MAKROBLADET ANDERS GUSTAFSSON anders.gustafsson@handelscapitalmanagement.com ECB meddelade i torsdags (den 22:e januari) att man kommer dra igång stödköp (QE) från och med mars månad. Det var väntat att ECB skulle presentera ett program för stödköp men omfattning på 60 miljader per månad var något högre än vad det spekulerats i. Stödköpen skall fortgå åtminstone tll september månad 2016, och kan eventuellt förlängas. ECB:s förhoppning är att man nu skall kunna få upp inflationsfröväntningar (och därmed undvika risken att hamna i en deflationssprial) och stärka tillväxten i Eurozonen. Det är rimligt att tro att ECB:s stödprogram kommer leda till nedpressade räntor, depreciering av euron, ökad (förväntad) inflation och även ett bättre börsklimat (ceteris paribus). Om tillväxten kommer ta fart och arbetslösheten kommer pressas ned i Eurozonen är inte lika säkert, risken finns att strukturreformer kanske inte blir lika attraktivt för de europeiska politikerna när nu ECB för en så pass expansiv penningpolitik. För Sveriges del ökar nu pressen ytterligare på Riksbanken att börja fundera på mer okonventionella penningpolitiska åtgärder framöver. Det grekiska nyvalet är nu avklarat och vänsterpartiet Syriza blev som väntat valets stora vinnare och kommer bilda regering tillsammans med det mindre högerpartiet Oberoende greker. Syriza har gått till val på att sätta stopp för åstramningspolitiken och vill omförhandla de grekiska lånevillkoren, men Trojkan (EU-kommissionen, ECB & IMF) kommer knappast vara öppna för sådan omförhandlingar. Inom ramen för den gemensamma valutan är det svårt att se hur Syriza skall lyckas med att genomföra sin politik, och spekulationer om en eventuell Grexit har tagit ny fart, även om det det får ses som relativt osannolikt att Grekland lämnar valutasamarbetet. I IMF:s senaste uppdatering av World Economic Outlook ligger mycket av fokus på det kraftiga oljeprisfallet och effekterna det får på världsekonomin. Trots de postiva effekterna av ett lägre oljepris skriver organisationen ned tillväxtförväntningarna för världsekonomin något, då IMF menar att stora nedåtrisker finns: Global growth will receive a boost from lower oil prices, which reflect to an important extent higher supply. But this boost is projected to be more than offset by negative factors, including investment weakness as adjustment to diminished expectations about medium-term growth continues in many advanced and emerging market economies. Global growth in 2015 16 is projected at 3.5 and 3.7 percent, downward revisions of 0.3 percent relative to the October 2014 World Economic Outlook (WEO). The revisions reflect a reassessment of prospects in China, Russia, the euro area, and Japan as well as weaker activity in some major oil exporters because of the sharp drop in oil prices. The United States is the only major economy for which growth projections have been raised (World Economic Outlook, January 2015).
Oljepriset Brent fortsätter den nedåtgående trenden och priset har mer än halverats under det sista halvåret. Som vi diskuterat tidigare är tillgången på olja mycket god, mycket till följd av den explosionsökande utvinningen av skifferolja i Nordamerika. Opec har än så länge inte dragit ned på sin produktion utan det verkar snarare som att man vill konkurrera ut skifferoljan med ett lägre pris då produktionskostnaderna är betydligt högre för skifferoljan.
Valutamarknaden Dollarn har stärkts kraftigt mot euron under det senaste året och givet att Fed avslutade sitt program för tillgångsköp under 2014 samtidigt som ECB nu skall påbörja QE är det rimligt att tro att vi kommer få sen en fortsatt stark dollar under 2015. Också givet att ekonomin och arbetsmarknaden i USA har förbättrats så pass mycket att Fed förväntas börja höja räntan framöver. Spekulationerna för när räntehöjningarna kan starta har tidigare varit senvår eller början av sommaren, men det är möjligt att det kraftiga oljeprisfallet kan få Fed att avvakta med räntehöjningar, givet att inflationstrycket minskar med det låga oljepriset. Dollarförstärkningen kan även ses gentemot den svenska kronan och givet att även Riksbanken för en mycket expansiv penningpolitik och förväntas fortsätta med det under lång tid framöver är det rimligt att tro att dollarn kommer fortsätta att apprecieras mot kronan.
SNB skakade om valutmarknaden rejält när man förrförra veckan beslutade att släppa kopplingen till euron varpå schweizerfrancen apprecierades mycket kraftigt (vilket kan ses i diagrammet ovan). Så här motiverade SNB sitt beslut: The Swiss National Bank (SNB) is discontinuing the minimum exchange rate of CHF 1.20 per euro. At the same time, it is lowering the interest rate on sight deposit account balances that exceed a given exemption threshold by 0.5 percentage points, to 0.75%. It is moving the target range for the three-month Libor further into negative territory, to between 1.25% and 0.25%, from the current range of between 0.75% and 0.25%. The minimum exchange rate was introduced during a period of exceptional overvaluation of the Swiss franc and an extremely high level of uncertainty on the financial markets. This exceptional and temporary measure protected the Swiss economy from serious harm. While the Swiss franc is still high, the overvaluation has decreased as a whole since the introduction of the minimum exchange rate. The economy was able to take advantage of this phase to adjust to the new situation. Recently, divergences between the monetary policies of the major currency areas have increased significantly a trend that is likely to become even more pronounced. The euro has depreciated considerably against the US dollar and this, in turn, has caused the Swiss franc to weaken against the US dollar. In these circumstances, the SNB concluded that enforcing and maintaining the minimum exchange rate for the Swiss franc against the euro is no longer justified (SNB, Press release).
Den amerikanska arbetsmarknaden 6,8 6,6 6,4 6,2 6,0 5,8 5,6 5,4 5,2 Monthly unemployment rate in percent, 2014 5,0 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Utvecklingen på arbetsmarknaden i USA har gått åt rätt håll under de senaste åren och är en av de viktigare indikatorerna för Fed. Ju starkare arbetsmarknaden utvecklas under de kommande månaderna, desto mer sannolikt blir det att Fed höjer räntan redan innan sommaren. Men som vi diskuterade ovan, oljeprisfallet verkar i motsatt riktning givet att inflationen då pressas ned, och tar man även med effekterna av den starka dollarn är det inte helt solklart hur Fed kommer att välja att agera framöver. Balansgången under 2015 kommer bli svår för Fed, höjer man räntan för tidigt riskerar man att den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden stannar av, samtidig som inflationen kan ta fart igen om oljepriset vänder upp framöver.