FASADER SLOTTSPRAKT Kungliga slottsbyggen kräver det mesta av de bästa. Så var det när Stockholms slott började byggas sent 1600-tal och så är det än idag. Fasadrenoveringen av Stockholms slott är Sveriges absolut största fasadprojekt. TEXT: MARGITA INGWALL FOTO: ANDERS ROTH 16 HUSBYGGAREN NR 3.2013
Det gäller att renovera så byggnaden har själen i behåll. Fasadernas yta är på cirka 28 000 m2. FAKTA/ STOCKHOLMS SLOTT PROJEKT: Renovering av slottets fasader. Att renovera ett nationalmonument kräver både fast och varsam hand. Q Slottsarkitekt Andreas Heymowski Arbetet sker i ett nära samarbete mellan Statens fastighetsverk, slottsarkitekt Andreas Heymowski och Kungl. Hovstaterna. SLOTTET I SIFFROR 972 FÖNSTER PÅ SLOTTET Talen är hissnande i detta Sveriges största fasadrenoveringsprojekt. Fönster: 972 st Fönsterrutor: 31 600 st Fristående skulpturer: 28 stycken Balusterdockor: 771 st, 1,2 m höga Konsolvoluter: 242 st Total mängd fasadsten: ca 9 500 m 2 Total mängd puts: ca 11 000 m 2 Total mängd fasad: ca 28 000 m 2 Fönster och portar: ca 7 500 m 2 STOCKHOLMS SLOTT tronar majestätiskt från sin väl valda plats med utsikt över alla väderstreck just här har funnits befästningar sedan medeltiden vilka från och med 1523 bevakats av högvakten. 1771 färdigställdes det nuvarande slottet, idag i förhållandevis samma utförande som då det byggdes. Nu gäller det att under 25 år renovera vittringsskadade sandstensdetaljer, tegelsten och puts med både konserveringsarbeten och omfattande stenbyten samt utbyte av plåt och löpande underhåll av snickerier. Fasadernas yta är på cirka 28 000 m 2, där puts är en dryg tredjedel, sten en tredjedel och resten är fönster (vilka renoverades under 1990-talet). Projektet är indelat i årsetapper och beräknas kosta 500 miljoner kronor. I februari 2013 startade stenarbetet i andra etappen. Det beräknas pågå till vintern 2013-2014. Utmaningarna är stora då varken sockelstenens roslagssandsten eller fasadstenens mycket vittringsbenägna gotländska sandsten längre bryts. Cirka 20 procent av socklarna byts istället ut mot en blandning av olika sandstenar och cirka 40 procent av fasadstenen byts ut mot Rorschacher-sandsten från Schweiz. I dessa första etapper berörs inte putsen, men en putsutredning pågår under ledning av slottsarkitekten Färgen på putsen är en fråga som väcker känslor hos många. Nu samlar vi in så mycket information som möjligt innan beslut tas. Dessutom är det inte avgjort om vi behöver ansöka om byggnadslov, eftersom slottet inte är stadsplanerat, berättar Andreas Heymowski. MEN MER OM den prekära frågan om vilken kulör putsen ska ha senare i artikeln. Malin Myrin är projektledare för fasadrenoveringen på Svenska Fastighetsverket och är uppenbart mycket engagerad i detta gigantiska projekt. Nu är stenen är i väldigt dåligt skick och mellan 30-40 procent av allt kommer behöva att bytas ut. Vilket särskilt gäller de bitar som varit utsatta för vatten och anfrätta av surt regn, där vi hugger nya delar och fogar in. Det finns en otrolig detaljrikedom i denna stilhuggna sandsten. Det är imponerande vilket arbete de lade ner på att skapa alla dessa ut - smyckningar. När man åker upp i skyliften och till exempel tittar ut över de 771 handhuggna 1,2 meter höga balusterdockorna i takbalustraden så kan man inte annat än bli fascinerad, berättar Malin Myrin. Redan 2009 gjordes en programhandling utifrån HUSBYGGAREN NR 3.2013 17
FASADER resultatet av en skadeinventering. I samband med detta plockade man bort sten som riskerade att falla ned. Dessutom täcktes delar av fasaden med skyddsnät. De fasaddelar som är mest illa åtgångna är de som är åtkomliga för regn och för sol (farligast för stenen är när den är fuktig och utsätts för ömsom frost, ömsom tö). Men vår utgångspunkt är hela tiden att ta bort och ändra så lite som möjligt. Stockholms slott är ett statligt byggnadsminne och ett sådant har alltid ett vårdprogram med utgångspunkt att med traditionella material och metoder bara göra det som är absolut nödvändigt. Så vi tänker inte det är lika bra att passa på och byta ut när vi ändå håller på, tvärtom, berättar Malin Myrin. MYCKET VATTEN HAR runnit under Stockholms broar sedan slottsbygget påbörjades efter att det tidigare slottet Tre Kronor brunnit ner 1697. Dock klarade sig norra längan hyggligt, den som uppfördes så sent som 1694, och blev en av de fyra längorna som bildade detta nya slott. Ett slott som skulle bli något att stoltsera med, en symbol för stormakten Sverige. Fasaderna behövde smyckas med rikliga dekorationer i sandsten på detta norra Europas största kungliga slott (vilket det fortfarande är). En mängd hantverkare, byggmästare och konstnärer som kunde leverera yppersta kvalité anlitades, många av dem från Frankrike och Tyskland. Till exempel går familjen Tessin som en röd tråd genom byggandet av de kungliga bostäderna. Tysken Nicodemus Tessin den äldre ritade bland annat det palats som kungafamiljen bodde i sedan Tre Kronor brann, nämligen Wrangelska palatset på Riddarholmen. Nicodemus Tessin den yngre tog över som slottsarkitekt efter sin far och stadsplanerade en gigantisk omgestaltning av hela slottsomgivningen. Ett slott med längor i alla väderstreck, om ringat av en 100 meter lång segerhall vid Kungsträdgården där krigstroféer skulle visas upp, en ny kyrka på Riddarholmen inspirerad av Peterskyrkan i Rom och en enorm kunglig begravningskyrka vid nuvarande Gustav Adolfs torg. Detta var storvulna visioner präglade av stormaktstiden. Men denna tid var på upphällning. Så inget blev av med Tessins stadsplanering. Däremot sattes bygget av det nya slottet igång inramat av Lejonbacken och Norrbro i norr, Logården och Skeppsbron i öster, Slottsbacken och Storkyrkan i söder och yttre borggården, samt 1693-1697 Norra längan hade troligen ljust tegelröd puts. Stendetaljerna var målade med blyvitt. Horisontella band under fönstren målade i stenkulör. Såväl arkivuppgifter som röda putsfragment på södra fasaden talar för den röda kulören men man kan inte vara helt säker på att norra fasaden hade den. 1720-1750 Under slottets uppförande lämnades kalkputsen omålad medan stendetaljerna målades med blyvitt. Högvakten i nordväst. Bygget blev dock avbrutet under vissa perioder då Sveriges stadskassa tyngdes av dyrbara krig och annan ofärd. Tessin d y lät norra längans arkitektur influera även de övriga längorna. Norra längans fönstersättning, som inte är helt symmetrisk, är egentligen det enda som minner om att just denna del har sitt ursprung på medeltiden och hörnrummens tjocka tegelväggar visar att de från början tjänade som försvarstorn. Det är anmärkningsvärt att trots att bygget av det nya slottet drog ut på tiden fortsatte man att, vad gäller exteriören, vara mycket trogen Tes- 1750-talet Hela fasaden utom sockeln målades i en kulör som skulle likna gul, fransk sandsten. Fasaderna målades först inför kungafamiljens inflyttning 1754. 1810-talet Ett större fasadrenoveringsprojekt sattes igång. Putsen fortfarande gul medan det som var eller skulle föreställa sten målades rosagrå på Norra och Östra fasaderna. Q Malin Myrin, projektledare för fasadrenoveringen på Svenska Fastighetsverket. Slott ofta modeförebilder Ett skäl till att slott som till exempel Stockholms slott har en sådan speciell aura är att de arkitektoniskt låg i framkant i sin tid. Ofta som resultat av starka influenser från kontinenten och att dessa slotts byggherrar satsade stora resurser på att skapa en så modern miljö som möjligt. Sedan över tid togs dessa moden upp i bredare folklagren. Det är därför den arkitektoniska stil som vi idag kallar allmoge (till exempel trädörrar med profilerade ramar med fyllningar), och som blev vanlig hos just allmogen på 1800-talet, i själva verket är den stil som på 1700-talet var högsta mode i adelns slott och herrgårdar, berättar slottsarkitekt Förr var slottet nedsmutsat av all koleldning som skedde i staden, i modern tid är det istället avgaser och surt regn som ställt till det. 18 HUSBYGGAREN NR 3.2013
VILKEN KULÖR? 1820-talet Under kommande etapper målades stenen varmgrå på Södra och Västra fasaderna. Slottet hade alltså under 1800- talet medvetet olika färgsättning på olika fasaddelar. Mot slutet av 1800-talet var det kraftigt smutsat och mörknat. 1898-1902 Kalkputsen genomfärgades ljusbeige. All stendekor rengjordes från färg och fick framträda med sin åldrade gulgrå färgton. Även stendetaljer som inte varit avsedda att se ut som sten rengjordes. (se stenen ovanför fönster, jämför med fasad t.v.) Fönstren som tidigare varit i ockra målades mörka. 1940 Putsen skadad och kraftigt smutsad och brun, kemiska processer har även lett till att pigmenten mörknat. Ob tt k lö sins ritningar och barockideal, säger slottsarkitekten Till exempel pryds södra flygelns fasad av en tidstypisk ståtligt triumfbåge som ramar in ingången, ett av många barockelement, precis som takens balustrader och de kraftfulla fönsterinfattningarna. Slottets fasad täcks av 9 500 m 2 sten och 11 000 m 2 puts samt 972 fönster. Just fasadens färgsättning har varit upphov till många dispyter under årens lopp. Vilken är egentligen dess ursprungliga kulör? Svaret är inte, som så ofta vid dispyter, helt kristallklart. 1944-1967 Ny genomfärgad KC-puts i en ljusbeige kulör liknande sekelskiftets puts men med andra, kulörsvagare pigment och med olikfärgad sand som ballast. Ytan borstruggades vilket ger grövre ytstruktur. 2011 Putsen är nu åter smutsad, pigmenten har mörknat och kulören upplevs allmänt som mörk och gråbrun. Vid noggrannare studium kan man dock se väldigt olika skiftningar på olika fasaddelar. Stockholms slotts fasader, puts- och färgsättningshistorik. Bild: HOS Arkitekter. STOCKHOLMS SLOTTS FASADER VI HAR EGENTLIGEN inga helt säkra källor på vilken färg slottets norra länga hade från början, det vill säga före branden 1697. Det vi har är målningar av slottet och två fragment av bevarad tegelröd puts på norra längans borggårdsfasad. Men mycket tyder på att Tessin planerade för brunröd puts med vitmålad gotländsk sandsten, influerad av de romerska palats av rött tegel och stendetaljer av vit travertin som han såg vid sina resor i Italien. Carl Gustaf Tessin (Nicodemus Tessins d y:s son) och Carl Hårleman, som tog över bygget vid Tessin d y:s död valde istället - antagligen inspirerade av de samtida franska slottens gula Seinesandsten att måla allt på fasaderna i gult, både putsen och stenen, berättar Under 1800-talet fick slottets sten successivt en kontrasterande brun eller grå kulör, medan putsytorna fortfarande var gula. Den riktigt stora förändringen av fasadernas uttryck, och som vi idag har att förhålla oss till, skedde kring sekelskiftet 1900, då all färg skrapades bort från stenen och putsen fick en ljus, gulrosa kulör, som snabbt mörknade och blev brun. Vid en ny omputsning i mitten på 1900-talet gjordes putsen åter gulrosa och åter mörknade den. Det är den puts vi idag kan se på slottet, säger När Hårleman gick bort 1753 färdigställdes delar av slottet av Carl Johan Cronstedt, så att den kungliga familjen 1754 med kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika tillsammans med en åttaårig kronprins Gustaf och hans tre småsyskon kunde flytta in. Den kungliga familjen bosatte sig i den del som idag kallas Bernadottevåningen, idag en av de många representationsvåningar som upptar en stor del av slottet yta. Hela slottet har 1430 rum varav 680 med fönster. 1771 ansågs slottsbygget klart. Samma år dog kung Adolf Fredrik och kronprinsen Gustav tog över som regent, och skulle bli en av Sveriges mest omtalade kungar; Gustav lll, gift med danska prinsessan Sofia Magdalena. En prinsessa som kungens moder ska ha haft svårt att fördra vilket orsakade stora spänningar i kungafamiljen. Detta var oroliga tider på många olika plan. Året efter att det nya slottet ansågs färdigställt genom- GUL, BRUN, TEGELRÖD Det pågår det en het debatt kring valet av kulör på Stockholms slotts fasad. Illustrationen till vänster visar de olika varianter som hittills prytt detta norra Europas största kungliga slott. OBS! Kulörerna i bilden kan variera beroende på vilken dator och skrivare som används Statens fastighets verk utreder en omputsning av fasaderna parallellt med de planerade stenarbetena. Putsprover i större skala kommer att utföras 2014. Puts-etapperna ska följa sten-etapperna runt slottet. Proverna kommer att utföras i kulörskalor som anknyter till 1890- talets och 1940-talets gul rosa kulör som vid de tillfällena ansågs ha en historisk koppling till Tessins tegelröda originalputs från 1690-talet. Beslut om slutgiltig kulör är inte fattat i dagsläget. Slottsarkitekten Andreas Heymowski och Statens fastig hetsverk har en referensgrupp angående fasadputsen, med Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsens kulturmiljöenhet, Kungl. Hovstaterna, Stadsantikvarien och Stadsbyggnadskontoret. Dessutom har i hans arbetsgrupp ingått stenoch putsexperter samt en konstnär. Källa: Statens fastighetsverk HUSBYGGAREN NR 3.2013 19
20 HUSBYGGAREN NR 3.2013
Slottet har mer än 600 rum fördelade på sju våningar med paradrummen utåt staden och de mindre bostadsrummen mot den inre borggården. Förutom slottets paradvåningar finns tre museer med kunglig historia Skattkammaren med riksregalierna, Museum Tre Kronor som skildrar slottets medeltida historia och Gustav III:s antikmuseum med skulpturer från antiken. HUSBYGGAREN NR 3.2013 21
FASADER förde kungen en statskupp där regeringen avsattes och de politiska partierna upplöstes. Det är egentligen anmärkningsvärt att de trots svåra tider fortsatte att satsa så stora resurser på slottet, även om det skedde över lång tid. Till exempel vet vi att man inte avfärgade slottets puts på flera år utan det stod mycket länge med sin ljusa ofärgade kalkputs. Detta slott har alltid varit ett jätteprojekt och självklart har det renoverats under tidigare århundraden där även de restauratörerna stått inför samma utmaningar som vi gör idag med olika former av nedsmutsning och slitage, säger Malin Myrin. DE 100 HANTVERKARE som varje år kommer vara, och redan är, involverade i bygget representerar en mängd yrkeskategorier: Stenhuggare, bildhuggare, murare, målare, snickare och plåtslagare. Alla med toppkompetens för att klara de utmaningar som renoveringen kräver. Det här är ju verkligen en byggnad som berör svenska folket och alla våra turister och besökare. Några som definitivt har en egen relation till denna historiska byggnad är givetvis dagens kungafamilj. Kungafamiljen och Hovet är mycket engagerade under hela processen, som sker i samråd med dem och Statens Fastighetsverk. Att få vara med i detta projekt är en förmån och det är fantastiskt att få arbeta tillsammans med så kunniga hantverkare. KUNGAHUSET.SE, FOTO: BRUNO EHRS Länge var Stockholms slott hem åt kungafamiljen. Fortfarande är de och Hovet mycket engagerade i detta anrika slott och dess stora fasadrenovering. Många yrkeskategorier är engagerade i renoveringen av Stockholms slotts fasad: Stenhuggare, murare, bildhuggare, snickare, målare och plåtslagare. Perspektivet är ju tidsmässigt något skrämmande men det uppvägs av tryggheten att vi gör detta tillsammans med så oerhört engagerade medarbetare, avslutar Malin Myrin. 22 HUSBYGGAREN NR 3.2013