Översyn av sjukreseverksamheten

BESLUTSUNDERLAG 1(2) Peter Wahlberg 2012-08-15 LiÖ 2012-2712 Landstingsstyrelsen Översyn av sjukreseverksamheten Inledning Med anledning av den revisionsrapport som lämnades till landstingsfullmärktige i februari 2012 och som på flera punkter riktade kritik mot de administrativa rutinerna, internkontrollen och den administrativa uppföljningen av sjukreseverksamheten, har ledningsstaben låtit genomföra en omfattande genomlysning av verksamheten i sin helhet (bilägges). har i dialog med berörda administrativa funktioner (framförallt Resurscentrum) - tillsett att de brister som påtalades i revisionsrapporten har åtgärdats. Dessutom har ledningsstaben tillsatt en funktionsansvarig samordnare, med ansvar för sjukreseverksamheten och länsfärdtjänsten. Dessutom gav utredningen upphov till en mängd synpunkter och förslag på åtgärder. Dessa kommer i det följande att något kommenteras. avser dock att över tid återkomma med mer detaljerade förslag. Områden för fortsatt utredning - Tydligare politiskt ansvar I den nu genomförda översynen påpekas att ansvaret för sjukreseområdet är otydligt på politisk nivå. På vilket politiskt organ detta ansvar i första hand ska ligga, är i viss mån beroende av om man väljer att betrakta sjukreseverksamheten mer som en del av hälso- och sjukvården, eller om man väljer ett mer praktiskt synsätt och betonar själva transportaspekten. avser att återkomma med förslag, men förordar att hälso- och sjukvårdsnämnden är fortsatt ansvarig till dess ett eventuellt nytt förslag föreligger. - Utveckla administration och uppföljning De brister i kontroll och uppföljning som den ovan nämnda revisionsrapporten påtalade, har nu åtgärdats av patientkontoret inom resurscentrum. Dessa åtgärder måste dock ses som kortsiktiga lösningar i avvaktan på de förändringar i förutsättningarna, som kan bli följden av det nu inledda utvecklingsarbetet.

BESLUTSUNDERLAG 2(2) Peter Wahlberg 2012-08-15 LiÖ 2012-2712 - Översyn av kvalitet, regelverk och avgifter Standarden och kvaliteten i sjukresorna är givetvis beroende av de begränsningar som ställs upp av regelverket, men också av i vilken utsträckning det faktiska utförandet motsvarar de krav som landstinget ställer upp. Därför är det ytterst viktigt att rätt krav ställs i samband med upphandling av transporter och beställningscentral och att det finns uppföljningsrutiner som beaktar patientperspektivet. Det finns också enligt den genomförda översynen starka skäl att se över delar i det regelverk som i dag styr förutsättningarna för sjukreseverksamheten. Ett flertal aspekter bör utredas närmare. Det rör framförallt vilken nivå av personlig hjälp som den resande ska kunna förvänta sig. Frågan om någon form av samordning med den reguljära kollektivtrafiken har också varit föremål för diskussion och kan vara värd att ytterligare belysa. Häri innefattas också frågan om asylsökandes möjlighet att kunna använda sjukresa till hälsoundersökningar. Avgifterna för sjukresor bör också bli föremål för översyn. Det handlar bl a om att utreda behovet av och möjligheten att införa någon form av högkostnadsskydd för de patienter som ofta har behov av sjukresor. Det finns redan idag bestämmelser om avgiftsbefrielse för vissa patientkategorier, men det kan vara rimligt att ta ett mer samlat grepp över denna fråga. Information Slutligen vill ledningsstaben betona vikten av att eventuella förändringar i regler och förutsättningar för sjukresor, kommuniceras tydligt gentemot patienter och allmänhet. En viktig förutsättning för att detta ska kunna lyckas, är att denna kunskap också finns hos vårdens medarbetare, eftersom de sannolikt är en av de viktigaste informationskanalerna kring dessa frågor. Förändringar inom sjukreseområdet, som berör den enskilde patienten, skall naturligtvis också presenteras för berörda brukaroch patientorganisationer i de samrådsorgan (LPR och LRFF ) som idag finns inom landstinget.

2012-06-11 Rapport från översyn av landstingets hantering av sjukresor

2012-06-11 Innehållsförteckning Bakgrund Sid. 1 Sammanfattning av förslag om förändringar och 1 förbättringar Nationella förutsättningar lagar och ev. nationella 3 överenskommelser Landstingets regler för sjukresor 6 Hur utförs sjukresor i länet i dag? 10 Avtal angående sjukresor och beställningscentraler 11 Mål för sjukresor inom landstinget 13 Vem ansvarar för sjukresor i dag? 13 Volymer och kostnader 13 Upplevda problem och diskussionspunkter kring dagens 16 hantering av sjukresor och ev. förändringar och förbättringar Andra regioner och landstings hantering av sjukresor 30 Förslag till eventuella förändringar och förbättringar 30 inom sjukreseområdet - Politiskt ansvar - Sammanhållande tjänstemannafunktion samt ansvar för och utveckling av kravspecifikationer och verksamhetsuppföljning - Basadministration - Övriga förändrings- och förbättringsförslag - information till allmänhet och patienter - från ytterdörr till ytterdörr - resa för asylsökande till hälsoundersökning - högkostnadsskydd - definition av periodiskt återkommande dagsjukvård - avgiftsfrihet vid resa med buss och tåg - förenkla och effektivisera beställning - differentiera egenavgiften mellan in- och hemresa - kortbetalning - fakturera kommunerna rätt - översyn av hur reglerna hanteras i vården

2 2012-09-13 Bilagor - samordna sjukresor till kliniker - se över särbehandling av vissa patientgrupper - se över gränssnittet mot liggande sjuktransporter - definition av en sjukresa - patientsekretess 1. Sjukresekostnader 1992-2011 2. Andra regioner och landstings hantering av sjukresor

2012-06-11 Dnr LiÖ 2011-3297 1 (35) Rapport från översyn av landstingets hantering av sjukresor Bakgrund Landstingsfullmäktige behandlade vid sitt februarisammanträde 2012 en framlagd revisionsrapport kring den granskning som genomförts kring landstingets sätt att hantera sjukresor. Syftet med den genomförda granskningen har varit att granska och bedöma om räkenskapsmaterialet kring sjukresor uppfyller ställda krav och om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen visar att räkenskapsmaterialet inte uppfyller kraven enligt kommunal redovisningslag och landstingets egna anvisningar. Revisorerna bedömer också att den interna kontrollen är otillräcklig. För att komma tillrätta med de identifierade problemen har ett projekt tillsatts för att se över sjukreseområdet i sin helhet. Som ett viktigt delprojekt har Resurscentrum förändrat de styrande dokumenten inom sjukreseområdet så att de dels skärpts i vissa delar och dels anpassats till vad som är möjligt att genomföra med dagens nivå på information. Arbetet har genomförts i nära samarbete med ansvariga funktioner inom ledningsstaben, närmast avtalsgruppen och ekonomi- och uppföljningsgruppen. Detta arbete redovisas under avsnittet Basadministration i rapportens förslagsdel inför framtiden. Det utvidgade projektet, som innebär en förutsättningslös genomgång och belysning av landstingets hantering av sjukresor samt eventuella förslag till förtydliganden och förändrad hantering, redovisas i denna rapport. Huvuddragen i landstingets sätt att hantera sjukreseområdet kom till efter lagändring 1992 vilket, med tanke på att många år förflutit, i sig är ett motiv för att mer förutsättningslöst se över hanteringen. Sammanfattning av förslag om förändringar och förbättringar I ett senare avsnitt resoneras kring ett antal förslag till eventuella förändringar och förbättringar inom sjukreseområdet. Innan en del av dessa förändringsoch förbättringsförslag eventuellt genomförs krävs ytterligare en del utredning och övervägande. Sammanfattningsvis föreslås följande: - Förtydliga och fastställ det politiska ansvaret

2012-06-11 Dnr LiÖ 2011-3297 2 (35). - Förtydliga tjänstemannaansvaret vad gäller upphandlingar och uppföljning. En sammanhållande funktion behövs. Landstinget bör bli mer aktivt vid utformning av kravspecifikationer inför upphandling. - Basadministrationen förbättras och utvecklas enligt särskild delrapport. - Förbättra informationen till allmänhet och patienter. - Se över och ändra eventuellt sjukresereglementet vad avser principen från ytterdörr till ytterdörr - Överväg om resa för asylsökande till hälsoundersökning ska ge rätt till ersättning för sjukresa eller avgiftsbefrielse enligt principen billigaste färdsätt - Överväg att införa ett högkostnadsskydd. - Ändra och förtydliga definitionen av periodiskt återkommande dagsjukvård - Överväg att införa avgiftsfrihet vid resa till och från sjukvård med buss och tåg inom länet. - Sträva efter att förenkla och effektivisera beställning av sjukresa med taxi. - Överväg att differentiera egenavgiften så att en högre egenavgift gäller vid inresa till sjukvård med taxi än vid hemresa. - Ge möjlighet till kortbetalning. - Fakturera kommunerna för gällande egenavgift när individer med rätt till färdtjänst ersätts för sjukresa. - Se över tillämpningen av sjukresereglerna ute i vården. - Sträva efter att samordna sjukresor till vårdinrättningar såväl inom som utom länet - Se över särbehandlingen av vissa patientgrupper. - Se över gränssnittet mellan sjukresa och liggande sjuktransport. - Definiera en resa entydigt. - Beakta patientsekretessen

2012-06-11 Dnr LiÖ 2011-3297 3 (35) Nationella förutsättningar lagar och eventuella nationella överenskommelser Inom området samhällsbetalda resor bör man skilja på olika slags resor samt de lagar som styr respektive område: Sjukresa lag om resekostnadsersättning (SFS 1991:419) vid sjukresor Sjuktransport Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 6 ang. transport till och från sjukvård med särskilt inrättade fordon (ambulans och bårtaxi/liggande sjuktransport) Färdtjänst/Riksfärdtjänst lag (1997:736) om färdtjänst och lag (1997:735) om Riksfärdtjänst Till detta kommer bl.a. de lagar och regler som styr skolskjutsområdet. Lag om resekostnadsersättning vid sjukresor säger att sjukresor är en ersättningsform och inte en transportlösning som linjetrafik, skolskjuts och färdtjänst. Ersättning för sjukresa ingår i det allmänna sjukförsäkringssystemet och har funnits sedan lagen om allmän försäkring tillkom 1962. Genom att ersätta för reskostnader blev vården tillgänglig till en rimlig kostnad som var lika för alla. Ersättning för sjukresor administrerades av försäkringskassan fram till 1992 då landstinget övertog ansvaret. Landstinget ansvarar inte för att organisera sjukresor, men ska enligt lagen utge resekostnadsersättning till personer, som är försäkrade för bosättningsbaserade förmåner enligt 4 och 5 kap. Socialförsäkringsbalken och som är bosatta i Östergötland. Ersättning ska också lämnas till de personer som omfattas av internationella överenskommelser om social trygghet, EU/EES-förordning eller konvention om denna innefattar åtagande för Sverige att svara för resekostnader. Asylsökande, som har rätt till sjukvårdsförmåner enligt lag om sjukvård för asylsökande, har även rätt till sjukreseersättning enligt samma regler som boende i Sverige. Personer som riskerar att utsättas för bland annat allvarlig förföljelse eller hot kan vid flytt begära att få stå kvar som folkbokförd på den tidigare folkbokföringsorten (s.k. kvarskriven). En kvarskriven person har rätt till sjukvård och resersättning på samma villkor som övriga östgötar. Någon ersättning utgår dock inte för resa från vistelselandsting till Östergötland. Resekostnadsersättning beräknas enligt de grunder som sjukvårdshuvudmannen bestämmer. För att få ersättning för resor med taxi krävs normalt en prövning och utgifter för taxiresor ersätts endast om de beställts på ett visst sätt.

2012-06-11 Dnr LiÖ 2011-3297 4 (35) En sjukresa är inte definitionsmässigt en del av sjukvården. En sjukresa är alla slags resor som en enskild gör till och från sjukvårdsinrättning. Den enskilde ansvarar ytterst själv för att komma till och från sjukvårdsinrättning. Den stora andelen sjukresor berättigar inte till ersättning. Sjukvårdshuvudmannen ska enligt lagen betala ersättning enligt av landstinget antagna regler för sjukresor till och från - landstingets öppna respektive slutna sjukvård - landstingets folktandvård - vårdgivare med avtal med landstinget - läkare eller sjukgymnast med ersättning från landstinget enligt lagar om läkarvårds- eller sjukgymnastersättning - till Försäkringskassan ansluten tandläkare - läkare inom studerandehälsovård som uppbär statsbidrag hos högskolestyrelse Ersättning lämnas också - vid tillhandahållande av hjälpmedel för handikappade - i samband med rådgivning enligt lagen om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet - vid resor som föranleds av en undersökning enligt förordningen (1975:1157) om ersättning vid vissa läkarutlåtanden m.m. - till följeslagare om det är motiverat med hänsyn till tillstånd och ålder - vid sjukbesök hos barn under 16 år Följande är inte sjukresa - överflyttning mellan sjukhus - resa till behandlingshem - resa till MVC/BVC - resa till riktade hälsokontroller - ambulans och liggande sjuktransporter Reseersättning lämnas ej - för resor i samband med permissioner från sluten vård - för resor till annat landsting då patienten med eller utan remiss utnyttjar sin valfrihet att välja sjukvårdsinrättning i annat landsting än Östergötland - för hemresor till Östergötland efter akut vård i annat landsting enligt bestämmelser i Riksavtalet för utomlänsvård eller regionalt avtal (ersättning för sådana hemresor kan sökas via hem- eller reseförsäkring) Eftersom sjukresor utförs integrerat med färdtjänst ges en beskrivning av begreppet färdtjänst. Färdtjänst är en form av trafik, inte bistånd, med rätt till

2012-06-11 Dnr LiÖ 2011-3297 5 (35) individuell anpassning. Riksfärdtjänst däremot innebär endast ekonomisk ersättning. Kommunernas färdtjänst har ansvar för att transportera personer med funktionsnedsättning, sjukresor och skolskjutsar inom samma kommun. Behöver man åka över kommungränserna är det länsfärdtjänstens ansvar. En missuppfattning är att färdtjänst är det samma som taxiresa från dörr till dörr. Enligt lag är färdtjänst ett annat sätt att resa kollektivt och den är avsedd för personer, som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationsmedel. Inom länsfärdtjänsten har det skapats ett system som är inriktat på kollektivtrafik. Det innebär att trafiken, precis som den allmänna kollektivtrafiken, utförs enligt ett fastställt stomlinjenät och en tidtabell. Vad gäller övriga linjer inom länsfärdtjänsten finns tidtabell, men resor utförs endast efter beställning. Målet är att inom alla samhällsresor åstadkomma samordning så långt som möjligt. Från 1 januari 2012 gäller en ny kollektivtrafiklag (SFS 2010:1065). Från samma datum utgör landstinget, efter överenskommelse med länets kommuner, regional kollektivtrafikmyndighet med ansvar för all regional kollektivtrafik i länet, såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt. Ansvaret omfattar även länsöverskridande trafik. Denna myndighetsfunktion fullgörs av landstingets trafiknämnd. Ansvar för sjukresor regleras inte i kollektivtrafiklagen. I och med den nya kollektivtrafiklagen upphör Östgötatrafikens roll som trafikhuvudman enligt lagen (1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontrafik. AB ÖstgötaTrafiken, som från 1 januari 2012 ägs helt av landstinget, ansvarar som tidigare för den dagliga driften av länets kollektivtrafik. Östgöta- Trafiken ansvarar också på myndighetens uppdrag bl.a. för planering av trafiken, tidtabeller, marknadsföring och kundtjänst. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten har det övergripande ansvaret att utveckla, leda och följa upp kollektivtrafiken utifrån riktlinjer som fastställs av landstingsfullmäktige. Myndigheten ansvarar också för att regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken. Ett syfte med den nya kollektivtrafiklagen är att öka möjligheterna för privata aktörer att bedriva kollektivtrafik. De olika lagarna för samhällsbetalda resor och olika ansvariga huvudmän gör det svårt för kommuner och landsting att skapa en helhet i systemet och att organisera och utföra verksamheten på ett effektivt sätt. En samlad lagstiftning med en huvudman som anger målen för verksamheten skulle skapa bättre förutsättningar för en effektiv organisation. Detta framhåller bl.a. Sveriges

2012-06-11 Dnr LiÖ 2011-3297 6 (35) Kommuner och Landsting i remissvar på utredningen (SOU 2009:30) som låg bakom den nya kollektivtrafiklagen (SFS 2010:1065). Landstingets regler för ersättning av sjukresor Riktlinjer för landstingets ersättning av sjukresor återfinns i landstingets avgiftshandbok, kap. 7. Reseersättning kan lämnas för resa inom landstinget till närmaste vårdinrättning där erforderlig vård kan erhållas. Alla sjukhus inom länet räknas som närmaste sjukhus och all dagkirurgi och all röntgenverksamhet anses ske vid närmaste vårdinrättning. Det fria vårdvalet inom primärvården har inte ändrat reglerna för reseersättning, det vill säga är man berättigad till sjukreseersättning ges ersättning till närmsta vårdcentral. Reseersättning kan också lämnas för resa till vårdinrättning i annat landsting om vården där ges efter remiss på landstingets initiativ enligt bestämmelserna i riksavtalet för utomlänsvård eller regionalt avtal inklusive remiss, som utfärdats enligt bestämmelser om vårdgaranti. Detsamma gäller för resa från landstinget till vårdinrättning i annat landsting, där vård ges enligt regionalt avtal eller gränsavtal, om resan till denna vårdinrättning är kortare än till närmaste vårdinrättning inom Östergötland. Slutligen kan också reseersättning ges för resa inom annat landsting om vården där ges i samband med vård enligt bestämmelserna i riksavtalet för utomlänsvård eller regionalt avtal. Reseersättning kan också lämnas vid resa när en patient är inlagd för slutenvård och sedan tidigare har ett öppenvårdsbesök eller tandvårdsbesök inbokat och således behöver åka sjukresa mellan sjukvårdsinrättningarna. En person har rätt till inresa till vårdinrättning mot fastställd egenavgift om personen av medicinska skäl inte kan ta sig till vårdinrättningen med annat färdsätt än sjukresa i form av taxi, minibuss och liknande fordon. Vid inresa till vård krävs dock inget intyg utfärdat av vårdpersonal. Hemresa, med avdrag för fastställd egenavgift, ersätts om personen av sjukvårdspersonalen bedöms ha medicinska hinder för att kunna ta sig från vårdinrättningen med annat färdsätt än sjukresa i form av taxi. När vårdpersonalen gör denna bedömning utfärdas ett intyg om detta. Reseersättning lämnas normalt för resa från hemmet eller i vissa fall arbetsplats/skola. Reseersättning lämnas för resor till icke akut sjukvård från tillfällig bostad med högst det belopp som hade utgetts om resan gjorts från bostaden till närmaste vårdinrättning. Undantag görs för resor till dialys- och onkologisk behandling, där ersättning ges för hela resvägen.

2012-06-11 Dnr LiÖ 2011-3297 7 (35) Vid återresa lämnas ersättning för resa från den inrättning där vården getts till den plats i Östergötland där inresan startades eller till hemmet. Ersättning för hemresa kan också medges till ett vårdboende i stället för till det egna hemmet. Taxiresa ersätts endast om mindre kostnadskrävande färdmedel inte kunnat användas på grund av medicinska skäl eller på grund av annan omständighet. Allmän brist på kollektivtrafik är ingen annan omständighet. Samordning av taxiresor sker med kommunal färdtjänst och länsfärdtjänst. Individuell sjukresa kan medges när individens tillstånd är sådant att behov av detta bedöms föreligga. Avsteg från regelverket kan också innebära exempelvis att tidtabell brytes. Taxiresa ska beställas vid kommunal beställningscentral för färdtjänst vid resa inom kommun eller vid länsfärdtjänstens beställningscentral (regionbeställningscentral) vid resa över kommungräns. Taxiresorna görs i specialfordon (färdtjänstbussar) samt vanliga taxibilar. Resan görs från ytterdörr till ytterdörr. Resorna görs enligt tidtabell med fordonsbyten. Samåkning sker med andra sjuk- och färdtjänstresenärer. Individen erlägger endast egenavgift vid denna typ av sjukresa. Taxi fakturerar nettokostnaden efter avdrag för egenavgift. Ersättning för hjälp med följeslagare/assistent från och till bostad eller vårdenhet kan ges om det är motiverat med hänsyn till patientens tillstånd och ålder. Följeslagare reser utan att erlägga egenavgift. Färdtjänstberättigad individ har alltid rätt till ersättning för sjukresa med taxi enligt färdtjänsttaxa. Kommunen betalar skillnaden mellan färdtjänsttaxa och egenavgiften för sjukresa och landstinget betalar kostnaden utöver egenavgiften. Resa med flyg ersätts endast om den överstiger 350 kilometer och om det finns medicinska skäl till användande av flyg. Behovet ska intygas av remitterande läkare. Flyg kan även ersättas om kostnaden för sådan resa blir lägre än för motsvarande resa med tåg. Reseersättning lämnas vid resa med allmänt färdmedel enligt gällande taxa mot uppvisande av färdbiljett (gäller endast vid periodiskt återkommande dagsjukvård och vid remissvård utanför länet enligt riksavtal för utomlänsvård och enligt vårdgaranti). Vid resa med taxi som beställs i Östergötland lämnas ersättning enligt av landstinget eller landstingets avtalspart upphandlad taxa. Landstinget betalar ersättning direkt till taxiföretaget.

2012-06-11 Dnr LiÖ 2011-3297 8 (35) Sjukresa med taxi ska beställas genom särskilda för ändamålet inrättade beställningscentraler för samhällsbetalda resor och ska ske med avtalsbunden taxi. Samåkning med andra patienter och/eller färdtjänstresenärer är obligatorisk. Vid taxiresa utanför Östergötland i samband med östgötes akuta sjukdom i annat län lämnas ersättning med belopp som anses som skäligt vid jämförelse med gällande taxor i Östergötland. Ersättning för månads- eller annat periodkort för resa med buss eller tåg kan lämnas om kostnaden för detta ej blir högre än om varje resa skulle ha ersatts var för sig. Detta gäller i första hand vid periodiskt återkommande dagsjukvård. Vid resa med annat färdmedel lämnas ersättning med belopp som kan anses som skäligt. Sedan 1 januari 2009 gäller att reseersättning inte ges för resa med egen bil eller med buss/tåg inom Östergötland med undantag för patient i periodiskt återkommande dagsjukvård. Denna förändring genomfördes på grund av ett krav att avsevärt minska landstingets kostnader för ersatta sjukresor. Följande karensbelopp/egenavgift gäller för enkelresa: Vid vård inom landstinget: Taxi/specialfordon Färdtjänstresenär Övrigt 80 kronor Kollektivtrafiktaxa (färdtjänsttaxa), högst 80 kr 80 kronor Ingen ersättning för resa med egen bil eller buss/tåg inom Östergötland Periodiskt återkommande dagsjukvård Ingen karensavgift, ersättning för bil (1:85kr/km) samt buss/tågbiljett Vid utomlänsvård, specialist- eller vårdgarantiremiss: Taxi Egen bil Buss/tåg 80 kronor 20 kronor (ersättning per km 1:85) 0 kronor

2012-06-11 Dnr LiÖ 2011-3297 9 (35) Övrigt 80 kronor Resekostnader för patient i periodiskt återkommande dagsjukvård för resa mellan sjukhuset och den ordinarie bostaden ersätts av landstinget utan avdrag för karensbelopp/egenavgift. Minst kostnadskrävande lämpliga färdsätt ska användas. Kollektivtrafik avses här som minst kostnadskrävande färdmedel. Som periodiskt återkommande dagsjukvård räknas vård som planerats regelmässigt, en eller flera gånger per vecka under en längre tid (ett antal veckor), och som ges på landstingets vårdinrättningar. Även periodiskt återkommande onkologisk behandling och dialysbehandling räknas som dagsjukvård och ger dessutom rätt till reseersättning även om resan sker från tillfällig bostad inom landstinget. Ersättning för övernattning i samband med remitterad vård enligt riksavtalet för utomlänsvård eller enligt vårdgaranti lämnas med skäligt belopp om övernattning varit nödvändig vid vården. Ersättning lämnas - om patienten har fått öppen vård vid sjukhus utanför bostadsorten och det varit motiverat att patienten kvarstannat på vårdorten - om resa med allmänt färdmedel ej kunnat avslutas före kl. 24.00 den dag resan påbörjats eller - om resa med allmänt färdmedel ej kunnat avslutas före den tidpunkt då vården planerats ske. Övernattning ska i första hand ske på patienthotell. Ersättning för följeslagares kostnader för resa och eventuell övernattning lämnas om det är motiverat med hänsyn till patientens tillstånd och ålder. Följeslagares hemresa inom Östergötland kan ersättas även om patienten akut får kvarstanna på sjukhus (gäller även om patient inkommit med ambulans). Ersättning för återresa med taxi ges i de fall inga allmänna kommunikationer finns tillgängliga vid sjukhuset. Följeslagare betalar ingen egenavgift. Har, som ett led i vård av barn som inte fyllt 16 år, besök gjorts i öppen vård utanför länet eller hos barnet då det vårdas på sjukhus utanför länet, lämnas ersättning för kostnader för resa och övernattning. Reseersättning ges inte om förälder eller annan anhörig övernattar på sjukhuset som sällskap till barnet. Vid resa till sjukt barn som vårdas på sjukhus utanför länet lämnas ersättning för kostnader för resa och övernattning en gång per vecka även om resan ej sker som en del av vården. För resa som påbörjats utanför Östergötland beräknas ersättningen efter faktisk reslängd, dock inte för längre resa än om den påbörjats i Linköping.

2012-06-11 Dnr LiÖ 2011-3297 10 (35) Ersättning utgår vid remissvård utanför länet enligt riksavtalet och vid vård enligt vårdgaranti till förälder eller annan anhörig och lämnas som vid egen sjukresa. Avdrag görs med gällande karensbelopp (inom landstinget ges ingen ersättning för resa med kollektivtrafik eller egen bil). Rätt till ersättning enligt landstingets sjukreseersättningsreglemente förfaller om den inte begärts senast ett år efter den tidpunkt då resan gjordes. I dag finns inget högkostnadsskydd för sjukresor. Hur utförs sjukresor i länet i dag? Landstinget samarbetar med länets kommuner angående upphandling av sjukresor och färdtjänst. Sjukresa och kommunal färdtjänst beställs via någon av kommunernas 13 lokala beställningscentraler eller via regionbeställningscentralen om resan företas över kommun- eller länsgränser. Landstingets trafiknämnd har uppdragit till ÖstgötaTrafiken att ansvara för länsfärdtjänsten innebärande färdtjänst över kommungräns inom länet. Enligt Kollektivtrafikavtalet ska varje kommun, som önskar överlämna ansvaret för inomkommunal färdtjänst och riksfärdtjänst, träffa särskild överenskommelse med trafiknämnden om detta. ÖstgötaTrafiken ges i uppdrag att som företrädare för trafiknämnden, tillsammans med kommun som önskar överlämna ansvaret för denna typ av trafik, utarbeta förslag till överenskommelse mellan berörd kommun och trafiknämnden. Om kommun till trafiknämnden överlämnar ansvaret för denna typ av trafik ingår det i Östgöta- Trafikens uppdrag att ansvara för aktuell trafik. Såväl kommunala färdtjänst- och sjukresor som länsfärdtjänstresor utförs av upphandlade taxiföretag. Resorna sker dels i traditionella taxifordon dels i fordon av typ minibussar, som kan transportera ett större antal personer, även rullstolsburna. Att resa i länsfärdtjänstens linjenät innebär att resor mellan vissa destinationer kan innebära att man måste göra byte mellan ett eller flera fordon. Till skillnad mot den allmänna kollektivtrafiken, där man som passagerare själv får vänta in annat fordon vid byte i linjesystemet, ska ingen passagerare i länsfärdtjänsten lämnas ensam vid de bytespunkter som finns. Undantag finns dock för byten vid något av länets sjukhus. Där följs kunden/patienten in i entréhall för att där vänta på anvisad plats. Förare av nästa fordon hämtar kunden/patienten där. Linjetrafiken består av 14 linjer som bildar ett linjenät över länet. Trafiken bedrivs alla dagar i veckan enligt fastställd tidtabell med definierade håll-

2012-06-11 Dnr LiÖ 2011-3297 11 (35) platser. Bokning sker via regionbeställningscentralen (RBC) inom den tid som anges i tidtabellen. Trafikuppdrag på dessa linjer utförs endast om det finns någon kund bokad. På sträckor där frekvensen av resor är låg måste linjen aktiveras genom att bokning sker en timme innan avgång. Stomlinjetrafiken består av 7 linjer som är en del i länsfärdtjänstens linjenät på linjerelationer som har en hög beläggning. Syftet med stomlinjetrafiken är att skapa ett snabbt transportsystem för berörda kundgrupper. Stomlinjetrafiken bedrivs vardagar mellan kl 7 och 17 med entimmestrafik i vardera riktningen oavsett om någon kund har bokat resan eller ej. Resa med stomlinjerna bokas via RBC inom angiven tid i tidtabellen. Stomlinjenätet utgår från sjukhusen i länet. För att linjetrafiken ska fungera och gå enligt tidtabell finns matartrafik, som innebär att man hämtar individer hemma eller hos vårdgivare inom kommunen och transporterar dem till stomlinjen. Fordonsbyten förekommer, särskilt vid resor över kommungränser. Det kan således innebära att man får byta bil flera gånger för att komma hem eller till vårdinrättning. Behovet av ersatta sjukresor styrs av kundens hälsotillstånd. Huvudregeln är att sjukresa ska planeras i god tid före resan och resan ska utföras inom ramen för den tidtabellstyrda linjetrafiken. Detta gäller dock inte akuta sjukresor som kan bokas dygnet runt utan godkännande av landstingets Patientkontor. Övriga sjukresor är resor som inte går att planera och utföra inom den tidtabellstyrda linjetrafiken och dessa resor genomförs oavsett tidpunkt på dygnet. Dessa resor måste beviljas av landstingets Patientkontor. Andra övriga sjukresor kan vara: - resor inom länet eller till vårdinrättningar i närliggande län inom ramen för landstingets gränsvårdsavtal - resor till särskilda specialistsjukhus i övriga landet, främst i Stockholms län, Region Skåne och Västra Götaland (Göteborg) - resor till andra vårdinrättningar inom Sverige. Dessa resor grundar sig på sjukvårdens remisser, riksavtalet för utomlänsvård eller regler för vårdgaranti - resor för östgötar vars hälsotillstånd kräver resa utanför tidtabell eller andra dispenser - hemresor för icke östgötar som har fått vård inom länet (efter avstämning med berört landsting) Avtal avseende sjukresor och beställningscentraler Mellan landstinget och var och en av länets tretton kommuner finns sedan 1995 ett likalydande avtal avseende sjukresor som genomförs med kommunal färdtjänst eller länsfärdtjänst. Enligt avtalet får kommunal färdtjänst och

2012-06-11 Dnr LiÖ 2011-3297 12 (35) länsfärdtjänst utnyttjas av färdtjänstberättigade för sjukresor enligt landstingets sjukresereglementes definitioner. I avtalet sägs bl.a. också att landstinget via sitt sjukresekontor (numera patientkontor) ska debitera respektive kommun för mellanskillnaden mellan egenavgiften enligt sjukresereglementet och egenavgiften i kommunal färdtjänst. Landstingets debitering ska grundas på de fakturaunderlag som landstinget erhåller från kontrakterade transportörer och ska redovisas per kommun. Avtalet gäller fr.o.m. 1995-01-01. På uppdrag av landstinget uppdras till ÖstgötaTrafiken att svara för upphandling av kollektivtrafiken och bolaget ska, i egen regi eller genom avtal med underentreprenör, svara för administration, beställningscentral och genomförande av trafiken. ÖstgötaTrafiken har befogenhet att ingå avtal om allmän kollektivtrafik samt länsfärdtjänst. I det fall en kommun överlåtit sina uppgifter avseende särskild kollektivtrafik till trafiknämnden ges ÖstgötaTrafiken befogenhet att även teckna avtal om sådan trafik i berörd kommun. Resenär i länsfärdtjänsten erlägger egenavgift som så långt som möjligt följer Östgöta- Trafikens taxor, dock maximalt 80 kronor per enkelresa. Avvikelser beslutas av bolagsstyrelsen. Mellan landstinget, Linköpings kommun, Norrköpings kommun och Samres AB gäller sedan 2010 ett avtal gällande drift av beställningscentral för samhällsbetalda inomkommunala resor i de två kommunerna. Avtalstiden är 3 år och 6 månader. Samres AB ska på uppdrag av de två kommunerna ta ett helhetsansvar för drift och utveckling av beställningscentral, innefattande bl.a. hantering och samordning av resor i särskild kollektivtrafik såsom färdtjänst, omsorgsresor, skolskjutsar, särskoleskjutsar, resor med stadsdelsbuss, kompletteringstrafik, närtrafik samt för landstingets del sjukresor. Kommunerna ansvarar bl.a. för erforderlig tillståndsgivning för resenärer och registrering av färdtjänstresenärer, medan landstinget ansvarar för att information om regelverk angående sjukresor ges till sjukresenärer. Tolv av länets kommuner har var och en avtal med olika transportföretag om transportuppdrag avseende samhällsbetalda resor inom respektive kommun. Landstinget är part i dessa avtal vad gäller sjukresor. För samtliga kommuner, förutom Linköpings och Norrköpings kommun, ingår också ansvar för beställningscentral. I Finspångs kommun svarar för närvarande kommunen i egen regi för inomkommunal färdtjänst inkluderande sjukresor med hjälp av egna transportfordon. ÖstgötaTrafiken AB har efter upphandling tretton avtal med olika transportföretag, där uppdraget är att genomföra kommun- och länsövergripande sjukresor. Detta avtal gäller t.o.m. 2014-06-30. Östgöta-Trafiken har också ett avtal avseende regionbeställningscentral med Samres AB. Detta avtal gäller t.o.m. 2014-02-28. Under 2012 påbörjas arbetet inför ny upphandling av såväl länsfärdtjänst som regionbeställningscentral.

2012-06-11 Dnr LiÖ 2011-3297 13 (35) Mål avseende ersättning för sjukresor inom landstinget En genomgång har gjorts av landstingets strategiska styrdokument i form av Strategisk plan med treårsbudget 2012-2014, Landstingsstyrelsens verksamhetsplan 2012, Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan 2012 samt Landstingsdirektörens verksamhetsplan 2012. I dessa strategiska dokument återfinns inga direkta konkreta mål avseende ersättning för sjukresor. Vem ansvarar för sjukresor i dag? En genomgång av landstingets reglemente ger ingen tydlig bild av hur ansvaret för ersättning för sjukresor fördelas mellan landstingets olika politiska organ. Om sjukresor ses som en del av landstingets utbud av hälso- och sjukvård till östgötarna kan man säga att Hälso- och sjukvårdsnämnden är huvudman för sjukresor. Nämnden gör dock inga direkta upphandlingar och tecknar inte avtal avseende sjukresor. Landstingsstyrelsen är ytterst ansvarig för att säkerställa att det finns rutiner inom sjukreseområdet och att dessa följs upp. De direkta politiska besluten inom sjukreseområdet består i att Hälso- och sjukvårdsnämnden, Landstingsstyrelsen och ytterst Landstingsfullmäktige årligen fastställer de taxor och avgifter som ska gälla det kommande året. I detta beslut ingår även de karensbelopp/-egenavgifter som gäller vid ersättning för sjukresor. På tjänstemannaplanet berör sjukreseområdet i olika grad Avtalsgruppen, Ekonomi- och uppföljningsgruppen samt Sakkunniggruppen (taxor och avgifter) inom. Resurscentrum ansvarar för att det finns en fastställd internkontroll- och uppföljningsrutin för sjukresor och att den efterlevs. Patientkontoret inom Resurscentrum sköter administrationen kring sjukresor. Upphandlingscentrum har ansvar för upphandlingar inom landstingets ansvarsområden. Det landstingsägda bolaget ÖstgötaTrafiken AB ansvarar på uppdrag av landstinget för länsfärdtjänsten och regionbeställningscentralen. Under senare år har fler och fler kommuner uppdragit till ÖstgötaTrafiken att dels genomföra kommunvisa upphandlingar av färdtjänst och beställningscentraler dels sköta löpande administrativ hantering av färdtjänsten. Volymer och kostnader Uppföljning, gjord av Resurscentrums Patientkontor, av sjukreseverksamheten 2011 visar följande:

2012-06-11 Dnr LiÖ 2011-3297 14 (35) Antal sjukresor Kostnad Sjukresor taxi 265 846 62 406 245 Beställningscentral 6 530 053 Egen bil 29 545 2 970 415 Kollektivtrafik 6 676 609 139 Administration 2 365 920 Summa 302 067 74 881 772 Kostnaden för administration avser kostnaden för landstingets patientkontor. Generellt medges inte ersättning för resor i egen bil eller med kollektivtrafik inom länet. När sådana redovisas ovan är bakgrunden resa där patienten remitterats till vård utom länet och vid periodiskt återkommande resor till dagsjukvård. Den genomsnittliga kostnaden för utförda sjukresor 2011 är 247 kronor per enkelresa. Vid jämförelse med några andra landsting förefaller detta vara en rimlig kostnad. För att ge en proportion på antalet sjukresor i relation till totalantalet besök inom länets hälso- och sjukvård kan redovisas att det under 2010 (siffror från 2011 saknas i skrivande stund) totalt i länet gjordes 943 656 läkarbesök och det genomfördes 1 735 788 sjukvårdande behandlingar. Till detta ska läggas att man kan vara berättigad till ersättning för sjukresa även vid besök för röntgenoch laboratorieundersökningar samt vid besök vid tandvårdsklinik, såväl privat som offentlig. Ersättningsberättigade sjukresor utgör följaktligen en mindre andel av östgötarnas totala antal vårdkontakter med länets hälso- och sjukvård inkl. tandvård. I bilaga 1 redovisas utvecklingen vad gäller ersatta sjukresor i form av antal och kostnader under perioden 1992 2011. Den tidigare beskrivna regeländringen 2009, då inte längre ersättning för sjukresa i egen bil eller med kollektiva trafikmedel medgavs för resa inom länet, ledde till en kostnadssänkning på cirka 9 miljoner kronor på helår. Ersatta sjukresor utförda med taxi 2011 fördelar sig kommunvis enligt nedan. Av sammanställningen framgår att en stor del av sjukresorna är kommunöverskridande. Kommun Antal ersatta sjukresor Linköping 74 398 Åtvidaberg 2 739

2012-06-11 Dnr LiÖ 2011-3297 15 (35) Kinda 2 212 Ydre 1 304 Motala 11 771 Mjölby 6 746 Vadstena 1 352 Ödeshög 894 Boxholm 654 Finspång 5 105 Norrköping 47 130 Söderköping 1 146 Valdemarsvik 3 557 Kommunöverskridande 106 434 En analys av ovan visad fördelning av ersatta sjukresor per kommun ger vid handen att den stora volymen sjukresor redovisade för Linköpings kommun blir delvis missvisande. Boende i länets övriga kommuner gör en hel del ersatta sjukresor till Universitetssjukhuset i Linköping (US). Dessa resor redovisas som kommunöverskridande. För boende inom Linköpings kommun redovisas resor till US under Linköpings kommun. En uppföljning av sjukresorna inom Linköpings kommun visar nedanstående åldersfördelning. Underlaget är resor gjorda under oktober 2011. Ålder Antal ersat- % ta sjukresor < 51 762 12 51-60 546 8 61-70 975 15 71-80 1 405 21 > 80 2 925 44 Totalt 6 613 100 Sammanställningen visar att 65 % av sjukresorna görs av individer som är 71 år och äldre och att 44 % av sjukresorna görs av individer som är över 80 år. De 71 651 sjukresorna (enkelresor) under 2011 inom Linköpings kommun genomfördes av 7 435 individer. I tidigare tabell redovisas att antalet sjukresor i Linköpings kommun 2011 uppgick till 74 398. I antalet 71 651 sjukresor ingår inte dagpatienter. De 71 651 resorna fördelade sig på följande sätt vad gäller antal resor per individ:

2012-06-11 Dnr LiÖ 2011-3297 16 (35) Antal ersatta sjukresor gjorda av samma individ Antal individer 1 2 472 2 1 180 3 428 4 468 5 277 6 302 7 190 8 215 9 150 10 165 11-20 817 21-42 486 43-99 211 100-610 2 274 Totalt 7 435 I intervallet 100-610 resor återfinns enligt ovan 2 274 individer. Dessa individer fördelar sig jämnt över det olika antalet resor, det vill säga de olika antalet resor representerar vart och ett 1-7 individer. Som framgår av sammanställningen gjorde drygt 60 % av berörda individer högst 4 sjukresor under 2011. Inemot 80 % av berörda individer gjorde högst 10 sjukresor under 2011. Eftersom drygt 2 700 sjukresor till dagsjukvård inte ingår i fördelningen av sjukresor per individ blir fördelningen något missvisande. Dagsjukvårdspatienter gör ett antal återkommande sjukresor, så att andelen individer som gör relativt många sjukresor per individ och år bör höjas något. Det finns skäl att tro att sjukresemönstret för individerna inom Linköpings kommun är representativt för länet som helhet. Upplevda problem och diskussionspunkter kring dagens hantering av sjukresor och ev. förändringar och förbättringar Önskvärd långsiktig utveckling Det finns starka samband mellan de olika delområdena inom området samhällsbetalda resor. Inte minst råder starka samband mellan färdtjänst och sjukresor. Kommunerna ansvarar enligt lag för färdtjänstområdet, medan

2012-06-11 Dnr LiÖ 2011-3297 17 (35) landstingen enligt lag har skyldighet att ersätta sjukresor enligt de regler man själv beslutar om. Färdtjänstlagstiftningen tillåter kommunerna att överlåta sitt ansvar för färdtjänst till landstinget. Så har också skett i flera regioner/- landsting. Inom dessa regioner/landsting har man organisatoriskt sammanfört hanteringen av färdtjänst och sjukresor och anser sig med hjälp av detta ha nått en högre effektivitet. Ofta är då taxor och egenavgifter samma för färdtjänst respektive sjukresor. En fördel är att man uppnår samma regler och bedömning mellan olika kommuner av rätten till färdtjänst. Ofta har man också en gemensam beställningscentral för hela länet. I flera fall ligger ansvaret samlat hos förvaltning eller bolag, som ansvarar för länets kollektivtrafik. Internt inom denna organisation har man dock ofta organisatoriskt skilt allmän kollektivtrafik från den särskilda kollektivtrafiken. En utveckling i ovanstående riktning vore önskvärd även i Östergötland. En början till detta finns i och med att länets kommuner successivt lägger över hantering av upphandlingar och löpande administration av färdtjänsten till ÖstgötaTrafiken. Framtida behov av sjukresor Det finns ett antal skäl för att tro att behovet av sjukresor oavsett färdsätt kan komma att öka framåt i tiden. Utvecklingen inom vården innebär ju att fler och fler tungt sjuka patienter kan vårdas i öppna vårdformer, hemsjukvården omfattar fler och fler patienter och den medicinska utvecklingen leder sannolikt till ytterligare koncentration av högspecialiserade medicinska enheter. Detta, och kanske ytterligare ett antal faktorer, talar för att behovet av ersatta sjukresor kan komma att öka framåt i tiden. Det kan samtidigt noteras att antalet ersatta sjukresor under ett antal år legat på i stort oförändrad nivå. Mål och nyckelindikatorer Som tidigare redovisas finns i dag inga mål för sjukreseområdet uttalade i landstingets olika styrdokument. På samma sätt återfinns inga nyckelindikatorer som underlag och bakgrund för uppföljning. Om man ser sjukresorna som en del av landstingets erbjudande till befolkningen inom hälsooch sjukvårdsområdet bör såväl mål som nyckelindikatorer utvecklas. Egna upphandlingar/avtal Landstingets nuvarande hantering av hur sjukresor utförs bygger på att landstinget inte har byggt upp någon transportorganisation för sjukresor i egen regi och att landstinget inte heller upphandlar sjukresor självt. I stället ingår, som tidigare beskrivits, sjukresor som en del i uppdraget vid kommunernas upphandling av kommunvis färdtjänst. På länsplanet har Östgötatrafiken att ansvara för länsfärdtjänst och kommun- och länsövergripande sjukresor. Skulle det finnas något att vinna på att landstinget inte längre som i dag samverkade med kommunerna vid deras upphandling utan övergick till att alternativt bygga

2012-06-11 Dnr LiÖ 2011-3297 18 (35) upp en sjukreseorganisation i egen regi eller att utförandet av sjukresor upphandlades av landstinget? Det samlade svaret på den sistnämnda frågan är att det knappast vore rationellt att gå ifrån samordning med kommunernas upphandling av kommunvis färdtjänst. Såväl färdtjänst som sjukresor är att se som, utöver egenavgifter, samhällsbetalda kollektiva resor för individer med särskilda behov. Genom att samverka där samma transport kan utnyttjas av såväl individer som är färdtjänstberättigade, som andra individer som är berättigade till sjukresa, vinns effektivitet för såväl kommuner som landsting. I dag är dock landstinget ganska passivt i samband med de kommunvisa upphandlingarna. Detta bör förbättras genom att landstingsföreträdare mer aktivt är med i arbetet med att ta fram kravspecifikationer inför upphandlingarna. Vad gäller kommun- och länsövergripande sjukresor bör de, som i dag, ansvarsmässigt ligga hos ÖstgötaTrafiken. Dock bör även här företrädare för landstingets ledningsstab vara mera aktiva och påverka förutsättningarna inför upphandlingar. Brister i avtal om utförande av sjukresor Även om de kommunvisa sjukresorna upphandlats av respektive kommun så bör landstinget vara betydligt mer aktivt i uppföljningen av hur sjukresorna genomförs av olika entreprenörer. Detta gäller även på länsnivån kopplat till uppföljningen av ÖstgötaTrafikens utföraransvar och uppföljning av deras entreprenörsavtal. Detta har också påtalats i den aktuella revisionsrapporten från landstingsrevisionen. En genomgång av de detaljerade entreprenadavtalen avseende såväl färdtjänst- /sjukresor som beställningscentraler, som finns både på kommun- och länsnivå, visar att det finns krav på entreprenörerna att inkomma med statistik. Det finns också krav på att följa upp hur resenärerna upplevt sjukresorna. I sig bör uppföljningskraven ses över, men framförallt bör inledningsvis en förbättring ske i att utnyttja de uppföljningsmöjligheter som redan finns. I Resurscentrums förbättringsarbete, mot bakgrund av revisionsrapporten, är detta redan på gång. Avtalsgenomgången visar också att det i avtalen med olika entreprenörer inte tydligt framgår vilka krav som landstingets patientkontor kan ställa på de faktureringsunderlag som ska ligga som underlag för landstingets utbetalda ersättning till entreprenörerna. Avstämning med patientkontoret visar också att faktureringsunderlagen visar varierande kvalitet. I kommande upphandlingar på såväl kommun- som länsplan bör landstinget agera betydligt mer aktivt vid framtagande av kravspecifikationer och annat upphandlingsmaterial för att

2012-06-11 Dnr LiÖ 2011-3297 19 (35) förbättra förutsättningarna såväl för den löpande administrationen (utbetalningar m.m.) som för uppföljning. Generellt gäller att nuvarande avtal om utförande av färdtjänst inklusive sjukresor är renodlade administrativt inriktade avtal där framförallt en detaljerad styrning sker av transport- och trafiktekniska frågor. Om man tittar på den lilla del i avtalen, där det sägs något om sjukresor, så saknas helt det patientperspektiv, som präglar andra avtal och överenskommelser som finns mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och olika vårdgivare, såväl landstingets egna utförare som privata utförare. I dessa avtal/överenskommelser regleras exempelvis hur mötet mellan patient och vårdgivare ska gå till, vad jag som patient kan förvänta mig, hur jag som patient kan känna trygghet m.m. Inför kommande upphandlingar bör sådana frågor komplettera kravspecifikationerna. Resa från ytterdörr till ytterdörr och hjälp med följeslagning/assistans Enligt landstingets sjukresereglemente gäller att sjukresa utförs från ytterdörr till ytterdörr. Hjälp med följeslagning/assistans från/till bostad ingår inte i uppdraget att utföra ersättningsberättigad sjukresa. Om det är motiverat med hänsyn till patientens medicinska tillstånd och ålder kan ersättning för följeslagares resa lämnas. En individ som behöver hjälp med hämtning från/till bostaden kan beviljas ensamresa. Andra skäl för ensamresa kan vara att patientens medicinska tillstånd kräver infektionsfrihet eller att patienten inte klarar en längre resa i linjetrafik. Ett skäl för synsättet att sjukresa ska utföras från ytterdörr till ytterdörr är att länsfärdtjänsten är tidtabellstyrd och att om följeslagning/assistans skulle ingå så skulle inte tidtabellen kunna hållas. Ett annat skäl är samplaneringen, där resorna samordnas i samma fordon för ett antal resenärer. Föraren ansvarar för samtliga resande i fordonet och får därför i princip inte lämna fordonet och övriga resande utan uppsikt. Ytterligare ett skäl för att inte förare av fordon vid färdtjänst/sjukresa inte hämtar och avlämnar inne i bostaden är att de saknar kompetens vad avser medicinskt omhändertagande och kunskap om lyftteknik. Denna kompetens har däremot personalen inom sjuktransportorganisationen (ambulanser och liggande sjuktransporter). Vid liggande sjuktransport gäller kompetensen undersköterska. I vissa kommuners färdtjänstbeslut kan ingå att berörd individ har rätt till att färdtjänstföraren hämtar och lämnar individen inne i bostaden. Även om denna rätt till hämtning och lämning inte ingår i färdtjänstbeslutet är det i någon kommun kutym att man vid inomkommunal färdtjänstresa hämtar och lämnar inne i bostaden. Den gemensamma beställningscentralen (SAMRES) för Linköping och Norrköpings kommuner tillfrågar regelmässigt vid beställning av inomkommunal sjukresa inom dessa kommuner om patienten vill bli

2012-06-11 Dnr LiÖ 2011-3297 20 (35) hämtad och avlämnad i bostaden. Detta har nyligen uppmärksammats och från Patientkontorets sida har nyligen påtalats att detta förfarande inte överensstämmer med sjukresereglementet. Företrädare för sjuktransporter i länet (enheten för prehospital vård) har märkt att den uppskärpta tolkningen av regelverket för sjukresor har ökat behovet av sjukttransporter, i första hand liggande sjuktransporter. Detta leder till att i vissa fall används sjuktransport för individer som i sig inte har behov av sjuktransport (kriteriet för liggande sjuktransport är att man inte kan sitta under transporten), men individen har behov av hjälp från/till bostaden till transportfordonet. Det bör beaktas att liggande sjuktransport är en dyrare lösning än ersatt sjukresa. De avtal som Östgötatrafiken (kommunövergripande) och länets kommuner (kommunvis) har med taxiföretag om utförande av färdtjänst inkl. sjukresor beskriver inte tydligt om färdtjänstresor respektive sjukresor gäller från ytterdörr till ytterdörr eller om följeslagning/assistans till/från bostad ingår i färdtjänstförarens uppdrag. Detta bör rättas till i samband med kommande upphandlingar. Landstingets sjukresereglemente är i sig tydligt i frågan. Mot bakgrund av att en hel del av de individer som är berättigade till sjukreseersättning är omvårdnadskrävande finns skäl att diskutera om samma syn ska råda även framåt, det vill säga att sjukresa ska utföras från ytterdörr till ytterdörr. När en individ behöver hjälp med följeslagning/assistans från/till bostad måste också göras en bedömning av om inte individen snarare behöver en sjuktransport i form av liggande sjuktransport. I en fortsatt diskussion i frågan bör beaktas att kriteriet för liggande sjuktransport är att individen inte har ett vårdbehov under transporten, men individen klarar inte av att sitta i transportfordonet. Om principen ytterdörr till ytterdörr ska ändras bör sannolikt vissa krav ställas på färdtjänstpersonalen vid kommande upphandlingar. Närmast gäller detta krav på kompetens vad gäller lyftteknik och hjärt-/lungräddning. Vidare bör också ansvarsfrågan för färdtjänstpersonalen belysas bättre. Hur ställer det sig ansvarsmässigt vad gäller ett antal individer som redan finns i transportfordonet om föraren under kanske 10 minuter lämnar bilen för att hämta/lämna en individ? En annan viktig ansvarsfråga gäller eventuella incidenter i samband med lyft. Inför kommande upphandlingar bör frågan om ev. viss medicinsk kompetens för färdtjänstpersonalen oavsett principen ytterdörr till ytterdörr diskuteras. Medicinska komplikationer kan uppstå för sjuka individer under resan i färdtjänstfordonet. Vore det befogat att exvis kräva kompetens vad gäller hjärt-lungräddning för all färdtjänstpersonal?