FOLKLIVSARKIVET, LUND LUF 168 FÖDELSDAGEN



Relevanta dokument
Namnuppgifter. Barndomen

Äldreomsorg & Hospice. Min levnadsberättelse. Namn

Bäste Meddelare Lund 6 juni 2001

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Födelsedag. Utvecklar och förbättrar kvaliteten i vårdens vardag

Att ta avsked - handledning

Prov svensk grammatik

Rekommenderad kostnad, momsavdrag, och konteringsanvisningar för ett antal händelser

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

POLICY FÖR REPRESENTATION OCH GÅVOR

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Till dig som förlorat di barn

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

Bästa meddelare! Lund juni 2002

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

BrÖLLoPEt I KANA. Tidsram: minuter.

Musen Martina vinner en baktävling

Lekebergs kommuns riktlinjer för intern och extern representation, gåvor och uppvaktningar

Kåre Bluitgen. Sjalen. Översättning: Catharina Andersson illustrationer: Kirsten raagaard. nypon förlag AB. Publicerat med tillstånd.

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Välkommen till din loggbok!

Tranbärets månadsbrev november

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Advent. Adventsljusstaken. Adventsstjärnan

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Kultur och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Grupparbete/Helklass

DAGAR MED STORT D 2015

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Historien om mitt liv so far

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Annonsen Arbetsmaterial för läsaren Författare: Gull Åkerblom

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på

Jessica Hagård Annika Giannini. Jordbruksverket

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer.

Barns och ungdomars engagemang

Med vänliga hälsningar. Charlotte Hagström arkivarie

En vanlig dag på jobbet

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

... Fråga om ert förslag på datum och tid passar, eller fråga när det finns lediga tider.

Mutor och bestickning

Sagan om kungafamiljen Silver

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga

Syftet med riktlinjerna är att tydliggöra grundläggande regler och definitioner för representation samt att fastställa ansvar.

Sjung om studentens lyckliga dar

barnhemmet i muang mai måndag 17 september - söndag 14 oktober

Rekommenderad kostnad, momsavdrag, och konteringsanvisningar för ett antal händelser

ALLA ÄR INBJUDNA TILL JESUS

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN:

40-årskris helt klart!

Riktlinjer för representation, avtackning och gåvor

Ett gotländskt bondbröllop

Den europeiska socialundersökningen

Policy gällande representation och gåvor

Stigssons Begravningsbyrå. För kvinnor kan det innebära mörka kläder och en vit scarf, för män mörka kläder och en vit slips.

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

SÅ ÄLSKADE GUD VÄRLDEN

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli

Dialoger i övningsboken Möde i Petersborg. av B. Hertz, H. Leervad, H. Lärkes, H. Möller, P. Schousboe

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

Kommunikationskort. Berätta om en drömresa som du har gjort eller skulle vilja göra. Berätta om en favoritleksak du hade som liten.

Scrappa en fin Accordion-book!

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Lärjungaskap / Följ mig


Att dokumentera och känna till sin egen historia 4 Komma i gång en introduktion 7 Intervjuteknik 8

BrÖLLoPEt I KANA ANDRA SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG C) Tidsram: minuter.

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING

PRAO åk 8 vecka

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 3. Måltiden mer än att bara bli mätt

Publicerat med tillstånd Hemlös Text Sarah Lean Översättning Carla Wiberg B Wahlström 2013

Restaurang- och livsmedelsprogrammet VIRGINSKA

Cochabamba, 24 oktober, Kära faddrar och gåvogivare!

3. Hur var maten som ingick i resans pris?: mycket bra Kommentar maten: -Fantastiskt! Vi behövde verkligen inte ga hungriga :)

LEKTION 2 Användbarhet

Kvalitetsarbete Bergagården Avd blå

ÖKA ENTUSIASMEN. Copyright 2013 Dale Carnagie & Associates, Inc. All rights reserved. be_enthusiastic_060214_gb

NYANS FILM EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt:

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Brf Stureparken 2. Har Du frågor Har Du frågor angående något som tas upp i dessa regler, är Du alltid välkommen att kontakta styrelsen.

Vikingen nr

Transkript:

FOLKLIVSARKIVET, LUND LUF 168 FÖDELSDAGEN Denna frågelista handlar om födelsedagar både förr och nu. Vi hoppas att genom den få in material som kan belysa tradition och förändring både vad beträffar födelsedagens betydelse och sättet att fira den. Vi vill ha så detaljerade skildringar som möjligt av födelsedagar som du minns dem: födelsedagar under olika decennier, födelsedagar inom olika åldersgrupper och födelsedagar på olika årsdagar. Främst är det födelsedagarna i just din familj vi ber dig berätta om och detta gäller i synnerhet för avsnittet om den "vanliga" födelsedagens firande. I det avsnitt som handlar om firandet av de mer bemärkansvärda födelsedagarna är vi däremot tacksamma om vi får ta del av dina erfarenheter och observationer även från bekantskapskrets och närsamhälle. Ange alltid vilken tid och plats (socken/stad) skildringen gäller. Fotografier som kan belysa födelsedagsfirandet är vi mycket intresserade av. Om du inte vill lämna dem ifrån dig för gott kanske vi kan få låna dem ev. avfotografering. Skriv i så fall att du vill ha dem tillbaka. Läs igenom hela listan innan du börjar besvara den. FÖDELSEDAGAR SOM MÄRKESDAGAR I HEMMET Brukade man i ditt barndomshem hålla reda på och fira familjemedlemmarnas födelsedagar? Var det någon skillnad härvidlag mellan de vuxnas och barnens födelsedagar? Hur förhöll det sig med födelsedagarna under de första levnadsåren? Uppmärksammades de på något sätt fr.o.m ettårsdagen eller först vid senare årsdagar? Var det skillnad mellan mäns och kvinnors födelsedagar? Hände det att man glömde eller inte visste om att någon i familjen fyllde år? Kände man till när ev. anställda fyllde år? Firade man deras födelsedagar? Hur noga höll man reda på födelsedagar inom släkt och bekantskapskrets? Vem i familjen såg till att man inte glömde bort någon? Antecknades födelsedagarna i almanackan eller i särskilda födelsedagsböcker? Brukade de äldre gratulera utomstående? Brukade ungdomar gratulera varandra? Var det särskilda årsdagar som ansågs mer betydelsefulla än andra? Räkna i så fall upp vilka? Vad kallades de med ett gemensamt namn? Var familjemedlemmarnas födelsedagar fasta märkesdagar under året som i betydelse kunde jämställas med årshögtiderna? Firades namnsdagarna mer eller mindre än födelsedagarna? Har födelsedagar i ditt eget hem uppmärksammats i samma utsträckning och tillmätts samma betydelse som i ditt föräldrahem? Om inte, vad är det som varit eller blivit annorlunda? Har vanliga födelsedagar fått större eller mindre betydelse? Har antalet årsdagar som tillmätts speciell betydelse ökat eller minskat? Vad har ev. förändringar berott på? Om du har vuxna barn kan du då berätta i vad mån födelsedagar firas hos dem. Betyder familjemedlemmarnas födelsedagar mer eller mindre för dem än de gjorde för dig och din 1

generation? Har din familjs uppfattning om födelsedagars betydelse under någon tidsperiod avvikit nämnvärt från andras efter vad du vet? FIRANDET AV "VANLIGA" FÖDELSEDAGAR Nedan följer en del frågor med vars hjälp vi hoppas du skall kunna berätta utförligt och detaljerat om hur vanliga födelsedagar firats och firas av dig och dina närmaste. Hur firande i någon form förekommit om än aldrig så enkelt (t ex ett framsagt "har den äran") så skriv om detta. Beskriv hur din mors och fars födelsedagar firades och hur din egen firades när du var barn och tonåring, hur din, din makes/makas och dina barns födelsedagar har firats och firas. Ange vilken tid och plats varje enskild skildring avser. Framhåll skillnader i fråga om tid, kön och åldersgrupper. Hur förflöt din senaste vanliga födelsedag från morgon till kväll? Har ditt och dinas födelsedagsfirande avvikit nämnvärt från andras efter vad du vet? Stödfrågor för beskrivningarna Gratulerade hemmaboende familjemedlemmar i samlad trupp eller en och en? På morgonen eller senare under dagen? Uppvaktade man med kaffe på säng? Förekom sång? När? Vad sjöng man? Dekorerade man med blommor och gröt t ex på kaffebrickan, eller runt tallriken på frukost- eller middagsbordet? Hissades flaggan? Överlämnades presenter av familjemedlemmarna? Av alla? När? Var de fint inslagna? Vad för slags presenter var det? Hade den som fyllde år i förväg talat om sina önskningar eller skrivit en önskelista? Hade man en särskild benämning på den som fyllde år ("fölsegris", "fölsebarn", el. dyl.) Gällde det då alla åldrar? Klädde den som fyllde år sig finare (på vad sätt?) den dagen? Redan på morgonen eller senare? Klädde de andra i familjen sig finare? Gjorde de det även om det inte väntades gäster? Dukade man till måltiderna på samma sätt och i samma rum som annars om dagarna eller skulle det vara annorlunda på födelsedagar även om familjen var för sig själv. Fanns det särskilda koppar eller annat som bara användes på födelsedagar? Var maten densamma som den skulle ha varit om ingen hade fyllt år? Om inte på vad sätt var den annorlunda? Vid vilken eller vilka måltider? Var dryckerna annorlunda? Fick den som fyllde år bestämma vad det skulle vara för mat? Fanns det vissa maträtter som alltid hörde till födelsedagar? Förekom födelsedagstårta? När serverades den? Var det ljus i den? Skulle den som fyllde år blåsa ut alla ljusen på en gång? Vad betydde det om det lyckades eller inte lyckades? Fanns det andra kakor eller bakelser som hörde ihop med vanliga födelsedagar t ex krans eller spettkaka? Hade den som fyllde år särskilda förmåner, t ex att slippa utföra sina vanliga sysslor i hemmet (bädda, städa, laga mat, diska etc)? Gratulerade utomstående? Vilka? På vad sätt? Skickade de t ex vykort eller brev, ringde, sände blommor eller presenter? Kom de personligen och gratulerade? Kom de i så fall utan att vara inbjudna? Överlämnade de blommor? Användes spec. bukettpapper och födelsedagsblommor? Förekom uppvaktning av utomstående på morgonen? Vilka? Var de som uppvaktade utklädda? På vad sätt? Hade de med sig något att bjuda på? Presenter? Förekom skjutning? Bjöd man in gäster? Vilka inbjöds och vad bjöds de på? Vad gjorde man? 2

Firades födelsedagen med restaurang-, bio-, teaterbesök el dyl? Vilka deltog i så fall? Vem bjöd på dessa nöjen? Firades födelsedagen på arbetsplatsen? På vilket sätt? Skulle den som fyllde år bjuda på tårta i kaffepausen? Uppmärksammades födelsedagsbarnet i skolan? På vad sätt? I lekskolan? På daghemmet? FIRANDET AV SÄRSKILDA ÅRSDAGAR Har vissa mer bemärkansvärda årsdagar (vilka?) firats på annat sätt än de vanliga födelsedagarna i din familj? Beskriv i så fall hur de firats. Om det varit skillnader i firandet vad beträffar tidsepok, årsdagar och kön så försök att exemplifiera detta. Har t ex din mors och fars stora högtidsdagar firats på likartat sätt? Din och din makes/makas? Om inte vari bestod skillnaden? Har t ex 40, 50, och 70 årsdagar följt samma firningsmönster eller har de firats på olika sätt? Hur firades din senaste mer betydelsefulla födelsedag? Berätta utförligt om förberedelserna och beskriv detaljerat hur själva dagen förflöt från morgon till kväll. +++++++ Är uppvaktning och mottagning på vissa bestämda årsdagar (vilka?) i dag ett måste på din ort och i din bekantskapskrets? Vilka oskrivna regler finns för sådana tillfällen? Vilka bör man uppvakta? Hur bör man uppvakta och hur bör man ta emot dem som uppvaktar? Hur kan man undgå uppvaktning? Hur kan man visa att uppvaktning är välkommen? Vilken roll spelar annonser och tidningsnotiser om uppvaktningar och födelsedagar i din bekantskapskrets? Annonserar man för att det på annat sätt är svårt att nå alla som kan tänkas vara intresserade av födelsedagen? Brukar annonserna läsas och ha avsedd verkan? Vilken tidning anlitas? Förekommer det i trakten att skyltar sätts upp vid vägen på vilka det t ex står "Bertil 40 år. Välkomna"? Vem har i så fall satt upp skylten? Har man firat någon på födelsedagen genom att ordna med bild, notis eller omnämnande i massmedia utan att den som fyller år känt till detta i förväg? Känner du till fall då man mera offentligt skojat med någon som fyllt år, t ex genom att sätta in någon slags annons i tidningen? Vid vilka årsdagar har detta i så fall skett? Hur organiseras uppvaktningarna? På arbetsplatsen? I föreningar? I bekantskapskretsen? Bland släktingar? Vem håller reda på födelsedagar då uppvaktning bör ske? Sänder man runt listor för att samla in pengar? Överlämnas pengar, presentkort, blommor eller present? Är det vissa gåvor som anses särskilt lämpliga för vissa årsdagar? För vissa personer (chefer, anställda män, kvinnor)? Bör man som nära vän och släkting hellre ge en separat gåva än vara med om en gemensam? Hur tillgår uppvaktningarna? När på dagen? Är det skillnad beroende på festföremålets ålder? Känner du till om uppvaktning på natten eller tidigt på morgonen förekommer? Händer det att de som uppvaktar är utklädda? Sjunger man? Spelar? Skjuter? Larmar? Förbereder man den som fyller år på att uppvaktning kommer att ske? Hur? Talar man om hur många som kommer och när de kommer? Vad bjuder man gratulanterna på? Brukar man få detsamma hos alla eller skiftar det? Är det olika beroende på tidpunkt, kön 3

eller ålder? Hur klär man sig för en uppvaktning? Är det brukligt att bjuda in utvalda gäster med anledning av en bemärkelsedag? Bjuder man i så fall skriftligt eller muntligt? Till lunch, kaffe, middag? Vilka inbjudes? Släkt, vänner arbetskamrater, grannar? Förekommer då även uppvaktning vid annan tidpunkt på dagen? Kan bjudningen äga rum en annan dag än på själva födelsedagen? Är det brukligt att man meddelar att alla som vill komma på födelsedagen är välkomna? Hur meddelas i så fall detta? Brukar bjudningar och "öppet hus" hållas hemma eller i hyrda lokaler? Vad hör numera till på en riktig födelsedagsfest? Är t ex talen viktiga? Fotografering av festföremålet bland blommor och presenter eller tillsammans med familj och släkt? Telegramuppläsning? Hur tackar man för uppvaktningar? Muntligt? Skriftligt? Genom annons? Händer det att någon reser bort för att slippa uppvaktning? Hur upptas detta i bekantskapskretsen? Brukar en annalkande födelsedag orsaka bekymmer och problem för den som ska fylla år? Vad är det som kan vara bekymmersamt? Ge exempel på problem du har hört diskuteras inför en stundande högtidsdag! Utdrag ur några av arkivets äldre uppteckningar om födelsedagar Det ansågs vara en plikt för gudmor att uppvakta sin gudson eller guddotter med en "födelsekrans" eller "födelsekaga". På årstid, då blommor fanns, skulle helst även med en tätt bunden "urtakaust" av olika slags blommor, försedd med ett i spetsmönster utklippt vitt papper under blommorna. Jag var mycket skicklig i konsten att klippa ut sådana brev och stod ofta grannarna till tjänst med detta...sedermera kunde sådana bukettpapper köpas i butikerna. Sedan gudbarnet "stått på gången" ansågs gudmoderns skyldighet upphöra. Skulle gudmor vara riktigt generös vid 5- eller 10- årsdag, sände hon en spettkaka med blommorna placerade i kakans topp. För en 40 á 50 år sen och tidigare förekom bland allmogen inget egentligt födelsedagsfestande. En del personer med gammalkyrklig åskådning ansågo, att det var synd att fira födelsedagen, den dag då man genom en syndig födelse kom till världen. Mina föräldrar brukade klä ut sig till karlar eller fruntimmer. Karlarna klädde ut sig till fruntimmer och tvärtom. Det var när de skulle uppvakta någon som hade födelsedag eller namnsdag. De skulle gå tidigt på morgon och "spela upp dem". De skulle ha kaffe med sig och bjuda på. Det var nog ganska vanligt här i Karlskrona att de gjorde så. Namnsdagar och födelsedagar firades aldrig. Det är ej många dagar som går förbi utan att någon "uppvaktas" på sin födelsedag som gärna bör vara minst 50 år, med blommor, telegram och pengar. Förr kunde det hända att någon tidning vägrade att införa notis om en 40 årings födelsefest med ett "välkommen om tio år" men numera ser man titt som ofta att även 40 åringar komma igenom. I synnerhet om vederbörande har någon 4

förtroendeplats inom kommunens råmärken. 1910 uppkom bruket att fira sin födelsedag vid jämna år, 40, 50, 60, 70 år etc. Det var särskilt karlarna som började därmed. (Kvinnorna hade sina små födelsedagskalas varje gång de fyllde år.) Och då skulle släkt, vänner och grannar inbjudas till ett storartat kalas där det serverades rikligt med mat och sprit. Männen inbjödos särskilt men fanns det utrymme i huset inbjödos fruarna på samma gång. Männen skulle då lägga ihop pengar av presenter till jubilaren, såsom snusdosa och käpp med silverkrycka av gammalt silver samt korgstol, blommor m.m. De kunde även lägga ihop pengar för inköp av en guldklocka med eller utan kedja. Denna sed fortgår ännu, men med ännu mera pomp och ståt. När en man nu skall fylla jämna år, går en vän till honom omkring med en lista och så skall varje man av jubilarens bekantskapskrets lägga 5 kr., sedan köptes antingen presenter för pengarna eller överlämnas penningsumman till jubilaren, vilken uppvaktas tidigt på morgonen på sin födelsedag. Då en kvinna fyller jämna år, uppvaktas hon numera på samma sätt, men till henne lägges ej mera än 2 kr. på listan. Födelsedagen firades med "fölsegröt", risgröt rutad med kanel. Till kaffet var det krans och andra småkakor. Presenter fick vi på morgonen. ******** Kommentera gärna uppteckningscitaten och illustrationerna på omslaget! Oktober 1982 5