KRAFTSAM STRATEGI FÖR ELFÖRSÖRJNING 1987-2010^^

KRAFTSAM STRATEGI FÖR ELFÖRSÖRJNING 1987-2010^^

STRATEGIFÖR SVERIGES ELFÖRSÖRJNING 1987-2010

SAMMANFATTNING STRATEGI FÖR SVERIGES ELFÖRSÖRJNING 1987-2010 Grundläggande förutsättningar för denna rapport är att kärnkraften skall vara ersatt år 2010. Samhällets och industrins energiförsörjning skall tryggas. En säker elförsörjning är speciellt viktig. En utgångspunkt har varit att den svenska kärnkraften fyller högt ställda säkerhetskrav och behöver ej snabbavvecklas av säkerhetsskäl. - Ur samhällsekonomisk synvinkel bör den direkta urfasningen av de svenska kärnkraftaggregaten komma så sent som möjligt under avvecklingsperioden eftersom kärnkraften ger låga elproduktionskostnader. Energihushållning och effektiv energianvändning är av avgörande betydelse för den framtida elförsörjningen. Omfattande kunskapsuppbyggnad samt utveckling och demonstration av nya tekniska lösningar och system ^»-fordras. Kraftföretagen är beredda att samor ra och utöka sina insatser inom nämnda område.? sultatet av utvecklingsarbetet förutsätts. i? till praktisk tillämpning redan i börjar v 1990-talet och därefter ge successivt ökad»j Jrag för att dämpa elkonsumtionen. Kostnaden för ny el.oduktion, som behövs för att tillsammans nuit energihushållning ersätta kärnkraften, leder till ett behov att höja högspänningstariffer till innemot en fördubbling. Lågspänningstarifwrna behöver höjas med storleksordningen 50 %. Elkonsumtionen år "310 kan inte nu förutses. Osäkerheten beträf;ande ekonomisk utveckling, industristruktur, oljepriser, konsumentreaktioner på högre elpriser, hushållningsresultat m m är betydande på så lång sikt. Som ett räkneexempel antages en elkonsumtionsnivå i intervallet 105-140 TWh år 2010. I denna rapport har räknats med en möjlig utbyggnad av kraftvärmeverk om 6 TWh, 7 TWh vattenkraft och 3 TWh vindkraft. En utbyggnad av ny kondenskraft erfordras i samband med kärnkraftens ersättning. Storleken på detta tillskott blir beroende av elkonsumtionsutvecklingen.

Utbyggnaden av kondenskraft bör förberedas så att tiden mellan beslut och idrifttagning för ett nytt block kan begränsas till 5-6 år. Utveckling och demonstration inom elproduktionsområdet är nödvändigt för att få fram beslutsunderlag för en framtida miljöanpassad och ekonomisk produktionsutbyggnad. Kraftindustrin avser att samordna och utöka sina insatser inom detta område. STRATEGI Den övergripande strategin för kärnkraftens ersättning bör vara följande: Utökade och omedelbara insatser för utveckling och demonstration av ny teknik för elhushållning m m. Program för utveckling av elproduktionsteknik. Höjning av elpriserna successivt med storleksordningen 50-100 % beroende på kundkategori.

STRATEGI FÖR SVERIGES ELFÖRSÖRJNING 1987-2010 Denna rapport har utarbetats av KRAFTSAM som är ett samarbetsorgan för de större svenska kraftföretagen. Bakgrunden till rapporten är de överväganden som f n pågår om den svenska kärnkraften och om den framtida svenska elförsörjningen. 2. FÖRUTSÄTTNINGAR Det förutsattes att den svenska kärnkraften i sin helhet skall vara ersatt senast år 2010 samt att samhällets och industrins behov av en säker energiförsörjning skall tryggas. Energihushållning och effektiv energianvändning skall prioriteras. Energiförsörjningen skall utformas så att lägsta möjliga kostnad erhålles. Energiproduktion och energianvändning skall uppfylla högt ställda miljökrav. Vid utformning av kraftsystemet skall hittills tillämpad leveranssäkerhet gälla. 3. ELKONSUMTIONSUTVECKLINGEN KRAFTSAM tar regelbundet fram prognoser över elefterfrågan de närmsta 10 åren. Den senaste bedömningen utgörs av den prognosöversyn som genomfördes våren 1986 och sträcker sig till år 1995. I denna uppskattas elförbrukningen ligga inom intervallet 128-142 TWh år 1995 med ett riktvärde om ca 135 TWh. När perspektivet utsträcks längre ökar osäkerheten i bedömningarna alltmer. Erfarenheter från tidigare prognoser av långsiktig karaktär visar att prognosfelen ofta kan bli så stora att prognoserna relativt snabbt helt kan sakna relevans. Att med någon precision förutse elkonsumtionsnivån år 2010 är således ej möjligt. För att träffa någorlunda rätt måste man kunna förutse den ekonomiska utvecklingen internationellt och i Sverige med beaktande av strukturella förändringar, nya produkter och produktionsprocesser. Som exempel kan nämnas att en ökning av produktionstillväxten med endast 0,5 %/år, jämt fördelad över industrin, motsvarar ca 6 TWh högre elkonsumtion år 2010. Osäkerheten vad gäller produktionstillväxten!<an vara avsevärd större än 0,5 %/år. Under 1960- talet var tillväxten ca 6 % för att under 1970-talet falla till ca 1 % och av KRAFTSAM antages bli 2 % under 1980-talet. De senaste bedömningarna indikerar högre tillväxt.

Strukturförändringar har stor inverkan på industrins elförbrukningsnivå. Dessa kan komma att accentueras vid den högre elprisnivå som antagits gälla. Oljeprisutvecklingen är svår att förutse både på kort och lång sikt. Inverkan på elefterfrågan kan vara betydande. Ett högt oljepris kan exempelvis innebära att konsumenterna föredrar elvärme. Det är vidare svårt att i detta och i andra sammanhang veta vilka attityder och konsumtionsinriktningar som kan vara rådande om 25 år. Vid en god ekonomisk utveckling kan konsumtionsutrymmet utökas betydligt. En del av detta utrymme kan komma att utnyttjas för ökad elkonsumtion. En uppskattning är dock mycket svår att göra. Förutom de ovan nämnda skäxen till osäkerhet tillkommer de som följer av den kraftigt höjda elprisnivån. Elkundernas reaktion på denna är svår att förutse. Nedan redovisas uppskattningar av tentativa nivåer för den långsiktiga elkonsumtionen. Värden för år 2000 och 2010 bör som anges i tabellen betraktas som räkneexempel. Sektor Möjliga 1985 Korr. värde intervall ]y90 Prognos för elefterfrågan TWh 2000 2010 Räknexempel Industri 45,5 49-53 45-60 42-60 Elvärme 28,5 27-32 16-26 15-25 Hushållsel 12,5 12 11-12 10-11 Driftel 23,0 2.7 28-30 29-32 Förluster 10,5 10-11 10-12 9-12 Summa 120 125-135 110-140 105-140 Egentligen borde intervallen vara större än de redovisade om man skulle beakta all osäkerhet i olika grundläggande förutsättningar. Intervallen har dock krymts till att motsvara vad som för närvarande kan anses vara någorlunda sannolika förutsättningar, För industrin räknas generellt med en strukturförändring mot mindre elintensiv industri. En årlig produktionstillväxt om 2 resp 3 % per år vid oför-

ändrad struktur och specifik elanvändning skulle ge en elnivå om 73 resp 95 TWh år 2010 att jämföra med de 60 TWh som lagts in som högsta värde i tabellen. Vid ett högt oljepris torde elvärmen kunna bli 35-40 TWh, dvs 10-15 TWh högre än det högre värdet i tabellen medan lägre värden än 15 TWh enligt lågalternativet synes svårare att åstadkomma. Standardhöjningen inom servicesektorerna kan också medverka till högre värden än de angivna. Sammanfattningsvis kan konstateras att det inte finns några möjligheter att med rimlig precision prognosera elkonsumtionens utveckling i ett så långt tidsperspektiv som till år 2010. Såväl värdet 105 som 140 TWh är tänkbara som utfall. I extremfall kan värden under 105 TWh vara tänkbara. Sannolikheten för värden över 140 TWh bedöms som högre. 4. HANDLINGSPROGRAM FÖR ELMARKNADEN Vattenfall, Sydkraft m fl kraftföretag har utvidgat sina affärsidéer till att omfatta energitjänster i stort, dvs tillhandahållande av olika energislag (exempelvis naturgas), värmeleveranser och hushållningsåtgärder. Vid en ersättning av kärnkraften under perioden 2000-2010 finns goda möjligheter att genom aktivt marknadsarbete underlätta omställningen och kundernas anpassning till högre elpriser. Elpriserna bör utformas så att de bidrar till en riktig styrning av energimarknaden. Trögheter finns genom de ofta mycket stora investeringar det är fråga om i kundernas anläggningar. Därför bör prissättningen kombineras med ett handlingsprogram på marknadssidan. Ett sådant program för de närmaste fem till tio åren bör inriktas på såväl utvecklingsarbete som konkreta marknadsaktiviteter. Vattenfalls projekt Uppdrag 2000 har som mål att kartlägga möjligheterna till effektivare elanvändning. Genom noggrann genomgång och utprovning av metoder att minska elanvändningen i bebyggelse och industri kan kraftföretagen successivt ge kunderna råd och information om riktiga energilösningar. Även om de direktelvärmda husen genomsnittligt har lägre elförbrukning än andra hus och därmed kan bära högre elpriser finns skäl att göra insatser för att hjälpa dessa kunder att möta högre elpriser. Kraftindustrin kommer att satsa på utveckling av alternativa system för de direktelvärmda husen.

I elvärmda hus med vattenburet system med eller utan bränslepanna erfordras inte lika stora åtgärder för att gå över från el till andra energislag. Vid en snabbavveckling av kärnkraften idag skulle det dock ske en återgång till olja i stor omfattning. Andra praktiska och ekonomiska alternativ saknas i huvudsak. Inhemska fasta bränslen bedöms av bekvämlighets-, kostnads-och miljöskäl inte bli något reellt alternativ. En ersättning av kärnkraften enligt förutsättningarna i denna rapport ger däremot möjlighet till ytterligare utveckling av nya system, t ex konkurrenskraftiga värmepumpsys tern. För industrins elanvändning kan sannolikt en betydande anpassning till högre elpriser ske över en 10-15 års period. Kraftindustrin bygger upp kompetens oirt industrins elanvändning för att bättre kunna samverka med industrin om rationella energilösningar. Inom industrin liksom i sektorerna flerbostadshus och lokaler kan det bli aktuellt med direkt engagemang av kraftindustrin genom investeringar i värmeanläggningar. Härigenom kan kraftindustrin hjälpa kunderna till långsiktigt riktiga energilösningar. Avsikten med här beskrivna åtgärder på marknadssidan är att inför den tidpunkt då elpriset höjts, så att det motsvarar kostnaden för ny elproduktion, ha åstadkommit en anpassning av elanvändningen till den nivå som är kostnadsmässigt motiverad. 5. KRAFTSYSTEMETS UTBYGGNAD Vattenkraft Nu pågående utbyggnader inom ramen för av riksdagen angiven utbyggnadsplan beräknas med nu gällande förutsättningar medföra att nuvarande produktionsförmåga om ca 62,5 TWh, angiven som medelårsproduktion, kan ökas till 64-65 TWh. Denna nivå bör kunna nås omkring mitten av 1990-talet. Effektivisering av kraftsystemet bl a vattenkraften är en naturlig del av kraftföretagens utbyggnadsplanering. Åtgärderna samordnas ofta med förnyelseåtgärder. Potentialen för effektivisering av vattenkraften har tidigare bedömts till ca 1 TWh. Därav har ca 0,5 TWh redan utnyttjats. Även om motiven för effektivisering ökar med högre marginella produktionskostnader och högre elpriser torde ekonomiskt motiverade effektiviseringsåtgärder, utöver de som redan är genomförda, endast kunna ge mycket begränsade tillskott. Ekonomiskt motiverade effektiviseringsåtgärder bör självfallet genomföras.

En utbyggnad av ytterligare vattenkraft kommer att ta lång tid i anspråk. Vid en sen ersättning av kärnkraften bibehålls handlingsfriheten att ersätta en del av kärnkraften med vattenkraftutbyggnader utöver angivna 64-65 TWh. Mot bakgrund av att inhemska och förnybara energikällor skall prioriteras bör en utbyggnad av vattenkraft utöver nu gällande riktlinjer genomföras. Med hänsyn till de betydande ekonomiska fördelarna med en ytterligare vattenkraftutbyggnad borde det ligga i samhällets intresse att ersätta en del av kärnkraften med vattenkraft. Som räkneexempel antas att en utbyggnad till 70 TWh kan genomföras under de kommande 20 åren. Denna nivå kan nås dels genom utbyggnad av projekt i redan utbyggda älvar, dels genom utbyggnad av en av de fyra outbyggda huvudälvarna. Genom en sådan utbyggnad skulle ett belopp om 700-800 Mkr/år i 1986 års penningvärde sparas. Beloppet är beräknat som årskostnadsskillnaden mellan kondenskraft och vattenkraft vid 4 % realränta. Kraftvärmeverk Utredningar om potentialen och ekonomin vad gäller utbyggnad av kraftvärmeverk har under de senaste åren gjorts av såväl Statens Energiverk som KRAFTSAM. Ett resultat av dessa är bl a att den ekonomiska utbyggnadspotentialen i det korta tidsperspektivet är begränsad. Detta beror främst på att fjärrvärmesystemens värmeproduktionssystem i betydande utsträckning redan är utbyggda med anläggningar som ger låga rörliga kostnader. I ett längre tidsperspektiv när dessa värmeproduktionsanläggningar (t ex hetvattencentraler för fast bränsle) behöver förnyas förbättras ekonomin för kraftvärmeverk. Vid en snabbb ersättning av kärnkraften måste utbyggnaden av nya kraftverk forceras. Ekonomin för nya kraftvärmeverk försämras i detta fall vilket innebär att kraftvärme i de flesta fall torde bli dyrare än kondenskraft. Vid en senare ersättning av kärnkraften bör det däremot vara möjligt att bygga nya ekonomiskt motiverade kraftvärmeverk. Det bedöms möjligt att till år 2010 öka den totala produktionsförmågan i kraftvärmeverk med ca 6 TWh till totalt ca 10 TWh, varav 1 TWh förutsätts bestå av s k småskaliga anläggningar med en eleffekt mindre än 25 MW.

Industriella mottrycksverk Befintliga industriella mottrycksverk har en produktionsförmåga om ca 5 TWh. Något mer än hälften eldas med annat bränsle än olja och utnyttjas f n. Resterande anläggningar eldas med olja och kan utnyttjas i en situation med större kraftbehov än f n. Ombyggnad av befintliga anläggningar till eldning med fasta bränslen bör på sikt vara möjlig. Omstrukturering av industrin och energibesparing beräknas medföra att någon ny kapacitet sannolikt inte kommer till stånd. Det kan inte uteslutas att befintlig kapacitet kan komma att minska beroende på övergång till processer som kräver mindre ånga. Vindkraft Mindre vindkraftverk i 0,2-0,4 MW-klassen har byggts i ett större antal och uppvisar kostnadsnivåer och driftserfarenheter som är bättre än stora anläggningar om 2-3 MW. Vid en kommersiell utbyggnad av mindre anläggningar blir å andra sidan produktionstillskottet från ett givet geografiskt område avsevärt mindre. Här räknas med en vindkraftutbyggnad om 3 TWh till år 2010. Detta innebär storleksordningen 1200-3000 aggregat om utbyggnaden sker med aggregat i storleksklassen 0,4-1,0 MW. Om utbyggnaden sker under perioden 1990-2010 erfordras 60-150 aggregat/år. Oljekondenskraftverk och gasturbiner Befintliga oljekondenskraftverks uppgift är att utgöra s k toppkraft samt energi- och effektreserv. Detta innebär t ex att de utnyttjas under torrår, under de tider under året när elkonsumtionen når sina högsta värden eller vid haveri på värmekraftverk. Detta kan, vissa enstaka år, innebära en avsevärd drifttid. Den genomsnittliga drifttiden är dock kort. Anläggningarna är utformade för sådan drift. För topp- och reservkraft kan ett relativt dyrt bränsle accepteras. Gasturbiner drivs med ännu dyrare bränsle och har därför ännu kortare genomsnittlig drifttid. I princip förändras inte behovet av topp- och reservkraft av kärnkraftens ersättning. Behovet av sådana produktionstillgångar beroende av produktionssystemets storlek och sammansättning. Om elbehovet i framtiden minskar kan således topp- och reservkraftkapaciteten minskas i motsvarande grad. Det bör emellertid samtidigt konstateras att en betydande del av oljekondenskraftverkens livslängd redan är förbrukad. Utrangering av äldre anläggningar kan förväntas under den långa tidsperiod som här är 10

aktuell. Behov av nya topp-och reservkraftverk kan därför uppstå oberoende av i vilken takt kärnkraften ersätts. Ombyggnad till annat bränsle, t ex kol eller gas, har i olika sammanhang aktualiserats. Med hänsyn till anläggningarnas roll i kraftsystemet har sådan ombyggnad hittills ej visat sig motiverad. Ökande ålder hos oljekondenskraftverken minskar successivt motiven ytterligare för en sådan ombyggnad. Slutsatsen av ovanstående är att oljekondenskraftverken, i varje fall i ett längre tidsperspektiv, inte kan ersätta någon del av kärnkraften samt att oljekondenskraftverken överhuvudtaget har helt marginell inverkan på frågan om kärnkraftens ersättning. Nya kondenskraftverk Med ovan angivna förutsättningar vad gäller elkonsumtionsnivåer och produktionstillskott erfordras utbyggnad av ny kondenskraft för fasta bränslen eller gas för att elefterfrågan skall kunna tillgodoses. Förbränningstekniken kan vara kolpulvereldning i pannor av nyutvecklad typ kombinerad med rening av rökgaserna från stoft, svaveloxider och kväveoxider i den utsträckning som krävs. Annan ny teknik i form av olika svävbäddstekniker eller förgasning kan också bli aktuella för att uppnå goda miljöegenskaper redan vid förbränningen. Naturgas kan komma att utnyttjas i kraftverk för att minska miljöproblemen. Med s k kombinerad cykel med gasturbin och ångturbin kan verkningsgraden ökas. Det bör noteras att viss utbyggnad av kondenskraft kan erfordras redan under första hälften av 1990- talet. Skälet härtill kan i första hand vara att undvika utbyggnad av storkraftnätet och att tillgodose ett kraftbehov inom en viss region. Storkraftnät och distributionsnät Ersättningen av kärnkraften kommer att påverka kraftöverföringssystemen. I vilken omfattning detta sker är främst beroende av var ersättande produktion lokaliseras och den framtida elkonsumtionsnivån. Om erforderliga nya kondenskraftverk kan lokaliseras till och på ett lämpligt sätt fördelas mellan samtliga kärnkraftlägen erfordras mycket måttliga kompletteringar av storkraftnätet för anslutning och överföring av kraften från dessa nya kraftverk. Om något eller några kärnkraftlägen inte kan utnyttjas II

för nya kraftverk kan en obalans uppstå på stamnätet som måste kompenseras genom utbyggnad av överföringsanläggningar i Syd- och mellansverige. Elkonsumtionsnivån påverkar också överföringsnätet. En minskad elkonsumtion medför att vattenkraftöverskottet i Norrland ökar. Om vattenkraften kan byggas ut ökar överskottet ytterligare. En utbyggnad av överföringsnätet från Norrland erfordras om denna situation uppstår. Kraftsystemets marginella kostnader kommer att öka avsevärt i samband med kärnkraftens ersättning. Detta innebär motsvarande ökning av kostnaderna för överföringsförlusterna. Ökade motiv för förstärkningar och reinvesteringar för att minska överföringsförlusterna erhålles. För vissa nätdelar kan kraftöverföringen minska, vilket får motsatt verkan. Den för distributionsnäten väsentliga faktorn, när det gäller kärnkraftens ersättning, är elkonsumtionens utveckling. Ökningen av kostnaderna för överföringsförlusterna kommer att ge motiv för förstärkningar för att minska överföringsförlusterna. Motiven för sådana åtgärder kommer att dämpas om och i takt med att elkonsumtionsnivån minskar. Sammantaget medför således kärnkraftens ersättning motiv för förstärkningar av såväl överföringssom distributionsnäten. Såväl storkraftnätets som distributionsnätens kostnader är huvudsakligen fasta. Vid en minskad elkonsumtionsnivå kommer detta att medföra en viss ökning av elpriserna i öre/kwh utöver den ökning som erhålles genom ökade produktionskostnader. 6. PLANERING FÖR ERSÄTTANDE ELPRODUKTION Den under avsnitt 4 bedömda elkonsumtionsutvecklingen och de under avsnitt 6 bedömda möjligheterna till utbyggnad av produktionsanläggningar har kombinerats. Därvid har två tänkbara tidplaner för kärnkraftens ersättning studerats nämligen: Alt 1: Alt 2: Ersättningen av kärnkraften inleds år 2005 och genomförs i sin helhet under perioden 2005-2010. Första kärnkraftverket tas ur drift strax före år 2000. Därefter tas ett block ur drift ungefär varje år så att ersättningen är genomförd år 2010. 12

I inget av fallen har någon tidplan för när de enskilda blocken skall tas ur drift övervägts. En sådan tidplan bör bestämmas av säkerhetsmässiga bedömningar av de enskilda blocken. Sådana bedömningar kan inte göras redan nu. De under avsnitt 5 redovisade bedömningarna av utbyggnadsmöjligheterna för olika kraftslag exkl ny kondenskraft har lett till följande resultat: Produktionsförmåga 1986/87 2010 Tillskott TWh TWh TWh Vattenkraft 62,5 70 7,5 Kraftvärmeverk 3,6-6,3 10 3,7-6,4 Ind mottryck 5 5 0 Vindkraft 0 3 3 Summa ca 71-74 88 14-17 Kraftförsörjningen för perioden tom 2010 har studerats med utgångspunkt från de räkneexempel som redovisas i avsnitt 4 och ovan angivna produktionstillskott. Behovet av ny kondenskraftproduktion är självfallet beroende av elkonsumtionens utveckling. Den har under avsnitt 4 angetts med nivåerna 105 resp 140 TWh. Behovet av ny kondenskraft kan beräknas till följande värden: Vid 105 TWh Vid 140 TWh ca 2000 MW eller ca 12 TWh ca 8000 MW eller ca 50 TWh. Slutsatsen av ovanstående är att ny kondenskraft erfordras för kärnkraftens ersä'. tning. Storleken på erforderligt tillskott kan dock inte anges. Utöver den angivna osäkerheten tillkommer en osäkerhet beträffande tillskott från vattenkraft, vindkraft och kraftvärmeverk. Ett sammantaget tillskott om 16 TWh har antagits från dessa kraftslag. Ett större tillskott medför att kondenskraftutbyggnaden kan minskas i motsvarande grad och vice verca. Planeringen inför kärnkraftens ersättning bör vara flexibel så att olika situationer kan klaras. Detta innebär att planeringen bör baseras på ett alternativ med högt utbyggnadsbehov, förslagsvis den angivna utbyggnaden av kraftvärmeverk, vattenkraft och vindkraft samt 8000 MW ny kondenskraft. Inom ramen för en sådan planering bör de flesta situationer kunna klaras. En planering bör bestå i 13

att lokaliseringen av kraftverken klarläggs och att erforderliga undersökningar av inverkan av utsläpp till luft och vatten m m genomförs. Vidare bör en projektering genomföras för att klarlägga läge m m för enskilda block och den totala utbyggnadsmöjligheten för olika kraftverkslägen. Tillståndsfrågorna för de första blocken bör snabbt klaras av. Utbyggnaden av vattenkraft, kraftvärme och vindkraft bör starta snarast och pågå undar hela perioden till år 2010 med tanke på den tid som åtgår för utbyggnad av nämnda kraftslag. Påbörjandet av ett utbyggnadsprogram för ny kondenskraft i större omfattning är beroende av främst utvecklingen av elkonsumtionen och kan inte nu anges. Det måste med skärpa understrykas att det inte är möjligt att nu ange i vilken utsträckning en sådan utbyggnadsplan behöver genomföras. Beslut om utbyggnad tas successivt block för block. I varje enskilt fall måste besluten baseras på den utveckling som ägt rum fram till utbyggnadsbeslutet och på bedömningar bl a av elkonsumtionsutvecklingen för de kommande 5-6 åren. Det angivna tidsperspektivet förutsätter att förberedelser och tillståndsfrågor har klarats av i förväg. 7. EKONOMI En omställning av elsystemet leder till avsevärda investeringar och betydande kostnadsökningar för elkonsumenterna. De sammanlagda investeringarna för nya produktionsanläggningar uppgår till ca 75 miljarder kronor i dagens penningvärde. För beräkning av kostnadsutvecklingen för den svenska elförsörjningen utnyttjas en företagsmodell för det svenska kraftsystemet. De alternativ för utvecklingen av det svenska kraftsystemet, som redovisas i denna rapport, studeras år från år fram till år 2010. Bl a studeras alternativen med en elkonsumtion år 2010 om 120 respektive 140 TWh. Fasta och rörliga produktionskostnader för såväl befintliga som nya produktionsanläggningar har beräknats för varje år. Den nominella räntan antages vara 11 % och inflationen 5 %. Avskrivningar räknas mot anläggningarnas ekonomiska livslängd. För varje år upprättas balans- och resultaträkningar samt finansieringsanalys. Avkastningskravet uttryckt i räntabilitet på totalt kapital sättes till 11 %. Resultatet blir ett intäktsbehov för respektive år. Intäktsbehovet omräknas till real eltaxa i öre/kwh, penningvärde 1986. 14

De olika alternativen ger en genomsnittlig ökning av erforderlig intäktsnivå om 70 till 130 % realt år 2010. Därvid har även variationer av bränslepriserna med +50 % beaktats. Den angivna utvecklingen innebär att elpriset behöver höjas till en nivå som ligger nära kostnaden för ny kondenskraft räknad med 6 % realränta. Om elkonsumtionen skall reduceras till nivån 120 TWh tillkommer ytterligare kostnader för konsumenten. Investeringar i huvudsak hos elvärmekunder för energibesparande åtgärder och installation av nytt värmesystem beräknas kosta 40 miljarder kronor. En enskild direktelvärmekund kominer att få en ökad uppvärmningskostnad om 6 000-8 000 kronor per år. Här ingår kapitalkostnader för t ex ett värmepumpsystem med distributionssystem inom huset och ökad elkostnad. Om vi i stället fortsätter med befintligt system och bygger ut produktionssystemet med kondensanläggningar kominer de rörliga totalkostnaderna för direktelvärmekunden att öka med 3 000 a 4 000 kronor per år. Allt räknat realt i 1986 års penningvärde. För industrin är motsvarande kostnader svåra att uppskatta. En del består av omställningskostnader, dvs utrangering av anläggningar inom elintensiva industrier och överföring av resurser till annan verksamhet. Nedläggning av viss elintensiv industri kan bli aktuell. Kostnaden för industrins elförsörjning kommer totalt att öka med ca 8 miljarder kronor per år i 1986 års penningvärde. Detta motsvarar i genomsnitt 8 000 kr/anställd och år. För exempelvis cellulosaindustrin blir ökningen ca 60 000 kr/anställd och år. En överslagskalkyl vad gäller kostnadsskillnaden mellan de två studerade alternativen för kärnkraftens avveckling visar att det snabbaste avvecklingsalternativet är 25-40 miljarder dyrare än det senare. Kostnaderna avser såväl kapital- som driftkostnader och är angivna i 1986 års penningvärde. Diskontering till nuvärde har ej gjorts.

8. MILJÖASPEKTER Intresset för förbränningsteknisk utveckling är f n mycket stort i de stora kolländerna, främst i Tyskland, USA och Japan. Denna utveckling tyder på att vi med ytterligare några års respit kan få tillgång till en mer avancerad teknik som med rimlig kostnad sänker utsläppen under den nivå vi i dag diskuterar. Det gäller främst fluidicerande bäddar och Integrated Gasification Combined Cycle. Inget av dessa system är ännu prövat i fullskaleanlaggningar och en sådan prövning bör rimligen föregå en massiv utbyggnad. Således erbjuder dessa tekniker inget alternativ på kort sikt. Även utveckling av nu tillämpad teknik kan ge avsevärda förbättringar. En snabb ersättning av kärnkraften medför att utbyggnaden av kolkraftverk måste ske med mindre utvecklad teknik. Miljöpåverkan blir då större jämfört med en senare ersättning, varvid bättre tekniska lösningar vad gäller rökgasrening och förbränning bör finnas tillgängliga. Oberoende av eldningsteknik medför eldning med fasta bränslen, t ex kol, betydande askmängder. Rökgasreningsanläggningar ger också stora avfallsmängder. Hanteringen och omhändertagandet av dessa avfall bör beaktas vid miljöjämförelser mellan olika alternativ. Bnergisparande och hushållning har i många sammanhang framhållits som en självklar och oomstridd väg till ett mindre energibehov och därmed mindre miljöpåverkan. Detta resonemang är inte alldeles odiskutabelt. Ett exempel på detta är att tätning av hus har lett till både höjda radonhalter i radonhus och problem med mögel. Detta är i och för sig inget motiv för att avstå från energihushållning utan endast exempel på att ny teknik och nya tillämpningar måste prövas under rimlig tid då annars oönskade effekter för både hälsa och miljö kan bli följden. Slutsatsen måste bli att även när det gäller energisparande måste en kritisk granskning ske och rimlig tid ges för att samla erfarenhet innan tekniken tillämpas i stor skala. Slutligen bör kanske frågan om var gränsen går för rimliga miljökrav för el- och värmeförsörjningen diskuteras och ställas i relation till annan miljöpåverkan. 16

9. DEMONSTRATION OCH UTVECKLING Ersättningen av kärnkraften kommer att medföra betydande förändringar och omställningar av den svenska energiförsörjningen. Mycket stora investeringar kommer att behöva göras för såväl energianvändning som elproduktion. Det är självfallet ytterst angeläget att de nya anläggningar och system, som kommer att uppföras och installeras, uppfyller högt ställda miljökrav. Eftersom omställningen kommer att medföra stora kostnader för elkonsumenterna och för samhället är det också viktigt att begränsa dessa kostnader så mycket som möjligt. Utveckling och demonstration av ny teknik är därför en mycket viktig förberedelse för den omställning av energiförsörjningen som erfordras i samband med kärnkraftens ersättning. Vattenfall har nyligen startat projektet Uppdrag 2000. Målsättningen med projektet är att få fram underlag som möjliggör en optimal avvägning mellan utbyggnad av elproduktionsresurser och åtgärder hos kunderna för att begränsa elanvändningen. Det underlag som skall tas fram inom projektet är: realistiska bedömningar av vilka möjligheter som finns att minska elanvändningen och därmed bättre kunna bedöma det framtida elbehovet. övergripande och entydig kunskap om hur elenergi skall användas så att dess nytta är minst lika stor som dess kostnad. Projektet skall i första hand bedrivas till årsskiftet 1987/88 varvid kostnaderna uppskattas till ca 70 Mkr. Sedan denna etapp är slutförd kan projektet komma att fortsätta i en andra etapp under en 5-årsperiod till år 1993, varvid tekniska lösningar i full skala skall prövas. Samarbete sker med expertis utanför Vattenfall, bl a representanter från Statens Energiverk, BFR, STU, Kommunförbundet och Industriförbundet. Det utvecklingsarbete som bedrivs i Sverige behöver utökas och intensifieras. De svenska elproducenterna har med detta syfte bildat ett speciellt bolag - Kraftföretagens Vindkraft AB -för utvecklingsarbete inom vindkraftområoet. 17

För att ytterligare och avsevärt utöka insatserna avser de svenska kraftproducenterna att samordna sina utvecklingsinsatser. Målsättningen är att klarlägga och demonstrera nya tekniska lösningar och system inom energiområdet vad gäller såväl konsumentsom producentledet, bl a enligt följande. elersättning helt eller delvis med andra energiformer genom användning av gas eller andra bränslen i processer och genom användning av värmepumpar och andra komponenter i uppvärmningssystem. - elsnål teknik för minskad elåtgång i apparater och processer samt system för styrning och reglering. olika behandlings- och reningsåtgärder vid befintliga förbränningsanläggningar för att åstadkomma minskad miljöbelastning. el-, värme- och kombinerade anläggningar baserade på fasta bränslen och gas. Utvecklingsinsatserna skall avse såväl storskalig som småskalig teknik. frågeställningar från miljö- och infrastruktursynpunkt avseeende bränsletillförsel och bränslehantering och vindkraftens och annan elproduktionstekniks tekniska och ekonomiska möjligheter i det svenska kraftsystemet. Utvecklingsarbetet avser tekniska lösningar och system som bedöms vara möjliga att demonstrera i full skala eller möjliga att utnyttja kommersiellt under 1990-talet. Inom programmets ram skall bl a demonstrations-och prototypanläggningar uppföras för att visa tekniska och ekonomiska förutsättningar och verifiera tekniken. Verksamheten beräknas pågå under minst 10 år. Utöver ovan angivna insatser tillkommer det utvecklingsarbete som bedrivs av andra organisationer. Trots det omfattande arbete som bedrivs och beräknas komma att bedrivas inom Sverige kommer utvecklingsarbetet i de stora industriländerna att vara helt dominerande. Insatserna för att följa detta parallellt med arbetet inom Sverie är därför av vital betydelse. Trots den breddning, utökning och samordning av utvecklingsarbetet som beskrivits ovan kommer mera betydande resultat knappast att finnar, förrän ett

antal år in på 1990-talet. För att de tekniska lösningar som förutses skall kunna utnyttjas bör tidplanen för kärnkraftens ersättning anpassas härtill. 10. STRATEGI FÖR ELFÖRSÖRJNINGEN Prissättningen för elenergi har betydelse för hela energimarknaden och också för att elhushållning och substitution från el till andra energiformer skall kunna motiveras. Under avsnitt 7 har redovisats att kraftsystemets kostnader medför att nuvarande högspänningstariffer behöver ungefär fördubblas. Den nya elprisnivån behöver uppnås senast när all kärnkraft är ersatt. De totala överförings- och distributionskostnaderna påverkas inte nämnvärt av att kärnkraften ersätts. Eftersom distributionskostnaderna utgör ca 50 % av lågspänningstarifferna behöver de sistnämnda höjas med ca 50 % om högspänningstarifferna fördubblas. Tidsförloppet för angivna elprishöjningar kan inte nu preciseras. Höjningarna bör genomföras successivt. Utöver ovan skisserade höjning av eltarifferna, som förväntas medföra en dämpning av elkonsumtionen, är det nödvändigt att också vidtaga andra åtgärder, vilket redovisas under avsnitt 5. Vattenfall har redan startat projektet Uppdrag 2000 som avser att skapa kunskap och underlag om elhushållning m m. Det bedöms nödvändigt att utöka dessa insatser. Kraftföretagen överväger f n att utöka och samordna sina insatser inom nämnda område. Det utvecklingsarbete som behöver genomföras redovisas under avsnitt 9. Angivna utvecklingsarbete behöver bedrivas minst under en 10-årsperiod. Konkreta åtgärder bör i viss utsträckning kunna komma igång redan mot slutet av 1980-talet och sedan successivt öka i omfattning. Även om åtgärderna fö" att reducera elkonsumtionen ger önskad eller t o i.i bättre resultat än vad som nu bedömts sannolikt är det nödvändigt att ersätta en del av kärnkraften med nya kraftstationer. Det är ytterst angeläget att dessa produktionsanläggningar kan väljas och utformas på ett miljöanpassat och ekonomiskt riktigt sätt. Även för detta krävs ett omfattande utvecklings- och demonstrationsarbete. Kraftföretagens Vindkraftbolag har redan startat 19

arbete inom sitt område. Avsikten är att kraftföretagen skall samordna sina insatrer för utveckling och demonstration inom elproduktionsområdet. Inriktningen av utvecklingsarbetet redovisas närmare under avsnitt 10. En utbyggnad av kol- och gaseldade kraftverk bör påbörjas mot slutet av 1990-talet så att erforderligt antal anläggningar hinner tas i drift till år 2010 när kärnkraften skall vara ersatt. Ovan angivna utvecklings- och demonstrationsarbete bör då vara avslutat. 20

Kraftsam är en samarbetsorganisation för Vattenfall och Svenska Kraftverksföreningen, vilka tillsammans representerar Draktiskt tåset all elproduktion i Sverige.