Statens kärnkraftinspektions författningssamling

Statens kärnkraftinspektions författningssamling ISSN 1400-1187 SKIFS 1998:1 Statens kärnkraftinspektions föreskrifter om säkerhet i vissa kärntekniska anläggningar Allmänna råd om tillämpningen av Statens kärnkraftinspektions föreskrifter enligt ovan Beslutade den 11 augusti 1998 1

Statens kärnkraftinspektions författningssamling ISSN 1400-1187 Utgivare: Kristina Wallén SKIFS 1998:1 Utkom från trycket den 22 september 1998 Statens kärnkraftinspektions föreskrifter om säkerhet i vissa kärntekniska anläggningar; beslutade den 11 augusti 1998. Statens kärnkraftinspektion meddelar med stöd av 20 a och 21 förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet följande föreskrifter. 1 kap. Tillämpningsområde och definitioner 1 Dessa föreskrifter gäller för följande typer av kärntekniska anläggningar för vilka tillstånd till kärnteknisk verksamhet är meddelade av regeringen med stöd av 5 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller motsvarande bestämmelser i atomenergilagen (1956:306) kärnkraftsreaktor, forsknings- eller materialprovningsreaktor, anläggning för tillverkning av urankutsar och kärnbränsleknippen, anläggning för lagring eller annan hantering av använt kärnbränsle, anläggning för lagring, bearbetning eller slutlig förvaring av kärnavfall. Föreskrifterna gäller dock inte för anläggning för slutlig förvaring av kärnavfall, vilken efter vederbörligt tillstånd har förslutits och därmed inte längre är föremål för driftövervakning eller underhåll, transport av kärnämne eller kärnavfall utanför en anläggnings driftområde. 2

2 I dessa föreskrifter används följande termer med nedan angivna betydelser Barriär: fysisk inneslutning av radioaktiva ämnen; Fysiskt skydd: tekniska, administrativa och organisatoriska åtgärder som syftar dels till att skydda en anläggning mot obehörigt intrång, sabotage eller annan sådan påverkan som kan medföra radiologisk olycka dels till att förhindra obehörig befattning med kärnämne eller kärnavfall; Normaldrift: drift inom de fastställda villkor och begränsningar som framgår av en anläggnings säkerhetstekniska driftförutsättningar; Radiologisk olycka: uppkommen brist i en barriär eller annat förhållande som medför spridning av radioaktiva ämnen, eller som ger upphov till stråldoser, utöver vad som är tillåtet vid normaldrift; Säkert läge: kall avställning eller annat driftläge som minimerar risken för en radiologisk olycka. 2 kap. Grundläggande säkerhetsbestämmelser 1 Grundläggande säkerhetsbestämmelser finns i 4 första stycket lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Förebyggandet av radiologiska olyckor skall ske med hjälp av dels en till varje anläggning anpassad grundkonstruktion i vilken skall ingå flerfaldiga barriärer, dels ett till varje anläggning anpassat djupförsvar. Djupförsvaret skall uppnås genom att konstruktionen, uppförandet, driften, övervakningen och underhållet av en anläggning är sådana att driftstörningar och haverier förebyggs, det finns flerfaldiga anordningar och förberedda åtgärder som skall skydda barriärerna mot genombrott, och om ett sådant genombrott skulle ske, begränsa konsekvenserna därav, utsläpp av radioaktiva ämnen, som ändå kan ske till följd av driftstörningar och haverier, förhindras eller, om detta inte är möjligt, kontrolleras och begränsas genom anordningar och förberedda åtgärder. 2 En brist i en barriär eller i djupförsvaret skall bedömas och klassificeras på sätt som framgår av bilaga 1, med hänsyn tagen till dess betydelse för säkerheten, samt utredas utan dröjsmål. Sådana säkerhetsåtgärder som bedöms vara nödvändiga skall därefter vidtas utan dröjsmål. Innan anläggningen 3

4 får återgå i normaldrift skall genomförda utredningar och vidtagna åtgärder med anledning av bristen vara säkerhetsgranskade i enlighet med 4 kap. 3 samt prövade och godkända av Statens kärnkraftinspektion i enlighet med bilaga 1. När en allvarlig brist i en barriär eller en allvarlig brist i djupförsvaret har konstaterats, eller när det föreligger en grundad misstanke om att säkerheten är allvarligt hotad, skall anläggningen utan dröjsmål bringas i säkert läge. Anläggningen skall även bringas i säkert läge utan dröjsmål då anläggningen visar sig fungera på ett oväntat sätt eller då det är svårt att avgöra vilken betydelse för säkerheten en konstaterad brist har. 3 Tillståndshavaren skall tillse att 1. dokumenterade riktlinjer finns för hur säkerheten skall upprätthållas vid anläggningen samt att den personal som arbetar med uppgifter som har betydelse för säkerheten är väl förtrogna med riktlinjerna, 2. verksamheten vid anläggningen styrs och utvecklas med stöd av ett kvalitetssystem som omfattar de verksamheter som har betydelse för säkerheten, 3. beslut i säkerhetsfrågor föregås av tillräcklig beredning och rådgivning så att frågorna blir allsidigt belysta, 4. det finns tillräckligt med personal som innehar den kompetens och den lämplighet i övrigt som behövs för de arbetsuppgifter som har betydelse för säkerheten samt att detta finns dokumenterat, 5. ansvar och befogenheter definieras och dokumenteras för den personal som skall utföra arbete av betydelse för säkerheten, 6. personalen ges de förutsättningar som behövs för att kunna arbeta på ett säkert sätt, 7. erfarenheter från den egna och från liknande verksamheter fortlöpande tas tillvara och delges berörd personal, 8. säkerheten, genom dessa och andra åtgärder, upprätthålls och fortlöpande utvecklas. 4 Kvalitetssystemet enligt 3 punkt 2 skall hållas aktuellt och vara dokumenterat i en kvalitetshandbok, eller motsvarande, till vilken skall höra de rutiner och instruktioner som behövs för styrningen av de verksamheter som har betydelse för säkerheten. Kvalitetssystemets tillämpning, ändamålsenlighet och effektivitet skall systematiskt och periodiskt undersökas av en kvalitetssäkringsfunktion som skall

ha en fristående ställning i förhållande till de verksamheter som blir föremål för sådan kvalitetsrevision. 5 Vid en anläggning skall åtgärder vidtas för att upprätthålla ett fysiskt skydd. Det fysiska skyddet av anläggningen skall vara dokumenterat i en plan av vilken skall framgå skyddets utformning, organisation, ledning och bemanning. Innan anläggningen får tas i drift skall planen vara säkerhetsgranskad i enlighet med 4 kap. 3 samt prövad och godkänd av Statens kärnkraftinspektion. Planen skall hållas aktuell och dess ändamålsenlighet skall prövas genom regelbundna övningar. Ändringar i planen, vilka påverkar det fysiska skyddet, skall vara säkerhetsgranskade i enlighet med 4 kap. 3. Innan ändringarna får tillämpas skall de vara anmälda till Statens kärnkraftinspektion, som kan besluta att ytterligare eller andra åtgärder skall vidtas för det fysiska skyddet. 3 kap. Konstruktion och utförande 1 Konstruktionen av en anläggning skall, för att uppfylla kraven enligt 2 kap. 1, med anpassning till varje anläggning ha tålighet mot felfunktioner hos komponenter och system, tillförlitlighet och driftstabilitet, tålighet mot sådana händelser eller förhållanden som kan påverka barriärernas eller djupförsvarets säkerhetsfunktion, samt underhålls-, kontroll- och provningsbarhet hos ingående delar, så länge dessa utnyttjas för sina ändamål. En anläggning för slutlig förvaring av kärnavfall skall vara konstruerad så att barriärerna efter förslutningen av förvaret skall kunna ge den säkerhet som behövs utan övervakning eller underhåll. 2 Konstruktionsprinciper och konstruktionslösningar skall vara beprövade under förhållanden som motsvarar de som kan förekomma under den avsedda användningen i en anläggning. Om detta inte är möjligt eller rimligt skall de ha genomgått den utprovning eller utvärdering som behövs med hänsyn till säkerheten. 5

3 Konstruktionslösningarna skall vara anpassade till personalens förmåga att på ett säkert sätt hantera anläggningen samt de driftstörningar och haverier som kan inträffa. 4 Byggnadsdelar, anordningar, komponenter och system skall vara konstruerade, tillverkade, monterade, kontrollerade och provade enligt krav som är anpassade till dessas betydelse för säkerheten. 4 kap. Värdering och redovisning av säkerheten i anläggning Säkerhetsanalys 1 Analyser av förhållanden som har betydelse för säkerheten i en anläggning skall göras innan anläggningen uppförs och tas i drift. Analyserna skall därefter hållas aktuella. Säkerhetsanalyserna skall vara grundade på en systematisk inventering av sådana händelser, händelseförlopp och förhållanden vilka kan leda till en radiologisk olycka. Säkerhetsredovisning 2 En preliminär säkerhetsredovisning skall göras innan en anläggning får uppföras. En slutlig säkerhetsredovisning skall göras innan anläggningen får tas i drift. Säkerhetsredovisningen skall innehålla den information som framgår av bilaga 2. Den slutliga säkerhetsredovisningen skall även omfatta de säkerhetstekniska driftförutsättningarna som anges i 5 kap. 1 första stycket. Innan anläggningen får uppföras och tas i drift skall säkerhetsredovisningen vara säkerhetsgranskad i enlighet med 3 samt prövad och godkänd av Statens kärnkraftinspektion. Säkerhetsredovisningen skall därefter hållas aktuell. Säkerhetsgranskning 3 Vid en säkerhetsgranskning skall det bedömas eller kontrolleras att de tillämpliga säkerhetsaspekterna på en sakfråga är beaktade, och att för sakfrågan tillämpliga säkerhetskrav på en anläggnings konstruktion, funktion, organisation och verksamhet är uppfyllda. Granskningen skall genomföras systematiskt och vara dokumenterad. 6

En säkerhetsgranskning skall göras dels inom de delar av en anläggnings organisation som har ansvar för sakfrågorna, dels inom en för ändamålet inrättad säkerhetsgranskningsfunktion som skall ha en fristående ställning i förhållande till de sakansvariga delarna av organisationen. Säkerhetsprogram 4 Säkerheten i en anläggning, efter det att den tagits i drift, skall fortlöpande analyseras och bedömas på ett systematiskt sätt. De behov av säkerhetsförbättrande åtgärder, såväl tekniska som organisatoriska, vilka föranleds av sådana analyser och bedömningar skall vara dokumenterade i ett säkerhetsprogram. Säkerhetsprogrammet skall årligen ses över. Återkommande granskning av säkerheten i anläggningar 5 Minst vart tionde år skall en förnyad samlad analys och bedömning av säkerheten i en anläggning göras. Analyserna, bedömningarna samt de åtgärder som föranleds av dessa skall dokumenteras och redovisas för Statens kärnkraftinspektion. Ändringar 6 Tekniska eller organisatoriska ändringar i en anläggning, vilka kan påverka de förhållanden som har angivits i säkerhetsredovisningen, samt ändringar i redovisningen av principiellt slag skall vara säkerhetsgranskade i enlighet med 3. Innan ändringarna får införas skall de vara anmälda till Statens kärnkraftinspektion, som kan besluta att ytterligare eller andra krav eller villkor skall gälla för ändringarna. 5 kap. Drift av anläggning Säkerhetstekniska driftförutsättningar 1 Vid en anläggning skall det finnas dokumenterade säkerhetstekniska driftförutsättningar, innehållande uppgifter om de villkor och begränsningar för driften, vilka framgår av bilaga 3. Innan driftförutsättningarna får tillämpas skall de vara säkerhetsgranskade i enlighet med 4 kap. 3 samt prövade och godkända av Statens kärnkraftinspektion. 7

De säkerhetstekniska driftförutsättningarna skall, tillsammans med instruktionerna enligt 2, säkerställa att de förhållanden som redovisas eller som är förutsatta i säkerhetsredovisningen upprätthålls vid anläggningen. De säkerhetstekniska driftförutsättningarna skall hållas aktuella. Ändringar eller planerade tillfälliga avsteg från förutsättningarna skall vara säkerhetsgranskade i enlighet med 4 kap. 3. Innan de ändrade driftförutsättningarna eller sådana tillfälliga avsteg får tillämpas skall de vara anmälda till Statens kärnkraftinspektion, som kan besluta att ytterligare eller andra villkor eller begränsningar skall ingå i förutsättningarna. Instruktioner 2 Vid en anläggning skall det finnas ändamålsenliga och dokumenterade instruktioner av vilka skall framgå de åtgärder som skall vidtas vid såväl normaldrift som vid driftstörningar och haverier. Innan instruktioner som avser kontroll av driftklarheten, enligt krav ställda i de säkerhetstekniska driftförutsättningarna, samt instruktioner som avses tillämpas vid driftstörningar och haverier får tillämpas skall de vara säkerhetsgranskade i enlighet med 4 kap. 3. Instruktionerna skall hållas aktuella. Berörd personal skall vara väl förtrogen med instruktionerna. Underhåll, fortlöpande tillsyn och provning 3 Byggnadsdelar samt komponenter, system och andra anordningar av betydelse för säkerheten vid en anläggning skall fortlöpande ses över och kontrolleras så att de fungerar på ett säkert sätt och så att det inte finns tecken på skadlig påverkan. För att förebygga driftstörningar och brister av betydelse för säkerheten i anläggningen skall sådana delar och anordningar underhållas enligt särskilda underhållsprogram som skall vara dokumenterade. Underhållsprogrammen skall fortlöpande ses över mot bakgrund av vunna erfarenheter, både vid anläggningen och vid andra liknande anläggningar. Beredskap inom anläggning 4 Vid en anläggning skall, i händelse av driftstörningar eller haverier vilka kan leda till radiologiska olyckor, åtgärder vara förberedda för att larma anläggningens beredskapspersonal utan dröjsmål, återföra anläggningen till ett säkert och stabilt läge, samt lämna information om det tekniska läget vid anläggningen. 8

5 Innan en anläggning får tas i drift skall åtgärderna enligt 4 vara dokumenterade i en plan, vilken skall vara säkerhetsgranskad i enlighet med 4 kap. 3 samt prövad och godkänd av Statens kärnkraftinspektion. Planen skall hållas aktuell och dess ändamålsenlighet skall prövas genom regelbundna övningar. Ändringar i planen, som påverkar åtgärderna enligt 4, skall vara säkerhetsgranskade i enlighet med 4 kap 3. Innan ändringarna får tillämpas skall de vara anmälda till Statens kärnkraftinspektion, som kan besluta att ytterligare eller andra åtgärder skall vara förberedda för att lösa uppgifterna enligt 4. Det skall finnas utsedd personal, ändamålsenliga ledningsutrymmen, tekniska system, hjälpmedel och skyddsutrustning i den utsträckning som behövs för att uppgifterna enligt 4 skall kunna lösas. Utredning av händelser och förhållanden 6 Inträffade händelser och uppdagade förhållanden av betydelse för säkerheten skall utredas på ett systematiskt sätt för att klarlägga förlopp och orsaker samt för att ta fram de åtgärder som behövs för att återställa säkerhetsmarginalerna och för att förhindra ett upprepande. Resultaten av utredningarna skall spridas inom organisationen samt bidra till utvecklingen av säkerheten i anläggningen. Resultaten skall rapporteras till Statens kärnkraftinspektion i enlighet med vad som föreskrivs i 7 kap. 1. 6 kap. Kärnämne och kärnavfall 1 Vid en anläggning skall det föras en inventarieförteckning över det kärnämne och kärnavfall som finns inom anläggningens driftområde. Förteckningen skall hållas aktuell. 2 Av säkerhetsredovisningen enligt 4 kap. 2 skall framgå de åtgärder som behöver vidtas för att inneslutningen av det kärnämne och kärnavfall som finns i en anläggning skall vara säker när detta hanteras, lagras eller slutförvaras vid anläggningen. Av redovisningen skall dessutom framgå vilka åtgärder som behöver vidtas vid anläggningen för att inneslutningen av kärnämnet och kärnavfallet skall vara säker vid transport till och lagring eller slutlig förvaring i annan anläggning. 9

3 Om kärnavfall uppkommer, som till mängd och slag avviker från det som anges i säkerhetsredovisningen, skall de åtgärder som behöver vidtas för att inneslutningen av det avvikande avfallet skall vara säker på sätt som framgår av 2 vara dokumenterade i en plan. Innan åtgärderna får påbörjas skall planen vara säkerhetsgranskad i enlighet med 4 kap. 3 och anmäld till Statens kärnkraftinspektion, som kan besluta att ytterligare eller andra åtgärder skall vidtas för inneslutningen av det avvikande kärnavfallet. 4 Innan avveckling och rivning av en anläggning får påbörjas skall åtgärder, som behöver vidtas för att inneslutningen av det kärnavfall som uppkommer skall vara säker på sätt som framgår av 2, finnas dokumenterade i en plan som skall vara säkerhetsgranskad i enlighet med 4 kap. 3 samt prövad och godkänd av Statens kärnkraftinspektion. 7 kap. Rapportering till Statens kärnkraftinspektion 1 Inträffade händelser och uppdagade förhållanden av väsentlig betydelse för säkerheten i en anläggning skall utan dröjsmål rapporteras till Statens kärnkraftinspektion på sätt som framgår av bilaga 4. Övriga händelser och uppdagade förhållanden av betydelse för säkerheten skall skyndsamt rapporteras till Statens kärnkraftinpektion på sätt som framgår av bilaga 4. Rutinmässiga rapporter om driftläget och om sådan verksamhet som är av betydelse för säkerheten i en anläggning skall lämnas på sätt som framgår av bilaga 4. 8 kap. Dokumentation och förvaring 1 Teknisk anläggningsdokumentation och sammanställda säkerhetsredovisningar skall förvaras så länge den kärntekniska verksamheten bedrivs vid en anläggning. 2 Dokumentation av driftverksamheten och av annan verksamhet av betydelse för säkerheten i en anläggning skall förvaras under den tid som behövs dels för att kunna klarlägga inträffade händelser i anläggningen och 10

analysera dessas orsaker, dels för att kunna genomföra återkommande granskningar av säkerheten i anläggningen i enlighet med 4 kap. 5, så länge den kärntekniska verksamheten bedrivs vid anläggningen. 9 kap. Undantag 1 Statens kärnkraftinspektion får medge undantag från dessa föreskrifter om särskilda skäl föreligger. 11

Bilaga 1 Konstaterade brister i en barriär eller i djupförsvaret eller grundade misstankar om hot mot säkerheten skall i enlighet med 2 kap. 2 klassificeras i kategorier enligt följande. Kategori 1 Konstaterad allvarlig brist i en eller flera barriärer eller i djupförsvaret samt grundad misstanke om att säkerheten är allvarligt hotad Innan anläggningen får återgå från säkert läge till normaldrift efter en inträffad händelse eller förhållande, som lett till sådan brist eller misstanke, skall gjorda utredningar och vidtagna åtgärder vara säkerhetsgranskade i enlighet med 4 kap. 3 samt prövade och godkända av Statens kärnkraftinspektion. Följande händelser eller förhållanden är av sådan karaktär att de skall hänföras till kategori 1 1.1 överskridande av högsta tillåtna gränsvärde (HTG), enligt definition i de säkerhetstekniska driftförutsättningarna, 1.2 försämring av integriteten hos någon av barriärerna för inneslutning av radioaktivt material, såsom kärnbränsleskada som medför frigörelse av kärnämne till reaktorvattnet i sådan omfattning att aktivitetsnivån höjs signifikant, skada på primärsystemets tryckbärande delar som medför aktivering av anläggningens säkerhetsfunktioner, skada på reaktorinneslutningen som innebär att inneslutningen inte uppfyller i säkerhetsredovisningen förutsatta täthets- och hållfasthetskrav, 1.3 oplanerad reaktivitetsökning i reaktor eller oavsiktlig kriticitet i reaktor eller i utrymme där kärnämne hanteras, lagras eller förvaras, 1.4 brist i verksamhet, ledning eller styrning vilken har sådan omfattning att den utgör ett allvarligt hot mot säkerheten, 1.5 brist eller avvikelse vilken ger anledning att ifrågasätta säkerhetsredovisningen på ett sådant sätt att det är av väsentlig betydelse för säkerheten. 12

Kategori 2 Konstaterad brist i en barriär eller i djupförsvaret av mindre allvarligt slag än det som hänförs till kategori 1 samt grundad misstanke om att säkerheten är hotad Anläggningen får fortsätta att vara i drift när sådan händelse eller förhållande har inträffat, dock med de begränsningar eller särskilda kontroller som behövs för att upprätthålla säkerheten med hänsyn till bristen, under den tid som åtgärder vidtas. I de fall där åtgärderna kan genomföras inom tillåten reparationstid enligt de säkerhetstekniska driftförutsättningarna får anläggningen återgå till normaldrift utan begränsningar efter kontroll av driftklarheten. Det skall därefter bekräftas i en säkerhetsgranskning i enlighet med 4 kap. 3 att de säkerhetsmarginaler har återställts, genom de vidtagna åtgärderna, som framgår av anläggningens säkerhetsredovisning. I de fall tillåten reparationstid inte är angiven får anläggningen återgå i normaldrift utan begränsningar först när en säkerhetsgranskning i enlighet med 4 kap. 3 har bekräftat att säkerhetsmarginalerna är återställda. I de fall utredningen visar att bristen är allvarlig eller att det råder betydande osäkerhet om säkerhetsmarginalerna, skall bristen omklassificeras till kategori 1 och de åtgärder som då blir nödvändiga skall vidtas utan dröjsmål. Följande händelser eller förhållanden är av sådan karaktär att de skall hänföras till kategori 2 2.1 avvikelse från de säkerhetstekniska driftförutsättningarna vilken ligger inom säkerhetsredovisningens antaganden och förutsättningar, 2.2 avvikelse från specificerade system- eller komponentprestanda, 2.3 förhållande som resulterar i driftbegränsning eller tidsbegränsad drift, dock med undantag för planerade ingrepp som är specificerade i de säkerhetstekniska driftförutsättningarna, 2.4 förhållande som förhindrat eller kunnat förhindra avsedd funktion hos utrustning av betydelse för säkerheten, 2.5 gränsvärde för aktivering av säkerhetsfunktion konstateras ge mindre marginal mot tillåtet gränsvärde än vad som anges i säkerhetsredovisningen, 2.6 kärnbränsleskada, d v s defekt på kärnbränslestav, som medför aktivitetsutsläpp, mekanisk skada på komponent, geometrisk deformation eller annat förhållande som kan göra ett kärnbränsleknippe 13

olämpligt för fortsatt drift, dock med undantag för sådant bränsle som provas ut i särskild reaktoranläggning (forsknings- eller materialprovningsreaktor), 2.7 förhållande i anläggning som medför att kärnämne förekommer i utrustning som inte är godkänd för detta, 2.8 förhållande i anläggning som innebär att något ämne med modererande egenskaper förekommer, i större omfattning än som förutsätts under normaldrift, i anläggningsdel eller utrustning där moderationskontroll är nödvändig, 2.9 brist av betydelse för säkerheten i enskild analys som ingår i säkerhetsredovisningen eller i metod som används för sådan analys, 2.10 annat förhållande av teknisk eller organisatorisk art vilket utgör ett hot mot säkerheten. Kategori 3 Tillfällig brist i djupförsvaret som uppkommer då sådan händelse eller förhållande åtgärdas och som utan åtgärder skulle kunna leda till ett allvarligare tillstånd, och som är dokumenterad i de säkerhetstekniska driftförutsättningarna enligt 5 kap. 1 Anläggningen får fortsätta att vara i drift, med de begränsningar som behövs för att upprätthålla säkerheten med hänsyn till bristen, under den tid som åtgärderna vidtas. Val av tidpunkt och sätt att vidta åtgärderna skall innan åtgärderna vidtas vara säkerhetsgranskade i enlighet med 4 kap. 3. För att denna kategori skall komma i fråga krävs att händelsen eller förhållandet är av sådan karaktär att omedelbara åtgärder inte är påkallade. Händelse eller förhållande som får hänföras till kategori 3 är då sådant har uppkommit i anläggningen, vilket inte hindrar funktionen men som indikerar behov av åtgärder eller provning, eftersom en komponent eller ett system riskerar att inte uppfylla krav på driftklarhet enligt de säkerhetstekniska driftförutsättningarna. Åtgärdstiden ryms emellertid inom den på förhand analyserade tillåtna reparationstiden som framgår av driftförutsättningarna. 14

Bilaga 2 Säkerhetsredovisningen för en anläggning skall i enlighet med 4 kap. 2 innehålla nedanstående information. Utöver vad som här anges bestämmer Statens strålskyddsinstitut om redovisning från strålskyddssynpunkt. Förläggningsplats Redovisning av hur platsen och dess omgivning från säkerhetssynpunkt kan påverka anläggningen, exempelvis med avseende på hydrologiska förhållanden, geologi och seismik samt i omgivningen pågående verksamheter. Konstruktionsförutsättningar Redovisning av konstruktionsförutsättningarna inklusive de regler som har styrt konstruktionen och utförandet. Redovisning av hur anläggningen uppfyller dessa regler samt av hur komponenter och system i anläggningen har indelats i klasser, vilka anger deras säkerhetsbetydelse. Redovisning som avser anläggningar för hantering av använt kärnbränsle eller kärnavfall skall omfatta sådana regler som kan härledas från redovisningen av säkerheten i respektive slutförvar efter förslutningen. Anläggnings- och funktionsbeskrivning Redovisning av anläggningen och dess system, funktion och prestanda vid normaldrift, inklusive den tillämpade inneslutningen av kärnämne och kärnavfall. Principer för bestämning av sådana funktionsprov och intervall som behövs för att kontrollera att anläggningen drivs inom fastställda gränser (driftklarhet). Redovisning av principerna för utformning av kontrollrum och andra övervaknings-/manöveranordningar av betydelse för säkerheten. Radioaktiva ämnen Underlag för bestämning av mängder och slag av radioaktiva ämnen som kan frigöras vid radiologiska olyckor (s k källtermer). Strålskydd (redovisas enligt bestämmelser utfärdade av Statens strålskyddsinstitut) Anläggningens drift Redovisning av organisationen och principerna för styrning av driften, för kontrollrumsarbetet, för underhållet och för hanteringen av kärnämne och 15

kärnavfall. Redovisning av organisationen och principerna för arbetet med säkerheten och kvalitetssäkringen. Redovisning av organisationen och principerna för haveriberedskapen. Analys av driftbetingelser Redovisning av säkerhetsanalyserna enligt 4 kap. 1 och av utredningar, vilka har gjorts om anläggningens uppförande och omgivningspåverkan vid normal drift, driftstörningar och haverier. Redovisning av analyser som har genomförts med anledning av regeringens krav på konsekvensbegränsande åtgärder vid svåra haverier. Referenser Tillhörande referenser till säkerhetsredovisningens huvudrapport. Ritningar Översiktsritningar över anläggningen och dess system samt flödesscheman. 16

Bilaga 3 För att säkerställa att de förhållanden som redovisas eller förutsätts i säkerhetsredovisningen upprätthålls vid anläggningen, skall de säkerhetstekniska driftförutsättningarna i enlighet med 5 kap. 1 innehålla specifikation av högsta tillåtna gränsvärden (HTG) som i en reaktoranläggning har betydelse för bränslekapslingens och primärsystemets integritet, de övriga villkor och begränsningar för anläggningen, vilka är nödvändiga för att vidmakthålla och kontrollera driftklarheten, så att specificerade prestanda inte över- eller underskrids under nödvändig tid i sådana system och komponenter, vilka är av betydelse för säkerheten i respektive driftläge, säkerhetsfunktioner, med uppgift om de system och komponenter som ingår, samt av de krav på driftklarhet som ställs för de förekommande driftlägena, samt av vilka åtgärder som vidtas då driftklarhet inte råder, exempelvis begränsningar i form av tillåten reparationstid eller effektnivå, principerna för styrningen av driftarbetet och säkerhetsgranskningen inkluderande hanteringen av fel och störningar samt underhållsarbeten, provningar och ändringsarbeten. Specifikation av den bemanning som behövs för en säker drift vid olika driftlägen, de händelser och förhållanden vid anläggningen, vilka skall föranleda sådana åtgärder som anges i 2 kap. 2, sådan utredning som anges i 5 kap. 6 samt rapportering till kärnkraftinspektionen i enlighet med 7 kap. 1. 17

Bilaga 4 Rapportering enligt 7 kap. 1 första stycket 1. Utan dröjsmål skall följande rapporteras händelse eller förhållande, vilket föranleder larm om höjd beredskap eller haveri enligt de larmkriterier som har fastställts av Statens strålskyddsinstitut, händelse eller förhållande, vilket enligt bilaga 1 inryms i kategori 1. Statens kärnkraftinspektion skall i dessa fall underrättas inom en timme efter det att händelsen har inträffat eller förhållandet har uppdagats, om inte särskilda säkerhetsskäl föreligger. Uppgifter som skall rapporteras till kärnkraftinspektionen, när sådan händelse eller förhållande har inträffat, är vad som har inträffat, när det har inträffat, vilka omedelbara konsekvenser som har blivit följden, vilka åtgärder som har vidtagits, vilka åtgärder som planeras. 2. Inom 16 timmar skall följande rapporteras händelse eller förhållande, vilket faller inom International Nuclear Event Scale (INES), på nivå 2 eller högre, enligt gällande tekniska kriterier. 3. Inom 7 dygn skall följande rapporteras utförlig rapport om händelse eller förhållande, vilket har föranlett larm enligt punkt 1 ovan eller vilket har hänförts till kategori 1 enligt bilaga 1. Sådan rapport skall innehålla - beskrivning av händelsen och händelseförloppet, - preliminär analys av orsaker och konsekvenser samt en bedömning av den säkerhetsmässiga betydelsen av händelsen eller förhållandet, - åtgärder som har vidtagits eller planeras för att återställa säkerhetsmarginalerna och för att förhindra ett upprepande. Protokoll över genomförda säkerhetsgranskningar skall bifogas rapporten. 18

Rapportering enligt 7 kap. 1 andra stycket 4. Inom 30 dygn skall följande rapporteras utförlig rapport om händelse eller förhållande, vilket har hänförts till kategori 2 i enlighet med bilaga 1, händelse eller förhållande, vilket hänförs till nivå 1 på International Nuclear Event Scale (INES). Om särskilda skäl föreligger som innebär att en slutlig rapport enligt första stycket inte kan inges inom 30 dygn, skall Statens kärnkraftinspektion tillställas en preliminär rapport, vilken även skall innehålla en motivering av de särskilda skälen och en fastställd tidplan för när en slutrapport kan föreligga. Sådan motivering och tidplan skall vara säkerhetsgranskad i enlighet med 4 kap. 3. Rapportering enligt 7 kap. 1 tredje stycket 5. Varje dygn skall följande rapporteras från en kärnkraftsreaktor (dygnsrapport) driftlägen under dygnet, termisk effektnivå i procent, inträffad händelse eller förhållande enligt kategori 1, 2 eller 3, driftstörning, exempelvis aktivering av reaktorns skyddssystem, annan omständighet som kan ha betydelse för säkerheten. 6. Varje vecka skall följande rapporteras från övriga anläggningar (veckorapport) driftstörning, inträffad händelse eller förhållande enligt kategori 1, 2 eller 3, annan omständighet som kan ha betydelse för säkerheten. 7. Varje år skall följande rapporteras (årsrapport) en samlad redovisning, av verksamheten vid anläggningen, vilken skall innehålla en faktaredovisning samt de erfarenheter som vunnits och de slutsatser som dragits med hänsyn till säkerheten. I rapporten skall det också ingå en sammanställning av händelser eller förhållanden, vilka har hänförts till kategorierna 1, 2 eller 3, eller vilka har medfört aktivering av en reaktors skyddssystem med snabbstopp som följd. Förhållanden 19

som har hänförts till kategori 3 skall även beskrivas med avseende på åtgärdernas syfte och den tid som har utnyttjats för att genomföra åtgärderna (hindertiden). Årsrapporten skall vara Statens kärnkraftinspektion tillhanda senast tre månader efter kalenderårsskiftet. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 1999. För anläggningar som berörs av dessa föreskrifter upphävs samtidigt Statens kärnkraftinspektions föreskrifter för kvalitetssäkring vid kärntekniska anläggningar och transport av kärnämne och kärnavfall, utgiven den 1 januari 1991. Förekommer i villkor eller föreskrifter, vilka har meddelats av Statens kärnkraftinspektion med stöd av atomenergilagen (1956:306) eller med stöd av lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, bestämmelser som inte är förenliga med dessa föreskrifter (SKIFS 1998:1) tillämpas i stället bestämmelserna i dessa föreskrifter (SKIFS 1998:1). Säkerhetstekniska föreskrifter (STF), vilka har godkänts av Statens kärnkraftinspektion innan dessa föreskrifter (SKIFS 1998:1) har trätt i kraft, får tillämpas till den 1 januari 2000 eller till den senare tidpunkt som kärnkraftinspektionen bestämmer. Dock skall vad som föreskrivs i 4 kap. 3 och 6 gälla från den dag dessa föreskrifter träder i kraft. LARS HÖGBERG Erik Jende 20

21

Statens kärnkraftinspektions författningssamling ALLMÄNNA RÅD Statens kärnkraftinspektions allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om säkerhet i vissa kärntekniska anläggningar (SKIFS 1998:1) 22

23

Statens kärnkraftinspektions allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om säkerhet i vissa kärntekniska anläggningar (SKIFS 1998:1); Kommentarer till vissa paragrafer Till 1 kap. 1 Med kärnkraftsreaktor avses den kompletta anläggning som behövs för utvinning av kärnenergi, således även sekundär- och hjälpsystem samt anordningar inom anläggningen som behövs för hantering av använt kärnbränsle och kärnavfall. Det bör observeras att använt kärnbränsle enligt lagen om kärnteknisk verksamhet räknas som kärnämne intill dess det är inplacerat i ett slutförvar. Därefter räknas det som kärnavfall enligt definitionen i lagen. Som framgår av andra stycket i paragrafen gäller inte föreskrifterna för anläggning avsedd för slutlig förvaring av kärnavfall efter det att anläggningen har blivit försluten. Föreskrifterna gäller dock för de åtgärder som vidtas innan förslutningen sker, d v s för grundläggande åtgärder under konstruktionen, uppförandet och driften av slutförvarsanläggningen. Vid tillämpningen av dessa föreskrifter får en anläggning för lagring av kärnavfall som hör till en kärnkraftsanläggning, men som har eget regeringstillstånd, betraktas som om den är en del av kärnkraftsanläggningen. Till 1 kap. 2 Det bör observeras att i begreppet normaldrift ingår alla de driftlägen som omfattas av de säkerhetstekniska driftförutsättningarna. För definitioner av använda kvalitetstermer hänvisas till den svenska standarden SS-ISO 8402. 24

Till 2 kap. 1 Djupförsvaret med flerfaldiga anordningar och förberedda åtgärder bör, i enlighet med IAEAs 1 rapport INSAG-10 2, tillämpas i fem nivåer enligt följande: Nivå 1 2 3 4 5 Syfte Förebyggande av driftstörningar och fel Kontroll över driftstörningar och detektering av fel Kontroll över förhållanden som kan uppkomma vid konstruktionsstyrande haverier Kontroll över och begränsning av förhållanden som kan uppkomma vid svåra haverier Lindrande av konsekvenser vid utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen Huvudsakliga medel Robust konstruktion och hög kvalitet i utförandet, driften och underhållet Hög kvalitet i övervakningen och tillståndskontrollen av anläggningen genom tekniska system och administrativa åtgärder Effektiva säkerhetssystem och störningsinstruktioner Förberedda tekniska åtgärder och en effektiv haveriberedskap vid anläggningen Förberedda åtgärder för en effektiv information till och skydd av befolkningen i närområdet Logiken i djupförsvaret är att om en nivå i försvaret misslyckas träder nästa nivå in. Ett fel i en utrustning eller i handhavandet på en nivå, eller kombinationer av fel som samtidigt inträffar på olika nivåer, skall inte kunna äventyra funktionen på efterföljande nivå. Oberoendet mellan de olika nivåerna i djupförsvaret är väsentligt för att kunna uppnå detta. Andra generella förutsättningar, enligt INSAG-10, för att uppnå ett effektivt djupförsvar är tillämpning av försiktiga (konservativa) antaganden och goda säkerhetsmarginaler, kvalitetssäkring av konstruktion, utförande, drift och underhåll, en god säkerhetskultur hos organisationer och bland personal som utför uppgifter av betydelse för säkerheten. 25 1 International Atomic Energy Agency (Internationella atomenergiorganet) 2 Defence in Depth in Nuclear Safety. IAEA-INSAG-10. A report by the International Nuclear Safety Advisory Group. Vienna, 1996.

26 Djupförsvaret förutsätter att det finns ett antal särskilt anpassade fysiska barriärer placerade mellan det radioaktiva materialet och en anläggnings personal och omgivning. Barriärernas konstruktion kan variera beroende på egenskaperna hos det inneslutna materialet och på möjliga avvikelser från normaldrift, vilka kan bli följden av att andra barriärer bryts igenom. För kärnkraftsreaktorer under drift består barriärerna vanligtvis av själva bränslet, bränslekapslingen, reaktorns tryckbärande primärsystem och av reaktorinneslutningen. Barriärer kan också vara behållare för använt kärnbränsle och andra kvalificerade emballage, lager och förvar som utnyttjas för inneslutning av kärnämne och kärnavfall. I djupförsvaret tillämpas olika antal och typer av tekniska system, operationella åtgärder och administrativa rutiner för att skydda barriärerna och vidmakthålla deras effektivitet under normaldrift och under förutsedda driftstörningar och haverier. Om detta misslyckas skall förberedda åtgärder finnas i avsikt att begränsa och lindra konsekvenserna av en svårare olycka. För att säkerheten som helhet skall vara betryggande i en anläggning, bör det analyseras vilka barriärer som måste vara i funktion och vilka ingående delar på olika nivåer i djupförsvaret som måste vara i funktion vid olika driftlägen. När en anläggning är i full drift bör samtliga barriärer och delar av djupförsvaret vara i funktion. När anläggningen är avställd för underhåll eller då någon barriär eller del av djupförsvaret måste försättas ur funktion av annat skäl, bör detta kompenseras genom andra åtgärder av teknisk, operationell eller administrativ natur. Bestämmelser om hur detta skall styras framgår av 5 kap. 1. Till 2 kap. 2 Kraven på att utreda och att vidta åtgärder, då det föreligger en brist i en barriär eller i djupförsvaret, gäller även vid sådan misstanke om hot mot säkerheten som grundas på såväl gjorda säkerhetsanalyser som inträffade händelser och uppdagade förhållanden vid andra liknande anläggningar. Kravet på att vidta en åtgärd utan dröjsmål innebär att den skall vidtas så snart nödvändigt underlag för åtgärden föreligger. Till 2 kap. 2, bilaga 1 Punkt 1.2: Med signifikant höjd aktivitetsnivå i reaktorvattnet avses antingen att nivån är så hög att nya kärnbränsleskador inte kan detekteras, att provning och underhåll försvåras eller att mängden alfa-aktivitet i

kärnavfallet från anläggningen blir högre än vad som accepteras vid slutförvaring av kärnavfallet. Punkt 1.3: Vid bedömning av vilken oplanerad reaktivitetsökning i en reaktor som är av sådan karaktär att den skall hänföras till kategori 1, kan en vägledning vara reaktivitetsökningar som är större än hälften av medelvärdet av härdens fördröjda neutroner. En lägre oplanerad reaktivitetsökning får hänföras till kategori 2. Punkt 1.5: Sådan brist eller avvikelse som avses kan ha identifierats genom inträffad händelse, undersökning, analys eller annan erfarenhet som framkommit vid egen eller annan liknande anläggning. Till 2 kap. 3 Punkt 1: Med riktlinjer för säkerheten avses dels den säkerhetspolicy och de säkerhetsmål som klargör säkerhetsarbetets inriktning, dels en strategi för hur målen skall uppnås. Säkerhetspolicyn bör vara konkret och visa en hög ambition att sätta säkerheten främst. Säkerhetsmålen kan vara såväl kvantitativa som kvalitativa. Målen bör formuleras så att de är möjliga att följa upp. Punkt 2: För att kvalitetssystemet med säkerhet skall täcka sådan verksamhet som har betydelse för säkerheten, bör omfattningen inte göras för snäv. IAEAs normer och riktlinjer för kvalitetssäkring av säkerheten i kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar 3 kan utgöra vägledning för utformning av den kvalitetssäkring som behövs med hänsyn till säkerheten. Vid utformningen av kvalitetssystemet bör de organisationsövergripande processer som har betydelse för säkerheten ägnas särskild uppmärksamhet. Ett exempel är anläggningsändringar där handläggningen normalt berör flera enheter i anläggningens organisation. De övergripande processerna ställer särskilda krav på samordning, tydlig ansvars- och befogenhetsfördelning m m. Punkt 3: För att åstadkomma tillräcklig beredning och rådgivning bör, förutom vad som sägs i 4 kap. 3, en säkerhetskommitté inrättas med uppgift att vara rådgivande instans i säkerhetsfrågor. Kommittén bör ha hög integritet och bred kompetens i kärnsäkerhetsfrågor. 3 Senaste utgåva: IAEA Safety Series No 50-C/SG-Q. Vienna, 1996. 27

Punkt 4: För att tillgången på personal med tillräcklig kompetens skall kunna säkerställas, bör kompetens- och bemanningsplaner vara framtagna på flera års sikt. För att analysera behovet av personal och den kompetens som behövs i verksamheten bör en systematisk metod användas. En sådan metod utgår normalt ifrån analyser av de arbetsuppgifter som behöver utföras för att en hög säkerhet skall upprätthållas i verksamheten. Mot bakgrund av sådana analyser identifieras sedan bemannings- och kompetenskraven samt utbildningsbehoven. Utbildningsbehoven styr framtagningen av utbildningsprogram och utbildningsmaterial. I systematiken ingår också att, efter genomförda utbildningsinsatser, utvärdera utbildningen i kvalitetssäkrande syfte. För att säkerställa att personalen innehar tillräcklig kompetens bör även en systematisk kompetensuppföljning genomföras i syfte att kontrollera att personalen innehar den kompetens som krävs för uppgifterna och att inventera behovet av kompletterande utbildning och fortbildning. Uppföljningen bör ske med tydliggjorda kriterier för vad som är godtagbara prestationer. Kompetensuppföljningen bör, när det gäller arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten, göras varje år. För att tillräcklig kompetens skall kunna utvecklas och bibehållas i den egna organisationen, bör en noggrann avvägning göras mellan utnyttjandet av egen personal respektive av entreprenörer och annan inhyrd personal, i fråga om arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. I en anläggnings organisation bör det alltid finnas den kompetens som behövs för att kunna beställa, leda och värdera resultatet av arbetsuppgifter som har betydelse för säkerheten och som utförs av entreprenörer eller av annan inhyrd personal. En bedömning av personalens lämplighet i övrigt förutsätter att en analys har gjorts av de medicinska krav som ställs på olika arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten, t ex med avseende på synskärpa, färgseende och hörsel. Det bör också finnas en dokumenterad policy för hantering av olika faktorer som kan påverka personalens prestationsförmåga på ett sätt som har betydelse för säkerheten, exempelvis alkohol och andra droger. En sådan policy bör bl a omfatta tester av personal och vilka åtgärder som skall vidtas vid konstaterad påverkan eller missbruk. Ansvarsfördelningen för sådana åtgärder bör klargöras och arbetsledare och annan berörd personal bör ges utbildning i dessa frågor. 28

Punkt 5: Dokumentation av ansvar och befogenheter är ett grundläggande krav inom ramen för ett kvalitetssystem. Av den svenska standarden SS-ISO 9001 framgår att för all personal som leder, utför och verifierar arbete som påverkar kvaliteten skall ansvar, befogenheter och samarbetsförhållanden definieras. Detta gäller speciellt för personal som måste ha organisatorisk frihet och befogenhet att initiera åtgärder, identifiera problem, initiera, rekommendera eller sörja för lösningar, verifiera lösningar samt besluta om åtgärder intill dess brister eller otillfredsställande förhållanden har rättats till. Dessa riktlinjer kan utgöra en vägledning när det gäller att definiera den personal som bör omfattas av föreskriftens krav. I de fall en kategori av personal utför likartade arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten är det tillräckligt att definiera ansvar och befogenheter för denna personalkategori. Punkt 6: Människans funktionsförmåga påverkas av en mängd faktorer i arbetet, exempelvis utformningen av arbetsplatsen, dess utrustning och hjälpmedel samt av dess fysiska miljö, arbetets ledning, organisation och rutiner, kommunikationen med andra, arbetsbelastningen och arbetstiderna. Åtgärdandet av eventuella brister i arbetsförutsättningarna, som kan påverka säkerheten negativt, är en viktig del i det förebyggande säkerhetsarbetet. För detta ändamål bör analyser av samspelet människa-teknik-organisation samt återkommande utvärderingar göras. Punkt 7: Väl fungerande rutiner bör finnas för fortlöpande erfarenhetsåterföring inom alla de delar av organisationen som har uppgifter av betydelse för säkerheten. Mot bakgrund av vunna erfarenheter, bör det fortlöpande undersökas att anläggningen och dess verksamhet överensstämmer med gällande villkor och föreskrifter. Punkt 8: Möjligheterna till förbättringar av säkerheten bör beaktas vid varje åtgärd som medför förändringar i anläggningen eller i dess verksamhet. Detta gäller särskilt vid tekniska anläggningsändringar, ändrade driftförhållanden, organisationsändringar och rationaliseringar. För att upprätthålla säkerheten bör alla konsekvenser av en ändring analyseras så att förbättrad säkerhet i ett avseende inte leder till försämrad säkerhet i ett annat avseende på ett sådant sätt att säkerheten som helhet försämras. För att uppfylla kravet på utveckling av säkerheten bör resultat från tillämplig forskning och utveckling successivt tas tillvara i den egna verksamheten. 29

Till 2 kap. 4 Kvalitetssäkringsfunktionen bör ges en tillräckligt stark och fristående ställning i organisationen och bör vara direkt underställd anläggningens högsta chef. När det gäller kvalitetsrevisioner bör verksamheten ha kontinuitet och utföras av personer med god kunskap om den verksamhet som granskas. Med periodiskt återkommande kvalitetsrevisioner avses normalt fyra års intervall. Vid bedömningen av lämpligt intervall bör hänsyn tas till de olika verksamheternas betydelse för säkerheten och till de särskilda behov av revision som kan uppkomma. Revisionsverksamheten bör organiseras och användas så att den på bästa sätt bidrar till utvecklingen av säkerheten vid anläggningen. Kvalitetssäkringsfunktionen och anläggningens ledning bör också periodiskt bli föremål för kvalitetsövervakning och kvalitetsrevisioner, genomförda av personer fristående från den verksamhet som granskas. Till 2 kap. 5 För att klargöra inriktningen och omfattningen av det fysiska skyddet bör det noteras att formuleringen åtgärder som syftar till att skydda en anläggning normalt inbegriper åtgärder som behövs för att försvåra, fördröja och begränsa konsekvenserna av ett obehörigt intrång, sabotage eller annan sådan handling. Det fysiska skyddet bör planläggas som en helhet, d v s så att det finns tekniska system, administrativa och organisatoriska åtgärder i kombination med tillräckliga personalresurser. Beroende på den hotbild som föreligger bör det göras en avvägning mellan en anläggnings tillgänglighet och skyddskrav. Hela personalens förståelse för behovet av det fysiska skyddet och dess rutiner är en grundläggande faktor för skyddets effektivitet. Återkommande utbildning och övning av personalen, som ingår i det fysiska skyddet, bör genomföras i den utsträckning det behövs för att upprätthålla skyddets effektivitet och beredskap för de situationer som kan inträffa. Till 3 kap. 1 De konstruktionskrav som nämns i föreskriften är av grundläggande karaktär och skall i tillämplig omfattning beaktas vid varje konstruktion, såväl innan en anläggning tas i drift som vid senare anläggningsändringar. 30

Med tålighet mot sådana händelser eller förhållanden som kan påverka barriärernas eller djupförsvarets funktion avses händelser eller förhållanden som i säkerhetsanalyser, i enlighet med 4 kap. 1, har visats påverka säkerhetsfunktionen på ett ej försumbart sätt. Exempel på sådana händelser eller förhållanden kan vara rörbrott, transienter, brand, översvämning, jordbävning, igensättning av kylvattenintag, sabotagehandlingar och störningar i eller bortfall av det yttre kraftnätet. Till 3 kap. 2 Bestämmelserna i denna paragraf avser bland annat s k miljökvalificering i form av dokumenterade prov för att säkerställa att komponenter i utrustning av betydelse för säkerheten fungerar på det sätt som förutsätts i säkerhetsredovisningen. För att uppfylla detta krav bör sådan kvalificering ske under beaktande av såväl normala driftförhållanden som förhållanden vid driftstörningar och konstruktionsstyrande haverier. Detta krav avser även sådana komponenter som är avsedda för en anläggning för slutlig förvaring av kärnavfall och vilka är nödvändiga för att upprätthålla säkerheten efter det att anläggningen har förslutits. Till 3 kap. 3 Konstruktionslösningarna bör vara anpassade dels till de funktioner och uppgifter som skall utföras, dels till människans möjligheter och begränsningar. Erfarenheter från den egna anläggningen och från dess personal bör tas tillvara tidigt och expertis på samspelet människa-teknik-organisation bör engageras för medverkan i utformning, analys och utvärdering av olika lösningar. Det bör särskilt tillses att säkerhetssystemen utformas så att det finns tillräckligt med rådrum och tid för de operatörsingrepp som påverkar säkerhetsfunktionerna. Kontrollrummens informations- och larmsystem bör ägnas särskild uppmärksamhet. Personalen bör ha tillgång till den information som behövs vid olika driftlägen utan att de överbelastas med information vid driftstörningar, haverier eller revisionsavställningar. Vidare bör utformningen av gränssnitten mellan personal och anläggning följa god ergonomisk praxis så att gränssnitten är förenliga med människans förutsättningar samt tillgodoser behov av samverkan och kommunikation i arbetet. De lösningar som tas fram bör utvärderas i det sammanhang där de kommer att användas. 31

Till 3 kap. 4 För att få byggnadsdelar, anordningar, komponenter och system så väl anpassade som möjligt till deras säkerhetsbetydelse, bör normalt ett klassningssystem tillämpas för styrning av kraven på konstruktions- och kvalitetskontroll. Med kontroll avses i detta sammanhang dels sådan kvalitetskontroll som behövs i syfte att säkerställa att det inte kvarlämnas några fel eller avvikelser hos enskilda delar, dels sådana funktions- och driftprov som behövs för att säkerställa att anordningarna och systemen förmår på ett tillförlitligt sätt uppfylla alla tillhörande säkerhetsfunktioner under såväl normala och störda driftsituationer som under tänkbara haverisituationer. Till 4 kap. 1 För att analysera en anläggnings funktionsförmåga från säkerhetssynpunkt behövs en god kunskap om anläggningens konstruktion, möjliga felmekanismer och om de processer och förlopp som kan äga rum. Till detta kommer behovet av modeller som beskriver de processer, förlopp och felmekanismer som bör analyseras. Både deterministiska och probabilistiska analyser bör användas eftersom de kompletterar varandra och på så sätt ger en så allsidig bild som möjligt av risk och säkerhet. En säkerhetsanalys bör omfatta en uppsättning händelser eller scenarier som så långt det är möjligt täcker in de händelseförlopp och förhållanden som kan påverka djupförsvarets funktion och därmed ytterst leda till en påverkan på omgivningen. Med utgångspunkter från en analys av sannolikheten för olika händelser eller scenarier bör de indelas i olika kategorier. För tillämpliga och sannolika händelser eller scenarier bör det genom kvantitativa analyser visas att konsekvenserna är acceptabla i förhållande till de krav på skydd av omgivningen, vilka har utfärdats av Statens strålskyddsinstitut. Med utgångspunkt från de sannolika händelserna eller scenarierna bör konstruktionsstyrande händelser identifieras för barriärernas och djupförsvarets funktion. Därmed avses händelser som blir styrande för krav, exempelvis på barriäregenskaper, för att säkerheten skall vara betryggande. Konstruktionsstyrande händelser bör tas fram såväl för de sannolika som för de mindre sannolika händelserna. Identifierade händelser som faller inom kategorin restrisker och som inte blir föremål för vidare analys bör anges i säkerhetsanalysen. 32