Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad Rapport: Vux Studerandeundersökning, våren 2011 Juni 2011, Markör Marknad och Kommunikation AB 1
Uppdrag: Beställare: Kontaktperson: Projektledare Markör: Kvalitetsundersökning riktade till studerande inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Utbildningsförvaltningen, Eva Hellstrand Eva Hellstrand Peter Linsér Undersökningsperiod: Vecka 18-20, 2011 Markör Marknad och Kommunikation Markör hjälper större företag och organisationer att fatta rätt beslut det gör vi genom utredningar, undersökningar och utvecklingsarbete på plats hos våra kunder. 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 4 1. Målgrupp och genomförande... 5 2. Antal svar och svarsprocent per skola... 6 3. Resultat... 7 4. Sammanfattning... 25 5. Bilaga: Enkät... 27 3
INLEDNING Sedan flera år tillbaka genomförs inom utbildningsförvaltningen en enkätundersökning riktad till studerande inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Enkäten genomförs i samarbete mellan vuxenutbildningsavdelningen och stadens utbildningsanordnare. Här ingår både upphandlade enheter och den verksamhet som bedrivs i egen regi. Enkäten består av ett antal påståenden där den svarande bedömer hur pass väl påståendet överensstämmer med hans/hennes uppfattning. Skalan är 4- gradig med skalstegen mycket nöjd, ganska nöjd, ganska missnöjd och mycket missnöjd. Det finns också ett alternativ vet ej/kan ej svara för dem som av någon anledning inte kan bedöma ett visst påstående. Utöver frågorna som besvaras på den 4- gradiga skalan ingår också en fråga om huruvida den studerande läser på distans och om den studerande har en individuell utvecklingsplan. Enkäten som använts innehåller samma frågor som hösten 2010 men en öppen fråga som också användes vid undersökningen våren 2010 har lagts till enligt följande: Finns det något annat som du tycker att din skola bör utveckla/förbättra? Enkäten redovisas i sin helhet som bilaga. Undersökningen går under namnet Vux Studerandeundersökning, VSU. Denna rapport visar resultatet från vårens undersökning 2011. De öppna svaren angående utvecklingsmöjligheter hos respektive utbildningsanordnare är mycket omfattande och har delgivits respektive skola. För att ta del av dessa svar och resultat från tidigare genomförda undersökningar hänvisas till Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad, Eva Hellstrand. 4
1. MÅLGRUPP OCH GENOMFÖRANDE Målgruppen är studerande inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning och som har en mailadress registrerad hos skolan. För enstaka skolor saknades mailadresser till flertalet studerande. Dessa skolor erbjöds en alternativ lösning enligt nedan. Totalt ingick 10 022 personer i målgruppen. Efter rensning av registret på felaktiga adresser samt studerande som vid utskicket hävdade att de inte längre studerade/hade börjat studera på skolan etc. så återstod 9 816 personer. Totalt inkom 4 402 svar motsvarande en svarsfrekvens på 45 procent. Majoriteten av de studerande fick ett mail med en länk till enkäten. För skolorna SweJa och Omsorgslyftet genomfördes undersökningen via en webblänk där skolan ansvarade för att informera de studerande om undersökningens genomförande och samtidigt be dem att gå in på länken via webbläsaren och besvara frågorna. För en mindre grupp studerande inom Kungsholmens utbildningscentrum samt Sundbybergs folkhögskola genomfördes undersökningen med hjälp av en postal enkät. De studerande som bedriver studier på flera skolor har fått en enkät per skola att besvara. Observera att vissa skolor har få svarande. Tolkning av resultaten bör här ske med försiktighet. De studerande som inledningsvis svarat att de läser på distans behövde inte besvara nedanstående frågor. Det innebär att antalet svar som resultatet baseras på är få för vissa skolor. Jag är nöjd med kursens/kursernas gruppstorlek Det finns tillgång till utrymmen för studerande, t ex grupprum, tysta läsrum, pausrum och lunchrum Undervisningslokaler fungerar bra Datorer och programvaror fungerar bra Undersökningen genomfördes den 2/5-22/5, 2011. Totalt genomfördes 3 påminnelser dels som mail direkt till de studerande men också till kontaktpersoner på respektive skola för att be dem informera lärarna om att påminna de studerande att besvara undersökningen. 5
2. ANTAL SVAR OCH SVARSPROCENT PER SKOLA För de utbildningsanordnare som har använt öppen länk nedan baseras populationen på uppgifter som hämtats från utbildningsförvaltningen. För de utbildningsanordnare som genomfört undersökningen med hjälp av postal enkät baseras populationen på av anordnaren uppgivet antal och utdelade enkäter. Utbildningsanordnare Population Antal svar Svarsfrekvens ABF Stockholm 491 217 44% Åsö vux Södermalm 3207 1382 43% Culinar 88 55 63% Didaktus 41 26 63% Folkuniversitetet 170 73 43% Hermods 631 189 30% InfoKomp 335 120 36% Jensen 1536 641 42% Kungsholmens Utbildningscentrum 128 76 59% Lärgården 318 171 54% Lernia 380 190 50% Matpedagogerna 38 26 68% MedLearn 283 197 70% Miroi 109 31 28% NTI 846 330 39% SweJa 343 179 52% Utbildningsspecialisterna 9 5 56% KUI öppen länk 556 344 62% Omsorgslyftet öppen länk 276 127 46% Kungsholmens utbildningscentrum (pappersenkät) 17 13 76% Sundbybergs folkhögskola (pappersenkät) 14 10 71% Totalt 9816 4402 45% 6
3. RESULTAT På följande sidor redovisas resultaten per skola och fråga jämfört med totalt alla skolor. Av diagrammet framgår att 42 procent av de studerande läser på distans. Störst andel distansstuderande har NTI-skolan med 96 procent följt av Miroi 94 procent och Hermods 92 procent. Utbildningsspecialisterna och Sundbybergs folkhögskola har ingen respondent som sagt att de läser på distans. 7
Av diagrammet framgår att 85 procent av de studerande är ganska eller mycket nöjda med frågan om läraren ger tydlig information om kraven för att nå de olika studiemålen. 8
62 procent är nöjda med möjligheten att påverka kursens innehåll och upplägg. Det är en av de frågor som fått lite lägre betyg i denna undersökning. 15 procent av de studerande uppger att de inte vet eller kan besvara frågan. Andelen som inte vet eller upplever sig kunna besvara frågan är högre för de skolor som har en hög andel som studerar på distans. Skolor med en högre andel distansstuderande får också ett lägre betyg på frågan. 9
Av diagrammet framgår att 82 procent är nöjda med de möjligheter som ges att redovisa sina kunskaper. 15 procent av samtliga studerande är missnöjda. Resultatet är en ökning med tre procentenheter jämfört med hösten 2010 då 79 procent uppgav att de är nöjda med de möjligheter som ges att redovisa sina kunskaper. 10
Av samtliga studerande är 77 procent nöjda med lärarnas pedagogiska förmåga. 16 procent är missnöjda. 7 procent av samtliga svarar vet ej. Andelen vet ej är högre för de skolor som har en hög andel studerande på distans. 11
Av de studerande anser 84 procent att lärarnas ämneskunskaper är goda. Även här är andelen som svarar vet ej relativt hög vid de skolor som har många studerande på distans. 12
Av diagrammet framgår att 82 procent av de studerande anser att kurserna motsvarar deras förväntningar. Resultatet är en ökning med tre procentenheter jämfört med hösten 2010. 13
82 procent av de studerande uppger att de är nöjda med sin egen arbetsinsats. Resultatet är identiskt med resultatet från undersökningen från hösten 2010. 14
Av diagrammet framgår att 78 procent av de studerande är nöjda med kursernas gruppstorlek. Det är en ökning med tre procentenheter jämfört med hösten 2010. OBS! De som angivit att de läser på distans har inte fått denna fråga utan svaren baseras på de elever som inte läser på distans. De flesta elever inom Miroi läser på distans och har därför inte fått denna fråga. Svaren från Miroi baseras på ett par elever som uppgivit att de inte vet eller kan besvara frågan, därav 100 procent. 15
Av de studerande svarar 68 procent att de är nöjda med antalet lärartimmar. Det är en av de frågor som fått lite lägre betyg i denna undersökning. 10 procent har svarat med alternativet vet ej. Flera av de skolor med en hög andel studerande på distans har en hög andel studerande som besvarat frågan med vet ej. 16
När det gäller tillgången till utrymmen t ex grupprum, tysta läsrum, pausrum och lunchrum uppger 67 procent att de är nöjda med detta. Frågan är en av dem som får lägre betyg i undersökningen. Andelen som svarat vet ej är högre för de skolor där många läser på distans. OBS! De som angivit att de läser på distans har inte fått denna fråga utan svaren baseras på de elever som inte läser på distans. Svaren från Miroi baseras på ett par elever som uppgivit att de inte vet eller kan besvara frågan, därav 100 procent. 17
Undervisningslokalerna fungerar bra enligt 80 procent av de studerande. 17 procent tycker inte att de fungerar bra. Resultatet är i nivå med undersökningen hösten 2010. OBS! De som angivit att de läser på distans har inte fått denna fråga utan svaren baseras på de elever som inte läser på distans. Svaren från Miroi baseras på ett par elever som uppgivit att de inte vet eller kan besvara frågan, därav 100 procent. 18
Av de studerande uppger 60 procent att datorer och programvara fungerar bra. 19 procent är missnöjda och en relativt hög andel, 22 procent, besvarar frågan med alternativet vet ej. Vid en jämförelse av de tre undersökningarna så visar resultatet att andelen som tycker att datorer och programvara fungerar bra har ökat från 55 procent våren 2010 till 60 procent våren 2011. Framför allt är det andelen som svarar mycket nöjd som ökat, från 22 procent till 27 procent över tidsperioden. OBS! De som angivit att de läser på distans har inte fått denna fråga utan svaren baseras på de elever som inte läser på distans. Svaren från Miroi baseras på ett par elever som uppgivit att de inte vet eller kan besvara frågan, därav 100 procent. 19
Av diagrammet framgår att 81 procent av de studerande anser att service och bemötande från skolans personal är god. Det är en ökning med tre procentenheter jämfört med hösten 2010. 20
Av de studerande uppger 84 procent att de som helhet kan rekommendera skolan. Det visar att flertalet studerande är nöjda med den skola de studerar vid. 21
Att det finns möjlighet till extra stöd i studierna uppger 56 procent av de studerande. 17 procent har utnyttjat möjligheten. En relativt hög andel, 36 procent, besvarar frågan med alternativet vet ej. Frågan var ny i hösten 2010 varför jämförelser saknas med våren 2010. 22
Av dem som har utnyttjat möjligheten till extra stöd svarar 89 procent att de är nöjda med det stöd som de har fått. 23
När det gäller den individuella studieplanen uppger 49 procent av de studerande att det upprättats en individuell studieplan för deras studier. Det är en ökning med fyra procentenheter jämfört med hösten 2010. Variationen mellan olika skolor är stor. 24
4. SAMMANFATTNING En relativt stor andel av de studerande inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning (42 procent) svarar att de läser på distans. Det är en ökning med tre procentenheter jämfört med hösten 2010. En jämförelse av resultaten mellan skolor som har en stor andel distansstuderande och de som har studerande på plats visar inte på några tydliga attitydskillnader över hur de studerande tycker att skolan och utbildningen fungerar. Dock finns en skillnad avseende hur eleverna upplever möjligheten att påverka kursens/kursernas innehåll. Andelen som inte vet eller upplever sig kunna besvara frågan är högre för de skolor som har en hög andel som studerar på distans. Skolor med en högre andel distansstuderande får också ett lägre betyg på frågan. Totalt sett är de studerande nöjda med sin skola och utbildning. 84 procent uppger att de som helhet kan rekommendera den skola de studerar vid vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med hösten 2010. Lärarna får totalt sett gott betyg. 84 procent uppger att lärarna har goda ämneskunskaper och 85 procent anser att lärarna ger tydlig information om kraven för att nå de olika studiemålen. De studerande ger även lärarna gott betyg för deras pedagogiska förmåga. Många tycker också att innehållet i kurserna motsvarar deras förväntningar. 81 procent uppger att de är nöjda med servicen och bemötandet från skolans personal vilket är en ökning med 3 procentenheter jämfört med hösten 2010. 80 procent av eleverna är nöjda med hur undervisningslokalerna fungerar. En jämförelse av resultaten mellan de tre undersökningarna våren och hösten 2010 samt våren 2011 visar förutom ovan nämnda på följande förändringar. Lärarna har god pedagogisk förmåga där andelen mycket nöjda ökat från 33 procent våren 2010 till 41 procent våren 2011 Det finns tillgång till utrymmen för de studerande, t ex grupprum, tysta läsrum, pausrum och lunchrum där andelen nöjda ökat från 55 procent våren 2010 till 67 procent våren 2011 Andelen som anser att antalet lärartimmar är tillräckligt har ökat från 65 procent våren 2010 till 68 procent våren 2011 Resultatet visar också att allt fler är nöjda med kursen/kursernas gruppstorlek. Andelen nöjda har ökat från 75 procent våren 2010 till 78 procent våren 2011 Andelen som uppger att de är mycket nöjda med att datorer och programvaror fungerar bra har ökat från 22 till 27 procent från våren 2010 till våren 2011 25
Exempel på utvecklingsområden där betyget är lite lägre alternativt andelen som svarat vet ej betydligt högre gäller bl a frågor som: Finns möjlighet till extra stöd i studierna? Andelen som känner till att det finns stöd och som också utnyttjat stödet har ökat marginellt. De som fått stöd är nöjda men fortfarande är det många som inte känner inte till om det finns något stöd Andelen nöjda med hur datorer och programvaror fungerar har ökat men betyget är fortfarande lågt relaterat många andra frågor Andelen som är nöjda med tillgång till utrymmen för studerande är det område som ökat mest i undersökningen mellan våren 2010 och våren 2011 men andelen nöjda är fortfarande lägre relaterat många andra frågor Möjligheten att påverka kursens innehåll. Andelen nöjda är relativt låg och många besvarar frågan med vet ej. Särskilt hög är andelen som svarat vet ej för de skolor som har många som studerar på distans 49 procent av respondenterna uppger att det har upprättats en individuell studieplan för den studerandes studier. Det är en ökning med fyra procentenheter jämfört med våren 2010. Det finns skillnader mellan skolorna i hur de studerande upplever skolan inom de olika frågeområdena. Det är därför viktigt att varje skola analyserar sitt resultat och fokuserar på de åtgärder som är viktigast för att de studerande på skolan skall erbjudas en så bra utbildningskvalitet som möjligt. 26
5. BILAGA: ENKÄT 27