Ny teknik påverkar bedömning av vittnen i domstol Internationella Brottsofferdagen 2009 Fil dr. Sara Landström Göteborgs Universitet Muntligt och direkt inför rätten Muntlighetsprincipen Allt processmaterial ska läggas fram muntligen vid huvudförhandling i domstol Parter, ombud och vittnen ska inte läsa innantill utan i stället tala fritt Domen skall grundas på vad som muntligen har framkommit Omedelbarhetsprincipen bara det som kommit fram vid huvudförhandlingen får ligga till grund för domen Undantag från muntligt och direkt inför rätten Effektivitets och ekonomiska hänsynstaganden Anpassning efter den enskilda individen Skyddande vittnen/målsägande
Presentationsformat i rättssalen Förhör inför sittande rätt Förhör via videolänk Telefonförhör Videoupptagning Ljudupptagning Utskrift av utsaga i dialogform Utskrift av utsaga i form av sammanfattning Dagens föreläsning Hur påverkar presentationsformatet upplevelse av vittnesmål? Hur påverkar videokamerans vinklar, avstånd och fokus upplevelse av vittnesmål? En modernare rättegång Ny teknik på gott och ont Skillnader mellan olika presentationsformat
Video vs. Ljud vs. Text Försöksdeltagare som tog del av videoinspelade vittnesmål tenderade att vara mer välvilligt inställda till vittnesmålen, jämfört med de som fick lyssna till, eller läsa, samma vittnesmål Försöksdeltagarna som lyssnade till ett vittnesmål var mer positiva till detta, jämfört med de som endast fick läsa vittnesmålet (Strömwall & Granhag, 2003) Videoobservatörer upplevde vittnesmålet som mer trovärdigt, jämfört med de som fick läsa en utskrift av samma vittnesmål (Lindholm, 2005) Live vs. Video (i) Studie I 12 vuxna vittnen berättar om en bilolycka 61 vuxna observatörer ser dessa vittnen live 61 ser videoinspelade versioner av dessa vittnesmål Studie II 14 barn (10-11 år gamla) berättar att de träffat en man utanför skolan 68 vuxna observatörer ser barnen vittna live och 68 andra vuxna observatörer ser samma vittnesmål på video Live vs. Video (ii) Studie I (vuxna vittnen) De som såg ett vittne live var mer positivt inställda till vittnets allmänna trovärdighet (vittnets uppträdande), jämfört med de som fick se samma vittne på video Liveobservatörer uppfattade vittnena som mer ärliga än videoobservatörer (Landström, Granhag, & Hartwig, 2005) Studie II (barn vittnen) De som fick se ett barn vittna live var mer positivt inställda till utsagan (grad av detaljrikedom, rimlighet mm), jämfört med de som fick se samma barn på video (Landström, Granhag, & Hartwig, 2007)
Minnesprestation Subjektivt minne Hur man upplever sitt minne Hur väl man tror att man minns Vad man tror att man minns Objektivt minne Faktisk minnesprestation Minnesprestation och Presentationsformat Studie I (Live vs. Video, vuxna vittnen) Liveobservatörer upplever att de har ett bättre och mer detaljrikt (subjektiv minnesprestation), jämfört med de som får se samma vittne på video Ingen skillnad i faktisk minnesprestation (Landström et al., 2005) Studie II (Live vs. Video, barnvittnen) Liveobservatörer upplever att de har ett bättre minne, jämfört med de som får se samma vittne på video Liveobservatörernas faktiska minnesprestation är också bättre än videoobservatörernas minnesprestation (Landström, et al., 2007) Ju högre upp på trappan, Desto positivare bedömning av vittnesmål Live Video Ljud Text
Videolänk Envägsvideolänk vittnet (ofta ett barn) får vittna framför en kamera i ett rum som angränsar till själva rättssalen Sittande rätt ser barnet via videolänk, och hör de frågor som ställs samt de svar som barnet lämnar Barnet kan inte se eller höra sittande rätt Tvåvägs videolänk Vittnet får ofta sitta i ett till rättssalen närliggande rum, och placeras där framför en monitor I denna monitor finns en kamera som filmar vittnet Vittnet visas i rätten precis som vid envägs-videolänk, men nu kan frågorna ställas till vittnet direkt från rättssalen Live vs. Envägs-videolänk Ett dilemma: Barn som vittnar via envägs-videolänk är mer avslappnade och kan därför ge ett mer komplett och detaljerat vittnesmål Barn som vittnar via envägs-videolänk upplevs som mindre trovärdiga, mindre korrekta samt mindre säkra, jämfört med de som uppträtt live i rättssalen (e.g., Goodman et al., 1998; 2006) Live vs. Tvåvägs-videolänk vs. Video 108 barn (10-11 år gamla) berättar att de träffat en man utanför skolan 36 barn får vittna framför en grupp vuxna observatörer, 36 genom videolänk och 36 genom videoinspelade intervjuer Totalt ser 240 vuxna observatörer barnens vittnesmål (80 live, 80 via videolänk och 80 via videoinspelade intervjuer) Syfte: Att undersöka hur presentationsformaten; Live, Videoinspelning och Videolänk påverkar: 1. vuxnas upplevelse av barns vittnesmål 2. barnens egna uppfattning av presentationsformatet och intervjun
(Landström & Granhag, 2009) (Landström & Granhag, 2009) Live vs. Tvåvägs-videolänk vs. Video Oavsett genom vilket presentationsformat barnen vittnade så var det just presentationsformatet som var den mest frekventa förklaringen till varför barnen var nervösa Jag var nervös alla vuxna som tittade på mig när jag pratade Jag var nervös för att hon (intervjuaren) var på TV:n Jag pratade ju med en TV! Jag kände mig nervös för jag blev filmad (Landström & Granhag, 2009)
The Vividness Effect Människor tenderar att vara mer uppmärksamma på information som är detaljrik, konkret och känslomässigt engagerande Ju mer levande (detaljrikt, konkret, känslomässigt engagerande) ett vittnesmål är desto mer trovärdigt upplevs det Människor tenderar också att minnas levande vittnesmål bättre (Nisbett & Ross, 1980)
Närhet till vittnet Ytterligare en aspekt av the vividness effect är närheten till vittnet Spatial närhet (Den rumsliga närheten) Temporal närhet (Den tidsmässiga närheten) Ju närmare ett vittne är desto mer trovärdigt och positivt upplevs vittnet Ju högre upp på trappan, Desto positivare bedömning av vittnesmål Live Tvåvägs videolänk Envägs videolänk Video Ljud Text Videoinspelade vittnesmål Hur videokamerans position kan påverka upplevelse av vittnesmål Effekter av vinklar, fokus och avstånd
Kamerafokus (i) Dvs. om kameran är fokuserad endast på den som blir intervjuad endast på den som intervjuar eller både den som intervjuar och den som blir intervjuad Kamerafokus (ii) o Fokus på enbart den misstänkte o Den misstänktes bekännelse upplevs som mer frivillig och tillförlitlig, jämfört med om fokus vilar på både den misstänkte och förhörsledaren o Fokus på enbart förhörsledaren o Den misstänktes bekännelse upplevs som mindre frivillig och tillförlitlig än då fokus ligger på både den misstänkte och förhörsledaren Kamerafokus (iii) Kamerafokus kan påverka upplevelsen av den misstänktes bekännelse i termer av: o graden av frivillighet o tillförlitlighet o Skuld o Straffrekommendation Vid förhör med misstänkt bör därför kamerans fokus ligga på både den misstänkte och förhörsledaren (e.g., Lassiter et al., 2001)
Fallet med den maskerade mannen tv4 Kalla Fakta TV inslaget med den maskerade mannen filmades ur flera olika kamera vinklar Endast den maskerade mannen (N=32) Endast Journalisten (N=32) Båda (N=32) Observatörerna som endast såg den maskerade mannen bedömde hans erkännande som mer rimligt än de som endast såg journalisten (Landström, Roos af Hjelmsäter & Granhag, 2007) Effekter av avstånd och fokus 14 barn (8-9 år gamla) berättar i en intervju att de träffat en man utanför skolan Barnens vittnesmål spelas in av fyra kameror som fångar fyra olika versioner av samma vittnesmål Close-up shot (1m) på endast barnet Medium shot (3m) på endast barnet Medium shot (3m) på barnet och intervjuaren Long shot (7m) på barnet och intervjuaren Varje videoversion ses av 64 vuxna observatörer Totalt ser 256 vuxna observatörer barnens vittnesmål
Effekter av avståndet mellan videokameran och barnet De observatörer som såg barnet i närbild (1meter) var mer negativt inställda till barnets allmänna trovärdighet än de som såg barnet från ett längre avstånd (4 el 7 meter) De observatörer som såg barnet från ett avstånd av 7 meter upplevde barnet som mer naturligt, och avslappnat än de som såg barnen från kortare avstånd (4 och 1 meter) (Landström & Granhag, 2008) Effekter av kamerafokus De observatörer som såg både barnet och intervjuaren gjorde oftare bedömningen att barnet ljög än de som endast fick se barnet De som fick se båda var alltså mer kritiska till barnet än de som endast fick se barnet (Landström & Granhag, 2008) Presentationsformatet spelar roll Människor upplever ett vittnesmål på olika sätt beroende på det presentationsformat igenom vilket vittnet uppträder Upplevelse av vittnesmål kan variera mellan olika presentationsformat, men också inom ett och samma presentationsformat Vi har alltså anledning att tro att det presentationsformat som används vid huvudförhandling i domstol kan påverka domare och nämndemäns utvärdering av vittnesmål Viktigt är dock att påpeka det finns en mängd faktorer som kan påverka bevisvärdering i domstol och att presentationsformatet bara är en utav dessa
En Modernare Rättegång att skapa en modernare rättegång i allmän domstol som uppfyller kraven på en rättssäker, effektiv och ändamålsenlig handläggning av mål och ärenden /prop. 2004/05 Den 1 november 2008 trädde en ny reform i kraft vid allmänna domstolar i hela landet Alla förhör i tingsrätten ska dokumenteras genom ljud- och bildupptagning Videoinspelningarna ska som huvudregel utgöra den muntliga bevisningen i hovrätten 6 kap. Om registrering av uppgifter och handlingar 6 /Träder i kraft I:2008-11-01/ I tingsrätt skall en berättelse som lämnas i bevissyfte dokumenteras genom en ljud- och bildupptagning, om det inte finns särskilda skäl mot det. En berättelse som lämnas i högre rätt får dokumenteras på samma sätt. Om en berättelse som lämnas i bevissyfte inför domstol inte dokumenteras enligt första stycket, skall den dokumenteras genom en ljudupptagning eller, i den omfattning berättelsen kan antas vara av betydelse i målet, skrivas ned. Detta gäller dock inte vid huvudförhandling i Högsta domstolen. Om berättelsen skrivs ned, skall parterna och den som hörts genast få tillfälle att kontrollera det som skrivits. Den som lämnat berättelsen skall tillfrågas om han eller hon har något att invända mot innehållet. En invändning som inte leder till någon ändring skall antecknas. Därefter får det som skrivits inte ändras. Lag (2005:683).
35 Kap. Om bevisning i allmänhet 13 /Träder i kraft I:2008-11-01/ Vid huvudförhandlingen skall de bevis som har tagits upp utom huvudförhandlingen tas upp på nytt, om rätten finner att det är av betydelse i målet och det inte finns något hinder mot att ta upp beviset. I tvistemål där förlikning om saken är tillåten får dock beviset tas upp på nytt endast om någon av parterna begär det. Har tingsrätten i ett mål som överklagats till hovrätten tagit upp bevisning, behöver beviset tas upp på nytt endast om hovrätten finner att det är av betydelse för utredningen. Kan ett muntligt bevis läggas fram i hovrätten genom en ljud- och bildupptagning av förhöret vid tingsrätten, får beviset tas upp på nytt endast om ytterligare frågor behöver ställas. Ett bevis som avses i detta stycke får tas upp på nytt även utan begäran av part. I Högsta domstolen får de bevis som har tagits upp av lägre rätt tas upp på nytt endast om det finns synnerliga skäl. Om ett bevis inte tas upp på nytt, skall det läggas fram på lämpligt sätt. Lag (2005:683). Ny teknik på gott och ont Ny teknik även användas vid annan typ av bevisning (förutom vittnesmål) Genom att använda ny teknologi kan en part förstärka (alt. ersätta) traditionellt muntligt framförande med bildligt fängslande presentationer Det kan röra sig om en PowerPoint presentation eller en dataanimering som beskriver hur brottet gått till mot bakgrund av den bevisning som finns Ny teknik i domstol har många fördelar mer effektivt och ekonomiskt men vi vet väldigt lite om (och i så fall hur) tekniken kan komma att påverka bevisvärdering i domstol Sara Landström sara.landstrom@psy.gu.se Research unit for Criminal, Legal and Investigative Psychology www.psy.gu.se/clip Denna forskning har finansierats med medel från Brottsofferfonden