KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA -09-22 Sociala omsorgsnämndens ledamöter och ersättare kallas härmed till sammanträde i Pelarsalen, Sociala omsorgsförvaltningen, Kvarngatan 4, plan 5 B, måndagen den 22 september kl. 18.00 Sammanträdet inleds med genomgång och beslut av sekretessärenden kl. 18.00 ca 18.05. Sociala omsorgsnämndens öppna sammanträde börjar ca kl. 18.05. Det öppna sammanträdet inleds med allmänhetens frågestund ca kl. 18.05 18.35. YVONNE PERSSON Ordförande ANNIKA ANDERSSON Förvaltningschef Sociala omsorgsnämndens sammanträde är öppet för allmänheten. Nämndens sammanträde hålls dock alltid inom stängda dörrar i ärenden som avser myndighetsutövning eller omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (Kommunallagen 6 kap 19 a ). Gruppsammanträden för politisk beredning i partigrupperna sker före sammanträdet enligt följande: Majoriteten i smtr rum Björken (plan 5 A), kl. 16.30 Oppositionen i smtr rum Linden (plan 5 A), kl. 17.00 Förhinder anmäls alltid till: Petra Grönhaug, tfn 033-35 73 47, eller e-post: petra.gronhaug@boras.se
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA -09-22 FÖREDRAGNINGSLISTA SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN -09-22 1. Upprop och val av protokolljusterare (Förslag: Else-Marie Lindgren med Britt-Marie Halldén som ersättare, Justeringsdatum: onsdagen den 24 september ) 2. Sekretessärenden 2.1 Yttrande med anledning av ej verkställt beslut, Bostad med särskild service (Skickas per post) /SON0117 2.2 Yttrande med anledning av ej verkställt beslut, Bostad med särskild service (Skickas per post) /SON0118 2.3 Yttrande med anledning av ej verkställt beslut, Bostad med särskild service (Skickas per post) /SON0119 2.4 Yttrande med anledning av ej verkställt beslut, Kontaktperson (Skickas per post) /SON0120 2.5 Yttrande med anledning av ej verkställt beslut, Kontaktperson (Skickas per post) /SON 0121 2.6 Yttrande med anledning av ej verkställt beslut, Kontaktperson (Skickas per post) /SON 0122 3. Administrativa ärenden: 3.1 Förvaltningschefen informerar 3.2 Budgetuppföljning Tertial 2 (Bilaga) /SON 0048 3.3 Lokalplan för bostäder med särskild service (LSS) i Borås Stad -2017 (gäller personkrets 1 och 2). /SON 0128 (Bilaga) 3.4 Miljörapport Tertial 2 (Bilaga) /SON0116 3.5 Härbärget Kastanjen (Bilaga) /SON0075 3.6 Remiss Motion Karriärtjänster inom Socialtjänsten (Bilaga) /SON0113 3.7 Remiss Motion Förebygg hedersrelaterat våld och förtryck (Bilaga) /SON 0114 3.8 Borås Stads personalpolitiska program (Bilaga) /SON0125 3.9 Remiss Motion Ställ krav på HLR-utbildning i funktionsnedsättningsomsorgen /SON0126 (Utskickas senare)
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA -09-22 4. Anmälningsärenden: 4.1 Redovisning av delegationsbeslut /SON0010 4.2 Redovisning av inkomna och avgivna skrivelser 4.3 Nämndens representanter i Vård och omsorgsprojektet /SON 0132 5. Övrigt
BESLUT Datum -09-22 Diarienummer /SON 0048 Sida 1(1) Handläggare Jonas Ringsrtöm Mottagare Kommunstyrelsen Stadsrevisionen Tertial 2 Sociala omsorgsnämnden Sociala omsorgsnämnden har en budget på 652 624 tkr för. Prognosen som är framtagen efter augusti månad visar på en nettokostnad på samma belopp. Det innebär att nämnden ligger på ett prognostiserat nollresultat för. I prognosen är alla reserver förbrukade så det krävs stor återhållsamhet och restriktivitet under resten året. Förslag till beslut Sociala omsorgsnämnden beslutar att fastställa upprättad budgetuppföljning och översända den till Kommunstyrelsen och Stadsrevisionen. Sociala omsorgsnämnden Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef
Tertial 2 facknämnder Sociala omsorgsnämnden
Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Strategiska målområden - indikatorer... 3 2.1 Livskraftig stadskärna... 3 2.2 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt... 4 2.3 Ekonomi och egen organisation... 5 3 Strategiska målområden - Uppdrag från kommunfullmäktige och nämnd... 6 3.1 Människor möts i Borås... 6 3.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga... 6 3.3 Livskraftig stadskärna... 7 4 Nämndens verksamhet 1... 7 4.1 Resultat... 7 4.2 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys... 8 5 Verksamhetsmått... 14 5.1 Individ- och familjeomsorg för vuxna... 14 5.2 Socialpsykiatri... 14 5.3 Egen organisation... 15 5.4 Funktionshinderverksamhet... 15 6 Investeringar... 16 Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 2(16)
1 Inledning Avvikelsen mot budget var efter augusti månad 13 504 tkr motsvarande siffra efter augusti månad 2013 var 9 222 tkr och 2013 års resultat var ett underskott på 10 841 tkr. Inom myndighetssidan finns interna kostnader som inte är betalda men som hör till perioden på ca 8 000 tkr. Exempel är kostnader för daglig verksamhet enligt LOV samt köpta tjänster av Stadsdelarna. Prognosen visar ett nollresultat för. Det finns en volymökning inom personlig assistans LSS där antalet personer är konstant men genomsnittligt antal timmar ökar med ca 1 500 timmar per månad under året. IFO Vuxen ligger på ungefär samma nivå som motsvarande tid förra året. I dagsläget är det låga kostnader för LVM. Under 2013 så fanns det några engångskostnader som inte återkommer under eller är något lägre som ex kan nämnas kostnader för validering, lägre kostnad för projekt Enkelt (införandet av ett nytt verksamhetssystem inom vård o omsorg). Den av nämnden antagna handlingsplanen genomförs i de allra flesta delar, vid några enstaka delar får vi en fördröjning. Detta innebär att det i nuläget prognostiseras ett nollresultat för. I prognosen finns inte kostnader för den nya arbetstidsmodellen med borttagande av delade turer med. Då alla reserver är förbrukade krävs en stor återhållsamhet och restriktivitet under året. 2 Strategiska målområden - indikatorer 2.1 Livskraftig stadskärna Målbild En attraktiv stad har en stadskärna som är levande under dygnets flesta timmar med en blandning av boende, handel och upplevelser. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2013 Målvärde Utfall T1 Utfall T2 Antal personer i en hemlöshetssituation som får eget förstahandskontrakt med hjälp av socialtjänsten. 17 6 6 Antal personer i en hemlöshetssituation som får eget förstahandskontrakt med hjälp av socialtjänsten. Målvärdet på årsbasis är 17. Fram till och med augusti har sex personer fått eget kontrakt som tidigare varit i en hemlös situation (enligt socialstyrelsens definition). Prognosen är att målet kommer att nås under året. Metoden är att identifiera de boende som genom rätt stöd och motivationsarbete har förutsättningar att få ett eget kontrakt. En medarbetare arbetar speciellt med detta på individnivå och när förutsättningarna för individen är uppnådda sker förhandling med den aktuelle hyresvärden. Regelbunden samverkan med Arbetslivsförvaltningen krävs för uppföljning av arbetet med målgruppen och samma arbetsmetod används beträffande hyresförhandlingar för att individen ska få Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 3(16)
eget kontrakt när förutsättningarna är uppnådda. Ytterligare resursförstärkning hade kunnat förbättra utfallet genom att tidigare identifiera potentiella personer för eget kontrakt och att förhandla med hyresvärdar. Ett utvecklingsarbete är att förhöja uppföljningsinsatserna hos respektive hyresvärd, för att förbättra möjligheterna för den boende att få eget kontrakt. Överenskommelsen med AB Bostäder kring "Bostad först" har inneburit att tre personer fått eget kontrakt enligt modellen. Gången är att hyresgästen först får ett eget kontrakt och därefter erbjuds stödinsatser. Det är en allt tuffare bostadsmarknad vilket gör att det blivit ännu svårare att få ett eget kontrakt för människor som är beroende av socialtjänsten för sin försörjning, eller av andra skäl har en svag ekonomi. Hyresvärdarna ser en ekonomisk trygghet i att kommunen har förstahandskontrakt och står som garant för hyran. From 2015 kommer Sociala omsorgsnämnden att bli ingången för alla sociala boenden i staden beträffande verkställigheten. Det kommunövergripande samordningsansvaret för sociala boendefrågor ger en helhet och kunskap av behov och tillgång gällande bostadssituationen till skillnad mot dagens organisation med tre verkställande nämnder. Det innebär att resurser kommer att tillföras den Boendesociala enheten vilket kan komma att ytterligare förbättra utfallet. 2.2 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Målbild En resurseffektiv och ansvarsfull utveckling säkerställer att nuvarande och kommande generationer får en hälsosam och god miljö. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2013 Målvärde Utfall T1 Utfall T2 Andel ekologiska livsmedel, %. 20 9,5 10,1 Andel ekologiska livsmedel, %. Enligt budget är Kommunfullmäktiges indikatorer för Sociala omsorgsnämnden, 20 % ekologiska livsmedel. Det är inte möjligt att nå målet till 2016 då krav på ekologiska inköp inte kan tillämpas generellt. Inom nämnden finns boendeenheter där de boende betalar en avgift för inköp av livsmedel. I dessa verksamheter kan man inte fullt ut tillämpa inköp av ekologiska livsmedel då det innebär en merkostnad för de enskilda och inskränker de boendes rätt att själva bestämma över sina inköp. Därför har kravet på ekologiska inköp avgränsats till bananer och kaffe för alla enheter. Utöver det görs ekologiska inköp inom ramen för det ekonomiska utrymme som finns för de enskildas inköp. Inom förvaltningen finns en kostpedagog som arbetar med utbildning och vägledning till personal och brukare. Fokus är bra inköpsrutiner och minskat matsvinn för att om möjligt öka det ekonomiska utrymmet för ekologiska inköp. Resultatet är att 10,1% (siffran avser januari - juni) av alla livsmedelsinköp är ekologiska. Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 4(16)
2.3 Ekonomi och egen organisation Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2013 Målvärde Utfall T1 Utfall T2 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. 6,3 5,8 6,3 6,7 Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. 41 45 39,5 40,1 Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. 30 32,9 34,6 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Den genomsnittliga sjukfrånvaron har fortsatt att öka inom alla verksamhetsområden förutom inom personlig assistans. Även Borås Stad har ökade sjukfrånvarotal under perioden. Målvärdet för Sociala omsorgsförvaltningen kommer troligtvis inte uppnås under och förvaltningen kommer inte heller nå stadens mål. I budget beskrivs hur förvaltningen ska arbeta med mer förebyggande och hälsoinriktade insatser för att förhindra att individer hamnar i sjukskrivning. Den långa sjukfrånvaron, överstigande 60 dagar är den största orsaken till sjukfrånvaron. Förvaltningen kommer under hösten fokusera särskilt på dessa sjukfall med tätare uppföljningar och åtgärder för att de ska kunna komma åter i arbete. Under hösten planeras även att fokusera på ett antal enheter med hög sjukfrånvaro som kommer att erbjudas riktade insatser för att öka hälsotalen. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. De planerade åtgärderna för att minska andelen timavlönade fortsätter. - Den gemensamma bemanningsenheten som servar hela förvaltningen är igång sedan 1 februari. - All rekrytering till verksamheterna sköts av bemanningsenheten liksom förmedling av timavlönade och resurstid som ingår i heltidsmåttet. - Senast augusti ska alla tillsvidareanställda medarbetare inneha heltidstjänster i Borås Stad, vilket kan innebära att timavlönade minskar ytterligare då resurspass i den nya arbetstidsmodellen kommer att administreras av bemanningsenheten. Då ledsagare och kontaktpersoner administreras som timavlönade i personalsystemet Heroma innebär det för förvaltningen att andelen timavlönade som registreras är betydligt högre, än de medarbetare som faktiskt arbetar som timavlönade inom förvaltningens övriga områden. Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. Gott ledarskap, gott medarbetarskap och goda relationer är centrala delar för att skapa hälsosamma, framgångsrika och trygga arbetsplatser. Detta görs genom att arbetsmiljöarbetet fokuserar mer på hälsa och friskvård än tidigare och att arbete med hälsoplaner initieras för att skapa verktyg för att öka frisknärvaron på arbetsplatserna. Måttet, "1 år utan sjukfrånvaro" kommer att följas upp kontinuerligt där målet är att öka andelen medarbetare som haft ett år utan sjukfrånvaro. Hälsoplanerna kommer att vara en viktig del för att tillse att rätt åtgärder initieras för att uppnå målen. Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 5(16)
3 Strategiska målområden - Uppdrag från kommunfullmäktige och nämnd 3.1 Människor möts i Borås 3.1.1 Kommunfullmäktige Uppdrag Status T2 Både fysiska och psykiska hinder ska undanröjas och tillgänglighet prioriteras, inte minst gäller detta för personer med funktionsnedsättning. Allas rätt till deltagande i alla delar av samhällslivet ska vara en självklarhet. Borås Stad ska öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få arbete inom dess verksamheter. Nämndens långsiktiga mål, att så få personer som möjligt ska vara institutionsplacerade, kräver satsningar på det förebyggande arbetet. En större del av verksamheten planerar på sikt att arbeta tidigt/förebyggande för att minska inrekryteringen tll socialtjänstens insatser. Delvis genomfört Delvis genomfört Kommentar Ett långsiktigt arbete pågår med att minska antalet personer med behov av stöd. Främst gäller det målgruppen unga vuxna där verksamheten behöver utveckla utbudet av förebyggande insatser tillsammans med interna och externa aktörer. Det är viktigt att arbetet med att utveckla hemmaplanslösningar och minska kostnaderna för externa placeringar fortsätter enligt den framtagna handlingsplanen. Arbetet med samverkan internt kommun samt externt region behöver också utvecklas ytterligare. Alla som bor eller arbetar i Borås kan vara självsökande till Yxhammarmottagningen och få hjälp med riskbruk/missbruk eller stöd till anhöriga. Att kunna erbjuda dessa insatser tidigt och med hög tillgänglighet är en framgångsfaktor när det gäller att minska antalet personer med behov av insats. Sociala omsorgsnämnden ska ha ett nära och aktivt samarbete med frivilligorganisationer inom det sociala området. Delvis genomfört Nämnden har ett pågående arbetsgruppsarbete en med del av de frivilligorganisationer som har ett engagemang i hemlöshetsfrågor. I det arbetet har samverkan mellan organisationer utvecklats och förslag på överenskommelse med nämnden i någon konkret verksamhet håller på att framarbetas. Grunden är de "sex principerna" som finns i regeringens överenskommelse med idéburna organisationer inom det sociala området. 3.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga 3.2.1 Kommunfullmäktige Uppdrag Status T2 Nämnden utvecklar samverkan och lämpliga insatser för att tillgodose behoven hos unga vuxna med sammansatt problematik Delvis genomfört Kommentar Inom nämndens ansvarsområde har en rutin tagits fram för samverkan kring personer med komplexa behov, det finns en sammansatt grupp som regelbundet träffas för att utveckla handläggningen. Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 6(16)
Uppdrag Status T2 På sikt kan arbetet utvecklas för samverkansformer med andra aktörer. I handlingsplan som är framtagen för att minska kostnaderna för externa placeringar finns också åtgärder som på sikt ska leda till mer förebyggande och bättre anpassade insatser för målgruppen. 3.3 Livskraftig stadskärna 3.3.1 Kommunfullmäktige Uppdrag Status T2 Arbetet mot hemlöshet har påbörjats där bl. a. det vräkningsförebyggande arbetet ingår som en viktig del. En metod som andra lyckats med är arbetssättet housing first (boende först). Personen får ett eget hyreskontrakt och som steg två tar man itu med andra eventuella problem. Samarbetet mellan berörda nämnder och bostadsbolagen måste intensifieras. Ambitionen är att ingen ska vara hemlös. Sociala omsorgsnämnden ska prioritera det vräkningsförebyggande arbetet. Det är aldrig acceptabelt att människor tvingas sova utomhus, i portgångar, på toaletter eller i tält. Vräkning får aldrig förekomma där barn drabbas. Delvis genomfört Delvis genomfört Nämnden har sedan ett år tillbaka ett pågående arbete med modellen "Bostad först" utifrån en överenskommelse med AB Bostäder. Samarbetet med andra berörda nämnder och bostadsbolag är högsta prioritet och en viktigt del utifrån att bostads och hemlöshetsfrågor har ett Borås Stadsperspektiv med många aktörer för att nå framgång. Uppdraget är att nämnden genom metoden "Vräkningsförebyggande arbete" i samverkan med Arbetslivsförvaltningen och Stadsdelarna arbetar för att människor i första hand ska behålla sina hyreskontrakt. Detta är ett led för att förhindra vräkning och i andra hand försöka lösa de situationer som uppkommer då så ändå sker. Visionen är att inga barn ska vräkas men även när det uppnås så drabbas många barn indirekt genom att de är umgängesbarn och/eller att de tvingas flytta och byta förskola och/eller skola. Nämnden prioriterar det vräkningsförebyggande arbetet och äskar om medel till en till tjänst i budget 2015 för att kunna ta emot ett ökat antal inkomna ärenden och kunna jobba med framgångsfaktorn uppföljning. 4 Nämndens verksamhet 1 4.1 Resultat Ekonomiskt sammandrag Tkr Utfall 2013-08 Utfall - 08 Budget Prognos Avvikelse Tkr Statsbidrag 1 776 1 418 3 110 3 110 0 Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 7(16)
Tkr Utfall 2013-08 Utfall - 08 Budget Prognos Avvikelse Tkr Avgifter och övriga intäkter 224 414 221 488 355 757 355 757 0 Summa intäkter 226 190 222 906 358 867 358 867 0 Personal -271 814-277 272-449 095-449 095 0 Lokaler -17 439-20 159-27 895-27 895 0 Övrigt -348 127-351 932-527 950-534 247-6 297 Kapitalkostnader -226-196 -67-254 -187 Summa kostnader -637 606-649 559-1 005 007-1 011 491-6 484 Buffert (endast i budget) -6 484 6 484 Nettokostnad -411 416-426 653-652 624-652 624 0 Kommunbidrag Resultat efter kommunbidrag -411 416-426 653-652 624-652 624 0 Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat Resultat jfr med tillgängliga medel Ackumulerat resultat Resultatanalys -411 416-426 653-652 624-652 624 0 Prognosen visar ett nollresultat för. Det finns en volymökning inom personlig assistans LSS där antalet personer är konstant men antal beviljade timmar ökar med ca 1 500 tim per månad jämfört med föregående år. IFO Vuxen ligger på samma nivå som motsvarande tid förra året. I dagsläget är det låga kostnader för LVM. Avvikelsen mot budget är efter augusti månad 13 504 tkr motsvarade siffra efter augusti månad 2013 var 9 222 tkr och 2013 års resultat var ett underskott på 10 841 tkr. Det finns vissa kostnader som nämnden hade under 2013 och som nämnden inte har. Exempel på detta är kostnader för validering och lägre kostnader för projekt Enkelt. I avvikelsen finns också kostnader på 1 900 tkr för vårdformen tvång i öppenvård, dessa kostnader kommer nämnden att begära täckning för av centrala medel. Nettokostnadsökning är i jämförelse med motsvarande period förra året 3,7 % och budgetramen har ökat med 4,9%. Underskott inom verkställigheten Funktionhinder beror till största delen på att intäkter saknas från myndighetsutövningen. 4.2 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Verksamheternas nettokostnader Tkr Gemensam administration Utfall 2013-08 Utfall - 08 Budget Prognos Avvikelse Tkr Intäkt 2 612 2 741 2 953 2 953 0 Kostnad -14 219-14 622-22 769-21 769 1 000 Nettokostnad -11 607-11 881-19 816-18 816 1 000 IFO Vuxen Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 8(16)
Tkr Utfall 2013-08 Utfall - 08 Budget Prognos Avvikelse Tkr Intäkt 10 968 11 940 14 039 14 039 0 Kostnad -53 310-53 708-79 548-81 548-2 000 Nettokostnad -42 342-41 768-65 509-67 509-2 000 Vård och omsorg i ordinärt boende Intäkt 6 590 8 219 16 355 16 355 0 Kostnad -37 838-43 685-68 206-72 706-4 500 Nettokostnad -31 248-35 466-51 851-56 351-4 500 Vård och omsorg i särskilt boende Intäkt 4 229 7 060 3 690 3 690 0 Kostnad -47 625-52 421-78 735-75 735 3 000 Nettokostnad -43 396-45 361-75 045-72 045 3 000 Insatser enl LSS och LASS Intäkt 201 791 192 905 321 829 321 829 0 Kostnad -479 179-480 037-748 807-752 791-3 984 Nettokostnad -277 388-287 132-426 978-430 962-3 984 Övrig vård o omsorg för äldre o funktionshindrade Intäkt 0 0 0 0 Kostnad -5 434-5 043-6 941-6 941 0 Nettokostnad -5 434-5 043-6 941-6 941 0 Buffert Intäkt Kostnad -6 484 6 484 Nettokostnad -6 484 6 484 Intäkt Kostnad Nettokostnad Totalt Intäkt 226 190 222 865 358 866 358 866 0 Kostnad -637 605-649 516-1 011 490-1 011 490 0 Nettokostnad -411 415-426 651-652 624-652 624 0 4.2.1 Gemensam administration De åtgärder i handlingsplanen som berör gemensam administration har genomförts och det innebär att kostnaderna kommer att hållas inom fastställd budget. Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 9(16)
4.2.2 IFO Vuxen Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser och orsaker Efter augusti månad finns ett fortsatt underskott gentemot budget vad gäller institutionsvården. Antalet externa placeringar och vårddygn har ökat något i jämförelse med årets första månader. Antalet vårddygn enligt LVM är fortsatt låg, under första halvåret har inga nya placering gjorts vilket innebär låga kostnader för LVM jämfört med motsvarande period 2013. Den totala kostnaden för institutionsvården har också minskat något jämfört med samma period 2013. Åtgärder Det pågår ett långsiktigt arbete med att föra över dyrare externa placeringar till mer kostnadseffektiva placeringar där institutionsvård är nödvändig. Även användning av familjehem prövas i högre grad framför Institutionsvård, framförallt i svåra ärendena där närhet till psykiatrins öppenvård är viktig. Nämnden anlitar i ökad utsträckning extern såväl som intern öppenvård som ett komplement till avslutade behandlingar på institution och familjehemsvård. Detta kommer att sänka dygnsmedelkostnaden per placering över tid kring de personer som har behov av den typen av insats. Handläggare arbetar med nya metoder i utredningar enligt LVM, och de har fortsatt lyckats motivera klienterna till frivilliga placeringar och insatser. Inom den gemensamma myndighetutövningen (IFO vuxen och funktionshinder) finns en arbetsgrupp som arbetar med utredning kring personer med komplexa behov, syftet är bl.a. att bättre styra rätt insatser samt göra en enhetlig och rättssäker bedömning. Analys av verksamheten Ett av verksamhetens långsiktiga mål är att minska antalet personer med behov av stöd. Främst gäller det målgruppen unga vuxna där verksamheten behöver utveckla utbudet av förebyggande insatser tillsammans med interna och externa aktörer. Det är viktigt att arbetet med att utveckla hemmaplanslösningar och minska kostnaderna för externa placeringar fortsätter enligt den framtagna handlingsplanen. Arbetet med samverkan internt kommun samt externt region behöver också utvecklas ytterligare för att det ska få effekter över tid. Det finns en tendens till att personer som finns inom tvångs- eller slutenvård skrivs ut tidigare och insatserna inom öppenvården är inte alltid tillräckliga vilket kan innebära att personen behöver återremitteras. Ett återkommande problem är bristen på bostäder/sociala boenden, vilket i vissa fall innebär längre placeringar på HVB hem istället. Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 10(16)
Insatser Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder Efter augusti månad visar prognosen ett överskott totalt och ökningen i augustis utfall jämfört med julis beror på att nämnden betalat in färre hyror än vad som inkommit, en analys av orsaken pågår. Överskottet beror främst på grund av att vissa enheter inte har kunnat tillsätta vakanser och att enheterna utifrån förvaltningens handlingsprogram överlag har varit restriktiva. En verksamhet har utifrån säkerhetsåtgärder utökat personalinsatserna vilket har inneburit ökade bemanningskostnader, och uteblivna hyresintäkter i ett boende som är på entreprenad på grund av minskade platser totalt har gett underskott. Åtgärder Det pågår ett arbete att se över personalresurserna inom de lika boendena för att ev. kunna omfördela utifrån behov. Arbetet med ny arbetstidsmodell som utgår ifrån en behovsanalys kommer att vara en hjälp i detta. Tjänster som inte kunnat tillsättas inom normal tid har tillsatts efter sommaren. För att förstärka arbetet med att tillsammans med myndighetsutövningen utveckla hemmaplanslösningar kommer en tjänst med inriktning mot missbruk att tillsättas. Arbetet att tillsammans med Lokalförsörjningsförvaltningen tydliggöra behoven av sociala boenden/specialboenden för att tillgodose bristen på den typen av boenden till personer som annars är placerade fortgår. Analys av verksamheten En omförhandling av ett avtal har gett underskott i budgeten. Nämnden har tre relativt nystartade verksamheter och det har varit vissa svårigheter i att hitta rätt bemanning. Detta beror dels på målgruppernas behov men också utifrån att säkerhetsaspekter måste kvalitetssäkras. Trots att prognosen är positiv så finns i den en beredskap för större kostnader som kan uppkomma på grund av skadegörelse/brand i de bostäder nämnden har kontrakterade. I slutet av året regleras också faktureringar som ännu ej åtgärdats. 4.2.3 Vård och omsorg i ordinärt boende Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder I den samlade myndighetsutövningen beslutas om insatser inom hemtjänst från stadsdelarna, korttidsboende både internt och externt samt ledsagning, avlösning och boendestöd från förvaltningens egen verksamhet. För beslut om insatser inom boendestöd har det varit en ökning på antalet timmar de senaste månaderna, inom socialpsykiatri gäller det främst utförda HSL insatser. Även antal dygn inom korttidsvård socialpsykiatri har ökat något. Antalet beviljade timmar inom hemtjänst har ökat de senaste månaderna och debiteringar från stadsdelarna ligger efter, här finns en stor diskrepans mellan beviljade och utförda timmar. Analys av verksamheten Ett arbete har påbörjats med att systematiskt följa upp beslutade insatser och nyckeltal inom hela myndighetsutövningen detta för att få en bättre intern kontroll och underlag för kommande prognostiseringar. Brist på tillgång till korttidsplats inom socialpsykiatrin kan innebära framtida behov av köpt extern plats. Insatser När det gäller boendestöd så har en sammanslagning i förvaltningen till ett gemensamt boendestöd gjorts under augusti månad. Syftet är att få en bättre kvalité genom att på ett mer flexibelt och effektivt sätt styra insatserna utifrån behoven. I uppdraget ligger också att ta fram en plan för ett utvidgat Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 11(16)
boendestöd som ökar möjligheten för personer med en funktionsnedsättning eller missbruk att bo i ordinärt boende. Prognosen efter augusti pekar på ett underskott på ca 3 000 tkr för. Utbudet av korttidsplatser i egen verksamhet inom socialpsykiatrin är begränsad till fyra platser, dessa är i stort sett fullbelagda under hela året, i dagsläget kan ytterligare beslut verkställas genom att det finns en ledig lägenhet i ett av de särskilda boendena. Kostnader för hjälpmedel följer inte budget, utskrivningar och inköp övervägs noga, vissa är dock nödvändiga utifrån den enskildes behov och säkerhet. 4.2.4 Vård och omsorg i särskilt boende Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder Antalet insatser och beslut om särskilt boende har hållit sig på en konstant nivå under det senaste året. Verksamheten eftersträvar att andra insatser prövas först, som exempelvis boendestöd i ordinärt boende. Det finns några externa placeringar sen lång tid tillbaka, för några av dessa finns möjlighet att erbjuda boende på nya Teknikgatan som i nuläget planeras starta under 2015. Analys av verksamheten För att bibehålla nivån på antalet platser inom särskilt boende behöver verksamheten utveckla stödet till personer i ordinärt boende. Det vräkningsförebyggande arbetet tillsammans med kvalificerade öppenvårdsinsatser eller boendestöd möjliggör också att människor behåller sin bostad i större utsträckning. På sikt behöver även andra boendeformer utvecklas, som exempel kan nämnas behovet av fler "satellitlägenheter". Insatser Varje enhetschef har god kontroll över sin bemanningsplanering så att resurser används så optimalt som möjligt utan att kvalitén för brukare försämras. Varje månad görs en uppföljning av respektive chefs ansvarsområde, både individuellt samt gemensamt i ledningsgruppen för verksamhetsområdet. En översyn av bemanning kvällar- och nätter inom boenden socialpsykiatri har genomförts. Under våren planerades nattbemanningen att förändras på flera enheter, vilket skulle innebära att resurser kunde fördelas om inom verksamhetsområdet. Förändringen har dock förskjutits bl.a. på grund av en inspektion från Arbetsmiljöverket samt installation av nya larm på berörda enheter. Detta medför att effekten av åtgärden blir mindre än beräknat samt ett underskott i budget på dessa enheter. Analys av verksamheten Under hösten skulle det nya boendet på Teknikgatan öppna men flyttas nu fram till 2015 med anledning av nämndens anpassningsplan för. Boendet är för personer med komplexa behov och kommer att kräva en hög personalbemanning. I Borås Stad pågår arbetet med införandet av heltidstjänster och nya arbetstidsmodeller, hur och vilka effekter det får är i dagsläget oklart. Det planerade boendet på Solosången, som ersätter nuvarande Badhusgatan har blivit framflyttat till att stå klart under våren 2015. 4.2.5 Insatser enl LSS och LASS Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser och orsaker Den största anledningen till avvikelsen är att det finns kostnader som inte är betalda men som tillhör perioden. Exempel på kostnader är hemtjänst från Stadsdelarna, daglig verksamhet enligt LOV. Antalet Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 12(16)
personer med insatsen personlig assistans enligt LSS har under en tid varit relativt konstant, det som ökat är antalet beviljade timmar/person, totalt har den genomsnittliga nivån per månad ökat med ca 1 500 timmar. Kostnader för personlig assistans enligt SFB har de sex första månaderna ökat med ca 1 000 tkr jämfört med motsvarande period 2013. Åtgärder Inom myndighetsutövningen har ett tydligare arbete påbörjats med att följa upp beslutade insatser och nyckeltal för att säkerställa en god intern kontroll. Beslut om insatser ska följas strikt av aktuell rättspraxis, beslut om eventuellt dubbla insatser som ex. särskilt boende och kontaktperson övervägs noga och följs upp oftare. Alla handläggartjänster är tillsatta och en tjänst som metodutvecklare är inrättad. Detta för att möjliggöra bra förutsättningar för det fortsatta arbetet. Inom den gemensamma myndighetutövningen (IFO vuxen och funktionshinder) finns en arbetsgrupp som arbetar med utredning kring personer med komplexa behov, syftet är bl.a. att bättre styra rätt insatser samt göra en enhetlig och rättssäker bedömning. Analys av verksamheten Tendensen är att behoven av framtida insatser fortsätter att öka, det gäller även på nationell nivå. För att kunna planera för framtida behov behöver verksamheten tillsammans med såväl interna som externa aktörer vidareutveckla former för samverkan. Insatser ska exempelvis i möjligaste mån kunna erbjudas på hemmaplan, målgruppen idag har också andra krav på inriktning av verksamhet eller olika former av boenden. Ett återkommande utvecklingsområde är att behålla samt rekrytera handläggare med rätt kvalifikationer. Verksamheten får lägga mycket resurser på att introducera nyanställda då personalrörligheten är hög. Insatser Boendesektionen Hela verksamhetsområdet har genomfört beslutad anpassning på 1% och visar ett överskott på 1 700 tkr. Inom Boendesektionen är en cheftjänst vakant men blir återsatt i december månad då en medarbetare återvänder efter föräldraledighet. Den andra tjänsten är övertalig och kommer inte tillsättas när medarbetaren lämnar sin tjänst i mars månad. Enheten på Norra Sjöbogatan är under ombyggnation och kommer åter att öppnas i september månad. Gruppbostaden på Sollunda, som är en icke fullvärdig bostad, kommer att stängas och samtliga hyresgäster kommer under maj månad att flytta in i den nybyggda gruppbostaden på Logatan. Gruppbostaden var planerad till en annan målgrupp men då lokalytan inte stämde överens med behovet gjordes omnämnda förändring. De hyresgästerna har istället erbjudits lägenheter på gruppbostaden Kadriljgatan (Samba) som är en nybyggnation och inflyttningsklar mars 2015. Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 13(16)
En genomlysning av korttiden kommer ske under året för att se om tillgång och efterfrågan av antal platser stämmer överens. En omvärldsanalys behöver göras för att få en uppfattning om kommande behov för målgruppen. Både boendesektionen och korttidsverksamheten arbetar med att sänka vikarie/bemanningskostnaderna vilket ligger i linje med Borås Stads beslut om heltider och ny arbetstidsmodell. Ett antal nattjänster ses över och kommer att avslutas under året så fort behovet minskar för brukarna. Personlig assistans enligt LSS (lag om stöd och service) eller enligt SFB (socialförsäkringsbalken tidigare LASS) Ersättningsnivån fr o m är 250 kr/tim för utförandet av personlig assistans enligt LSS. Ersättningen från försäkringskassan är 280 kr/tim som används till personlig assistans enligt SFB. Årsprognosen är baserad på utfallet t o m augusti som är ett nollresultat. 4.2.6 Övrig vård o omsorg för äldre o funktionshindrade Inom denna verksamhet köper nämnden sysselsättning av Arbetslivsförvaltningen för personer inom socialpsykiatrin. Dessutom ingår här driftskostnader för delar av Spinnaren som används av föreningar och där det även finns samlingssalar. 5 Verksamhetsmått 5.1 Individ- och familjeomsorg för vuxna 5.1.1 Heldygnsvård Verksamhetsmått Utfall Aug 2013 Budget Utfall Apr Utfall Aug Antal placerade personer med heldygnsvård 35 90 33 5.2 Socialpsykiatri 5.2.1 Socialpsykiatri övergripande Verksamhetsmått Utfall Aug 2013 Budget Utfall Apr Utfall Aug Antal personer med insatser inom psykiatrin SoL 249 250 236 238 Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 14(16)
5.2.2 Insatser i ordinärt boende Verksamhetsmått Utfall Aug 2013 Budget Utfall Apr Utfall Aug Antal psykiskt funktionshindrade med hemtjänst i ordinärt boende 111 125 116 124 5.3 Egen organisation Verksamhetsmått Utfall Aug 2013 Budget Utfall Apr Utfall Aug Andel personer som har heltidsanställningar. 84,1 85,6 5.4 Funktionshinderverksamhet 5.4.1 SOL-verksamhet Insatser i ordinärt boende Verksamhetsmått Utfall Aug 2013 Budget Utfall Apr Utfall Aug Antal brukare med hemtjänst under 65 år SoL (Historik) 269 385 5.4.2 SOL-verksamhet Särskilda boendeformer Verksamhetsmått Utfall Aug 2013 Budget Utfall Apr Utfall Aug Köpta platser på särskilt boende med heldygnsomsorg 26 21 20 23 5.4.3 LSS-verksamhet Verksamhetsmått Utfall Aug 2013 Budget Utfall Apr Utfall Aug Antal personer med beslut om insats 886 940 887 882 5.4.4 LSS-verksamhet Daglig verksamhet Verksamhetsmått Utfall Aug 2013 Budget Utfall Apr Utfall Aug Antal personer med beslut om daglig verksamhet LSS 443 433 418 420 Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 15(16)
5.4.5 LSS-verksamhet Personlig assistans Verksamhetsmått Utfall Aug 2013 Budget Utfall Apr Utfall Aug Antal personer med beslut om personlig assistans enligt LSS Antal personer med verkställda beslut om personlig assistans enligt SFB 61 61 39 44 195 213 198 195 6 Investeringar Investeringsprojekt Tkr Godkänd utgift Utgift tom 2013 Utfall Jan-Aug Prognos Återstår 73 012 Teknikgatan 400 400 0 73 013 Logatan 400 190 400 0 73 014 Norra Sjöbogatan 400 400 0 Summa 1 200 190 1 200 0 Analys Investeringarna avser inventarier för nya boenden. Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 16(16)
BESLUT Datum -09-22 Diarienummer /SON0128 Sida 1(1) Handläggare Kommungemensam äldre-och funktionshinderverksamhet SDF Öster Annica Olausson 033-35 82 86 Mottagare Kommunstyrelsen Lokalplan för bostäder med särskild service (LSS) i Borås Stad - 2017 (gäller personkrets 1 och 2). Den första Lokalplanen för bostäder med särskild service enligt LSS för Borås Stad utarbetades 2004. Planen antogs i kommunfullmäktige 2004-05-13. Boendeplaneringssektionen på dåvarande Kommundel Centrums resursenhet hade uppdraget att utarbeta denna plan, som sträckte sig över åren 2004-2006. Planen har därefter reviderats 2005, 2007 och 2010. Denna nya revidering avser åren -2017. Lokalplanen beskriver en åtgärdsplan med prioriteringsordning av utökning/utbyggnad av LSS-bostäder för att kunna tillgodose behovet av bostäder -2017. Beslut: Sociala omsorgsnämnden antar Lokalplan för bostäder med särskild service (LSS) i Borås Stad -2017 (gäller personkrets 1 och 2). Planen skall ligga till grund för inriktningen på det fortsatta arbetet. Sociala omsorgsnämnden översänder lokalplanen till kommunstyrelsen för vidare handläggning. SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef
Lokalplan för bostäder med särskild service (LSS) i Borås Stad -2017 (gäller personkrets 1 och 2) Kommungemensam äldre-och funktionshinderverksamhet SDF Öster Reviderad -08-28
Innehållsförteckning 1. Inledning 3 LSS = Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 3 Personkretsen 3 Lagens mål att leva som andra 4 Omvårdnad enligt LSS 4 Fullvärdig bostad 4 Bostäder med särskild service 4 Gruppbostad 5 Servicebostad 5 Särskilt anpassad bostad 5 Entreprenad 5 2. Ansökan om bostad 6 Ansökan om insats i form av bostad 6 Intresseanmälan 6 Förhandsbesked 6 3. Befintliga bostäder 7 Gruppbostäder 7 Servicebostäder 7 Gruppbostäder, servicebostäder entreprenad 8 4. Nulägesbeskrivning 9 Informationsträffar 9 Inflyttning från annan kommun 9 Köp av platser hos privata vårdgivare 9 Tomma lägenheter 9 Bostäder utan lägenhetsstandard (ej fullvärdiga bostäder) 10 Pågående ombyggnation 10 5. Behovsinventering 11 Inventering av bostadsbehovet 11 Brist på bostad enligt LSS 11 6. Åtgärdsplan 11 Prioriteringsordning av utökning/ombyggnation 12 7. Genomförandeplan 12 Planeringsgrupper 12 Omflyttning inom befintliga boendeformer/utökning av bostäder 12 Bostäder utan lägenhetsstandard 12 8. Beräknad kostnad för planerad nyproduktion och ombyggnation 13 Nyproduktion 13 Pågående nyproduktion och ombyggnation 13 Utökning av befintlig verksamhet 13 Bilagor: 1. Handläggningsrutiner Boendeplaneringssektionen 14 2. Bostad med särskild service enligt LSS från beslut till inflyttning 16 3. Intresseanmälan- bostad enligt LSS 17 4. Flödesschema vid planering av bostäder enligt LSS 18-2 -
Lokalplan för bostäder med särskild service (LSS) i Borås Stad -2017 1. Inledning LSS = Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Nuvarande lagstiftning som trädde ikraft 1994-01-01 är en rättighetslag som kompletterar hälsooch sjukvårdslagen (HSL) och socialtjänstlagen (SoL) när dessa lagar inte räcker till för att skapa goda levnadsvillkor för personer med omfattande funktionsnedsättning. Kännetecknande för en rättighetslag är följande: - Definierad personkrets som omfattas av lagen - Beskrivning av de rättigheter (insatser) som personkretsen kan utkräva - Överklagningsrätt avseende i lagen angivna rättigheter Personkretsen LSS omfattar inte alla personer med funktionsnedsättning. För att få ta del av de insatser som anges i lagen ska man ha en personkretstillhörighet. En förutsättning är dessutom att personen behöver sådan insats samt att behovet faktiskt inte tillgodoses på annat sätt. I 1 LSS definieras personkretsen i tre punkter enligt följande: 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service Punkt 1. I första punkten anges att personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd ingår i personkretsen. Med utvecklingsstörning avses intellektuell funktionsnedsättning som inträffat under personens utvecklingsperiod - i regel före 16 års ålder. Funktionsnedsättningen ska vara så betydande att han eller hon behöver särskilt stöd och särskild service i sin livsföring. Punkt 2. Under denna punkt ingår personer som har fått ett begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder. Hjärnskadan ska också ha orsakat ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder. Denna typ av hjärnskada kan ha uppstått genom yttre våld, till exempel genom olycksfall eller sjukdom, tumörer eller hjärnblödning m.m. Till gruppen hör inte personer med olika psykiska sjukdomstillstånd som kan medföra begåvningshandikapp, exempelvis demens, och inte heller personer med sjukdomar som är en följd av missbruk av beroendeframkallande medel. Punkt 3. I tredje punkten ingår personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Lokalplanen avser bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning ur personkrets 1 och 2. - 3 -
Lagens mål att leva som andra LSS är avsedd att tillförsäkra personer med omfattande funktionsnedsättning en god service och ett gott stöd, oavsett var de bor och oavsett vilka de lokala ambitionerna är. Det övergripande målet är att den enskilde ska kunna leva som andra, trots sin funktionsnedsättning. Jämlika villkor innebär att jämförelse måste göras med villkor som gäller för jämnåriga som inte har någon funktionsnedsättning. Den enskilde ska kunna skapa sig ett gott liv. Målen ska uppnås genom att den enskilde tillförsäkras särskilt stöd och särskild service, för att svårigheter i den dagliga livsföringen ska undanröjas, samt att de kvalitetskrav på verksamheten som anges i lagen tillgodoses. Omvårdnad enligt LSS Socialstyrelsen har i 1 och 2 SOSFS 2002:9, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS preciserat vad som avses med omsorg i dessa föreskrifter och allmänna råd, att det är fråga om all individuellt anpassad hjälp i den dagliga livsföringen, som för de boende ska ingå i insatsen bostad med särskild service för vuxna. Med individuellt anpassad hjälp i den dagliga livsföringen avses insatser som ska tillgodose den enskildes psykiska, fysiska och sociala behov. Socialstyrelsen påpekar vidare att för att undvika institutionell miljö bör en bostad med särskild service för vuxna, inte vara belägen i nära anslutning till: - annan sådan bostad, eller - andra bostäder som inte är ordinära såsom t.ex. korttidsboende eller särskilda boendeformer för äldre personer. Som regel bör inte heller en bostad med särskild service för vuxna samlokaliseras med lokaler för daglig verksamhet. Fullvärdig bostad I förarbetena till LSS (prop. 1992/93:159 )stöd och service till vissa funktionshindrade står: Ingen annan enskild faktor kan sägas ha så stor betydelse för känslan av den egna identiteten som den egna bostaden. Det är i bostaden man normalt tillgodoser sina mest elementära behov och bostaden är för de flesta människor tillsammans med arbetet den plattform från vilken man skapar relationer med andra människor och deltar i samhällslivet. Många personer med omfattande funktionshinder tillbringar en stor del av sin dag i det egna hemmet. Därför är bostaden många gånger ännu mer betydelsefull för personer med funktionshinder än den är för icke funktionshindrade personer. Att bo i en fullvärdig bostad är en viktig förutsättning för att kunna leva ett självständigt liv. Huvudregeln bör vara att de generella byggbestämmelser som gäller för bostäder i allmänhet också ska gälla för en bostad med särskild service (Boverkets byggregler, BBR, 3:22, 3:221-3:223). Bostäder med särskild service I 9 LSS anges vilka insatser som kan erhållas med hjälp av lagen. Då det gäller bostad med särskild service återfinns lagtexten under 9:9 vad gäller vuxna. Lagtexten lyder enligt följande: 9:9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad. Vuxna personer som omfattas av lagen ska ha rätt till en bostad med särskild service. En sådan bostad kan utformas på olika sätt. Huvudformerna är gruppbostad, servicebostad och särskilt anpassad bostad. - 4 -
Gruppbostad Med gruppbostad avses bostäder med gemensamhetsutrymmen och där service och omsorg kan ges alla tider på dygnet. Gruppbostad ska vara ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att det behövs tillgång till personal hela dygnet. Syftet med gruppbostaden är att vuxna personer med funktionsnedsättning, som inte klarar eget boende eller boende i servicebostad, ändå ska ha möjlighet att lämna föräldrahemmet och skapa sig ett eget hem. Gruppen som delar gemensamhetsutrymmen ska inte vara för stor. Någon exakt gräns anges inte i lagens förarbeten. Enligt Socialstyrelsens mening bör det i regel endast bo tre till fem personer i gruppbostaden. Ytterligare någon boende bör kunna accepteras men endast under förutsättning att samtliga personer som bor i gruppbostaden tillförsäkras goda levnadsvillkor. Vid ny och ombyggnation i Borås stad är riktlinjen sex bostäder per gruppbostad. På de enheter där de bor personer med vissa speciella behov är antalet boende ibland färre (vanligtvis tre-fem). Servicebostad. En servicebostad är en mellanform mellan ett helt självständigt boende i egen lägenhet och en lägenhet i gruppbostad. Inom denna mellanform kan det rymmas flera olika typer av bostäder. Det som gäller för samtliga är att lägenheterna ska vara fullvärdiga och att dygnet-runt-stöd, utifrån den enskildes behov, ska erbjudas i den egna lägenheten av en fast personalgrupp. Lägenheterna kan vara samlade i samma fastighet eller på olika adresser i närmiljön. Där det finns flera servicebostäder ska det också finnas gemensamma utrymmen för service och gemenskap. I en servicebostad kan det bo fler personer än i en gruppbostad. Antalet lägenheter kan uppgå till 10-12 stycken. Även i detta sätt att bo ingår omvårdnad, personlig service, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter som en del av insatsen. Särskilt anpassad bostad Om den enskilde, med stöd av insatser enligt LSS och en viss grundanpassning av bostaden, klarar ett boende i en särskilt anpassad bostad utan fast bemanning, kan detta vara att föredra framför servicebostad eller gruppbostad. I förekommande fall är detta fråga om en egen bostad i ett vanligt bostadsområde. Entreprenad I Borås Stad är det konkurrensutsättning enligt Lou (Lagen om offentlig upphandling) som gäller för LSS-bostäder. Från och med 2010-03-01 drivs 14 enheter med 93 lägenheter på entreprenad. Två av enheterna är tilldelade Attendo Care AB och 12 enheter är tilldelade Nytida AB. Avtalen förlängdes 2013-01-31 tom 2016-01-31. En enhet med fem lägenheter drivs som ett kooperativ. LSS-bostäderna ingår inte i valfrihetssystemet. - 5 -
2. Ansökan om bostad Ansökan om insats i form av bostad - Den enskilde eller den enskildes företrädare, gör ansökan om bostad med särskild service enligt LSS. - LSS-handläggaren utreder och beslutar om behov av bostad. - Beslutet översändes till boendeplaneringssektionen. - Boendeplaneringssektionen handlägger ärendet och erbjuder bostad med särskild service enligt LSS, se skrivelse från 2003-12-02 (reviderad 2007-03-21) angående: Handläggningsrutiner av beslut om plats på särskilt boende enligt Socialtjänstlagen (SoL) samt beslut om insats vad gäller bostad med särskild service för vuxna eller enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (bilaga 1) Processen vid inflyttning beskrivs på flödesschema Bostad med särskild service enligt LSS från beslut till inflyttning (bilaga 2). Vad gäller verkställigheten är det av stor betydelse för den enskilde att bostaden och personalstödet är anpassade till behoven. Att kräva att en sådan anpassad bostad finns tillgänglig i samma ögonblick som behovet aktualiseras skulle enligt JO (Justitieombudsmannen) vara att gå för långt. Med en rimlig framförhållning menar dock JO att en individanpassad bostad bör kunna ordnas utan sådant dröjsmål att det kan anses stå i strid med omedelbarhetskravet. Ett dröjsmål på över ett år är enligt JO aldrig godtagbart inte ens när de individuella kraven på boendet är speciella. Intresseanmälan Intresseanmälan (bilaga 3) innebär att den enskilde eller den enskildes företrädare lämnar in en anmälan om framtida behov av en bostad med särskild service enligt LSS. Det kan exempelvis gälla personer i 19-20 års ålder som fortfarande går i skolan, men som kommer att få behov av boende enligt LSS. Detta är ett sätt för den enskilde eller den enskildes företrädare att signalera via en intresseanmälan om att det snart är aktuellt med en egen bostad för personen, men också ett underlag för kommunens fortsatta planering av bostäder enligt LSS. Intresseanmälan lämnas till LSS-handläggaren som sedan skickar den till boendeplaneringssektionen. Intresseanmälan är ingen formell ansökan, utan ansökan måste göras om bostad ska kunna erbjudas. Först då personen har behov av en lägenhet, inom en period av sex månader, rekommenderas att den enskilde eller den enskildes företrädare, gör en ansökan om bostad. Förhandsbesked En person som tillhör personkretsen och som vill flytta till en annan kommun har rätt att före flyttningen få besked av inflyttningskommunen om rätt till insatser. Denna bestämmelse har till syfte att underlätta för personer med funktionsnedsättning att flytta mellan kommuner. Förhandsbeskedet gäller gentemot den kommun som personen har bestämt sig för att flytta till. Den enskilde kan således inte kräva förhandsbesked från flera kommuner samtidigt. En ansökan om förhandsbesked ska behandlas på samma sätt som om sökande var bosatt i kommunen. - 6 -
3. Befintliga gruppbostäder och servicelägenheter Tabell 1: Gruppbostäder Typ Adress Lägen Kommentar Regiform heter Gruppbostad Fagottgatan 1 A 6 Kommunal Gruppbostad Bodagatan 47 7 Kommunal Gruppbostad Lidbovägen 1 6 Kommunal Gruppbostad Ängsbovägen 1 6 Kommunal Gruppbostad Hansinggatan 15 5 (1) Dövhet/hörselskada. Kommunal Gruppbostad Slättvägen 1 6 Kommunal Gruppbostad Slättvägen 7 6 Kommunal Gruppbostad Hansinggatan 13 5 (1) Kommunal Gruppbostad Våglängdsgatan 83 6 Personer med hjärnskador Kommunal Gruppbostad Krassegången 1 6 Kommunal Gruppbostad Furulundsgatan 19 6 Kommunal Gruppbostad Logatan 10 5 Kommunal Gruppbostad Elinsdalsgatan 12 5 Kommunal Gruppbostad Lavendelgången 1 A 6 Kommunal och B Gruppbostad Backvägen 7A 3 Personer med autism. Kommunal Gruppbostad Backvägen 7B 5 Personer med autism Kommunal Gruppbostad Barnhemsgatan 68 4 Personer med autism. Kommunal Gruppbostad Barnhemsgatan 70 4 Personer med autism. Kommunal Gruppbostad Vendelsdalsgatan 7 5 (1) Personer med autism. Kommunal Gruppbostad Kyrkvärdsgränd 11 5 Kommunal Gruppbostad Kyrkvärdsgränd 13 5 Kommunal Gruppbostad Ekgatan 2 6 Kommunal Gruppbostad Kapplandsgatan 32 6(1) Kommunal Gruppbostad Jössagatan 7 6 Kommunal Gruppbostad Hambogatan 2 4 Kommunal Totalt: 134 (4) Lägenheter inom parentes används ej som bostäder. Tabell 2: Servicelägenheter Typ Adress Lägen Kommentar Regiform heter Servicelägenhet Gamla Kyrkvägen 22 8 Kommunal Servicelägenhet Lars Kaggs. 119 11 Kommunal Servicelägenhet Våglängdsg. 129 10 Kommunal Servicelägenhet Jössagatan 5 10 Kommunal Servicelägenhet Jössagatan 7 vån 2 12 Kommunal Servicelägenhet Kungsgatan 7A 11 Kommunal Servicelägenhet Salängsgatan 9 9 Kommunal Servicelägenhet Fagottgatan 2 C 3 Kommunal Totalt: 74-7 -
Tabell 3: Gruppbostäder och servicelägenheter på entreprenad samt kooperativ Typ Adress Lägen Kommentar Regiform heter Gruppbostad Källebergsgatan 27 6 Nytida AB Gruppbostad Källebergsgatan 35 6 Nytida AB Gruppbostad Nolhagagatan 36 6 Nytida AB Gruppbostad Nolhagagatan 50 6 Nytida AB Gruppbostad Trollgårdsgatan 1 6 Nytida AB Gruppbostad Berzeligatan 15 6 Nytida AB Gruppbostad Skogshyddegatan 43 6 Nytida AB Gruppbostad Söderängsgatan 14 6 Personer med vuxenhjärnskador Nytida AB Gruppbostad Bodagatan 36A 6 Personer med vuxenhjärnskador Nytida AB Servicelägenhet Torstenssonsgatan 4 10 Nytida AB Servicelägenhet Sturegatan 8 12 Nytida AB Personlig ass. 1 Servicelägenhet Lars Kaggsgatan 19 6 Personer med autism Nytida AB Gruppbostad Bogrydsvägen 34 4 (1) Attendo Care Gruppbostad Södervärnsgatan 6 6 Personer med vuxenhjärnskador Attendo Care Gruppbostad Husbondegatan 5 Kooperativ Totalt: 97 (1) Lägenhet inom parentes används ej som bostad. Tabell 4: Totalt antal lägenheter enligt LSS Typ Egen regi Entreprenad Kooperativ Gruppbostäder 134 64 5 203 Servicelägenheter 74 29 103 Totalt: 208 93 5 306 I Borås Stad finns sammanlagt 306 lägenheter med särskild service enligt LSS. - 8 -
4. Nulägesbeskrivning Närmare 500 personer i olika åldrar med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd (personkrets 1) eller förvärvad hjärnskada i vuxen ålder (personkrets 2) finns bosatta i Borås. Av dessa personer bor 306 i någon av de enheter med gruppbostäder och servicelägenheter som finns i Borås Stad. Det finns läsåret 2013/ 102 barn i grundsärskolan i Borås och 14 barn har individintegrerad skolgång som innebär att de läser enligt grundsärskolans läroplan i grundskolan med stöd. Läsåret 2013/ går 85 ungdomar i gymnasiesärskolan i Borås. Dessutom finns det 7 ungdomar från Borås som har sin gymnasiesärskoleplacering i annan kommun och 28 ungdomar från andra kommuner som går i gymnasiesärskolan i Borås. Informationsträffar För att informera om boendeformer, samla in och uppdatera intresseanmälningar samt besvara frågor och ta emot övriga synpunkter från gode män, anhöriga och brukare anordnas informationsträffar. På träffarna finns representanter med från funktionshinderverksamheten och boendesamordnare. Inflyttning från annan kommun Ett antal ansökningar per år om förhandsbesked inkommer till Borås Stad från annan kommun och det är oftast ungdomar som efter avslutad gymnasiesärskola önskar bosätta sig i Borås eller som önskar flytta nära anhöriga. Köp av platser hos privata vårdgivare Borås Stad köper för närvarande 12 platser för vuxna personer av privata vårdgivare. Det är frågan om personer där det krävs speciella insatser, vilka inte kan tillgodoses på annat sätt. Det finns i dagsläget 8 personer med LSS-beslut som bor på psykiatriboende (3 personer på Billdalsgatan, 2 personer på Kvibergsgatan, 2 personer på Söderforsgatan och 1 person på Jössagatan). Tomma lägenheter Det finns vissa aspekter som måste tas hänsyn till då det gäller att erbjuda lägenhet, på boenden med särskild service enligt LSS. Det bör eftersträvas att det blir en homogen grupp som skall bo tillsammans. Det bör inte vara för stora åldersskillnader och nivån på funktionsnedsättningen kan inte vara allt för olika. Dessa aspekter gör att det inte alltid går att erbjuda en person ur kön på just den lägenheten som för tillfället finns tillgänglig, varvid tomma lägenheter kan förekomma även då det finns en kö. - 9 -
Bostäder utan lägenhetsstandard (ej fullvärdiga lägenheter) Med ej fullvärdiga lägenheter avses lägenheter som saknar fullvärdigt kök (ugn, spis, fläkt, ställyta) och/eller ej fullvärdigt badrum (toalett och dusch och förflyttningsyta) I Borås Stad finns för närvarande 85 lägenheter som saknar lägenhetsstandard. I tabellen nedan redovisas antalet lägenheter utan lägenhetsstandard. Dessa lägenheter planeras för att avvecklas, alternativt byggas om. Tabell 5: Bostäder utan lägenhetsstandard. Enhet Antal lägenheter Varav utan lägenhetsstandard Kontrakt/kommentar: Kapplandsgatan 32 7 2 2 lägenheter saknar köksfläkt. Elindalsgatan 12 5 5 Ersätts under av lägenheter på samma adress. Hansinggatan 13-15 12 12 Kontraktet löper tillsvidare (kommunens fastighet) 2 av lägenheterna saknar köksdel och används som aktivitetsrum. De övriga saknar spis och ugn. Barnhemsgatan 68-70 8 8 Lägenheter i gruppbostäderna saknar spis, fläkt, ugn. Krassegången 1 6 5 Lägenheter utan fullvärdigt kök. Salängsgatan 9 9 3 En lägenhet utan spis/plattor, två lägenheter saknas ugn. Nolhagagatan 36 6 1 En lägenhet i trappuppgång ej fullvärdig. Gruppbostad. Våglängdsgatan 83 6 6 Lägenheter i gruppbostad utan spis och ugn. Jössagatan 7 6 6 Lägenheter i gruppbostad utan spis och ugn. Lidbovägen 1 6 6 Lägenheter i gruppbostad utan spis och ugn Ängsbovägen 1 6 6 Lägenheter i gruppbostad utan spis och ugn Bodagatan 47 7 2 2 lägenheter i gruppbostad utan spis och ugn Ekgatan 2 6 6 Lägenheter i gruppbostad utan spis och ugn Slättvägen 1 och 7 12 12 Lägenheter i gruppbostad utan spis och ugn Berzeliegatan 15 6 6 Saknar fungerande köksfläktar. 108 85 Pågående ombyggnation Tabell 6: Ombyggnation Enhet Antal Kommentar Norra Sjöbogatan 100 A + B 5 Byggs om till lägenheter för personer med autism. Planeras vara klart i september Totalt antal platser efter ombyggnation: 5-10 -
5. Behovsinventering Inventering av bostadsbehovet I tabellen nedan redovisas antal fattade beslut om bostad som inte är verkställda p.g.a. att lämplig bostad inte fanns tillgänglig. Tabellen redovisar även de intresseanmälningar som inkommit. Tabell 10. Inventering av behovet av bostäder -01-01 Form av anmälan/ansökan Servicelägenhet Gruppbostad Totalt Intresseanmälan 13 23 36 Ej verkställda beslut 3 8 11 Önskad omflyttning 8 6 14 Förhandsbesked 3 1 4 Av dem som lämnat in intresseanmälningar har: - 5-7 personer önskemål om servicebostad med inriktning mot asperger/högfungerande autism - 11 personer önskemål om servicelägenhet - 7 personer önskemål om bostad med inriktning autism Det finns i nuläget 14 personer som önskar omflyttning från sin nuvarande bostad enligt LSS. Önskemål om omflyttning kan bero på olika saker, såsom önskan om en större lägenhet, önskan att bo i annat område, att flytta ihop med en partner osv. Brist på bostad enligt LSS Om brist på lämpliga bostäder uppstår, och någon initierar nya bostäder påbörjas den process som beskrivs i bilaga 4 Flödesschema vid planering av nya bostäder enligt LSS. Tendensen är att behovet av gruppbostäder ökar. De centralt placerade servicelägenheterna som ej är fullvärdiga, behöver bytas ut till fullvärdiga lägenheter. Behov av fler servicelägenheter finns i andra områden i Borås Stad. 6. Åtgärdsplan I lokalplanen ska det finnas en åtgärdsplan över vad som bör göras för att kunna möta de närmaste årens behov av bostäder enligt LSS. I åtgärdsplanen beskrivs följande: - Omflyttning och ombyggnation/tillbyggnad av befintliga bostäder - Avveckling/ombyggnad av bostäder utan lägenhetsstandard - Nybyggnation av LSS-bostäder - Prioriteringsordning - 11 -
Prioriteringsordning av utökning och ombyggnation Utifrån behovsinventeringen vore en utökning/ombyggnation av LSS-bostäder i följande prioriteringsordning önskvärd: - Kadriljen gruppbostad (inflyttningsklar våren 2015) - Jössagatan 5, utökning med två servicelägenheter. - Se över befintligt bostadsbestånd om möjlighet finns att bygga om till LSS-bostäder - Göra upp en plan på hur bostäderna utan lägenhetsstandard ska kunna avvecklas alternativt byggas om - Nybyggnation av en gruppbostad med 6 lägenheter och 12 servicelägenheter med tillhörande baslägenhet på nya området Regementstaden. - Sollundavägen 4 är tomställt. Utredning pågår gällande ev. ombyggnad. - Slättvägen 1 och 7, samt Ängsbovägen 1 och Lidbovägen 1. Översyn av dessa objekt skall utföras av Lokalförsörjningsförvaltningen avseende standard. - Ytterligare en gruppbostad behöver färdigställas för verksamheten under tidsperioden. Denna ombyggnad- och utbyggnadstakt krävs för att Borås Stad ska kunna tillgodose behovet av platser fram till och med 2017. 7. Genomförandeplan Genomförandeplanen skall ses som en parallellprocess och ansvaret för genomförandet ligger hos Sociala omsorgsförvaltningen i samråd med Stadskansliet och Lokalförsörjningsförvaltningen. Planeringsgrupper Lokalresursgrupp med representanter från sociala omsorgsförvaltningen, arbetslivsförvaltningen och kommungemensam äldre- och funktionshinderverksamhet genomför regelbundna träffar i samråd med Lokalförsörjningsförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen. Syftet med planeringsgruppen är att förbättra beslutsunderlaget inför kommunens fortsatta ställningstagande till om- och nybyggnationer. Omflyttningar inom befintliga boendeformer/utökning av bostäder Det är viktigt att arbeta vidare med uppdraget att hitta ett optimalt sätt att använda de bostäder som finns, samt att komma fram till ett sätt att hantera brist på/ombyggnadsbehov av bostäder enligt LSS. Behov finns av bostäder för äldre personer med funktionsnedsättning och här behövs också ett ställningstagande kring om och hur principen om kvarboende ska tillämpas. Parallellt så finns också behov av funktionella bostäder för yngre personer med funktionsnedsättning. Bostäder utan lägenhetsstandard En byggnadsteknisk genomgång av de lägenheter som saknar lägenhetsstandard skall genomföras, för att utreda om det finns möjlighet till ombyggnation på någon av enheterna. Är ombyggnation inte möjlig ska en plan för avveckling upprättas. - 12 -
8. Beräknad kostnad för planerad nyproduktion och pågående utökning/ombyggnation Nyproduktion Vid nyproduktion bedöms kostnaden per kvadratmeter till ca 22000-24000 kronor. Att nyproducera 12 servicelägenheter beräknas kosta 22 mnkr. Pågående nyproduktion och ombyggnation Kadriljens gruppbostad som beräknas vara inflyttningsklar under våren 2015, kommer att ha 5 lägenheter och en totalyta på 588 kvadratmeter har en beräknad produktionskostnad på 14,9 mnkr. Norra Sjöbogatan, som är under ombyggnation och beräknas vara klar under har en beräknad produktionskostnad på 9,5 mnkr. Utökning av befintlig verksamhet Jössagatan 5, utökning av de återstående servicelägenheterna medför ingen extra kostnad vad gäller anskaffning av bostäder. - 13 -
Bilaga 1 Ersätter skrivelse 2003-12-02 2007-03-21 1 (2) Verksamhetscheferna ÄO, Handikappomsorgen och IFO, Boendeplaneringssektionen Handläggningsrutiner av beslut om plats på särskilt boende enligt Socialtjänstlagen (SoL) samt beslut om insats vad gäller bostad med särskild service för barn och ungdomar samt vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). 1. Bakgrund. Enligt beslut av Kommunstyrelsen 2003-04-14, 255, skall Boendeplaneringssektionen i fortsättningen fatta beslut om placering på alla permanenta platser på de särskilda boendena (beslut enligt SoL) respektive bostäder med särskild service/särskilt anpassade bostäder (beslut enligt LSS) i hela kommunen. Enligt tidigare beslut gäller det samma för de kommungemensamma korttidsplatserna inom äldreomsorgen. Vad gäller beslut om placeringar på psykiatriboenden, skall även dessa placeringsbeslut fattat av Boendeplaneringssektionen. Enligt samma beslut (KS 255) skall Boendeplaneringssektionen svara för all boenderegistrering i MagnaCura i samband med inflyttning. Det finns också en obligatorisk skyldighet för enhetscheferna på respektive boende att omgående då de fått vetskap om att någon boende/hyresgäst skall flytta/omplaceras alternativt första vardagen efter att någon avlidit anmäla detta till Boendeplanerings- sektionen. 2. Handläggningsrutiner 1. Biståndsbeslut i respektive kommundel enligt SoL respektive beslut om insats enligt LSS lämnas till Boendeplaneringssektionen dels via MagnaCura och dels genom att kopia av beslut och beslutsunderlag översänds med internpost ( detta dubbelarbete i avvaktan på att rutinerna kring MagnaCura fungerar fullt ut ). 2. Ärendet ankomst registreras och diarieförs på Boendeplaneringssektionen. 3. Boendeplaneringssektionen handlägger ärendet i samråd med berörda parter och fattar beslut om placering. Planering och beslut om placering registreras i Magna Cura. - 14 -
4. Äldreboende - Beslutet översändes till den kommundel där boendet är beläget, dels via MagnaCura och dels genom att den kopia av beslutet med beslutsunderlag som Boendeplaneringssektionen har översändes tillsammans med en bekräftelse via internpost ( se under p 1 ). Psykiatriboende och Bostad enligt LSS - Beslutet översändes till den person inom Sociala blocket som är enhetsansvarig för aktuell enhet, dels via MagnaCura och dels genom att den kopia av beslutet med beslutsunderlag som Boendeplaneringssektionen har översändes tillsammans med en bekräftelse via internpost ( se under p 1 ). 5. Ärendet är därmed avslutat för Boendeplaneringssektionens del. Inga handlingar finns kvar där, däremot uppgifter i form av statistikuppgifter och boenderegister. Enligt besked från ADK:s juridiska enhet föreligger det inget hinder enligt Sekretesslagen att uppgifterna överföres på sätt enligt ovan från beslutande kommundel till Boendeplaneringssektionen eller mellan beslutande kommundel och mottagande eftersom det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. 3. Sökande från annan kommun. Ansökningar från personer från annan kommun ( SoL ) handlägges på kommundel Centrum och biståndsbeslut fattas av verksamhetsansvarig för stödfunktion för äldre och funktionshindrade, kommungemensam verksamhet. Ansökningar från personer från annan kommun som ansöker om psykiatriboende ( SoL ) handlägges inom socialpsykiatrin och beslut fattas av verksamhetsansvarig för stödfunktion för äldre och funktionshindrade, kommungemensam verksamhet. Kopia av beslutet och beslutsunderlaget lämnas därefter till Boendeplaneringssektionen och handläggs där enligt samma rutiner som övriga ärenden. KOMMUNDELSKONTORET CENTRUM 2007-03-21 Svante Stomberg Förvaltningschef - 15 -
Bostad med särskild service enligt LSS från beslut till inflyttning Bilaga 2 Beslut från LSS-handläggaren Behovsanmälan från den enskilde/den enskildes företrädare via LSS-handläggaren LSS-handläggare Mottagande EC Ledig bostad 2006-05 Erbjudande av bostad till den enskilde av boendeplaneringssektionen om inte annat är överenskommet Boendeplaneringssektionen insamling av information Information från boendeplaneringssektionen om vem som skall erbjudas bostaden till - LSS-handläggaren - Mottagande EC - Lämnande EC vid omflyttning Resursteam LSS Den enskilde tackar nej till boendeplaneringssektionen Boendeplaceringsgrupp Aktuell korttidsenhet Daglig verksamhet Övrig t.ex. Kurator på habilitering EC på aktuell enhet visar ledig bostad Den enskilde tackar ja till boendeplaneringssektionen Ankomstsamtal senast 1 vecka före inflyttning, EC på aktuell enhet kallar och leder mötet, medverkande: - Den enskilde - Den enskildes företrädare - EC + stödperson från enheten - Mottagande LSS-handläggare - Berörda personer från resursteamet LSS - Representant från daglig verksamhet vid behov - Ev. ytterligare person som är viktig i stödet - 16 - av den enskilde Beslut om att erbjuda bostad av boendeplaneringssektionen. Bekräftelse skickas till: - Den enskilde/den enskildes företrädare - Aktuell enhetschef - Resursteamet LSS - Lokalförsörjningsförvaltningen - Enhetschef LSS-handl. Information till den enskilda från EC angående hyreskontrakt och övriga aktuella överenskommelser Inflyttning
Bilaga 3 Intresseanmälan Bostad enligt LSS Detta är en anmälan om ett framtida behov och ett arbetsunderlag för kommunens framtida planering av bostäder enligt LSS! Intresseanmälan avser: Bostad med särskild service för vuxna (9 9 p i LSS). Intresseanmälan ersätter INTE ansökan om bostad! För att få ett beslut om bostad krävs att en ansökan görs till din LSS-handläggare. (Det är sedan din handläggare som bedömer ev. behov av/rätt till insatsen enligt LSS 9 9 p.) Personuppgifter: Namn:. Adress:. Tfn:. Personnummer:.. Från vilken månad och år önskas bostad?.. Vem kan kommunen kontakta vid eventuella frågor? Namn: Tfn:. Detta fylls i vid önskemål om omflyttning. Orsak till omflytt:. Omflyttning till:... Underskrift av: Den enskilde:.. Vårdnadshavare / Godman:... Datum:. Blanketten skickas till: Sociala omsorgsförvaltningen Kvarngatan 4 501 80 Borås Denna del ifylls av LSS-handläggaren som därefter lämnar den till Boendesamordnaren! LSS-handläggare i kommunen: Namn:.Tfn: Funktionshinder/diagnos:. Personkretstillhörighet: Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3 Avser: Gruppbostad Servicebostad - 17 -
Flödesschema vid planering av nya bostäder enligt LSS Bilaga 4 Saknas bostad/bostäder görs en framställan från boendeplaneringssektionen till Lokalförsörjningsförvaltningen för utredning om lokalbehov. Behovet kan aktualiseras såväl av verksamheten för personer med funktionsnedsättning som av boendeplaneringssektionen. I samband med lokalplanering kommuniceras anhöriga och aktuell intresseorganisation. När beslut om lokalprogram föreligger i Lokalförsörjningsnämnden görs framställan till Kommunstyrelsen angående projekteringsuppdrag för planerad verksamhet. Framställan från Sociala omsorgsförvaltningen till Kommunstyrelsen med anhållan om driftsbudget. (Medel för ökad driftsbudget medges oftast inte utan nämnden får finansiera detta i befintlig budget. Sociala omsorgsförvaltningen har fått specialbehandling för LSS. Medel till ökad driftsbudget får tas upp i budgeten för nästkommande år/startåret) Beräknad tidsåtgång för planering och byggnation är totalt cirka 3 år om inga besvärshinder föreligger Verksamheten för personer med funktionsnedsättning Boendeplaneringssektionen Lokalförsörjningsförvaltningen översiktlig utredning/ lokalprogram Sociala omsorgsförvaltningen. Yttra sig över förslaget och tänkt finansiering Lokalförsörjningsförvaltningen Kommunstyrelsen ev. även till Kommunfullmäktige (om förslaget ej är med i KFs budget) Projekteringsuppdrag, Lokalförsörjningsförvaltningen Projektering, anbudsförfarande mm Sociala omsorgsförvaltningen Utreder driftskonsekvenser och tillstyrker förslaget Kommunstyrelsen ev. även till Kommunfullmäktige (om ej med i budget) Sociala omsorgsförvaltningen - för anhållan om driftsbudget Görs i budgeten (normalt skall driften rymmas inom befintliga medel) Kommunfullmäktige beslut - 18 -
BESLUT Datum -09-22 Diarienummer 2013/SON0116 Sida 1(1) Lena Hedberg 033-35 58 60 Sociala omsorgsnämnden Miljörapport Tertial 2 Sociala omsorgsnämnden beslutar att godkänna upprättad miljörapport för Tertial 2, att översända rapporten till Miljö- och konsumentnämnden Nämndens yttrande i sin helhet I miljörapporten redovisas Sociala omsorgsnämndens åtgärdsarbete med Borås Stads miljömål. Miljömålen antogs av Kommunfullmäktige i december 2012 och gäller för tiden 2013-2016. Borås Stad har valt att arbeta med de nationella miljökvalitetsmålen i fyra prioriterade områden. Områdena är Hållbara perspektiv, Hållbar samhällsplanering, Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås samt Hållbar natur. Sociala omsorgsnämnden har att arbeta med fyra etappmål som ingår i området Hållbara perspektiv; framtagande av och arbete enligt ett miljöledningssystem, höjd kompetens inom miljöområdet genom miljöutbildning för alla anställda, minskad miljöpåverkan vid inköp genom ökad andel ekologiska livsmedel samt miljökrav och etiska krav vid upphandling. Inom området Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås redovisas Sociala omsorgsförvaltningens klimatavgift för resor under 2013. Under påbörjas arbetet med nämndens miljöledningssystem genom att utse och utbilda så kallade miljöambassadörer. SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef
Miljörapport Tertial 2 Sociala omsorgsnämnden
Innehållsförteckning Inledning... 3 Etappmål där alla nämnder har ett ansvar... 3 Hållbara perspektiv... 4 Mål 1. Borås Stad har hög kompetens inom miljöområdet... 4 Mål 3. Borås är en matsmart kommun... 5 Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås... 5 Mål 7. Borås Stad arbetar för att bli en fossilbränslefri organisation... 6 Sociala omsorgsnämnden, Miljörapport Tertial 2 2(6)
Inledning Inledning I denna Miljömålsuppföljning för tertial 2 redovisas Sociala omsorgsnämndens åtgärdsarbete med Borås Stads miljömål. Miljömålen antogs av Kommunfullmäktige i december 2012 och gäller för tiden 2013-2016. Borås Stad har valt att arbeta med att nå de nationella miljökvalitetsmålen i fyra prioriterade områden. Områdena är Hållbara perspektiv, Hållbar samhällsplanering, Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås samt Hållbar natur. För varje prioriterat område har ett antal mål och etappmål utarbetats. Målen anger vad vi vill uppnå och etappmålen definierar steg på vägen för att nå målen. För respektive etappmål framgår vilken nämnd eller bolag som har huvudansvar för att leda arbetet för att nå målet. Övriga nämnder bidrar genom sina miljörapporter med underlag till rapporterande nämnder och bolag. Sociala omsorgsnämnden har att arbeta med fyra etappmål som ingår i området Hållbara perspektiv; framtagandet och arbete enligt ett miljöledningssystem, höjd kompetens inom miljöområdet genom miljöutbildning för alla anställda, minskad miljöpåverkan vid inköp genom ökad andel ekologiska livsmedel samt miljökrav och etiska krav vid upphandling. Inom området Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås redovisas och analyseras Sociala omsorgsförvaltningens klimatavgift som baseras på 2013 års resor och är 95 246 varav 14 404 för privatbil i tjänsten och 16 099 för flygresor. Sociala omsorgsnämndens verksamhet bedrivs i skiftande miljöer; kontorsarbetsplatser för arbetsledning och administration, mottagningar där medarbetare möter klienter/brukare för utredningoch stödåtgärder samt korttids- och boendeenheter med "hemliknande miljö". Under hösten påbörjas arbetet med nämndens miljöledningssystem tillsammans med representanter s.k. miljöambassadörer från olika verksamheter. Etappmål där alla nämnder har ett ansvar 1a Alla förvaltningar och bolag arbetar enligt ett miljöledningssystem 1b Miljöutbildning för alla anställda 7a Minst 80 procent av Borås Stads tjänsteresor är fossilbränslefria eller sker med miljöfordon Vid inköp och tjänsteresor gäller dessutom dessa etappmål: 3a Minst 25 procent av alla livsmedel är ekologiska 4a Miljökrav och etiska krav ställs vid upphandling av varor och tjänster 4b Beakta livscykelkostnad vid inköp 4c De hälso- och miljöfarliga ämnena i upphandlade varor minskar Sociala omsorgsnämnden, Miljörapport Tertial 2 3(6)
Hållbara perspektiv Beskrivning I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och ger förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling. Borås Stad strävar efter att vara en ledande miljökommun och ett gott exempel på lokalt arbete med Sveriges nationella miljömål. Mål 1. Borås Stad har hög kompetens inom miljöområdet Alla förvaltningar och bolag arbetar enligt ett miljöledningssystem (1a) Indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall T2 Certifierat miljöledningssystem, antal Nej Nej Kommentar Ett miljöledningssystem kommer att arbetas fram med stöd av underlag som används vid miljödiplomering men det finns för närvarande inga planer på miljödiplomering. Miljöledningssystem som inte är certifierat, antal Nej Nej Kommentar Ett miljöledningssystem ska innehålla:1. kartläggning av verksamhetens betydande miljöpåverkan, 2. tidsatta mål med handlingsplan, 3. miljöutbildning för samtliga medarbetare, 4. årlig uppföljning av målen, 5. årlig intern och extern uppföljning. Arbetet med miljöledningssystem påbörjas under hösten genom att utbilda en grupp medarbetare till miljöambassadörer. Arbetet med kartläggning av verksamhetens miljöpåverkan och förslag till åtgärder inleds under hösten. Miljöledningssystemet beräknas vara klart 2016. Åtgärder Status Åtgärder etappmål 1 a) Alla förvaltningar och bolag arbetar enligt ett miljöledningssystem Pågående enligt plan Kommentar Under hösten kommer miljöambassadörer att utses och utbildas. Denna grupp kommer att påbörja kartläggningen av betydande miljöpåverkan inom verksamheten. Utifrån kartläggningen kommer tidsatta mål och handlingsplan att upprättas. Miljöledningssystemet beräknas vara färdigt under 2016. På sikt planeras någon form av anpassad miljöinformation för att ge brukarna möjlighet att engagera sig i verksamheternas miljöarbete. Miljöutbildning för alla anställda (1b) Indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall T2 Andel anställda som genomgått miljöutbildning som inte inkluderar Borås Stads miljöarbete 0% 0% Kommentar När miljöutbildning kan genomföras kommer Borås Stads miljöarbete att finnas med för att förankra det gemensamma arbetet för att uppnå Borås Stads miljömål. Andel anställda som genomgått miljöutbildning som 4% 4% Sociala omsorgsnämnden, Miljörapport Tertial 2 4(6)
Indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 inkluderar utbildning om Borås Stads miljöarbete Utfall T2 Kommentar Samtliga chefer har under 2013 fått en halvdags miljöutbildning genom dialogforum. Den planerade miljöutbildning under för samtliga medarbetare har flyttas fram som en följd av nämndens anpassningar då den inte kan finansieras. Även om själva utbildningen inte är så kostsam kan verksamheterna inte täcka vikariekostnaden under. Under hösten kommer förvaltningen att utse miljöambassadörer och dessa kommer att få miljöutbildning. Åtgärder Status Åtgärder etappmål 1b) Miljöutbildning för alla anställda Pågående enligt plan Kommentar Under hösten kommer miljöambassadörer att utses och utbildas. Under 2015 planeras miljöutbildning för alla medarbetare (ca 1000 personer). Mål 3. Borås är en matsmart kommun Minst 25 procent av alla livsmedel är ekologiska (3a) Åtgärder Status Åtgärder etappmål 3a) Minst 25 procent av alla livsmedel är ekologiska Pågående med avvikelse Kommentar Enligt budget är Kommunfullmäktiges indikatorer för Sociala omsorgsnämnden, 20 % ekologiska livsmedel. Arbetet pågår men med avvikelse då krav på ekologiska inköp inte kan tillämpas generellt. Även om förvaltningens verksamheter arbetar för att öka andelen ekologiska livsmedel kommer det inte att vara möjligt att nå målet 20 eller 25 % till 2016. Inom nämnden finns boendeenheter där de boende betalar en avgift för inköp av livsmedel. I dessa verksamheter kan man inte fullt ut tillämpa inköp av ekologiska livsmedel då det innebär en merkostnad för de enskilda och inskränker de boendes rätt att själva bestämma över sina inköp. Därför har kravet på ekologiska inköp avgränsats till bananer och kaffe för alla enheter. Utöver det görs ekologiska inköp inom ramen för det ekonomiska utrymme som finns för de enskildas inköp. Inom förvaltningen finns en kostpedagog som arbetar med utbildning och vägledning till personal och brukare. Fokus är bra inköpsrutiner och minskat matsvinn för att om möjligt öka det ekonomiska utrymmet för ekologiska inköp. Resultatet är att 10,06 % (siffran avser januari - juni) av alla livsmedelsinköp är ekologiska, motsvarande siffra för tertial 1 var 9,52 %. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Beskrivning Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, personoch gods-transporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet, hållbara transportlösningar och inspiration till miljömedvetna resvanor når vi det hållbara samhället. Sociala omsorgsnämnden, Miljörapport Tertial 2 5(6)
Mål 7. Borås Stad arbetar för att bli en fossilbränslefri organisation Minst 80 procent av Borås Stads tjänsteresor är fossilbränslefria eller sker med miljöfordon (7a) Åtgärder Status Åtgärder etappmål 7a) Minst 80 procent av Borås Stads tjänsteresor är fossilbränslefria eller sker med miljöfordon Pågående enligt plan Kommentar Sociala omsorgsförvaltningens klimatavgift baserad på 2013 års resor är 95 246 varav 14 404 för privatbil i tjänsten och 16 099 för flygresor. Analysen av privatbil i tjänsten bygger på utdrag från lönesystemet avseende reseersättningar för 2012 med ca 140 tkr och för 2013 med ca 120 tkr. Av dessa har över 50 tkr gått till medarbetare i Funktionshinderverksamhetens boendestöd. Boendestödet har från fått sex nya leasingbilar och privata bilar kommer endast att användas i undantagsfall. Enhetschefer inom förvaltningens verksamheter har fått ca 27 tkr i reseersättning. Det är främst enhetschefer som har sina verksamheter utanför Borås centrum som använder privatbil i tjänsten för att undvika att bilpoolens fordon blir stående ute på en enhet många timmar utan att kunna bokas av andra. Personliga assistenter och ledsagare har fått ca 20 tkr i reseersättning. Här handlar det om resor när man byter uppdrag under arbetstid, assistenter som avlöser vid personalbyte på annan ort i samband med brukarnas semesterresor och rekreationsvistelser. Analysen visar att samtliga flygresor i tjänsten har handlat om resor till destinationer norr om Stockholm. De flesta är direkt knutna till klientarbete för uppföljning av externa placeringar eller som medföljande ledsagare vid brukares resa. I underlaget för klimatavgiften ingår också tre längre privata utlandsresor som medarbetare fått som gratifikation efter 25 års arbete inom Borås Stad. Då den anlitade resebyrån försattes i konkurs bokades och beställdes resorna via förvaltningen. En översikt har gjorts av förvaltningens leasade fordon. Några leasingbilar kommer att tas bort och kvarvarande fordon kommer att utnyttjas mer effektivt. Enligt förslaget kommer arbetet att fortsätta för att öka resor med kollektivtrafik. Några elcyklar kommer att köpas in för kortare sträckor inom centrum. Sociala omsorgsnämnden, Miljörapport Tertial 2 6(6)
BESLUT Datum -09-22 Diarienummer /SON0075 Sida 1(1) Handläggare Vanja Myrén Mottagare Sociala omsorgsnämnden Riktlinjer och rutiner för härbärget Kastanjen Nämndens beslut Sociala omsorgsnämnden beslutar att anta riktlinjer och rutiner för härbärget Kastanjen. Bakgrund Utifrån utvärderingen av härbärget Kastanjen, Sociala omsorgsnämnden 06 11, framkom behov av att arbeta fram och förtydliga riktlinjer och rutiner på härbärget. Syftet är att tillse att hemlösa i Borås Stad genom fördelning av platser ska få ökad tillgång till akut sovplats eftersom efterfrågan från målgruppen, enligt de personliga ombuden, har ökat. Rutin för fördelning av platser De sökande får uppge sitt namn och identifiera sig ur säkerhetsaspekt och i syfte att veta hur många nätter personen i fråga nyttjat boendet. De sexton platserna kommer att fördelas jämt mellan hemlösa boråsare och övriga med åtta platser på plan 1 och åtta platser på plan 2. Möjlighet finns att fyra av platserna på varje plan används till kvinnor. Platserna för gruppen övriga kan användas i max fyra nätter per månad. Rutin för struktur avseende de personer som avser att besöka de hemlösa på Härbärget För personer som önskar besöka härbärget är onsdagar och lördagar besöksdagar. Syftet med rutinen är att strukturen blir tydligare så att de boende inte ska känna sig utsatta av integritetsskäl. De personliga ombuden kommer att kunna boka en plats på härbärget för målgruppen hemlösa boråsare som de arbetar med. SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef
1(3) Handläggare; Helen Smith -09-22 Dnr /SON0113 Svar på remiss angående Motion karriärtjänster inom socialtjänsten Kommunstyrelsens diarienummer: /KS047 Nämndens beslut Sociala omsorgsnämnden tillstyrker motionen angående karriärtjänster inom socialtjänsten med det tillägget att omfattning och utformning behöver utredas samt att det tydliggörs att även handläggare inom socialpsykiatrin och funktionshinder ingår i benämningen, socialsekreterare. Kommunstyrelsen föreslås ge utredningsuppdraget till Individ- och familjeomsorgen inom Stadsdelsnämnd Väster. Svaret översänds till Kommunstyrelsen. Nämndens yttrande i sammanfattning En motion har lämnats angående karriärtjänster inom socialtjänsten. Nämnden delar motionärens oro för personalomsättningen för socionomer. Stora resurser går åt till kontinuerlig nyrekrytering och introduktion, vilket påverkar effektiviteten och kontinuiteten. Karriärtjänster är ett bland flera sätt att påverka dels personalrörligheten men även kvalitén i arbetet. Flera åtgärder görs redan för att minska personalrörlighet och det finns även exempel på karriärtjänster såsom mentorstjänster och metodutvecklare. Nämnden ser dock motionen som positiv och tillstyrker denna. Formen av karriärtjänster, innehållet i dessa samt omfattningen behöver närmare utredas. Nämnden föreslår kommunstyrelsen att ge Individ- och familjeomsorgen inom Stadsdelsnämnd Väster i uppdrag att utreda och lämna ett förslag till karriärtjänster för socionomer. Nämndens yttrande i sin helhet En motion har lämnats till kommunfullmäktige med ett förslag om att kommunstyrelsen skall ta fram ett system för karriärtjänster för socialsekreterare. Remiss har skickats till nämnderna från kommunstyrelsen. Motionären anför att det finns en hög omsättning på socionomer inom socialtjänsten och att detta får konsekvenser för verksamhetens kvalité. För att motverka detta föreslås införandet av karriärtjänster för socialsekreterare. I motionen anges att var sjätte socialsekreterare borde få denna möjlighet samt att det skall medföra en löneförhöjning.
2(3) Handläggare; Helen Smith -09-22 Dnr /SON0113 Nämnden delar motionärens oro för personalomsättning rörande socionomer. En kartläggning av personalrörlighet i de fem förvaltningar som har anställda socialsekreterare samt handläggare socialpsykiatri genomfördes hösten 2013 (handläggare inom funktionshinder ingick inte). Mätperioden var 2012-06-30 2013-06-30. Under detta år slutade 54 socialsekreterare. Det fanns då 111 heltidstjänster socialsekreterare vilket gav en omsättning på 48 % just denna period. Av de 54 lämnade 40 Borås Stad som arbetsgivare och en gick i pension. Övriga gick till annat arbete inom kommunen. Det har varit en liknande tendens inom funktionshinder, under samma period var antalet uppsägningar nästan 50 % för handläggare. Detta är mycket oroande siffror och effekterna medför stora ekonomiska kostnader och kompetensförluster i samband med nyrekrytering, introduktion etc. Alltför mycket resurser går åt till rekrytering och introduktion. Kontinuiteten för brukare och klienter blir sämre vilket påverkar handläggningstid, rättssäkerhet och kvalitet. Olika åtgärder har vidtagits inom socialtjänsten i Borås Stad för att få en rimlig personalomsättning. Ett VFU-center (verksamhetsförlagd utbildning) för socionomstuderande har inrättats i Borås. Detta har redan resulterat i att personal kunnat rekryteras denna väg. Mentorstjänster som skall handleda VFU-studenter och nyanställda under introduktion har inrättats, vilket dels är ett sätt att förbättra introduktionen och på så sätt minska personalrörligheten och dels ett sätt att skapa möjlighet till en form av karriär. Mentorerna erhåller även ett lönetillägg i samband med genomgången mentorsutbildning. En annan form av karriärtjänst finns inom nämndens område i form av metodutvecklare. Personalomsättning påverkas av många olika faktorer. Möjlighet till karriär, utveckling och vidareutbildning i yrke är några av de faktorer som påverkar. Andra faktorer är lön, löneutveckling, arbetsmiljö, arbetsbelastning, meningsfullhet i arbetsuppgifterna och trivsel i arbetet. Faktorer som är viktiga och som även arbetas med för att skapa en stabilitet. Utöver detta påverkas Borås även av faktorer som är svårare att påverka såsom att Borås saknar socionomutbildning samt att många nyrekryteringar görs av boende på annan ort som behöver pendla. Flera av dessa slutar när möjlighet till arbete erbjuds närmare hemorten. Nämnden ser det dock som positivt att se över möjligheten till andra former av karriärtjänster än de tidigare omnämnda mentorstjänsterna. Här finns
3(3) Handläggare; Helen Smith -09-22 Dnr /SON0113 paralleller att dra med utvecklingen av 1:e lärare inom skolan. Hur många karriärtjänster som är lämpligt och behövligt samt vad det närmare skulle innebär kräver mer utredning. Stadsdelsnämnd Väster har ansvaret för stadsgemensamma IFO-frågor och bör ges uppdraget att utreda och lämna förslag på karriärtjänster inom socialtjänsten vilket även ska inkluderar handläggare inom socialpsykiatrin och funktionshinder. Sociala omsorgsnämnden Yvonne Persson (S) Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef
MOTION -05-21 PATRIC CERNY Kommunfullmäktige Karriärtjänster inom socialtjänsten! En av kommunens viktigaste verksamheter är inom socialtjänsten. Den är ofta den sista utposten för utsatta människor, och en mycket viktig funktion i ett samhälle där vi hjälper de svaga och för tillfället utsatta. I socialtjänsten ingår bland annat omsorgen om missbrukarna, om våra barn och ungdomar, om de funktionshindrade och om de psykiskt sjuka. Individ- och familjeomsorgen är en verksamhet som kräver anställda med särskild kompetens och med stark integritet. För mig som folkpartist är det viktigt att kommunen ser till att behålla sina anställda inom detta område, så att de kan bygga upp långvariga och förtroendefulla relationer med de invånare som kan vara i behov av samhällets hjälp. Dessvärre är det hög omsättning på socionomer i socialtjänsten, vilket är bekymmersamt. Borås Stads senaste personalekonomiska redovisning ger vid handen att det är inom det sociala och kurativa arbetet som personalomsättningen är som allra högst. Personalomsättningen ligger på 17,2 procent, jämfört med snittet för kommunen som helhet på 9,2 procent. Detta får självfallet konsekvenser för verksamhetens kvalitet! För att motverka den höga personalomsättningen och samtidigt förbättra kvaliteten i socialtjänsten föreslår jag att Borås Stad inför karriärtjänster för våra socialsekreterare. Inspirationen har jag hämtat från systemet med karriärtjänster i skolans värld, och syftet är detsamma: att kunna göra karriär inom sitt yrke, utan att bli chef eller byta arbetsgivare. Till dessa karriärtjänster bör det, utöver särskilda arbetsuppgifter, kopplas en ekonomisk stimulans, i form av en löneförhöjning för de som får dessa tjänster. Omfattningen bör vara sådan att cirka var sjätte socialsekreterare ska kunna få dessa tjänster, kopplat till en löneförhöjning med 5000 kronor per månad. Med ett sådant system uppnår vi två saker. För det första kan vi förbättra villkoren för våra anställda socialsekreterare och därigenom minska personalomsättningen. För det andra uppnår vi bättre kvalitet i socialtjänsten, med bättre kontinuitet till gagn för de invånare som kan bygga förtroendefulla relationer till kommunen på längre sikt. Förslaget innebär att uppemot 50 socialsekreterare kan få de nya karriärtjänsterna. Med ett lönepåslag om 5000 kr inklusive PO-pålägg kan Borås Stad få en reform för begränsade resurser. En skisserad kostnad kan uppgå till drygt 4 miljoner kronor årligen. Det är min starka övertygelse att bättre arbetsvillkor för våra socialsekreterare skapar en minskad personalomsättning till gagn för den egna organisationen, men framför allt till gagn för våra invånare. Jag tror till och med att det kommer att vara en lönsam satsning, då vi behöver lägga mindre tid på inskolning och kan få bättre utfall av den sociala verksamheten. Det har vi råd med i Borås! Mot bakgrund av ovan föreslår jag Kommunfullmäktige besluta att Uppdra åt Kommunstyrelsen att ta fram ett system för karriärtjänster för Borås Stads socialsekreterare i enlighet med motionens intentioner Patric Cerny Folkpartiet Liberalerna
REMISSVAR Datum -09-22 Diarienummer /SON 0114 Sida 1(2) Handläggare Vanja Myrén Mottagare Kommunstyrelsen Yttrande över motionen Förebygg hedersrelaterat våld och förtryck Kommunstyrelsens diarienummer: /KS0587 Förslag till beslut Sociala omsorgsnämnden tillstyrker det remitterade ärendet, motionen Förebygg hedersrelaterat våld och förtryck och översänder yttrandet till Kommunstyrelsen. Nämndens yttrande i sammanfattning Sociala omsorgsnämnden tillstyrker förslaget i det remitterade ärendet, om tillsättandet av en strategtjänst för systematiskt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Sociala omsorgsnämnden förordar att den tjänst på kommungemensam Individ och Familjeomsorg (IFO) inom SDF Väster, som idag är vigd till 50 % arbete mot våld i nära relationer, utökas till heltid och att ett systematiskt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck tillförs arbetsbeskrivningen för tjänsten. Sociala omsorgsförvaltningen understryker vikten av samverkan både externt och internt. Det är viktigt att tjänstens relation till Arbetslivsförvaltningen tydliggörs utifrån deras uppdrag kring våldsutsatta personer. Nämndens yttrande i sin helhet Sociala omsorgsnämnden instämmer i motionärens synpunkter att det behövs ett långsiktigt arbete på kommunal nivå mot hedersrelaterat våld och förtryck utifrån att det är i kommunerna det verkliga arbetet ska bedrivas. Det krävs såväl ett strategiskt målstyrt utvecklingsarbete i samverkan både externt och internt och praktiskt samordning på operativ nivå. Vad det gäller det strategiska målstyrda utvecklingsarbetet är Sociala omsorgsnämnden positiv till förslaget att Borås Stad tillsätter en strategtjänst för det systematiska arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Sociala omsorgsnämnden förordar att den tjänst på Kommungemensam Individ och Familjeomsorg (IFO) inom SDF Väster, som idag är vigd till 50 % för arbete mot våld i nära relationer, utökas till heltid och att ett systematiskt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck tillförs arbetsbeskrivningen för tjänsten.
2 Sociala omsorgsförvaltningen understryker vikten av att det är tydliggjort vilken relation tjänsten ska ha till Arbetslivsförvaltningens uppdrag för våldsutsatta personer utifrån Sociala omsorgsnämndens samordningsansvar för boendesociala frågor och verkställighet för en del av de operativa resurserna för målgruppen. Sociala omsorgsförvaltningen instämmer i motionärens synpunkter att erfarenheter från andra kommuner samt det metodstöd som finns att tillgå via det nationella samordningsuppdraget som Länsstyrelsen i Östergötland bör ligga till grund för arbetet. Ev reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef
MOTION -08-05 ANNE-MARIE EKSTRÖM KOMMUNFULLMÄKTIGE Förebygg hedersrelaterat våld och förtryck! Borås Stad har sedan länge välkomnat människor som sökt sig hit från andra länder och kulturer, antingen som arbetskraftsinvandrare eller som flykting undan krig och förföljelse. Det ska Borås Stad också göra i fortsättningen. Likaså ska Borås Stad stötta människor med rötter i andra kulturer att kunna bevara sin kultur i form av till exempel föreningsverksamhet. Ibland är dock vissa kulturella mönster, oavsett religion, inte förenliga med svensk lag och då måste också kommunen säga ifrån att det inte accepteras och stötta dem som riskerar utsättas för brott mot dessa lagar. Sedan länge har det varit förbjudet med könsstympning i Sverige. Det är inte tillåtet, vare sig denna utförs i Sverige eller en svensk medborgare åker utomlands och den genomförs där. Sedan 1 juli i år är det också förbjudet med barnäktenskap och tvångsäktenskap som sker utrikes. Länsstyrelsen i Östergötland har ett uppdrag från Regeringen att vara samordnare för att arbeta med dessa frågor och hedersrelaterat våld och förtryck i övrigt. På Länsstyrelsen i Östergötlands hemsida beskrivs hedersrelaterat våld och förtryck så här: Hedersrelaterat våld och förtryck är hot, tvång, våld och mord som har sin grund i kontrollen av kvinnors sexualitet. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket utövas för att förhindra att hedern förloras, alternativt för att återställa den förlorade hedern. (Adressen till hemsidan: http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/hedersfortryck/sv/pages/default.aspx) Även om det finns en nationell samordnare så är det i kommunerna det verkliga arbetet ska bedrivas. Det behövs ett långsiktigt arbete för att förebygga och förhindra eller reparera om skadan redan är skedd. Samverkan mellan olika myndigheter är A och O för ett positivt resultat. Flera kommuner har varit pilotkommuner och där finns samordnare för dessa frågor. I bland annat Söderhamn, som varit en av pilotkommunerna, har samverkan skett mellan skola, socialtjänst, polis och ungdomsmottagning med en strateg som samordnare. En viktig faktor är utbildning av personalen som träffar dem som kan vara utsatta för hedersförtryck. Eftersom också personal byts ut är det viktigt att utbildningen görs kontinuerligt. Arbetet har bland annat resulterat i att man kunnat rädda flera flickor från att utsättas för tvångsgifte med mera. Erfarenheter finns således från flera kommuner och Länsstyrelsen i Östergötland har tagit fram ett material till hjälp för att bedriva ett systematiskt arbete i dessa frågor. Borås Stad bör tillsätta en strateg som samordnare för ett systematiskt arbete för att motverka hedersrelaterat förtryck och våld och att samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och regionen kommer till stånd. I Borås Stad ska alla själva kunna välja vem de vill umgås med eller gifta sig med. Ingen ska utsättas för förtryck eller tvång. Ingen flicka eller pojke ska behöva bli bortgift mot sin vilja. Ingen ska få delar av kroppen bortskurna i form av könsstympning. Alla som ändå råkat illa ut ska få hjälp och stöd att komma tillbaka till ett liv som de själva väljer.
MOTION -08-05 ANNE-MARIE EKSTRÖM KOMMUNFULLMÄKTIGE Jag föreslår mot bakgrund av ovan Kommunfullmäktige besluta att Uppdra åt Kommunstyrelsen att utreda möjligheterna att inrätta en tjänst som strateg med avsikt att arbeta med frågor kring hedersrelaterat våld och förtryck, i enlighet med motionens intentioner. Anne-Marie Ekström (FP)
REMISSVAR Datum -09-22 Diarienummer /SON0125 Sida 1(2) Handläggare Susanne Ohlsén Chef för personalenheten Mottagare Kommunstyrelsen Borås stads personalpolitiska program Kommunstyrelsens diarienummer: /KS0600 Nämndens beslut Nämnden beslutar att ställa sig bakom förslaget för Borås Stads Personalpolitiska program. Nämnden vill ändå poängtera att det är önskvärt med ett förtydligande kring hur flerspråkighet och interkulturell kunskap ska värderas meritmässigt i förhållande till andra meriter som sökande uppvisar. Nämndens yttrande i sin helhet Kommunstyrelsen fastställde Borås Stads Personalpolitiska program den 15 oktober 1998, vilka reviderades den 18 augusti 2011. Det personalpolitiska programmet ska ge en överskådlig bild över stadens övergripande ambition och inriktning som arbetsgivare, och dessutom vara ett stöd för stadens medarbetare i det dagliga arbetet. Programmet ger en gemensam ram och med stöd av kommunövergripande riktlinjer underlättas en likvärdig behandling av alla medarbetare med syfte att vara en attraktiv arbetsgivare. Programmet har ett tydligt fokus på visionen Borås 2025 och dess strategiska områden. Visionens genomförande förutsätter mångas medverkan och kreativitet och i detta arbete är det personalpolitiska programmet en gemensam grund. Det personalpolitiska programmet fokuserar till att staden ska vara en attraktiv arbetsgivare med ett hållbart arbetsliv, att tillvarata idéer, ständiga förbättringar och innovationer i staden, både från medarbetare och från chefer. Nämnden ställer sig bakom förslaget men vill dock påpeka att det behöver tydliggöras hur meritkartläggningen vid kommande rekryteringar ska hanteras. Detta med hänsyn till den mening som finns på sidan fyra i det personalpolitiska programmet, under rubrik Hållbart arbetsliv.
2 Borås Stad är ett föredöme med att anställa personal av annan etnisk bakgrund. Kunskap hos personalen om andra kulturer ökar möjligheten att ge fler invånare likvärdig service. Flerspråkighet och interkulturell kunskap är en merit vid rekrytering. Nämnden ställer sig frågan kring hur flerspråkighet och interkulturell kunskap ska värderas meritmässigt i förhållande till andra meriter som sökande uppvisar. Nämnden önskar ett förtydligande i denna del av programmet. SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler FÖRSLAG 140714 Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1
Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning mot målen plan aktiviteter, tidsram och ansvar» Normerande policy Borås Stads hållning riktlinjer rekommenderade sätt att agera regler absoluta gränser och ska-krav Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller till och med: 2018 2 Personalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Borås Stad har ambitioner Borås Stads ambitioner kommer tydligt till uttryck i visionen Borås 2025 och dess strategiska områden. Borås Stads attraktionskraft ska stärkas och utvecklas. Visionens genomförande förutsätter mångas medverkan och kreativitet, inte minst från kommunens medarbetare. att vara en attraktiv arbetsgivare... Borås Stad är en attraktiv arbetsgivare med viljan och förmågan att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla ledare, chefer och medarbetare. Borås Stad klarar uppdraget att ge stöd och service till kommunens invånare och företag, professionellt, engagerat och med lärande i fokus. Det bidrar till att medarbetare och ledare känner stolthet och arbetsglädje. med hälsosamma arbetsplatser... Borås Stad utmärks av goda arbetsplatser och arbetsmiljön ger medarbetarna förutsättningar att bidra till verksamhetens resultat. Medarbetare och chefer har möjligheter till personlig utveckling. Arbetsplatsen präglas av ett öppet arbetsklimat och medarbetarna bemöter varandra med respekt. Samverkan och samråd mellan arbetsgivare, fackliga organisationer och medarbetare är en viktig del i ett gott arbetsklimat. Medarbetares och ledares gemensamma ansvar bidrar till den goda arbetsplatsen och dialog, delaktighet samt eget ansvar är naturliga inslag. God arbetsmiljö är grunden för hälsosamma arbetsplatser och hållbart arbetsliv. som erbjuder viktiga och utvecklande jobb. Borås Stad är en stor arbetsgivare med en mångfald av verksamheter och yrken som gör skillnad för kommunens invånare. Borås Stad erbjuder sina anställda goda arbetsvillkor, ett gott ledarskap och möjligheter till personlig utveckling som naturliga delar i ett hållbart arbetsliv. Konkurrenskraftiga anställningsvillkor och tydliga erbjudanden attraherar de bästa medarbetarna och säkerställer personal- och kompetensförsörjning. Personalpolitiskt program 3
Hållbart arbetsliv Borås Stad har en arbetsmiljö som är hälsofrämjande, som stärker ett hållbart arbetsliv med goda arbetsplatser och som bidrar till verksamhetens mål. Arbetsmiljön ökar möjligheterna att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla goda medarbetare och ledare. Arbetsmiljön förebygger ohälsa, främjar hälsa och värnar om alla människors lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Arbetet ger utbyte i form av rikt arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, gemenskap och personlig utveckling. Borås Stad kompletterar det lagreglerade arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet med insatser för att behålla och utveckla hälsan hos medarbetare och ledare. Det systematiska hälsofrämjande arbetet sker på tre sätt; främjande hälsoarbete, förebyggande arbetsmiljöarbete och rehabiliterande insatser för medarbetare som drabbats av ohälsa. Det systematiska arbetsmiljöarbetet har betydelse för framgång på andra viktiga områden som närvaro och produktivitet samt kvalitet, kreativitet och socialt ansvar. Arbetsförhållandena lämpar sig för alla medarbetare oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsförmåga, sexuell läggning eller ålder. Arbetsklimatet kännetecknas av respekt och kunskap om olikheter. Mångfalden i form av olikheter i kompetens, erfarenhet, bakgrund och andra personliga förutsättningar är en styrka som kommunen tar tillvara. Borås Stad är ett föredöme med att anställa personal av annan etnisk bakgrund. Kunskap hos personalen om andra kulturer ökar möjligheten att ge fler invånare likvärdig service. Flerspråkighet och interkulturell kunskap är en merit vid rekrytering. Lika rättigheter och möjligheter är en avgörande del i ett hållbart arbetsliv och i möjligheterna att vara en attraktiv arbetsgivare. 4 Personalpolitiskt program
Chefskap och medarbetarskap Gott chefskap och gott medarbetarskap är varandras förutsättningar för en bra verksamhet. I det goda medarbetarskapet bidrar alla till verksamhetens utveckling och att nå målen. Medarbetarna får förutsättningar att använda och utveckla kunskaper och kreativitet till nytta för måluppfyllelse, utveckling och förnyelse där verksamhet och medborgarnas bästa står i fokus. Medarbetarna tar ansvar för sin egen kompetensutveckling. Ett gott medarbetarskap innebär också ett personligt ansvar för den gemensamma arbetsmiljön och den egna hälsan. Varje medarbetare har en tydlig roll och ser sin betydelse för att uppfylla verksamhetens mål. Ett gott medarbetarskap präglas av professionalism, engagemang, lärande och mod att tänka och handla i nya banor. Tillit och respekt är honnörsord i alla möten med andra människor. Ett gott chefskap har nyttan för medborgare, brukare och kunder i fokus. Chefen är väl förtrogen med uppdraget från det politiska systemet, och i förlängningen medborgarnas behov. Ett gott chefskap stimulerar till kreativitet och utveckling som en del i arbetet med den goda arbetsplatsen. Chefskapet präglas av helhetssyn och fokus på måluppfyllelse, att leverera rätt kvalitet med effektiv resursanvändning tillsammans med medarbetarna. Ett gott chefskap ger medarbetarna förutsättningar att i det dagliga arbetet göra skillnad för Borås Stad och dess invånare. Personal- och kompetensförsörjning Personal- och kompetensförsörjningen är viktig för kommunens verksamhet. Det handlar om att ha medarbetare med rätt kompetens, på rätt plats, i rätt antal och i rätt tid. Borås Stads förmåga att möta invånarnas skiftande behov beror på skickligheten att attrahera och rekrytera medarbetare med rätt kompetens och att sedan behålla och utveckla dem för framtidens krav och förändringar. Borås Stad har en tydlig lönepolitik och konkurrenskraftiga anställningsvillkor. Det behövs för att ge tydliga erbjudanden, attrahera de bästa medarbetarna och säkerställa personal- och kompetensförsörjning. Lönesättning och lönebildningen stimulerar medarbetarna till goda arbetsresultat, engagemang och arbetstillfredsställelse Personalpolitiskt program 5
och förbättrar och utvecklar därigenom verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Lön och anställningsvillkor stärker kommunens möjligheter att rekrytera och behålla medarbetare. Kompetensutveckling av medarbetare är en förutsättning för att Borås Stad ska möta förändrade behov och krav från verksamhet och omvärld och därmed klara uppdragen mot kommuninvånarna. Nya arbetsuppgifter och arbetsmetoder tillkommer, andra förändras eller försvinner. Medarbetarna i Borås Stad har beredskap att möta dessa förändringar. Varje medarbetares potential och unika kompetens tas till vara. Varje år genomförs utvecklingssamtal. Alla medarbetare har ett eget ansvar för sin utveckling genom kontinuerligt lärande och är öppna för nya arbetssätt och metoder. Medarbetarna lär av varandra och delar erfarenheter. Arbetsplatsträffarna är en av arenorna för gemensam kompetensutveckling. Idéer, ständiga förbättringar och innovationer Idéer, ständiga förbättringar och innovationer är avgörande för Borås Stads kvalitetsutveckling, förnyelse och förmåga att ge stöd och service till kommunens invånare och företag. Det bidrar till att genomföra visionen, stärka arbetsklimatet och bilden av Borås Stad som attraktiv arbetsgivare. Det innebär att kommunen ständigt söker efter idéer som stödjer vision och mål för att förbättra och förnya verksamheten. Ledarskapet driver innovationer och stimulerar idéer, ständiga förbättringar och innovationer samt ger utrymme för kreativitet hos medarbetarna. Processen kan beskrivas på följande sätt: 1. Idé - tanke, reflektion, ej färdigutvecklat förbättringsförslag eller innovation 2. Förbättringsförslag - dokumenterad idé i syfte att förbättra en tjänst, ett arbetssätt eller en produkt, som löser problemet 3. Innovation - ett förbättringsförslag som utvecklats till en förnyelse av eller en helt ny tjänst, ett nytt arbetssätt eller en ny produkt, som ger nytta för verksamhet, invånare, företag Kreativiteten förmågan att komma med nya idéer och angreppssätt som stimulerar nya tankar, kan omsättas i verksamhet och ger resultat är avgörande för processen. 6 Personalpolitiskt program
Personalpolitiskt program 7
POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Stadshuset, Kungsg. 55 TEL 033-35 70 00 E-POST boras.stad@boras.se WEBBPLATS boras.se 8 Personalpolitiskt program
MOTION -04-11 Ställ krav på HLR-utbildning i funktionsnedsättningsomsorgen I Sverige drabbas ungefär 10 000 personer av plötsligt hjärtstopp varje år. På närmare 5000 av dessa hinner man påbörja behandling. Det är dock bara runt 500 personer som räddas till livet utanför sjukhusens omsorg. I Borås stad saknar många inom personalen HLR-(hjärt och lungräddning)-utbildning, men än mer anmärkningsvärt är att personal som jobbar med omsorgen för funktionsnedsatta saknar denna utbildning. Borås stad har redan idag upphandlat HLR-utbildare som håller i kurser inom HLR, men ändå så saknas kompetensen hos många av dom anställda inom funktionsnedsättningsomsorgen. En del av de anställda har inte undersköterskeutbildning och saknar därför tillräcklig kunskap kring HLR. Moderaterna i Borås anser att detta är ett arbetsmiljöproblem för personalen. För de drabbade kan det även vara skillnaden mellan liv och död. Moderaterna vill därför att Borås stad inventerar vilka i personalen som har genomfört kursen och utbildar omsorgspersonal som saknar HLR-utbildning. Om utbildningen av samtliga inom funktionsnedsättningsomsorgen kan leda till att ett liv kan rädda, till att en människa kan överleva ett hjärtstopp, så är det en framgång. Vi bör ge alla anställda inom detta yrkesområde möjligheten att kunna göra sitt yttersta för att rädda en annan människas liv. Med hänvisning till ovanstående förslår vi Kommunfullmäktige besluta att: - Uppdra åt Sociala omsorgsnämnden att inventera personalens utbildning kring HLR. Samt verka för att all personal inom funktionsnedsättningsomsorgen på en regelbunden basis ska genomföra en HLR-utbildning. Mattias Karlsson (M) Annette Carlson (M)