro ' - M '- c.o M ~. c.o ~ ~ C v <1.1.- <1.1,,;:; c M C.- 'C.~ 'C r::;i E ~... > ';::: 'C ~ C»<:J...!t:: ro\-_>_~ :0 ~ C Vl 8... :t:: :8 ;75 :0 "E (3!. ~ ~ ~~.c ~ E [g o ro Q.V1..!) rorv~ro~ E 'o E G:i m (G (G å=! Vl er:: ro LL. OQ..CJ er:: er:: B; Vl er:: <1.1 er:: "- '-' :ro c.o C 'c <1.1 > (G :O... <1.1 " m ~ F Totalt Diagram 2 Källa Samres (anm Första stapeln är ärenden under utredning och " Borttappat" gäller persedlar) Innan BC Dalarna togs över av Samres förde man inte st atistik över klagomålen så någon jämförelse av t iden före och efter Samres är inte möjlig. Sedan 2007 finns goda möjligheter att följa utvecklingen av mängden synpunkter även om redovisningen av syn punktsä renden från systemet Sam3001 till Dalatrafiks sjukreseenhet och till landstinget Dalarna i dag inte är särskilt djupgående. ~~ ~----------== 150 1 i..--.-.._._.-...-..-..-.._...-...-..-...-.--..-...-.-_..-.-...-...-...- 100 (...-.... 50... 2007 2003 1lI 1009 2010 1J 2011 1iJ 2012 ii ZOI3 O I..-.. ~ Beröm Egcni.1vgirt Försening KundllppgiH Kvalitet Rcgolvcrk Skad"..._---_.._ ----------------_._..._----_._----_._.-_._..._--- -----_.._ ------- Diagram 3 Klagomål och synpunkter 2007-2013, Källa Samres 2 Utförs idag av Samres som är entreprenör på uppdrag av Dalatrafik 2

2014-02-12 Möjligheten finns att följa ärendet från start till åtgärd om man går djupare i systemet men det är önskvärt att redovisningen från Samres till Dalatrafik och vidare till landstinget sker på ett enkelt men ändå tydligt sätt; något som skulle kunna förbättras. Svensk kollektivtrafiks barometer för anropsstyrd trafik, ANBARO, ger ytterligare möjlighet att följa upp resenärernas upplevelse av sin sjukresa. De genomför intervjuer med fyra sjukreseresenärer och fyra färdtjänstresenärer varje dag året runt via telefon. ~ CV ~: N S l-:. KOI.LEKTlVTRAF I K Dalatrafik RJ.8. Totalt sett, vilket sammanfattande betyg vill du ge hela resan, d.v.s. om du tänker på både beställningen och resan sammantaget? Rikets Rikets Färdtjänst Sjukresor Total lä net färdtjänst sjukresor 100% ~_.~===-----~==~--~==~----~==~---~===--- 80% 60% 40% Nöjda ljii Missnöjda 20% 0 % -20 % Period: Kvartal 1-4 2012 Diagram 4 Källa ANBARO april-maj 2012. Efterfrågades däremot vad man ansåg generellt om den särskilda kollektivtrafiken blev svaren mer negativa, men Dalfolket är även i detta svar mer positiva till den särskilda kollektivtrafiken än riket i övrigt. G V ;,, tl S ' ~ KOLLEKTlVTRAF I K R20. Generellt - vilket betyg vill du ge hur <färdtjänsten/sjukresorna> fungerar överlag? Dalatrafik 100% Rikets Färdtjänst Sjukresor Tota l länet färdtjänst Rikets sjukresor 80% 60% 40% III NÖjda Missnöjda 20% 0% - 20% P e riod: Kvartal 1.-4 2012 Diagram 5 Källa ANBARO 3

2014-02-12 Jämför man samma tabeller (R18 och R20) med året innanl 2011 1 är motsvarande siffror 95 % respektive 92 %1 d v s man ansåg 2011 att senaste resan var i princip lika bra som 2012 men gällande särskilda kollektivtrafikresor generellt ansåg man att de fungerade bättre 2011 (90 % nöjda) än 2012 (88 % nöjda). Förändringsmöjligheter, men också risker I arbetet med översynen av reglementet för sjukresor inom Landstinget Dalarna har avsikten varit att fånga signaler om problem både från vårdpersonall sjukreseresenäreri administrativt ansvariga på Dalatrafik och ansvariga för Landstingets styrning och ekonomi. Nästa steg har varit att lista dessa och sedan att värdera för- och nackdelar med att förändra reglementet utifrån dessa behov. I vissa fall kan förändringar ske utan någon större risk för kostnadsökningari men i andra delar kan dessa ekonomiska risker vara betydande och måste då vägas mot landstingets övriga mål. Landstingets ledning fattar beslut om och tar ansvar för de eventuella ekonomiska konsekvenserna som följer på ett förändrat reglemente. 1. Förenkla intygsförfarandet för svårt sjuka som behöver intyg för att få ersättning för sjukresor med taxi/sjukbil under en längre period. Ett speciellt intyg ska endast kunna utfärdas av utsedd behörig personal på den klinik där patienten i huvudsak behandlas. Kostnaden för resor med stöd av detta särskilda intyg ska genom detta förfarande inte drabba intygsskrivande vårdenhet utan fördelas på de olika behandlande enheterna. Så fungerar det för resor utan intyg i övrigt. En manual för vårdpersonalen om hur detta intyg skall användas bör vid beslut om åtgärd enligt detta förslag tas fram. Problem idag: Svårt sjuka upplever att det är jobbigt att behöva begära intyg för varje vårdresa till olika kliniker som kan vara vårdgivare under en längre sjukdomsperiod. Möjlighet att skriva intyg för längre tid finns redan (max 12 mån) men vårdgivare som intygar bekostar alla sjukresor oavsett vart patienten reser l varför vårdgivaren väljer att inte intyga för långa perioder. Fördelar Nackdelar/Risker Värderad risk Uppskattad kostnad Enklare regler gör att Viss risk att dessa Trolig.? både patienterl intyg skrivs lättare vårdgivare och eftersom man administratörer/utförare slipper kostnader av sjukresor vet vad som för den egna gäller. kliniken. Patienten kan slippa - - - sådant som stjäl energi som de behöver för att bli friskal vilket skulle kunna förkorta sjukdomstiden något 4

2014-02-12 2. Ändra dagens avståndsgräns för ersättning för egen bil från 55 km till 31 km Problem idag: De som reser ofta och har under 55 km som avstånd till vården får ingen ersättning alls för egen bil. Fördelar Nackdelar/Risker Värderad risk Uppskattad kostnad Fler kan få Ökade kostnader Bara de som bor där det ersättning. saknas allmän kollektivtrafik kan komma ifråga för ersättning. De som har korta Ökade kostnader Kräver fortfarande intyg avstånd till vård från vårdgivaren. men åker ofta får möjlighet att få ersättning. Ingen trolig ökning Ingen trolig ökning Alla som har rätt Ökade kostnader Kan bli fler som ansöker 1-1,5 miljoner till ersättning idag om ersättning får något högre överhuvudtaget när det ersättning, får blir längre sträcka som betalt ytterligare ersätts. 24 km. 3. Ändra dagens avståndsgräns för ersättning för egen bil från 55 km till från första kilometern. Problem idag: De som reser ofta och har under 55 km som avstånd till vården får ingen ersättning alls för egen bil. Fördelar Nackdelar/Risker Värderad risk Uppskattad kostnad Patienter får Ökade kostnader Fler tar egen bil, 2 850000 (om antal högre ersättning troligtvis inte så många resor med egen bil är för sjukresa med Vi gör ett stort avsteg sparade taxi resor utan lika som 2012, ca från landstingets/ privat bil. fler som går från 28 000 resor) riksdagens mål att öka kollektivt resande. -4,2 milj (om ca 50 % det kollektiva resandet ökning i resor, vilket Fler patienter som är troligt om kräver att vården ska regelverket i övrigt skriva intyg. inte ändras, d v s att om kollektivtrafik finns tillgänglig enligt 5

2014-02-12 regelverket utgår ändå ingen ersättning för egen bil.) 4. Förändra reglementet gällande förebyggande hälsovård så att sjukreseersättningen omfattar den förebyggande hälsovården vid mödra- och barnhälsovård. Problem idag: De ekonomiskt svaga i samhället har inte råd att betala för allmän kollektivtrafik vid resa till mödra- och barnhälsovård. Idag omfattas inte dessa resor av sjukreseersättning. Två vårdcentraler i länet har framfört liknande problemställning och önskar att Landstinget tar ställning i frågan så att man kan få en generell lösning som är grundad i riktlinjer utifrån reglementet/ även om detta skulle innebära att man tar ett större ansvar än vad lagen om resekostnadsersättning vid sjukresor kräver. Idag löser primärvården detta praktiskt genom att skicka kallelser som patienterna kan resa gratis med kollektivtrafiken på för besök vid BVC och MVC/ trots att det inte är sjukvård. Ansvariga vid vårdcentralerna framhåller att CNI 3 är högt för en del av dessa patienter och att den ersättning som därför följer med patienterna bör täcka dessa eventuella extrakostnader. Skulle vårdcentralerna i alla fall få en merkostnad menar man att man kan ta den inom sina ramar. Förslag har också lämnats på att i första steget ge utrymme för ett försök som pekar ut vissa områden där detta kostnadsansvar skulle kunna testas och utvärderas innan ett eventuellt brett införande. Som förslag ges vårdcentralerna i Säter/ Gagnef och Borlänge. De problem som förslag skulle kunna medföra är ändå svåra att förutse hela vidden av. Det är bara Kalmar län i Sverige som tillåter resa till MVC och BVC i sitt reglemente för sjukresor Det kan synas enkelt och kostnadseffektivt att tillåta gratis kollektivtrafikresande till förebyggande vård men kan t ex skapa krav på resor med taxi/sjukbil/ eftersom den sortens resor finns i övrigt för sjukresor. Tämligen säkert är att om man inför detta är det mycket svårt att ta bort möjligheten senare. Det är också så att det är kommunernas ansvar att värdera behov av försörjningsstöd/ där ekonomiskt bidrag till individers resor med kollektivtrafik ingår. Fördelar Nackdelar/Risker Värderad risk Uppskattad kostnad Människor med stort Ökade kostnader Trolig. Svårt att behov av förebyggande bedöma. vård får den till fördel Dominoeffekt som innebär att Trolig. för den reaktiva vården/ det kommer krav på att de andra hälsoundersökningarna 4 3 Care Need Index 4 Mammografi/ gynekologisk hälsokontroll/ friskintyg/ vaccinationer/ egenträning. 6

2014-02-12 som kan komma att minska. också ska innebära gratis sjukresor. 5. Förenkla regeltext angående sjukresa över länsgräns (p 5.1). Problem idag: Texten i reglementet är svår att förstå för både patient och vårdpersonal: Tidigare lydelse: "Vid sjukresa över länsgräns till sjukhus i annat län betalas endast ersättning för resa med allmän kollektivtrafik oavsett avstånd från bostaden till närmaste tåg- eller busstation. " Ordet "närmaste" förvillar och kan tolkas som att man får ersättning för egen bil hela resan från hemmet till vårdgivare utanför länet, från t ex Älvdalen om det finns allmän kollektivtrafik från Borlänge men inte Mora (d v s "närmaste") för att kunna använda kollektivtrafik som går till vårdgivare utanför länet. Om ordet "närmaste" tas bort blir det tydligare att ersättning endast utbetalas för allmän kollektivtrafik för sjukresor utanför länet, "oavsett avstånd" (se reglementstexten ovan). Fördelar Nackdelar/Risker Värderad risk Uppskattad kostnad Enklare regler gör att Ingen Ingen Ingen både patienter, vårdgivare och administratörer/utförare av sjukresor vet vad som gäller. 6. Förenkla regeltext angående förebyggande hälsovård (p 11.3) Problem idag: Texten i reglementet är svår att förstå för både patient, vårdpersonal och beställningscentralens personal, vilket fått till följd att Be i något fall nekat bokning av sjukresa till rehabiliteringsträning i form av hydroterapi och i annat fall att vårdpersonal lämnat intyg felaktigt till sjukresa för egenträning i form av vattengymnastik/bad: Tidigare lydelse: "Resor till hälsoundersökningar ersätts inte. Detta innebär att ingen reseersättning utgår vid mammografi, gynekologisk hälsokontroll, friskintyg, vaccinationer, besök vid mödra- och barnhälsovård samt egenträning/friskvård såsom bad eller sjukgymnastik". Om orden" såsom bad eller sjukgymnastik" tas bort blir det tydligare att ersättning inte utbetalas för egenträning. Sjukgymnastik nämns inte i sammanhanget och ingår därmed tydligare i sjukvård som berättigar sjukresa. Fördelar Nackdelar/Risker Värderad risk Uppskattad kostnad Enklare regler gör att Ingen Ingen Ingen både patienter, 7

2014-02-12 vårdgivare och administratörer/utförare av sjukresor vet vad som gäller. 7. Förenkla regeltext angående valfrihetsvård (p 4.4). Tidigare lydelse: II När en person på egen begäran väljer vård i annat landsting, efter utfärdande av valfrihetsremiss, utgår endast ersättning motsvarande resa med billigaste färdmedel till närmaste vårdinrättning inom Landstinget Dalarna som kan erbjuda motsvarande vård." Problem idag: Texten i reglemente får läsaren att tro att ersättning utgår men i praktiken gör det inte det eftersom om resan gjorts i Dalarna med kallelse via buss, d.v.s. billigaste färdmedel, är gratis så finns ingen ersättning. Så har detta hanterats i praktiken och för att vara tydlig bör även reglementstexten tala klarspråk. Förslag på ny lydelse: "När en person på egen begäran väljer vård i annat landsting, efter utfärdande av valfrihetsremiss, utgår ingen ersättning för resan. " Fördelar Nackdelar/Risker Värderad risk Uppskattad kostnad Enklare regler gör att Ingen Ingen Ingen både patienter, vårdgivare och administratörer/utförare av sjukresor vet vad som gäller. 8. Förenkla regeltext angående resa med privat bil (p 5.2) Tidigare lydelse: "Sjukresa med privat bil ersätts för den del av körsträckan som överstiger 55 km enkel väg under förutsättning att det kan verifieras att allmän kollektivtrafik saknas helt..." Problem idag: När reglementet var nytt var man som patient tvungen att verifiera att allmän kollektivtrafik saknades för att komma ifråga för ersättning för egen bil vid sjukresa. Detta var en hantering som var både kostsam för patienten och ineffektiv för sjukreseadministrationen eftersom Dalatrafik enkelt kan kontrollera detta ändå via digitala system. Så har man på Dalatrafik löst hanteringen i praktiken sedan länge. Reglementstexten ska givetvis återspegla detta. 8

2014-02-12 Fördelar Nackdelar/Risker Värderad risk Uppskattad kostnad Enklare regler gör att Ingen Ingen Ingen både patienter, vårdgivare och administratörer/utförare av sjukresor vet vad som gäller. 9. Fört in ändringar i lag om reskostnadsersättning vid sjukresor (SFS 1991:419) så att reglementet på ett korrekt sätt återspeglar intentionerna i lagen som ligger till grund för reglementet (p 4 Ersättningsberättigade resor). 10. Övriga rättelser: Ersatt med anledning av den nya trafiken som lanseras första juli 2014: o Under p 1.1.1 Definition kollektivtrafik. Tidigare lydelse: "Särskild kollektivtrafik är inte öppen för alla utan kräver någon form av tillstånd. Skilda lagregler gäller för transporter som förts till gruppen särskild kollektivtrafik baserat på vilken personkrets de vänder sig till. Trafiken kan vara /injebunden eller anropsstyrd och utförs i regel med särskilt anpassade färdmedel (taxi eller specialfordon). Resor i särskild kollektivtrafik måste beställas via beställningscentral. " Ny lydelse: "Servicetrafik kräver någon form av tillstånd. I denna huvudgrupp ingår bl a sjukresor. Trafiken kan vara /injebunden eller anropsstyrd och utförs i regel med särskilt anpassade färdmedel (taxi eller specialfordon). Resor i servicetrafik måste beställas via beställningscentral. ". o Hela dokumentet: Begreppet "särskild kollektivtrafik' är utbytt mot begreppet "servicetrafik'. Borttaget: o Under p 12 Omprövning av beslut om reseersättning: "Sjukreseråd", eftersom något sådant inte finns kvar. 9

2014-02-12 Sammanfattningsvis Ekonomi och klagomål Det ekonomiska läget i dag för sjukresorna är bekymmersamt. Trenden är att kostnaderna ökar. Total kostnad för sjukresor 2012 var 71,7 miljoner. Total kostnad för sjukresor 2013 var 75,1 miljoner. En analys har gjorts för att hitta anledningen till kostnadsökningen och visar att den gemensamma länssjukvården, d v s vård i andra regioner för att korta vårdköerna, står för mer än 50 % av kostnadsökningen. Till det kommer även relativt stora kostnader för den högspecialiserade vården. Analysen visar också att vissa kliniker ökar mer än andra. Vad det betyder är i dagsläget oklart. Frågor som bör ställas till klinikerna är om de kan se att det är patienternas tillstånd som gör att fler behöver sjukresa med taxi, eller om det är något med rutinerna eller något annat som kan ligga bakom kostnadsökningarna där. Att man centraliserar vården kan vara orsak till längre resor, men samtidigt måste det ställas i relation till vad man på andra ställen i verksamheten totalt sparar på detta. Det finns också anledning att titta på om samordningsgraden på Be Dalarna kan förbättras. Klagomålen/synpunkterna på sjukresorna 2013 gällde 300 av de 128 635 resorna, 0,2 %, en mycket liten andel av den totala mängden resor. Förändringsförslagens innebörd De tre förändringsförslagen som får störst betydelse och samtidigt ekonomiska konsekvenser gäller Intygsförfarandet för svårt sjuka, att ändra avståndsgräns för ersättning för egen bil från 55 km till 31 km eller att rent av ersätta från första kilometern. Det första förslaget bedöms kunna ske med viss kostnadsökning och skulle innebära betydande förenkling för de svårt sjuka. De två följande innebär båda stora risker för kostnadsökningar för Landstinget, den sista sannolikt en mycket väsentlig sådan. Sammanlagt kan förslagen leda till en kostnadsökning på runt fem och en halv miljoner, eller mer. Utöver den kostnadsutveckling som vi redan har, utan förändring av reglementet, kan detta innebära att vi förlorar mer än hela den ekonomiska besparing som sjukresereformen 2009 innebar, sammanlagt ungefär 11 miljoner. Framtiden Mellan 2007-2012 har kommunernas och landstingens kostnader för kollektivtrafik ökat med drygt 5,5 miljarder kronor eller 7,5 procent per års. Kostnaderna för kollektivtrafiken har ökat dubbelt så snabbt som kostnaderna för samtliga verksamheter i kommunsektorn under senare år. Ökningen beror i huvudsak på ökad trafik. Det ökade utbudet och stigande faktorpriser (t.ex. lönekostnader, fordons- och bränslepriser) står för 86 procent av kostnadsökningen. Kommunerna och landstingen satsar också på att miljö- och tillgänglighetsanpassa fordonen och det har blivit vanligare med tågtrafik, vilken är relativt dyr men viktig för att människor ska kunna arbetspendla längre sträckor. Utbudet av tågtrafik har ökat med 8 procent per år, medan exempelvis bussutbudet har ökat med 2,9 procent per år. Resandet ökar inte i samma takt. De ökade kostnader som inte hör till utbudsökning eller stigande faktorskostnader beror i alt väsentligt på bättre fordon 5 Källa SKL 10

2014-02-12 med avseende på miljö- och tillgänglighetsanpassning, ökad trängsel i trafiken (Stockholm), nya typer av avtal samt i enstaka fall ekonomiska konsekvenser av uppsagda trafikavtal. Den första juli 2014 sjösätts ett nytt trafiksystem i Dalarna. Det ska vara ett effektivt, gemensamt trafiksystem för allmän- och särskild kollektivtrafik med tillhörande samordningstjänster för persontransporter. Det nya systemet består av Linjetrafik och Serviceresor (båda innefattar särskilda skolskjutsar i förhållande till behov av storlek på fordon). Begreppet Servicetrafik inkluderar också sjukresor, färdtjänst, omsorgsresor och särskoleskjutsar. Linjetrafik kommer att vara tidtabellsbunden och har alltid en fastställd körsträcka med givna hållplatser. Serviceresor ska tillgodose alla övriga kollektivtrafikbehov. Servicetrafiken utförs med mindre fordon enligt fastställda turer eller efter spontanbokningar (via beställningscentral). Serviceresorna samutnyttjar alltså resurser (fordon) med andra i kollektivtrafiken och körs i synergi med dessa så långt som möjligt, något som borde vara kostnadseffektivt för sjukresorna. Förhoppningen är att detta ska kunna minska kostnaderna för taxi vid sjukresa. Landstingets ansvar i det nya trafiksystemet kommer förutom sjukresorna att vara de längre regionala resorna. Prioriterade "stråk" ska göra det möjligt med snabba (färre hållplatser) och komfortabla (välinredda bussar med fällbara säten och Wifi) resor som i sin tur ska gynna arbets- och studiependling och utveckling av hela Dalarna. Övrig trafik ska "matas" in till stråken och ansluta till stråken vid knutpunkter. Samordningsmöjligheterna och kostnadseffektiviteten ska med detta öka. Tillgängligheten till kollektivtrafik, då man faktiskt behöver den, bör rimligtvis också bli bättre. Den trafikplan som Dalatrafik tog fram i slutet av förra året redovisade en kostnadsökning totalt för landstinget på cirka 20 miljoner. Då har man ändå räknat med en besparing gällande sjukresedelen som 2014 skulle innebära en årskostnad på cirka 59 miljoner Uämfört med 75,1 miljoner 2013). En sådan besparing redan första året är osannolik. I nuläget är dock denna trafikstart mycket osäker i och med att upphandlingen av de nya entreprenörerna överklagats och både tiden för planering inför trafikstart och handlingsalternativen har krympt. Detta kan innebära stora fördyringar, men också att den nya trafiken måste köras med äldre fordon och eventuellt också i mindre omfattning än önskvärt. Det betyder att de bästa förutsättningarna inte finns för att lansera ett nytt system och övertyga våra sjukresenärer om dess förträfflighet. Svårigheterna i upphandlingen av det nya trafiksystemet påverkar även förberedelserna för upphandling av ny beställningscentral. Nuvarande avtal med Sam res går ut 1 januari 2015, och i nuläget är det mesta oklart kring den framtida organisationen. En möjlighet är att Dalatrafik sköter beställningscentralen själva, något som sannolikt kan leda till ökade kostnader. En upphandling kan dock även den innebära risk för ökade kostnader, främst p.g.a. att marknaden innehåller så få aktörer som erbjuder samordningstjänster för kollektivtrafik. Rekommendation Att genomföra det första förbättringsförslaget, d v s att man förenklar intygsförfarandet för svårt sjuka som behöver intyg för att få ersättning för sjukresor med taxi/sjukbil under en längre period. 11