SÅ SER VI PÅ PENGAR OCH EKONOMI

SÅ SER VI PÅ PENGAR OCH EKONOMI FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker

RAPPORT Så ser vi på pengar och ekonomi En undersökning om inställningen till och hanteringen av pengar och ekonomi Institutet för privatekonomi Ulla Samuel Oktober 2002 US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 2 (32)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Bakgrund 5 Synen på pengar 6 Pengar ger trygghet 6 Ju äldre man blir desto vanligare att pengar och god ekonomi betyder trygghet 6 Ekonomisk trygghet viktigare vid lägre inkomst 8 Trygghet viktigt för barnfamiljer 8 Om ekonomin förändras 10 Resor och skuldreducering prioriteras vid oväntad penningförstärkning 10 Bankkontot åter till heders 11 Familjen viktigast om pengarna tillfälligt tar slut 12 Lättast avstå från semesterresor vid permanent inkomstminskning 13 Vanligt ta av sparande vid tillfälliga utgiftstoppar 15 Ekonomisk planering 16 Många förväntar sig sämre ekonomi som pensionär 16 Pessimismen ökar med stigande ålder 17 Möjligheten att spara påverkar förväntan om pensionens storlek 18 Majoriteten anser att det är viktigt att planera för den framtida ekonomin. Att ta en dag i taget är vanligast bland ungdomar. 19 Vid högre inkomster är det vanligare att tycka att det är viktigt att planera för sin framtida ekonomi 20 Vikten av ekonomisk planering större vid högre utbildning 20 Ensamstående mest benägna att ta dagen som den kommer 20 Viktigt för många att planera men få är aktiva 21 Budget vanligare än kassabok 22 Ovanligt med testamente, äktenskapsförord och samboavtal 23 Gifta och sammanboende sköter hushållsekonomin gemensamt 24 Lön och arbete 26 Utvecklande och stimulerande arbetsuppgifter prioriteras av kvinnorna medan männen sätter lönen främst 26 Anställningstrygghet och ansvarstagande blir viktigare med åren 27 Intresset för högre befattning minskar med åldern 28 Var tredje yrkesarbetande kan tänka sig att sänka lönen mot kortare arbetstid 29 US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 3 (32)

Diagram 1a+b Vad betyder pengar och en god ekonomi för Dig? 7+8 Sid Diagram 2 Diagram 3 Diagram 4 Diagram 5 a+b Diagram 6 a+b Om Du oväntat fick en större summa pengar, vad skulle Du göra med dem? 10 Om pengarna tillfälligt tar slut, vart vänder Du Dig troligen då? 13 Vad skulle Du göra om Din inkomst för överskådlig framtid skulle bli väsentligt lägre? 15 Hur tror Du att Din ekonomiska situation kommer att vara när Du blir pensionär jämfört med idag? 17+18 Tycker Du att det är viktigt att planera för Din ekonomiska situation i framtiden? 19+20 Diagram 7 a+b Har Ditt hushåll någon ekonomisk handlingsplan? 21+23 Diagram 8 Vem sköter familjens ekonomi i olika frågor? 24 Diagram 9 a + b Diagram 10 Vilka av följande saker är viktiga för Dig i Ditt arbete? 26+27 Är Du beredd att ta en högre befattning med mer ansvar för att få högre lön? 28 Diagram 11 a+b Är Du beredd att sänka Din lön mot kortare arbetstid? 29+30 US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 4 (32)

BAKGRUND Under senare år har vi sett hur samhällets skyddsnät förändrats så att var och en måste ta ett större ekonomiskt ansvar för sig själv och sin familj. Samtidigt ändras de ekonomiska spelreglerna allt oftare. Därmed har kraven på ekonomisk medvetenhet och engagemang blivit större. Vilken attityd till pengar har svenskarna idag? Inser vi t ex den ökade vikten av ekonomisk planering? Hur ser vi på pengar och arbete? Finns det någon skillnad mellan kvinnor och män när det gäller förhållningssätt till pengar? För att få svar på bl a dessa frågor har SIFO, på uppdrag av FöreningsSparbanken, genomfört två enkätundersökningar. En i september år 2000 och en i januari år 2002. De tillfrågade har valts ut slumpmässigt utifrån ett riksrepresentativt urval. Totalt omfattar varje undersökning ca 3 000 personer från 16 år och uppåt. På en del frågor var det möjligt att ange fler svarsalternativ. I denna rapport redovisas förutom resultaten från årets undersökning även, där det varit möjligt, förändringar som skett mellan de olika undersökningstillfällena. US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 5 (32)

SYNEN PÅ PENGAR Pengar och en god ekonomi betyder i huvudsak antingen trygghet eller frihet. Framför allt låginkomsttagare, barnfamiljer och äldre personer sätter tryggheten främst. Det är bara höginkomsttagare som oftare anger friheten som viktigast. Friheten sätts också högt av yngre, ensamstående utan barn och boende hos föräldrar. Att pengar och en god ekonomi skulle betyda status eller ansvar är det endast några enstaka personer som anser. I Stockholm och södra Sverige framhåller fler friheten än i övriga Sverige. Pengar ger trygghet En majoritet av svenska folket, två tredjedelar, anser att pengar och en god ekonomi i första hand betyder trygghet. Detta är vanligare bland kvinnor än bland män, 69 respektive 62 procent. Med pengar och en god ekonomi är man mindre sårbar vid oförutsedda händelser, något som sannolikt ligger bakom majoritetens svar. Det är först när man uppnått "trygghetsnivån" som man kan känna frihet att göra vad man vill med pengarna. Var gränsen går är givetvis individuellt och beror på olika faktorer. Ju äldre man blir desto vanligare att pengar och god ekonomi betyder trygghet Med stigande ålder blir tryggheten allt viktigare. Så stor andel som 79 procent av ålderspensionärerna visar sig ha denna uppfattning jämfört med 47 procent bland ungdomar i åldersgruppen 16-18 år. (Se diagram 1 a). Att trygghetsbehovet ökar med stigande ålder har säkerligen sin förklaring i att ju närmare pensionsåldern man kommer desto större blir medvetenheten om att inkomsten som pensionär kommer att bli lägre än under den yrkesverksamma tiden. Sedan när man väl är pensionär är det svårt att påverka sin ekonomiska situation samtidigt som man är utlämnad till politikernas ständiga förändringar i de olika regelsystemen. Pengar kan också betyda frihet. Det är vanligare bland yngre personer. I åldersgruppen 16-18 år är det närmare 40 procent som anger detta. Att frihetsalternativet är vanligast här är naturligt då det är i den här åldern man fortfarande går i skolan och ännu inte fått något egentligt försörjningsansvar. Frihetsuppfattningen har också många anhängare i åldern 19-24 år, dvs då man just slutat sin utbildning och börjat få egna inkomster, 36 procent. (Se diagram 1 a). US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 6 (32)

Diagram 1 a Vad betyder pengar och en god ekonomi för Dig? 90 80 70 Procentuell andel 60 50 40 30 20 10 0 Totalt 16-18 år 19-24år 25-44år 45-54år 55-64år 65år - Trygghet. Frihet. Intressant att notera är att jämfört med undersökningen år 2000 har andelen personer som anser att pengar främst betyder frihet ökat med tre procentenheter, från 24 till 27 procent. Attitydförändringen har främst skett bland ungdomar i åldern 16-18 år, vilka ofta bor kvar hos sina föräldrar. US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 7 (32)

Ekonomisk trygghet viktigare vid lägre inkomst Inkomsten har betydelse för synen på pengar som symbol för trygghet och frihet. I undersökningen finns olika inkomstintervall. Vid inkomster under 35 000 kronor per månad prioriterar majoriteten tryggheten, 56-71 procent. I det högsta skiktet, 35 000 kronor per månad eller mer, är motsvarande andel betydligt lägre, 32 procent. Hela 63 procent anser här att pengar och en god ekonomi i första hand betyder frihet. (Se diagram 1 b). Det är den enda grupp som sätter friheten främst. Diagram 1 b Vad betyder pengar och en god ekonomi för Dig? 90 80 70 Procentuell andel 60 50 40 30 20 10 0 Totalt 1-16499 16500-22000- 21999 24999 Inkomst kronor per månad 25000-34999 35000- Trygghet. Frihet. För att klara det som enligt var och en kan anses som det nödvändigaste krävs en viss inkomstnivå. När man uppnått denna finns en trygghet i ekonomin och det kan bli pengar över att disponera mera fritt. Även om hög utbildning inte generellt leder till hög inkomst visar undersökningen att ju högre utbildning man har desto vanligare är det att pengar och god ekonomi betyder frihet. Bland personer med högskole- eller universitetsutbildning anser hela 37 procent att pengar i första hand ger frihet. Motsvarande bland dem med högst folkeller realskola är 19 procent. Trygghet viktigt för barnfamiljer Vid studie av olika hushållstyper framkommer att närmare 70 procent av barnfamiljerna, såväl ensamstående som sammanboende, anser att pengar och en god ekonomi betyder trygghet. Minsta andelen som sätter tryggheten främst finns bland boende hos föräldrar och bland ensamstående utan barn, 46 resp 55 procent. Det är inom dessa hushållstyper som det är vanligast att finna dem som anser att pengar och en god ekonomi i första hand betyder frihet. Utredningen tyder på att har man andra än enbart sig själv att värna om sätter man större värde på tryggheten. US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 8 (32)

För ålderspensionärer är tryggheten viktigast. För närmare 75 procent av de äldre ensamstående och över 80 procent av de äldre sammanboende betyder pengar trygghet snarare än frihet. Även boendeformen påverkar synen på pengar. För boende i radhus, villa eller på gård på landet har trygghetsaspekten större betydelse än för boende i lägenhet. Drygt 60 procent av dem som bor i lägenhet anser att pengar och god ekonomi betyder trygghet vilket kan jämföras med cirka 70 procent i de övriga boendeformerna som främst består av småhus. Denna skillnad är kanske naturlig då det är i småhusen som majoriteten av barnfamiljerna finns. Småhusägare är ofta sårbara med tanke på utgifter för räntor, amorteringar och underhåll. Inte bara boendeformen har betydelse utan även bostadsorten. I Stockholm tycks den ekonomiska friheten ha betydelse. Där anser drygt var tredje svarande att pengar och god ekonomi i första hand betyder frihet. Men det är ändå närmare 60 procent som i första hand tänker på tryggheten. I norra, mellersta och västra Sverige är bilden något annorlunda. Där anser cirka tio procentenheter fler att tryggheten är viktigast medan pengar som frihetsbevis är betydligt mer ovanligt än i Stockholm och södra Sverige. US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 9 (32)

OM EKONOMIN FÖRÄNDRAS Att resa och betala av på lån står alltjämt högst på önskelistan vid en oväntad penningförstärkning. Viljan att placera pengar i fonder eller aktier har däremot minskat kraftigt. Istället har bankkontot blivit betydligt intressantare för placering av oväntade pengar. Viljan att skänka till välgörande ändamål finns främst bland personer som saknar inkomst. Personer med högst grundskoleutbildning vill i större utsträckning än personer med högre utbildning ge pengar till barn och barnbarn. Om man tillfälligt får brist i kassan vänder man sig främst till familjen och släkten. Skulle inkomsten för överskådlig framtid bli väsentligt lägre är det semesterresor som man i första hand drar in på. Därefter är man beredd att minska utgifterna för kläder och nöjen. Byta arbete alternativt arbeta mer övertid är ett vanligare alternativ bland män än bland kvinnor. Resor och skuldreducering prioriteras vid oväntad penningförstärkning Om man oväntat skulle få en större summa pengar, anger drygt 60 procent att de skulle använda dem till resor medan varannan kommer att betala av på lån, vilket i stort sett överensstämmer med undersökningen år 2000. (Se diagram 2). Diagram 2 Om Du oväntat fick en större summa pengar, vad skulle Du göra med dem? (Procentuell andel) Resa Betala av lån Sätta in i fond Ge till barn/barnbarn Köpa aktier/värdepapper Köpa ny bil/mc/båt Byta bostad/renovera Spara på bankkonto Köpa kläder Köpa möbler Välgörande ändamål Annat Utbildning/studier Köpa hushållskapitalvaror Köpa konst/antikviteter Köpa smycken/ädelstenar 0 10 20 30 40 50 60 70 2000 2002 US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 10 (32)

Det skiljer sig åt mellan olika grupper vilken av dessa åtgärder som sätts främst, vilket torde bero på den ekonomiska utgångspunkten. Båda alternativen är vanligast bland sammanboende med hemmavarande barn, ca 70 procent. Nästan lika stort är intresset för resor hos ungdomar i åldern 19-24 år. För ensamstående med barn är det mer angeläget att betala av på lån än att resa, 63 respektive 57 procent. Jämfört med männen är det oftare kvinnorna som skulle välja att använda pengarna till en resa, 67 mot 56 procent. Å andra sidan är det vanligare att männen skulle välja att betala av på lån, 53 procent mot 48 procent av kvinnorna. Fler män än kvinnor har också lån. Över 80 procent av dem som har lån vill amortera. I åldersgruppen 25 44 år, dvs där man vanligtvis är som mest skuldtyngd är det lika vanligt att vilja resa som att betala på lån, 66 procent. De som bor i lägenhet prioriterar oftare resealternativet, 64 procent. Minst intresse för resor finns bland dem som bor på gård på landet, 57 procent. Att använda oväntade pengar till att betala lån är mest angeläget för villaägare, 58 procent mot 42 procent för lägenhetsinnehavare. Sannolikt naturligt då småhusägare oftare är mer skuldsatta. När resor och skuldreduceringar har klarats av är det annat som står på tur. Främst gäller det önskan att ge till barn och barnbarn. Drygt 40 procent skulle ge pengar till dem om de oväntat fick en större summa pengar. Denna andel är i stort sett oförändrad sedan förra undersökningen. Viljan att ge till barn och barnbarn är allra störst bland äldre personer. Drygt två tredjedelar i åldern 55 år och äldre har angivit detta alternativ. Resultaten visar också att kvinnor är mer generösa än män. 46 procent av kvinnorna skulle ge till sina barn och barnbarn medan bara 36 procent av männen skulle göra det. Intressant att notera är att drygt hälften av personerna med högst grundskoleutbildning skulle ge pengar till barn och barnbarn. Detta kan jämföras med mellan 33 och 38 procent för personer med högre utbildning. Bankkontot åter till heders Men när det gäller viljan att spara och vilka olika sparformer man skulle välja kan vi konstatera att det skett stora förändringar under tvåårsperioden. (Se diagram 2). Tanken på att sätta in oväntade pengar i en fond har minskat med hela 16 procentenheter. I förra undersökningen var det nästan varannan medan det nu är knappt var tredje som skulle göra ett sådant val. Av resultaten går dock inte att utläsa om fondalternativet avser såväl aktie- som räntefonder. På samma sätt har intresset för aktier och andra värdepapper genomgått stora förändringar. Idag skulle bara var fjärde person välja den sparformen om de fick oväntade pengar. För två år sedan var andelen 36 procent. Av diagrammet framgår att det idag snarare är mer lockande att flytta, renovera eller köpa nytt motorfordon än att satsa pengarna på någon form av värdepapper. US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 11 (32)

Sparkontot har sedan den förra undersökningen fått uppleva en renässans. Från att bara vara intressant för var femte person, i nivå med intresset för att köpa kläder eller möbler, är det nu hela 36 procent som skulle välja detta alternativ. Därmed har sparkontot i år blivit den mest åtråvärda sparformen. Börsfallet har således fått svensken att tänka om. Man vill nu oftare göra en säker placering, kanske för att möjligheterna med aktier och andra värdepapper förvandlats till riskfyllda alternativ eller för att man avvaktar. Liksom vi ovan konstaterat att kvinnor i större utsträckning än män ser pengar och god ekonomi som trygghet ser vi här att de också i större utsträckning väljer det tryggare sparkontot för sitt sparande. 38 procent av dem skulle placera oväntade pengar på sparkonto medan bara 20 procent skulle köpa aktier eller andra värdepapper idag. Männen har en jämnare fördelning mellan de olika sparalternativen. 34 procent väljer bankkontot medan 30 procent väljer aktier och liknande. I likhet med undersökningen för två år sedan framkommer att intresset för bankkontot minskar med stigande inkomst samtidigt som placeringar i aktier och andra värdepapper blir vanligare vid högre inkomst. Vid inkomster på 35 000 kronor eller mer per månad är andelarna 27 respektive 45 procent. Bankkontots främsta förespråkare finns bland dem som helt saknar inkomst, 44 procent. Det är också här vi finner största intresset för att skänka till välgörande ändamål, 21 procent. Har man en sämre ekonomisk situation har man oftare önskemål om omedelbar konsumtion, t ex köpa möbler eller kläder. Med en oväntad inkomstförstärkning blir det möjligt att förverkliga sådant som man kanske länge känt behov av men inte kunnat klara av ekonomiskt. Tre av tio kommer, liksom i den förra undersökningen, att köpa ny bil, motorcykel eller båt. Lika stor andel vill byta bostad eller renovera den bostad man har. Viljan att satsa på studier, som främst förekommer i lägre inkomstlägen, har minskat något. Samtidigt har önskan att köpa hushållskapitalvaror ökat något. Familjen viktigast om pengarna tillfälligt tar slut Om pengarna tillfälligt skulle ta slut är det med största sannolikhet familj och släktingar som skulle kontaktas. Detta anger närmare 70 procent. Betydligt färre, 35 procent, skulle kontakta en bank. Sällan vänder man sig till arbetsgivare, sociala myndigheter, pantbank, finansbolag eller kollegor. (Se diagram 3). I vår tidigare undersökning var det något vanligare att familjen fick ställa upp. En skillnad på tre procentenheter kan konstateras. Istället är det bankerna som fått ett större förtroende denna gång. 35 procent av de tillfrågade skulle idag gå till banken mot 30 procent år 2000. (Se diagram 3). Kvinnor vänder sig oftare till någon i familjen, 72 procent mot 64 procent av männen. Männen å sin sida går oftare till en bank, 39 procent mot 30 för kvinnorna. US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 12 (32)

I de yngre åldersgrupperna är det i huvudsak, över 90 procent, familjen som får ställa upp, men även nära vänner kan kontaktas. Närmare 40 procent i åldersgruppen 16-18 år och närmare 30 procent i gruppen 19-24 år kontaktar en nära vän. Familj och vänner har också stor betydelse för ensamstående under 65 år, vilka i betydligt mindre utsträckning än andra familjetyper, bara en av fem, skulle gå till en bank för att få hjälp. Det är först vid 25 års ålder som banken börjar utnyttjas. I åldersgruppen 25-44 år skulle var fjärde gå till en bank om pengarna tillfälligt skulle ta slut. Ett alternativ som blir vanligare med stigande ålder. Bland 55-åringar och äldre är det t o m vanligare att gå till en bank än till någon i familjen. Bankalternativet blir också vanligare ju högre inkomsten är. Fler än två tredjedelar av dem som tjänar 35 000 kronor eller mer per månad skulle gå till en bank. Färre än hälften skulle vända sig till någon i familjen eller till en släkting. Boendeformen har relativt stor betydelse för valet av handlingsalternativ. Boende i lägenhet väljer betydligt mer sällan banken, 22 procent, jämfört med hälften bland dem som bor på gård på landet. I radhus och villa är motsvarande andelar 39 respektive 44 procent. Ett naturligt resultat eftersom många yngre och ensamstående bor i lägenheter. Diagram 3 Om pengarna tillfälligt tar slut, vart vänder Du Dig troligen då? (Procentuell andel) Familjemedlem/släkting. Banken. Nära vän. Arbetsgivaren. Sociala myndigheten. Pantbank. Finansbolag, kreditinstitut. Kollega. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 2000 2002 Lättast avstå från semesterresor vid permanent inkomstminskning Undersökningen år 2000 visade att svensken var mest villig att avstå från en del av nöjes- och klädkonsumtionen, vilket var ett förstahandsalternativ för över 40 procent av befolkningen om inkomsten skulle bli lägre under överskådlig tid. Inte förrän i tredje hand var man villig att avstå från semester. Denna gång har alternativet "avstå från semester" ändrats till "avstå från semesterresor", vilket ger en något annorlunda bild. Därför går det inte att jämföra med resultatet från år 2000. US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 13 (32)

Resultatet denna gång visar att samtidigt som resor ligger högst på önskelistan om man får oväntat mer pengar är det vanligast att i första hand dra ner på semesterresor om inkomsten skulle minska. Över hälften uppger sig vara beredda att dra in på semesterresor om en sådan situation skulle uppstå. (Se diagram 4). Minst benägna att dra in på semesterresor är ungdomar och personer som bor kvar hos sina föräldrar, 35 procent. Istället föredrar de att minska nöjes- och klädkontot, ca fyra av tio. Även äldre, över 65 år, drar i mindre utsträckning in på semesterresor. Förklaringen kan dock vara att de inte reser i så stor utsträckning att det inte finns så mycket att dra in på. Det är vanligast att tänka sig avstå från semesterresor i åldern 25-54 år och om man är sammanboende under 65 år, dvs grupper som omfattar många barnfamiljer. Resultaten visar också att benägenheten att avstå från semesterresor är större bland personer med goda inkomster än bland dem med sämre och bland fler kvinnor än män. Personer med goda inkomster kanske gör flera semesterresor varje år varför det är lättare för dem att avstå från någon av dem. Att bo i ett eget hus minskar också behovet av semesterresor. 56 procent av dem som bor på gård på landet jämfört med 48 procent i lägenhet prioriterar bort semesterresan. Som andra och tredjehandsalternativ drar man idag in på nöjes- och klädkonsumtionen, vilket framförallt gäller för sammanboende med barn och i åldersgruppen 25-44 år. Varannan kvinna mot var tredje man kan tänka sig att dra ner på nöjeskontot. På fjärde plats i rankinglistan kommer möjligheten att ta av sparmedel, vilket anges av 37 procent. Här noterar vi en ökning med två procentenheter jämfört med den tidigare undersökningen. Möjligheten ökar med stigande ålder. Även sammanboende och personer med goda inkomster tar oftare av sina sparmedel. Viljan att byta till billigare bostad, sälja bilen, dra in på maten eller ta extra arbete har minskat med mellan två och fyra procentenheter sedan år 2000. Ca var fjärde tillfrågad kan idag tänka sig att byta till billigare bostad. Något vanligare är det bland ensamstående med barn samt personer i åldern 45-54 år, ca 30 procent. Minst villiga att flytta är de som bor på gård på landet, tolv procent. Detta kan jämföras med siffran 28 procent för lägenhetsboende. Resultatet visar på en hög medvetenhet om att man kan behöva ta till större åtgärder när man får försämrad ekonomi. En av fem tillfrågade kan tänka sig att förändra arbetssituationen. T ex ta ett extra arbete, arbeta mer övertid eller försöka byta arbete. Alternativ som främst anges av yngre personer. Tanken på att ta ett extra arbete förekommer oftare bland personer i de lägre inkomstgrupperna. Männen försöker i större utsträckning än kvinnorna byta arbete eller arbeta mer övertid. Kvinnorna tar hellre ett extraarbete. US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 14 (32)

Diagram 4 Vad skulle Du göra om Din inkomst för överskådlig framtid skulle bli väsentligt lägre? (Procentuell andel) Avstår från semesterresor Minskar nöjeskontot Drar ner på klädkontot Tar av sparmedel Byta till billigare bostad Tar ett extra arbete Arbetar mer övertid Försöker byta arbete Sälja bilen Annat Drat in på maten Flyttar ihop med någon 0 10 20 30 40 50 60 70 Man Kvinna Totalt Totalt 11 procent är beredda att dra in på maten vilket är en minskning med fyra procentenheter sedan föregående mätning. Minst benägna att dra ner på matkontot är ungdomar och äldre, dvs i hushåll där matkontot kanske redan ligger nära basbehovet. I just dessa grupper upptar kostnaderna för mat ofta en större del av den disponibla inkomsten än för hushållen i yrkesverksam ålder. Viljan att avstå från bilen har också minskat under tvåårsperioden. Lättast att avvara den har ensamstående med barn samt Stockholmare, ca var femte. Däremot kan endast var tionde som bor på gård på landet tänka sig att sälja bilen. Personer med goda inkomster är också något mer benägna att vilja sälja bilen. Kanske har de redan mer än en bil och anser att de kan avvara någon av dem? Vanligt ta av sparande vid tillfälliga utgiftstoppar Gäller det tillfälliga utgiftstoppar kan över hälften av befolkningen ta av sparmedel, 55 procent. Knappt var tionde utnyttjar krediter. Avstå från nöjen och dra ner på klädköp är alternativ som väljs av 27 resp 22 procent. Få drar ner på maten eller väntar med att betala räkningen. Möjligheten att ta av sparmedel ökar givetvis med stigande inkomst, 46 procent i inkomstskiktet under 16 500 kr per månad till 83 procent vid inkomster på 35 000 kronor eller mer per månad. Men möjligheten ökar också med stigande ålder från 56 procent i åldersgruppen 25-44 år till 68 procent vid 55-64 år. Därefter, dvs bland pensionärerna minskar andelen till 56 procent. Vid jämförelse mellan män och kvinnor framkommer att männen oftare tar av sparmedel medan kvinnorna oftare avstår från nöjen och klädinköp. US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 15 (32)

EKONOMISK PLANERING Över hälften av svenskarna förväntar sig en försämrad ekonomi som pensionär. Mest pessimistiska är kvinnorna. Var femte kvinna tror att ekonomin kommer att bli avsevärt försämrad. Två av tre svenskar, anser att det är viktigt att planera för den framtida ekonomin. Emellertid framkommer att hela 44 procent samtidigt uppger att de inte har någon ekonomisk handlingsplan alls för framtiden. Den vanligaste formen av ekonomisk planering är pensionssparande som noteras för 30 procent av svenskarna. Betydligt mindre vanligt är det att göra budget och föra kassabok. Ännu mer ovanligt är det med ekonomisk planering i form av testamente, äktenskapsförord och samboavtal. Främst är det personer i åldersgruppen 55-64 år samt höginkomsttagare som anser att det är viktigt med ekonomisk planering inför framtiden. Många förväntar sig sämre ekonomi som pensionär Över hälften av svenskarna förväntar sig en försämrad ekonomi som pensionär. Mest pessimistiska är kvinnorna. Var femte kvinna tror att ekonomin kommer att bli avsevärt försämrad. Motsvarande andel bland männen är 14 procent. 37 procent av kvinnorna och 34 procent av männen tror att den blir något försämrad. Totalt sett har det inte skett några större förändringar under tvåårsperioden när det gäller förväntningarna om den framtida ekonomin. En antydan till ökad optimism kan dock skönjas för ensamstående och yngre personer medan motsatsen kan konstateras för personer med högre inkomster vilka istället blivit något mer pessimistiska. US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 16 (32)

Pessimismen ökar med stigande ålder Över hälften av svenskarna förväntar sig en försämrad ekonomi som pensionär. Ett antagande som ökar med åldern men minskar med stigande inkomst. Upp till tjugofemårsåldern är det vanligt att man är optimistisk om sin ekonomi som pensionär. Givetvis beroende på att man kanske ännu inte börjat arbeta regelbundet utan fortfarande i stor utsträckning studerar. Majoriteten, nära 60 procent, förväntar sig att ekonomin som pensionär blir förbättrad jämfört med hur det ser ut idag. Här noterar vi en ökning på nära tio procentenheter sedan år 2000. I övriga åldersgrupper har det i stort sett inte skett någon förändring alls. Bland 25-44 - åringar är det bara 28 procent som tror på en förbättrad ekonomi som pensionär. Över hälften, 54 procent, tror på en försämrad. I nästa åldersgrupp, 45-64 år, har pessimismen ökat ytterligare. Endast en av tio tror på en förbättrad pensionärsekonomi medan närmare 70 procent förväntar sig en försämrad. Nästan var fjärde, 24 procent, i åldersgruppen 55-64 år tror att ekonomin blir avsevärt försämrad. (Se diagram 5a). Diagram 5 a Hur tror Du att Din ekonomiska situation kommer att vara när Du blir pensionär jämfört med idag? 60 50 Procentuell andel 40 30 20 10 0 Totalt 16-18 år 19-24år 25-44år 45-54år 55-64år Avsevärt förbättrad. Något förbättrad. Oförändrad. Något försämrad. Avsevärt försämrad. US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 17 (32)

Möjligheten att spara påverkar förväntan om pensionens storlek Det är bland personer med inkomster över 16 500 kronor per månad som totala andelen pessimister är störst. Över 60 procent av dem förväntar sig att ekonomin blir sämre när de blir pensionärer. I det högsta inkomstläget, 35 000 kronor eller mer per månad, finner vi den minsta andelen personer som tror på en avsevärt försämrad ekonomi, 11 procent. Ser vi på personer med inkomster mellan 22 000 och 25 000 kronor per månad är det totalt 44 procent som tror på en något försämrad ekonomi som pensionär. Samtidigt finns i samma inkomstintervall den största andelen mycket pessimistiska. Det är nämligen fler än var femte som tror på en avsevärt försämrad ekonomi när de blir äldre. De är sannolikt medvetna men inkomsten idag kanske inte räcker till för att genomföra det nödvändiga sparandet som kan mildra en framtida standardsänkning. Morgondagens pensioner, såväl den allmänna som flertalet tjänstepensioner, blir avgiftsberoende och inte som hittills förmånsbestämda. Hela livets inkomster kommer att bli avgörande för pensionens storlek. Detta ökar kravet på medvetenhet och planering inför framtiden. Även om många inser vikten av en sådan planering är det trots allt de med de höga inkomsterna som har störst möjlighet att verkligen genomföra sparambitionen. Enligt resultaten är det också sannolikt så. (Se diagram 5 b). Diagram 5 b Hur tror Du att Din ekonomiska situation kommer att vara när Du blir pensionär jämfört med idag? 60 50 Procentuell andel 40 30 20 10 0 Totalt 1-16 499 16 500-21 999 22 000-24 999 25 000-34 999 35000- Inkomst kronor per månad Avsevärt förbättrad. Något förbättrad. Oförändrad. Något försämrad. Avsevärt försämrad. Att det är möjligheten att spara som styr förväntningarna inför pensionen bekräftas delvis också av att hushåll med barn är något mer pessimistiska än hushåll utan barn. Större försörjningsbörda ger givetvis mindre sparmöjligheter. US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 18 (32)

Lägsta andelen pessimister och största andelen optimister finns i södra Sverige där närmare 30 procent tror att ekonomin blir bättre som pensionär. Färre än varannan tror att den blir sämre. Majoriteten anser att det är viktigt att planera för den framtida ekonomin. Att ta en dag i taget är vanligast bland ungdomar Att det är viktigt att planera för den framtida ekonomin framgår tydligt av undersökningsresultaten där närmare två av tre, såväl kvinnor som män, instämmer i den uppfattningen. Ser vi på olika åldersgrupper är andelen störst bland 55-64 åringarna, 68 procent. Det är nu man inser att pensionstiden snabbt närmar sig och det har blivit angeläget att förbereda sig. Det kanske är först nu som man har utrymme i sin ekonomi att spara till pensionen. Minst intresserade av att planera för framtiden är ålderspensionärerna, 56 procent. Kanske naturligt när man så att säga redan befinner sig i framtiden (Se diagram 6 a). Av samma diagram framgår också att misstron mot politikerna tycks infinna sig vid 25-årsåldern. Intressant att notera är att sedan föregående undersökning har andelen personer som uppger att de tar en dag i taget ökat med tre procentenheter till idag var femte. Största förändringen har skett bland ensamstående med barn. Men även bland ensamstående utan barn, sammanboende med barn och personer i medelåldern kan denna förändring noteras. Diagram 6 a Tycker Du att det är viktigt att planera för Din ekonomiska situation i framtiden? Procentuell andel 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Total 16-18 år 19-24år 25-44år 45-54år 55-64år 65år - Ja. Nej, inte direkt. Jag tar en dag i taget Politikerna ändrar spelreglerna hela tiden US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 19 (32)

Vid högre inkomster är det vanligare att tycka att det är viktigt att planera för sin framtida ekonomi Av diagram 6 b framgår att intresset för att planera för framtiden ökar med stigande inkomst. Kanske beror det just på medvetenheten om att standardsänkningen som pensionär kan komma att bli större ju högre inkomsten är. Samtidigt är det ju så att vid högre inkomster blir det mer pengar över att planera med. Möjligheten att spara inför framtiden ökar. I inkomstskiktet upp till 22 000 kronor per månad anser ca 60 procent att det är viktigt att göra upp planer för sin framtida ekonomi. Andelen ökar sedan med stigande inkomst så att vid inkomster över 35 000 kronor per månad är motsvarande andel 83 procent. Att ta en dag i taget minskar på motsvarande sätt vid stigande inkomst. Bara 13 procent av personerna i den högsta inkomstklassen tar dagen som den kommer. Politiska beslut bekymrar man sig inte heller om i särskilt stor utsträckning. Här gäller det att spara, planera och lita till sig själv. Var fjärde person med inkomst under 16 500 kronor per månad tar en dag i taget. Ett kanske naturligt handlande då man har mindre resurser att röra sig med. Handlingsfriheten inför framtiden är liten även om planering i sig är angeläget. Diagram 6 b Tycker Du att det är viktigt att planera för Din ekonomiska situation i framtiden? Procentuell andel 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Totalt 1-16499 16500-21999 22000-24999 25000-34999 35000- Inkomst kronor per månad Ja. Nej, inte direkt. Jag tar en dag i taget Politikerna ändrar spelreglerna hela tiden Vikten av ekonomisk planering större vid högre utbildning Knappt 60 procent av personerna med enbart grundskoleutbildning anser att det är viktigt att planera inför framtiden. Fler än var femte tar dagen som den kommer. Bland högskole- och universitetsutbildade är det nästan sju av tio som anser att det är viktigt med ekonomiskt planering. Bara var sjätte tar dagen som den kommer. Ensamstående mest benägna att ta dagen som den kommer Fler än var fjärde ensamstående med eller utan barn planerar inte för sin framtida ekonomi utan tar dagen som den kommer. Det är vanligare att sammanboende personer planerar för framtiden. Materialet tyder samtidigt på att barnhushållen lägger något mindre vikt vid ekonomisk planering än hushåll utan barn. Minst planeringsbenägna, bara något fler än varannan, tycks ensamstående ålderspensionärer vara. US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 20 (32)

En viss skillnad i attityd till vikten av planering kan urskiljas beroende på boendeform. De som bor i lägenhet synes vara något mindre planeringsbenägna. Kanske en följd av att många unga och ensamstående finns i denna boendeform. Var fjärde i lägenhet tar en dag i taget, vilket kan jämföras med 17 procent bland dem i villa. Kvartalsvisa räntebetalningar och amorteringar kräver oftast en viss form av ekonomisk planering. Viktigt för många att planera men få är aktiva Som framkommit ovan anser två av tre svenskar att det är viktigt att planera sin ekonomi. Men ändå kan vi konstatera att så stor andel som 44 procent faktiskt inte har någon ekonomisk handlingsplan alls. (Se diagram 7 a). Jämför vi med undersökningen år 2000 är detta en ökning med fyra procentenheter. Kanske finns det ett samband mellan den konstaterade ökningen av personer som "tar en dag i sänder" och den ökade andel som saknar ekonomisk handlingsplan. Diagram 7a Har Ditt hushåll någon ekonomisk handlingsplan? (Procentuell andel) Sammanboende > 65år Ensamstående >65år Sammanboende <65år utan hemmavarande barn Sammanboende <65år med hemmavarande barn Ensamstående <65år utan hemmavarande barn Ensamstående <65år med hemmavarande barn Bor hos föräldrar Totalt 0 10 20 30 40 50 60 Kassabok. Budget. Pensionssparande. Har ingen. Främst är det yngre, ensamstående och personer med lägre inkomster som avstår från en ekonomisk handlingsplan. Mest aktiva är sammanboende och personer i åldern 45-64 år. Intresset för ekonomisk planering ökar emellertid med stigande inkomst. Ser vi på personer med inkomster under 16 500 kronor per månad är det så många som hälften som inte gjort upp någon handlingsplan för sin ekonomi. I det högsta inkomstskiktet, 35 000 kronor eller mer är motsvarande andel endast 25 procent. För dem som har någon form av handlingsplan är det oftast ett pensionssparande som är aktuellt. Andelen pensionssparare totalt är konstant och ligger vid båda mättidpunkterna på ca 30 procent. US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 21 (32)

Pensionssparande som kan sägas vara en typ av långsiktig planering är vanligast bland sammanboende. Främst bland hushåll med hemmavarande barn, 46 procent. Finns inga hemmavarande barn minskar andelen till 38 procent. (Se diagram 7 a). Lämnar vi hushållsbegreppet och ser på olika åldersgrupper är pensionssparandet vanligast i åldersgruppen 45 64 år där 44 procent uppger att de pensionssparar. Bland 25 44 åringarna är andelen naturligt något lägre, 36 procent. Totalt bland 25-64- åringar är andelen 39 procent. Andelen pensionssparare ökar med stigande inkomst och utbildning. Över hälften i det högsta inkomstskiktet pensionssparar. Bland högskoleutbildade är andelen drygt 40 procent medan den är tjugo procentenheter lägre bland personer med enbart grundskoleutbildning. Något fler kvinnor än män pensionssparar. Det är också vanligare att pensionsspara om man bor i villa eller radhus. Budget vanligare än kassabok Vardagsekonomin kräver dock inte bara en långsiktig planering utan även på kort sikt kan det vara bra att ha överblick och följa hur ekonomin utvecklas. Då är budget och kassabok lämpliga hjälpmedel. Totalt är det dock endast 23 procent som använder något av eller båda dessa alternativ. (Se diagram 7 a). Ett förhållande som inte har förändrats sedan föregående undersökning. Totalt 16 procent anger att de gör upp budget över sin ekonomi. Vanligast förekommande är det bland radhusfamiljer och sammanboende med barn där var femte har denna ambition. Enbart var sjätte i villa och var nionde i gård på landet gör budget. Endast sju procent använder kassabok, något oftare i radhusfamiljer och bland sammanboende över 65 år, nio procent. Det är märkligt att inte fler familjer med radhus eller småhus gör upp en årlig budget. Ofta har man utgifter som kommer oregelbundet. Har man svårigheter vissa månader eller sätter man av pengar med för stora marginaler? Det borde vara enkelt idag att utnyttja datorn för enkla budgetprogram. Intressant att notera är att vanan att göra budget eller föra kassabok inte har något samband med inkomstens storlek. Något fler män än kvinnor gör budget. Motsatt förhållande gäller användningen av kassabok som är något vanligare bland kvinnor. US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 22 (32)

Ovanligt med testamente, äktenskapsförord och samboavtal Att planera sin ekonomi på kort och lång sikt bör innebära att man bygger upp en trygghet inför framtiden för såväl förväntade som oväntade ekonomiska påfrestningar. Många har som sagt uppgivit att de anser att planering är viktigt. Den vanligaste formen av planering är pensionssparande. Betydligt mindre vanligt är det att hantera budget och kassabok. Ännu mer ovanligt är ekonomisk planering i form av testamente, äktenskapsförord och samboavtal. Knappt vart tionde hushåll har upprättat ett testamente och än färre, endast två respektive fem procent, har tecknat samboavtal eller äktenskapsförord. Testamente förekommer främst bland äldre personer. Den högsta andelen som redovisas är bland personer i åldern 55-64 år, 14 procent. (Se diagram 7 b). Bland äldre sammanboende över 65 år, är andelen 13 procent. Diagram 7 b Har Ditt hushåll någon ekonomisk handlingsplan? 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Procentuell andel Totalt 16-18 år 19-24år 25-44år 45-54år 55-64år 65år - Testamente. Samboavtal. Äktenskapsförord. Materialet visar också att testamente är något vanligare bland sammanboende utan barn jämfört med dem med barn, elva respektive åtta procent. Testamente är också vanligast i inkomstskiktet 35 000 kronor eller mer per månad. Men inte heller där är andelen särskilt hög, tolv procent. Äktenskapsförord förekommer främst bland personer i åldersgrupperna över 45 år, sju procent. Samboavtal är tämligen ovanligt. Den högsta andel som noteras är bland sammanboende utan barn där fyra procent uppger att de har samboavtal. Behovet av äktenskapsförord och samboavtal kanske inte är så stort i allmänhet, men det finns anledning för många att ta reda på hur viktigt ett testamente kan vara. Många nya familjekonstellationer lever idag i en okänd otrygghet. Att många över 65 år har äktenskapsförord kan inge oro. Känner man till effekten på arvsskatten om fel person dör? US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 23 (32)

Gifta och sammanboende sköter hushållsekonomin gemensamt Resultaten visar att gifta och sammanboende hanterar de flesta ekonomiska frågorna gemensamt. Men en skillnad i uppfattning kan konstateras. Männen anser i större utsträckning än kvinnorna att de själva svarar för de olika utgifterna. Ett undantag är matinköpen där färre män än kvinnor anser att de själva ansvarar för dessa. Vad gäller sparandet anser lika många kvinnor som män att de sköter detta själva. Kvinnorna anser i större utsträckning än männen att de sköter ekonomin gemensamt. Lustigt nog anser både kvinnor och män sig ha större ansvar i samtliga frågor än vad den andra parten tycker att man har! (Se diagram 8). Diagram 8 Vem sköter familjens ekonomi i olika frågor? (Procentuell andel av gifta eller sammanboende) Lånen enligt kvinnan Lånen enligt mannen Bostadsekonomin enligt kvinnan Bostadsekonomin enligt mannen Båt/Fritidshusekonomin enligt kvinnan Båt/Fritidshusekonomin enligt mannen Bilekonomin enligt kvinnan Bilekonomin enligt mannen Försäkringar enligt kvinnan Försäkringar enligt mannen Sparandet i hushållet enligt kvinnan Sparandet i hushållet enligt mannen Mat/dagliga inköp enligt kvinnan Mat/dagliga inköp enligt mannen 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Jag själv. Annan vuxen. Gemensamt. Var för sig. Det vanligaste är som sagt att man sköter ekonomin gemensamt. Undantag gäller dock för bilen. Bara var tredje man anser att bilekonomin sköts gemensamt medan nära 40 procent av dem anser att de sköter den själva. Å andra sidan är det bara 24 procent av kvinnorna som anser att bilekonomin sköts av mannen. Nio procent av kvinnorna anser att de själva ansvarar för bilens ekonomi. Men männen tycker att bara tre procent av kvinnorna gör det. Ungefär motsatt bild ger ansvaret för de dagliga matinköpen. Drygt 30 procent av kvinnorna anser att de själva har ansvar för maten samtidigt som endast 22 procent av männen anser att kvinnorna har den uppgiften. Sex procent av männen anser att de ansvarar för matinköpen något som bara två procent av kvinnorna instämmer i. Även sparandet sköts vanligtvis gemensamt men i relativt stor omfattning enskilt, dvs var för sig. Här anser 19 procent av kvinnorna och 17 procent bland männen att de sparar var för sig. (Se diagram 8). US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 24 (32)

En mycket stor majoritet, 85 procent, av de tillfrågade anser att de är insatta i makes/makas/sambos ekonomi. Bland dem som uppger att de saknar sådan kännedom finns fler kvinnor än män. US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 25 (32)

LÖN OCH ARBETE Det är vanligare att prioritera utvecklande och stimulerande arbetsuppgifter framför en bra lön. Detta gäller framförallt för kvinnorna. Män anser att en bra lön är viktigast. Utvecklande och stimulerande arbetsuppgifter är särskilt viktigt för yngre personer och då främst för unga kvinnor. Även lönen är viktigare för yngre än för äldre men gäller då framförallt för de yngre männen. Anställningstrygghet och ansvarstagande är faktorer som blir viktigare vid stigande ålder. 60 procent av kvinnorna kan tänka sig att ta en högre befattning med mer ansvar för att få en högre lön. Var tredje yrkesarbetande kan tänka sig att sänka lönen mot kortare arbetstid. Utvecklande och stimulerande arbetsuppgifter prioriteras av kvinnorna medan männen sätter lönen främst 68 procent av de hel- och deltidsarbetande anser att det är viktigt att arbetet är utvecklande och stimulerande. Nästan lika många, 64 procent anser att lönen är en viktig faktor när det gäller det arbete man har. På tredje plats kommer anställningstryggheten, vilken är viktig för knappt varannan arbetstagare. Att anställningstryggheten inte är högre prioriterad är intressant. Är bara jobbet givande och ger bra ersättning är inte anställningstryggheten så avgörande. Det är framförallt kvinnorna, tre av fyra, som i första hand vill att arbetet skall vara utvecklande och stimulerande. För dem kommer lönen på andra plats. Bland männen prioriterar två av tre lönen som för dem därmed kommer på första plats. Men "avståndet" till alternativet utvecklande och stimulerande är dock inte så stort då 63 procent av männen angivit det alternativet. (Se diagram 9 a). Diagram 9 a Vilka av följande saker är viktiga för Dig i Ditt arbete? (Förvärvsarbetande) 100 90 80 Procentuell andel 70 60 50 40 30 20 10 0 Utvecklande, stimulerande arbetsuppgifter Bra lön/annan ersättning. Anställningstrygghet. Självständighet. Ansvarstagande. Nära till arbetet. Totalt Man Kvinna US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 26 (32)

Anställningstrygghet och ansvarstagande blir viktigare med åren Utvecklande och stimulerande arbetsuppgifter är särskilt viktigt för yngre personer och då främst för unga kvinnor. Även lönen är viktigare för yngre än för äldre men gäller då framförallt för de yngre männen. Äldre män lägger samma vikt vid utvecklande och stimulerande arbetsuppgifter som bra lön. Anställningstryggheten är viktigare för äldre än för yngre med liten övervikt för kvinnorna. Även ansvarstagande är viktigare för den äldre arbetskraften. Däremot är det i detta alternativ inte någon skillnad i uppfattning mellan kvinnor och män. Avståndet till arbetet tycks inte ha så särskilt stor betydelse, 20 procent totalt. Allra minst betydelse har det för de äldre männen. (Se diagram 9 b). Diagram 9 b Vilka av följande saker är viktiga för Dig i Ditt arbete? (Procentuell andel bland förvärvsarbetande) Utvecklande, stimulerande arbetsuppgifte Bra lön/annan ersättning Anställningstrygghet Självständighet Ansvarstagande Nära till arbetet 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Man <44år Man >45 år Kvinna <44år Kvinna >45år US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 27 (32)

Intresset för högre befattning minskar med åldern Nära två av tre förvärvsarbetande uppger att de är beredda att ta en högre befattning med mer ansvar för att få en högre lön. Viljan är vanligare bland män än bland kvinnor. Totalt är det 70 procent av männen och hela 60 procent av kvinnorna som kan tänka sig att ta en högre befattning. (Se diagram 10). Främst är det yngre personer som är beredda att ta större ansvar. 85 procent i åldersgruppen 19 24 år samt 74 procent i åldern 25 44 år. Över 45 år minskar intresset betydligt. Mellan 45 och 54 år är 58 procent beredda att ta ett mer ansvarsfullt arbete mot högre lön. Fr o m 55 år är denna andel endast 39 procent. Diagram 10 Är Du beredd att ta en högre befattning med mer ansvar för att få en högre lön? (Förvärvsarbetande) Procentuell andel 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Totalt 19-24år 25-44år 45-54år 55-64år Man Kvinna Beredd att ta mer ansvar för högre lön Det är vanligast att vilja satsa på en högre befattning i yngre åldrar. Intresset minskar betydligt vid 45 år. Detta synes lite märkligt, speciellt när det gäller kvinnorna, då det är i den åldern barnen börjar bli stora och kan klara sig själva. Det kan också för många vara så att man redan hunnit få det större ansvar man velat ta. US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 28 (32)

Var tredje yrkesarbetande kan tänka sig att sänka lönen mot kortare arbetstid. Många kan tänka sig att sänka sin lön för att få kortare arbetstid, 36 procent bland kvinnorna och 31 procent bland männen. (Se diagram 11a). Det tyder på att det är svårt att få individuell lösning på sin arbetstid idag. Att så många män önskar minska sin arbetstid är intressant. I åldersgruppen 25-44 år är intresset som störst, 36 procent, dvs när barnen kanske fortfarande är små men också när karriärmöjligheterna är som störst. I åldersgruppen 45 år och äldre är andelen 30 procent. Är det ett utslag av att vi har ett för stressigt vardagsliv? Diagram 11a Är Du beredd att sänka Din lön mot kortare arbetstid? (Förvärvsarbetande) Procentuell andel 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Totalt 19-24år 25-44år 45-54år 55-64år Man Kvinna Beredd ta kortare arbetstid och sänka lönen År 2000 uppgav 20 procent att de var beredda att sänka sin arbetstid även om deras lön skulle bli lägre. Denna andel har i år således ökat med 13 procentenheter. (Se diagram 11 b). Är det så att fler fått förbättrad ekonomi genom reallöneökningar, sänkt skatt och införandet av maxtaxa inom barnomsorgen eller värderar man fritiden högre? US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 29 (32)

Diagram 11b Är Du beredd sänka Din lön mot kortare arbetstid? (Förvärvsarbetande) Procentuell andel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2000 2002 Ja Nej US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 30 (32)

FRÅGEFORMULÄR US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 31 (32)

FRÅGOR OM EKONOMI OCH FRAMTIDEN 1. Vad betyder pengar och 2. Hur tror Du att Din ekonomiska 3. Tycker Du att det är viktigt en god ekonomi för Dig? situation kommer att vara när Du att planera för Din ekonomiska Endast ett svar blir pensionär jämfört med idag? situation i framtiden? 1. Trygghet 1. Avsevärt förbättrad 1. Ja 2. Frihet 2. Något förbättrad 2. Nej, inte direkt. Jag tar en 3. Status 3. Oförändrad dag i taget det får bli som det blir 4. Ansvar 4. Något försämrad 3. Politikerna ändrar spel- 5. Inget speciellt 5. Avsevärt försämrad reglerna hela tiden så mina egna planer håller inte. TILL DIG SOM HAR EGEN INKOMST 5. Är Du beredd att ta en 7. Hur klarar Du tillfälliga utgifts- INTJÄNAD GENOM ARBETE högre befattning med mer toppar? 4. Vilka av följande saker är viktiga för Dig ansvar för att få en högre lön? 1. Tar av sparmedel i Ditt arbete? Du får lämna högst tre svar 1. Ja 2. Utnyttjar krediter 1. Anställningstrygghet 2. Nej 3. Drar in på maten 2. Självständighet 4. Väntar med att betala 3. Nära till arbetet 6. Är Du beredd att sänka Din räkningar 4. Bra lön/annan ersättning lön mot en kortare arbetstid? 5. Avstår från nöjen 5. Utvecklande, stimulerande 1. Ja 6. Drar in på klädköp arbetsuppgifter 2. Nej 7. Lånar av familj el vän TILL DIG SOM BOR I HUSHÅLL MED TILL DIG SOM 10. Har Ditt hushåll någon FLER ÄN EN VUXEN ÖVER 15 ÅR ÄR GIFT ELLER ekonomisk handlingsplan? SAMBO Flera svar möjliga 8. Vem sköter familjens Var Jag Annan Gemen- 9. Är Du väl insatt 1. Budget ekonomi i följande frågor? för sig själv vuxen samt i Din makes/makas/ 2. Kassabok sambos ekonomi? 3. Pensionssparande 1. Bostaden 4. Testamente 2. Lån 1. Ja 5. Samboavtal 3. Mat/dagliga inköp 2. Nej 6. Äktenskapsförord 4. Sparande 7. Annat 5. Försäkringar 8. Har ingen 6. Bil 7. Båt/Fritidshus 11. Om pengarna tillfälligt tar 12. Vad skulle Du göra om Din inkomst 13. Om Du oväntat fick en större slut, vart vänder Du Dig för överskådlig framtid skulle bli väsentligt summa pengar, vad skulle Du troligen då? Flera svar möjliga lägre? Flera svar möjliga göra med dem? Flera svar möjliga 1. Familjemedlem/ 1. Byter till billigare bostad 1. Betala av på lån släkting 2. Säljer bilen 2. Byta bostad el renovera 2. Nära vän 3. Drar in på maten 3. Köpa möbler 3. Arbetsgivaren 4. Drar ner på klädkontot 4. Köpa hushållskapitalvaror 4. Kollega 5. Minskar nöjeskontot 5. Utbildning/studier 5. Sociala myndigheten 6. Flyttar ihop med någon 6. Resa 6. Finansbolag, kredit- 7. Försöker byta arbete 7. Köpa kläder institut 8. Arbetar mer övertid 8. Köpa en ny bil/mc/båt 7. Pantbanken 9. Tar ett extra arbete 9. Skänka till välgörande 8. Banken 10. Tar av sparmedel ändamål 11. Avstår från semesterresor 10. Köpa smycken/ädelstenar 12. Låter bli att betala räkningarna 11. Köpa konst/antikviteter 13. Annat 12. Ge till barn och barnbarn 13. Köpa aktier/värdepapper 14. Sätta in i fond 15. Spara på bankkonto 16. Annat US oktober 2002 Så ser vi på pengar och ekonomi 32 (32)