YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för ekonomi och styrning Anders Folkesson Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande beträffande Statskontorets utredningar Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar och Kommunal utjämning för individ- och familjeomsorg (IFO) förslag till justeringar Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting avstyrker att indelningsgrunden för förskolemodellen ändras från kommungrupp till kommun, då underlaget bygger på en enkätundersökning med bristande svarsfrekvens. Förbundet tillstyrker förslaget till reviderad modell för individ- och familjeomsorgen. Det är dock viktigt att finansdepartementet säkerställer att variabeln arbetslösa utan ersättning, som enligt förslaget kommer att omfördela 1,5 miljarder mellan kommunerna, verkligen mäter det som den säger sig mäta och har hög reliabilitet. Sveriges Kommuner och Landsting avstyrker att förändringarna införs redan 2016. Flertalet kommuner har redan beslutat om 2016 års budget, innan remisstiden går ut, varför planeringsförutsättningar för kommuner med kraftigt negativt utfall blir ytterst problematiska. Förbundet anser att införandebidrag måste ges till kommuner som får kraftigt försämrat utfall i enlighet med tidigare förändringar av utjämningssystemet. Sveriges Kommuner och Landsting vill betona vikten av att det påbörjas en systematisk och löpande uppföljning av utjämningssystemen. Även de olika modellernas träffsäkerhet och ändamålsenlighet i förhållande till syftet behöver utvärderas för att systemen ska upplevas som legitima och rättvisa. Exempelvis bör ett införande av socioekonomiska faktorer i kostnadsutjämningens grundskole- respektive gymnasiemodell utredas. Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar Förbundets ställningstagande 6.1.1 Indelningsgrunden ska vara kommun Sveriges Kommuner och Landsting avstyrker Statskontorets förslag att indelningsgrunden för vistelsetidskomponenten i förskolemodellen ändras från Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, info@skl.se, www.skl.se
2 (5) kommungrupp till kommun. Att modellberäkningen skulle baseras på kommunspecifika uppgifter är visserligen att föredra, men en stor nackdel är att dataunderlaget bygger på egenrapporterade uppgifter. Förbundets främsta invändning är att dataunderlaget bygger på en enkätundersökning med 56 procents svarsfrekvens. Statskontoret borde ha resonerat utförligare om representativiteten och analyserat bortfallet. Statskontoret menar att förslaget medför relativt små omfördelningsförändringar. Förbundet delar inte denna bedömning, då omfördelningseffekterna blir 600 miljoner kronor för en variabel som totalt fördelar 800 miljoner kronor. Mot denna bakgrund anser Sveriges Kommuner och Landsting att indelningsgrunden även fortsättningsvis ska vara kommungrupp. 6.1.2 Reduceringen av vistelsetiderna ska kvarstå Sveriges Kommuner och Landsting tillstyrker förslaget. 6.1.3 Justering av de genomsnittliga vistelsetiderna Sveriges Kommuner och Landsting är positiv till att vistelsetiderna justeras för tiden som överstiger 15 timmar per vecka för barn till arbetslösa och föräldraledig. Förbundet anser dock att Statskontoret borde ha prövat att justera även för inskrivningsgrad, då skillnaderna inte är obetydliga mellan kommunerna. 6.1.4 Framtida översynsbehov Statskontoret har haft ett snävt uppdrag, i vilket det enbart ingått att uppdatera en av förskolemodellens fyra variabler, vistelsetidskomponenten som beaktar behovsskillnader mellan kommunerna. En rimligare ansats hade varit en bredare och mer öppen frågeställning kring hur strukturella behov av förskoleplatser bäst fångas. Statskontoret har trots detta kommit till slutsatsen att vistelsetidskomponenten skulle kunna tas bort och att enbart åldersstrukturen är tillräcklig för att förklara de strukturella kostnadsskillnaderna mellan kommunerna. Sveriges Kommuner och Landsting ställer sig frågande till Statskontorets bedömning. Att bara utgå från åldersstrukturen skulle med nuvarande förskolemodell innebära att kommuner med en hög andel barn inte får en högre ersättning per förskolebarn än en kommun med låg andel barn. Exempelvis skulle kommun X med sex procent 1-5 åringar och 10 procent 6-12-åringar av sin befolkning få en standardkostnad på 7 408 kronor per invånare. Kommun Y med hälften så hög andel barn (tre procent 1-5- åringar och fem procent 6-12-åringar) skulle få en standardkostnad på 3 704 kronor per invånare. Ersättningen per förskole- och fritidsbarn skulle alltså bli densamma. Detta beror på att ersättningen per barn är enhetlig oavsett vilken kommun barnet bor i. För att fördela mer resurser åt kommuner med hög andel barn, vilket Statskontoret föreslår, krävs en gradvis ökande ersättning per barn. Hur detta skulle gå till beskrivs inte.
3 (5) Statskontorets slutsats att endast nuvarande ålderskomponent räcker som utjämningskomponent hade krävt en total genomlysning kostnadsförklarande faktorer inom förskolan först gjorts för att vara relevant. En annan faktor som påverkar de strukturella kostnaderna är produktionsförutsättningarna, såsom långa avstånd och spridd befolkning, vilken kostnadsutjämningen för förskolan inte beaktar till skillnad mot delmodellerna för grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg. Det är, enligt Sveriges Kommuner och Landstings mening, rimligt att anta att kommuner i glesbebyggda områden har relativt sett högre kostnader, eftersom de behöver ha fler förskolor än en kommun med hög tätortsgrad, vilket de sålunda bör kompenseras för inom kostnadsutjämningens förskolemodell. Det är en brist att utredningen inte resonerar kring detta. Individ- och familjeomsorgsmodellen Sveriges Kommuner och Landsting har vid ett flertal tillfällen påtalat problemet med att delmodellen utjämnar för faktiskt andel invånare som får ekonomiskt bistånd. Det medför att kommuner som satsar på och jobbar effektivt med arbetsmarknadspolitiska åtgärder för personer som annars skulle fått ekonomiskt bistånd drabbas av ett negativt utfall i delmodellen. Sveriges Kommuner och Landsting tillstyrker därför förslaget till ny IFO-modell, eftersom Statskontoret föreslår att variabeln Ekonomiskt bistånd tas bort, men anser fortfarande att delmodellen är förenad med vissa problem. Statskontoret redovisar inte hur mycket resurser som de fyra förslagna variablerna enskilt omfördelar. Förbundets beräkningar visar dock att variablerna Roten ur tätortsbefolkning och Arbetslösa utan ersättning fördelar 2,5 respektive 1,5 miljarder kronor och står för huvuddelen av de 4,5 miljarder kronor som delmodellen omfördelar totalt sett enligt Statskontorets förslag. Förbundet anser att framför allt variabeln Arbetslösa utan ersättning har validitetsoch reliabilitetsproblem. Arbetsförmedlingen tar fram måttet, men definitionen är något diffus. Exempelvis inkluderas bara personer som inte är med i A-kassan. Socialstyrelsen tar fram samma mått Arbetslösa utan ersättning i sina Öppna jämförelser för ekonomiskt bistånd. Med Socialstyrelsens sätt att mäta är antalet arbetslösa utan ersättning nästan tre gånger fler än med Arbetsförmedlingens metod. Att antalet arbetslösa utan ersättning skiljer sig åt är dock inget problem om relationerna mellan kommunerna är någorlunda lika med de två olika mätmetoderna. En jämförelse visar dock att skillnaderna är stora. Sambandet är endast 55 procent mellan Arbetsförmedlingens och Socialstyrelsens mått (se diagram nedan). För enskilda kommuner får detta mycket stor betydelse. Det är därför viktigt att finansdepartementet säkerställer att Arbetsförmedlingens mått har hög validitet och reliabilitet.
Arbetsförmedlingens mått 2015-06-12 Vårt dnr: 4 (5) Diagram 1 De 290 kommunernas andel utan ersättning 2013 enligt Socialstyrelsens respektive Arbetsförmedlingen 2,5% R² = 0,5591 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 0,0% 1,0% 2,0% 3,0% 4,0% 5,0% 6,0% Socialstyrelsens mått Förändringarna bör införas först 2017 Sveriges Kommuner och Landsting avstyrker att förändringarna införs redan 2016. Flertalet kommuner har redan beslutat om 2016 års budget, när remisstiden går ut. Därför blir planeringsförutsättningarna orimliga för kommuner med kraftigt negativt utfall med ett införande redan den 1 januari 2016. Sveriges Kommuner och Landsting föreslår att införandet genomförs först 2017. Införandebidrag måste ges till kommuner som får kraftigt försämrat utfall Sveriges Kommuner och Landsting anser att införandebidrag ska ges till de kommuner som förlorar kraftigt på förändringarna. Det är visserligen förbundets mening att införandebidrag bara ska ges om förändringarna är av större ekonomisk vikt. Detta kriterium är dock med råge uppfyllt, eftersom vissa kommuner förlorar upp till 1 000 kronor per invånare. Förbundet ser därför ingen anledning till att kommuner med försämrat utfall inte ska få införandebidrag i enlighet med tidigare förslag. Viktigt att en systematisk uppföljning av utjämningssystemen påbörjas Inkomstutjämningen, kostnadsutjämningen, strukturbidragen och LSS-utjämningen har en bruttoomfördelning på 150 miljarder kronor och är en hörnpelare i den kommunala självstyrelsen. Grundstrukturen i de olika delarna av utjämningen har funnits sedan mitten på 1990-talet men förändrats och utvecklats succesivt sedan dess.
5 (5) För kommunernas LSS-verksamhet finns ett separat utjämningssystem som infördes 2004. Trots utjämningssystemens betydelse, omfattning och antal år sen deras införande följs de bara upp genom punktinsatser. Det är Sveriges Kommuners och Landstings uppfattning att en systematisk och löpande uppföljning och kvalitetssäkring på variabelnivå behövs, framför allt för kostnadsutjämningen och LSS-utjämningen. Även de olika modellernas träffsäkerhet och ändamålsenlighet i förhållande till syftet behöver utvärderas för att systemen ska upplevas som legitima och att omfördelningen sker på ett rättvist sätt. Exempelvis bör ett införande av socioekonomiska faktorer i kostnadsutjämningens grundskole- respektive gymnasiemodell utredas, då dessa inte beaktar detta trots att skollagen ställer krav på kommunernas interna resursfördelningssystem att göra just detta. Vidare har inte LSS-utjämningen följts upp sedan 2007. Detta kan antingen göras i form av statliga utredningar eller genom Statskontorets instruktionsenliga uppgift för den kommunalekonomiska utjämningen. Det är viktigt att en möjlighet att utveckla och föra en diskussion om utjämningen finns. Därför är det beklagligt att Statskontorets referensgrupp inte har haft något sammanträde under det senaste året. Vi vill därför framhålla vikten och betydelsen av en löpande dialog och uppföljning i dessa viktiga frågor. Sveriges Kommuner och Landsting Lena Micko Ordförande