Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2008 Sida Page Jordbruk, skogsbruk och fiske Agriculture, forestry and fishery Jordbruk Agriculture 132 109 Jordbruk Agriculture 134 110 Användning av växtskyddsmedel i jordbruket Use of pesticides in agriculture 136 111 Skogsbruk Forestry 137 112 Saltsjöfisket Salt water fishing 138 113 Totalskörd av spannmål (vatteninnehåll 14 procent) 1900 2006 Total grain yields (water content 14 percent) 139 114 Kor, svin och får i juni 1960 2006 Cows, pigs and sheep in June 140 115 Fällda älgar 1925 2006 Annual number of moose killed 140 116 Saltsjöfisket, fångst, landad vikt 1925 2006 Yield from salt water fishing, landed weight 140 117 Saltsjöfisket, yrkesfiskare 1925 2006 Salt water fishing, number of professional fishermen, thousands 141 118 Utfört transportarbete vid rundvirkestransporter med lastbil, järnväg, älvflottning och havsflottning, miljoner tonkm 1965 2005 Transport of round wood by lorry, railway, river and sea barges, million tonne-kms 141 119 Transporterad godsmängd av skogs- och skogsindustriprodukter med lastbil respektive på järnväg, 1 000 ton 1985 2005 Amount of forest industry materials and products transported by lorry and rail respectively, 1 000 tonnes 142 120 Per capitakonsumtion av papper och papp i Sverige, för 2006 fördelning efter produkttyp Per capita consumption of paper and paperboard in Sweden, by product type 142 121 Returpapper, förbrukning, insamling och utrikeshandel 1975 2006 Waste paper, consumption, recovery and foreign trade 143 122 Jordbruksföretag efter företagens storlek Holdings, by size 144 123 Jordbruksföretag efter företagens storlek 2005 Holdings by size 145 124 Jordbruksföretag efter driftsinriktning i jordbruket Holdings by type of farming 146 125 Jordbruksföretag och åkerareal efter brukningsform Holdings and area of arable land by type of holding 146 126 Jordbruksföretag med nötkreatur, svin, får och höns Holdings with cattle, pigs, sheep and fowl 147 127 Åkerareal efter jordbruksföretagens storlek Area of arable land by size of holdings 148 128 Areal av olika ägoslag vid jordbruksföretag med mer än 2 hektar åker Area of different categories of land on agricultural holdings of more than 2 hectares 149 129 Åkermarkens användning, hektar Use of arable land, in hectares 150 130 Totalskörd i ton Yield in metric tonnes 150 131 Ekologisk odling, totalskörd i ton Organic farming, total production in metric tonnes 151 132 Hektarskörd av spannmål och potatis, kg per hektar Yield of cereals and potatoes, kg per hectare 130 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2008 Sida Page 151 133 Ekologisk odling, hektarskörd av spannmål, potatis och ärter, kg per hektar Organic farming, yield of cereals, potatoes and peas, kg per hectare 152 134 Husdjur Livestock 152 135 Renar vid samebyar Reindeer in Sami grazing communities 153 136 Animal produktion, 1 000 ton Dairy and meat production, 1 000 tonnes 153 137 Antal hästar, hästar per 1 000 invånare och antal hästhållare, oktober 2004 Number of horses, density of horses and number of horsekeepers, October 2004 154 138 Odling av trädgårdsväxter Horticulture 154 139 Frilandsareal i hektar för olika trädgårdsväxter Cultivation on open ground of various horticultural plants, in hectares 155 140 Antal djur som använts i försök enligt Europarådskonventionen (ETS 123) och EG:s direktiv (86/609/EEG) i Sverige Number of animals used in Sweden in experiments and other procedures that come under the European Convention (ETS 123) and the EC Directive (86/609/EEC) 155 141 Antal djur som använts i beteendestudier, som avlivats utan föregående ingrepp samt i övriga försök i Sverige under år 2005 Number of animals used in behavioural studies, destroyed without previous intervention and used in other studies in Sweden 156 142 Under tillåten jakttid fällda älgar, länsvis Annual harvest of moose during open hunting season Jordbruk, skogsbruk och fiske 156 143 Veterinärväsendet den 31 december Veterinary activity Skogsbruk Forestry 157 144 Skogsmarksareal efter län, landsdelar och ägare 2001 2005, 1 000 hektar Forest area by county and ownership 158 145 Virkesförråd på skogsmark Growing stock in forest land 159 146 Årlig avsatt tillväxt (inkl. tillväxt för avverkade träd) i virkesförrådet i genomsnitt Mean annual increment of standing volume (incl. growth of felled trees) 159 147 Beräknad bruttoavverkning Calculated gross fellings by assortments 160 148 Genomsnittspriser på leveransvirke för barrsågtimmer och massaved Average delivery prices of softwood saw logs and pulp wood 161 149 Investeringar och underhållskostnader inom skogsbruket Investments and maintenance costs in Swedish forestry Fiske Fishery 162 150 Saltsjöfisket, avkastning, landad vikt Salt water fishing yields, landed weight 162 151 Vattenbruk, produktion av matfisk, musslor och kräftor, hel färskvikt, ton Aquaculture production of food fish, mussels and crayfish, whole fresh weight, tonnes 163 152 Saltsjöfisket, ilandförd fisk på kuststräckor 2006, landad vikt Salt water fishing yields by coastal districts, landed weight 164 153 Saltsjöfisket, fiskare och båtar Salt water fishing, fishermen and fishing craft Statistiska centralbyrån 131
Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2008 109 Jordbruk Agriculture Åkerareal, svin och mjölkkor minskar kraftigt; däremot har kor för köttproduktion och fårstammen ökat. Fler stora jordbruksföretag och färre små Det totala antalet företag med mer än 2,0 hektar åker år 2005 var 75 000. Sedan 1990 har antalet företag minskat med 22 000. Sedan 1990 har i stort sett antalet företag varje år minskat i de storleksgrupper där åkerarealen är mindre än 100 hektar åkermark och ökat i storleksgruppen över 100 hektar. Andelen företag med högst 10 hektar åkermark är störst i Västernorrlands och Jämtlands län där mer än hälften av företagen fanns i detta storleksintervall år 2005. Den största andelen företag med mer än 100 hektar åkermark fanns i Götalands södra slättbygder. Åkerarealen mätt i fotbollsplaner Den totala åkerarealen var 2,66 miljoner hektar år 2006. Sexton år tidigare (1990) uppgick arealen till 2,84 miljoner hektar. Alltså har åkerarealen minskat med 184 200 hektar på femton år. För att få en mer klargörande bild av minskningen kan vi använda fotbollsplaner. En normal fotbollsplan är 0,7 hektar. På sexton år har alltså en åkerareal motsvarande 263 000 fotbollsplaner försvunnit, och det blir i genomsnitt drygt 16 000 fotbollsplaner per år. Åkerarealens användning år 2006 Gröda Hektar Andel (%) Spannmål 400 000 36,8 Baljväxter 35 800 1,3 Potatis 28 000 1,1 Sockerbetor 44 200 1,7 Vall och grönfoder 1 112 700 41,8 Oljeväxter 99 000 3,7 Energiskog 13 700 0,5 Träda 306 900 11,5 Övrigt 41 700 1,6 Summa 2 660 400 100,0 Mjölkkorna minskar och biffkorna ökar Antalet nötkreatur har sedan 1980 minskat med drygt 345 000 djur. Minskningen skedde främst under 1980-talet. Under första hälften av 1990-talet var antalet djur tämligen stabilt men började därefter återigen att minska och uppgår nu till 1,6 miljoner djur. Antalet företag med nötkreatur har minskat fortlöpande sedan 1980. Antalet mjölkkor har sedan 1980 minskat med över 270 000 djur och uppgår nu (2006) till 388 000 djur. Nedgången var kraftigast under andra hälften av 1980-talet och början av 1990-talet och kan ses mot bakgrund av det tvåprissystem för mjölk som infördes 1986. Antalet kor för köttproduktion är nu (2006) två och en halv gånger större än 1980. Då fanns 71 000 djur och nu 178 000. Framförallt skedde ökningen under första hälften av 1990-talet och torde ha hängt samman med den då pågående omställningen inom jordbruket. Antalet företag med kor för köttproduktion hade en topp under mitten av 1990-talet men minskar nu för varje år och börjar närma sig det antal som fanns i början av 1980-talet. Antalet svin, som år 2006 uppgick till 1,7 miljoner djur, har minskat med 38 procent sedan 1980. Minskningen var kraftigast under 1980-talet. Antalet företag med svin har sedan 1980 minskat från 26 100 till 2 400, dvs. med över 90 procent. Antalet höns ökade under den första hälften av 1980-talet men har därefter minskat. Mellan åren 2005 och 2006 minskade antalet höns med drygt 10 procent och kom att uppgå till 4,5 miljoner. 132 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2008 Får fanns år 2006 vid 9 200 företag. Sedan 1980 har antalet företag med får minskat med 10 procent. År 2006 fanns totalt 244 000 tackor och baggar samt 262 000 lamm. Totalt sedan 1980 har fårstammen ökat med 114 000 djur, dvs. med närmare 30 procent. KRAV-kontrollerad åkerareal lika stor som Vätterns yta Den totala KRAV-kontrollerade åkerarealen var 180 000 hektar år 2006, vilket är något mer jämfört med året innan. De högsta andelarna redovisas för Västmanlands och Uppsala län där över 10 procent av åkerarealen är ekologiskt odlad. Den minsta andelen har Västerbottens och Norrbottens län där endast 2,1 resp. 2,2 procent av åkerarealen är ekologiskt odlad. Genomsnittet för landet är 6,8 procent. Andelen KRAVkontrollerad areal har stagnerat strax under 7 procent de senaste åren. Jordbruk, skogsbruk och fiske Varierad jordbruksstruktur inom EU Totalt fanns det 9,5 miljoner jordbruksföretag i EU-länderna 2005. Av dessa hade 61 procent mindre än 5 hektar utnyttjad jordbruksareal. Dessa företag svarade totalt för 6 procent av den utnyttjade jordbruksarealen. Omvänt var 3 procent företag om minst 100 hektar och dessa företag svarade för 45 procent av arealen. Företagsstrukturen visar mycket stora skillnader mellan olika länder. Malta har störst andel små företag (98 procent) och de svarar för 80 procent av landets utnyttjade jordbruksareal. I Danmark däremot är bara 2 procent av företagen små och svarar för 0,1 procent av jordbruksarealen. I Polen som är det EU-land som har flest jordbruksföretag 2,5 miljoner utgjorde de små företagen 71 procent och svarade för 18 procent av jordbruksarealen. Frankrike, Spanien och Storbritannien hade flest antal stora företag ( 86 900, 49 500 resp. 38 800). Storbritannien är vidare det land med störst andel stora företag (16 procent). Och dessa företag svarade för 69 procent av jordbruksarealen. I Slovakien var andelen stora företag 3 procent, men de svarade för hela 92 procent av jordbruksarealen. Andel små jordbruksföretag ( 4,9 hektar) av samtliga företag samt andel av den totala jordbruksarealen som de svarar för 2005 Land Andel små företag av samtliga Malta 98,2 80,0 Slovakien 89,6 2,3 Ungern 88,9 8,4 Cypern 87,1 30,9 Grekland 76,2 26,4 Portugal 74,7 11,3 Italien 73,5 16,2 Polen 70,6 17,6 EU-25 61,0 6,1 Slovenien 59,4 23,5 Spanien 52,7 4,7 Tjeckien 51,7 0,9 Litauen 51,4 13,1 Lettland 47,1 7,7 Estland 45,1 3,7 Österrike 31,9 4,3 Storbritannien 27,6 0,9 Nederländerna 27,5 2,6 Frankrike 25,3 1,1 Belgien 25,3 1,9 Tyskland 22,3 1,3 Luxemburg 20,8 0,8 Sverige 14,0 1,1 Finland 8,8 0,8 Irland 6,9 0,7 Danmark 2,3 0,1 Andel av jordbruksarealen Källa: Jordbruksverket (www.sjv.se) och SCB. Statistiska centralbyrån 133
Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2008 110 Användning av växtskyddsmedel i jordbruket Use of pesticides in agriculture Den sammanlagda användningen av växtskyddsmedel till 2006 års grödor uppgick till 835 ton aktiv substans. Det var 20 procent lägre än 1998 då den senaste användarundersökningen gjordes. Under samma period har åkerarealen minskat med 8 procent men liksom 1998 behandlas fortfarande halva den svenska åkerarealen med växtskyddsmedel. Förbrukningen av växtskyddsmedel, exklusive totalbekämpningsmedel (glyfosatpreparat) sjönk under hela 1990-talet enligt SCB:s tidigare användarundersökningar. Enligt resultaten för 2006 fortsätter trenden och den totala användningen av växtskyddsmedel minskade med nästan 20 procent mellan 1998 och 2006 från 1 036 till 835 ton aktiv substans. En förklaring till minskningen är att den totala grödarealen minskat med 8 procent sedan 1998, vilket minskat behovet av växtskyddsmedel. Användningen av växtskyddsmedel varierar betydligt mellan olika områden beroende bland annat på jordbrukets omfattning och intensitet. I Skåne, där många bekämpningskrävande grödor odlas, förbrukas 50 procent av växtskyddsmedlen. Samtidigt var länets andel av landets åkerareal 20 procent. Ogräsmedel Förbrukningen av ogräsmedel sjönk från knappt 800 ton till 644 ton (20 procent) från 1998 till 2006. Användningen minskade från 0,67 till 0,60 kg per hektar (10 procent). Nästan 60 procent av ogräsmedlen används till spannmål, främst till höstvete och vårkorn som är de arealmässigt största spannmålsgrödorna. Spannmålsodlingen utgör drygt 40 procent av den totala åkerarealen. Användningen i spannmålsodling per hektar har generellt minskat med 10 procent. Minskningen gäller för flertalet län, men i Skåne som står för 50 procent av förbrukningen av ogräsmedel i spannmålsodling, har användningen per hektar ökat med knappt 10 procent. Även till sockerbetsodlingen används mycket ogräsmedel. Det beror på att sockerbetor har en svag uppkomst och har svårt att konkurrera med ogräset i början av växtperioden. Den totala förbrukningen var 110 ton år 2006. Till sockerbetor är användningen högst per hektar i genomsnitt 2,6 kg/ha. Det är dock en minskning med 15 procent jämfört med 1998. Svampmedel Bekämpningen av och förebyggande behandling mot svampangrepp med hjälp av svampmedel sker framför allt på potatis och är starkt kopplad till vissa län. Den totala användningen i potatisodling (både mat- och stärkelsepotatis) låg 2006 på cirka 70 ton, motsvarande 40 procent av total användning. Omkring 90 procent av potatisarealen behandlades. Den totala användningen av svampmedel var 170 ton 2006, jämfört med 225 ton 1998. Användningen av svampmedel minskade från 0,62 till 0,46 kg per hektar mellan 1998 och 2006. Omfattande bladmögelbekämpning i potatisodlingar, för att förhindra angrepp av brunröta, gör att potatis tillförs de största mängderna, cirka 2,7 kg per hektar. År 1998 var användningen till matpotatis högre 3,83 kg per hektar. 1998 var ett mycket nederbördsrikt år och dessutom varmare än normalt, vilket ökade behovet av svampbekämpning. Sommaren 2006 var däremot mycket torr och gynnade inte förekomsten av svampsjukdomar. När man jämför den totala användningen av svampbekämpningsmedel för två så speciella år bör man ha detta i åtanke. Insektsmedel Användningen av insektsmedel har i genomsnitt nästan fördubblats från 0,04 till 0,07 kg per hektar mellan 1998 och 2006. Under 2006 förbrukades totalt drygt 20 ton. Användningen per hektar är störst i Värm- 134 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2008 Jordbruk, skogsbruk och fiske land med 0,19 kg per hektar. Användningen är dock fortfarande låg och insektsmedel står endast för 3 procent av den totala växtskyddsanvändningen. Vanligast är användningen till ärtor och oljeväxter. Omkring 75 procent av vårraps- respektive konservärtarealen behandlades med insektsmedel 2006. Totalt användes till vårraps och konservärtor i genomsnitt 0,12 kg per hektar 2006. Det är en betydande ökning jämfört med 1998 då användningen var 0,01 kg respektive 0,07 kg per hektar. År 2006 var ett rekordvarmt år och början av sommaren var dessutom torr i stora delar av landet, vilket gynnade insekterna och därmed ökade behovet av besprutning. Användning av ogräs-, svamp- och insektsmedel i jordbruket 2005/06. Behandlad grödareal, procent, samt förbrukad mängd aktiv substans, kg/ha och ton Bekämpningsmedel Behandlad areal (%) 1 Aktiv substans År Kg/Ha Ton Ogräsmedel 2006 46 0,60 644 1998 47 0,67 798 1990 48 1,10 1 309 Svampmedel 2006 16 0,46 169 1998 14 0,62 226 1990 8 2,00 430 Insektsmedel 2006 13 0,07 22 1998 11 0,04 12 1990 11 0,09 25 Totalt 2006 48 0,75 835 1998 48 0,85 1 036 1990 51 1,40 1 764 1) Dvs. andel av den totala åkerarealen respektive år. Den uppgick till 2 330 100 år 2006, 2 528 500 år 1998 och 2 572 800 ha år 1990. Mer om hur den totala åkerarealen har definierats i dessa undersökningar finns i rutan till vänster. Källa: Jordbruksverket och SCB Statistiska meddelanden serie MI 31. Statistiska centralbyrån 135
Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2008 111 Skogsbruk Forestry Sveriges skogsareal är 23 miljoner hektar. Det totala virkesförrådet är omkring 3,2 miljarder skogskubikmeter (m 3 sk) varav 39 procent är tall, 41 procent gran, 12 procent björk och 5 procent är övriga lövträd och 3 procent torra träd. Sedan 1920 har virkesförrådet i Sveriges skogar ökat med mer än 60 procent. I Götaland har virkesförrådet mer än fördubblats sedan början av 1900-talet. Tillväxten är ca 114 miljoner skogskubikmeter per år. På 1920-talet var tillväxten 60 miljoner skogskubikmeter. Det totala vägnätet i Sverige är cirka 419 000 km varav ca hälften utgörs av skogsbilvägar. Järnvägsnätet uppgår till cirka 11 700 km. Skogs- och skogsindustriprodukter utgör drygt en fjärdedel av alla landtransporter. Under 2005 transporterades 55 miljoner ton rundvirke med lastbil och 8 miljoner ton på järnväg. Medeltransportlängden med lastbil var 94 km och på järnväg 292 km. Transportarbetet vid transport av rundvirke var 4 700 miljoner tonkm med lastbil och 2 290 miljoner tonkm på järnväg. Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 2007 (www.skogsstyrelsen.se/statistik eller www.scb.se/jo0308). 136 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2008 Jordbruk, skogsbruk och fiske 112 Saltsjöfisket Salt water fishing Den totala fångstmängden i landad vikt uppgick år 2006 till 262 000 ton, vilket var en ökning med 5 procent jämfört med året innan. Fångstvärdet i första handelsledet uppgick till 1 000 miljoner kr vilket innebar en ökning med 14 procent jämfört med år 2005. Fisk som ilandförts i syfte att användas till annat än människoföda redovisas som foderfisk. Under 2006 fångades 148 000 ton foderfisk jämfört med 131 000 ton året innan. Fångsten av foderfisk utgjorde 56 procent av den totala fångsten år 2006. Motsvarande andel året innan var 53 procent. Värdet av foderfisken uppgick år 2006 till 199 miljoner kronor, vilket motsvarar 20 procent av det totala fångstvärdet. De i utlandet (företrädesvis Danmark) direktlandade fångsterna under 2006 utgjorde 58 procent av den totala svenska ilandförda fångsten. Värdet av utlandslandningarna var 33 procent av det totala fångstvärdet. Vidare kan nämnas att denna utrikes landade fångst till 81 procent bestod av foderfisk. Vi avslutar dessa inledande ord med ett diagram som belyser det omdebatterade torskfisket. Källa: Fiskeriverket Saltsjöfiskets fångster under 2006, JO 55 SM 0701 (www.fiskeriverket.se eller www.scb.se/jo1101). Statistiska centralbyrån 137
Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2008 113 Totalskörd av spannmål (vatteninnehåll 14 procent) 1900 2006 Total grain yields (water content 14 percent) Den största sammanlagda totalskörden av vete, råg, korn och havre fick vi år 1984 med 6,6 miljoner ton. Det var en skörd som var 5 gånger större än 1947 års spannmålsskörd, som var den minsta under perioden 1900 2006 och som uppgick till 1,4 miljoner ton. Efter att ha studerat totalskörden kan vi sammanställa en tablå över bästa och sämsta skördeår för respektive sädesslag. Sädesslag Störst totalskörd År Tusen ton Vete 2004 2 412 Råg 1906 678 Korn 1984 2 701 Havre 1984 1 882 Alla sädesslag 1984 6 582 Minst totalskörd År Tusen ton Vete 1901 121 Råg 1963 74 Korn 1941 156 Havre 1955 590 Alla sädesslag 1947 1 379 Under de senaste drygt 100 åren gav alltså 1984 den största totalskörden. Men hur har de senaste årens skördar hävdat sig? Jo, av skördarna efter millenniumskiftet har 2000 års skörd hävdat sig bäst och intar en 12:e plats på den totala rankinglistan (som omfattar 107 år). Placering År Miljoner ton 12 2000 5,31 17 2004 5,16 18 2002 5,14 20 2001 5,07 23 2003 4,99 29 2005 4,70 40 2006 3,82 Räknar man lite kan man konstatera att 2000 års skörd var 13 procent större än 2005 års. Under perioden 1981 1994 saknas uppgifter för blandsäd. Rågvete tillkom år 1994. Källa: SCB Historisk statistik för Sverige del 2; Jordbruksverket (www.sjv.se) och SCB (www.scb.se/jo1901): Jordbruksstatistisk årsbok 2007. 138 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2008 114 Kor, svin och får i juni 1960 2006 Cows, pigs and sheep in June Jordbruk, skogsbruk och fiske Antalet nötkreatur har sedan 1960 minskat med 647 000 djur. Det innebär att stammen på den tiden halverats från 1,2 miljoner till 0,6 miljoner djur. Minskningen skedde främst under 1960-talet. Från och med 1973 kan vi se hur antalet mjölkkor och antalet kor för köttproduktion har förändrats. Antalet mjölkkor har sedan 1973 fram till 2006 minskat med över 300 000 djur från 697 000 till 388 000 djur. Antalet kor för köttproduktion har under motsvarande period blivit 3 gånger fler efter en ökning från 59 000 till 178 000 djur. Antalet svin är nu (år 2006) det lägsta under tiden från 1960 och framåt. Men under åren har stora variationer kunnat iakttas. Sålunda ökade svinstammen varje år från 1963 till 1981. Under perioden 1977 1985 var svinstammen på en jämn nivå och alltid över 2,5 miljoner djur. Efter två års minskning av svinstammen (1986 och 1987) kom stammen återigen att ligga på en jämn nivå på 2,2 miljoner djur ända fram till nästa nedgångsperiod som började 1998 och som fortsatt fram till och med 2006. Det finns nu (år 2006) 3,6 gånger fler får än vad som fanns år 1960 505 000 får nu och 140 000 då. Antalet får ökade årligen fram till mitten av 1980- talet, varefter stammen minskade under resten av 1980-talet. Början av 1990- talet innebar en snabb återhämtning. Antalet får har aldrig varit större än nu under tiden från 1960 och framåt. Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); Jordbruksverket (www.sjv.se) och SCB (www.scb.se/jo1901): Jordbruksstatistisk årsbok 2007. Statistiska centralbyrån 139
Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2008 115 Fällda älgar 1925 2006 Annual number of moose killed Under 1980-talet fälldes totalt 1,4 miljoner älgar. Flest fällda under ett år: 175 000 djur år 1982. Källa: SCB Miljöstatistik, Rapport nr 4, 1984, Jaktstatistik m.m. åren 1827 1973; Skogsstyrelsen, statistik hämtad från; Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se); Svenska Jägareförbundet (www.jagareforbundet.se). 116 Saltsjöfisket, fångst, landad vikt 1925 2006 Yield of salt water fishing, landed weight År 1925 uppgick saltsjöfiskets fångst till 72 000 ton hel färskvikt. Med få undantag ökade fångsten år från år och kom vid mitten av 1960-talet att uppgå till 375 000 ton, dvs. 5 gånger större än 1925 års fångst. Andra halvan av 1960- talet och en stor del av 1970-talet präglas av minskande fångster. Sålunda var 1977 års fångst bara hälften så stor som fångsterna vid mitten av 1960- talet. Den allra största fångsten landades år 1998 över 400 000 ton. Källa: SCB Fiske 1914 1969; Fiskestatistisk årsbok 1971 1982; Statistiska meddelanden serie J 55, JO 55 och JO 50 (www.scb.se/jo1101) eller (www.fiskeriverket.se). 117 Saltsjöfisket, yrkesfiskare 1925 2005 Salt water fishing, number of professional fishermen, thousands Det fanns nästan 10 gånger så många yrkesfiskare 1945 som det finns nu (2005). Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); Fiskeriverket (www.fiskeriverket.se). 140 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2008 118 Jordbruk, skogsbruk och fiske Utfört transportarbete vid rundvirkestransporter med lastbil, järnväg, älvflottning och havsflottning, miljoner tonkm 1965 2005 Transport of round wood by lorry, railway, river and sea barges, performed million tonne-kms Skogs- och skogsindustriprodukter utgör drygt 25 procent av alla landtransporter. Under 2005 transporterades 55 miljoner ton rundvirke med lastbil och 7,9 miljoner ton på järnväg. Medeltransportlängden för rundvirke med lastbil var 86 km. Transportarbetet vid transport av rundvirke var 4 700 miljoner tonkm med lastbil och 2 290 miljoner tonkm på järnväg. Flottning av virke bedrevs till och med 1991 i våra älvar och var tidvis ett mycket betydelsefullt transportmedel för virke. Källa: Se nedan. 119 Transporterad godsmängd av skogs- och skogsindustriprodukter med lastbil respektive på järnväg, 1 000 ton 1985 2005 Amount of forest industry materials and products transported by lorry and rail respectively, 1 000 tonnes År 1985 gick 16 procent av den transporterade godsmängden trävaror på järnväg. Under perioden fram till 2005 nästan halverades denna andel, och kom således då att uppgå till 9,5 procent. Vad gäller pappersmassa och returpapper så gick nästan hälften (47 procent) av dess godsmängd på järnväg i mitten av 1980-talet. Men precis som utvecklingen varit för rundvirket har vägarna tagit över allt mer av transporten. År 2005 hade sålunda andelen av pappersmassa och returpapper som transporterades på järnväg sjunkit till 30 procent. Däremot har järnvägen ökat sin andel när det gäller transport av papper och papp från 35 procent 1985 till 43 procent 2005. Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 2007 (www.skogsstyrelsen.se/statistik) eller (www.scb.se/jo0308). Statistiska centralbyrån 141
Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2008 120 Per capitakonsumtion av papper och papp i Sverige, för 2006 fördelning efter produkttyp Per capita consumption of paper and paperboard in Sweden, by product type Under hela perioden 1985 2006 har den årliga konsumtionen av papper och papp legat på en nivå mellan 200 och 250 kg per person. År 2006 konsumerades 250 kg papper och papp per capita. I cirkeldiagrammet kan man bland annat se att varje person konsumerade 59 kg skriv- och tryckpapper och 56 kg tidningspapper. Tillsammans svarar dessa två grupper för hälften av den totala pappers- och pappkonsumtionen. Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 2007 (www.skogsstyrelsen.se/statistik) eller (www.scb.se/jo0308). 121 Returpapper, förbrukning, insamling och utrikeshandel 1975 2006 Waste paper, consumption, recovery and foreign trade Statistiken över förbrukning av returpapper är inhämtad av Skogsstyrelsen från Skogsindustrierna. Den avser förbrukning av returpapper för pappersproduktion hos samtliga större pappersproducenter. Uppgifterna om insamling av returpapper är framräknade enligt formeln: Förbrukning + Export Import. Import- och exportstatistiken kommer från SCB:s Utrikeshandel. Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 2007 (www.skogsstyrelsen.se/statistik) eller (www.scb.se/jo0308). 142 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2008 122 Län County Jordbruksföretag efter företagens storlek Holdings, by size Storleksgrupp, hektar åker Size of holdings, hectares of arable land Jordbruk, skogsbruk och fiske 2,1 5,0 5,1 10,0 10,1 20,0 20,1 30,0 30,1 50,0 50,1 100,0 100,1 Summa företag All holdings Stockholms 253 341 423 226 212 255 232 1 942 Uppsala 270 281 433 301 399 552 423 2 659 Södermanlands 235 288 405 200 271 354 396 2 149 Östergötlands 435 408 505 315 533 734 609 3 539 Jönköpings 794 915 773 398 469 389 106 3 844 Kronobergs 722 628 485 250 258 194 56 2 593 Kalmar 520 569 636 344 487 533 270 3 359 Gotlands 179 172 211 173 289 413 230 1 667 Blekinge 314 314 271 148 168 123 43 1 381 Skåne 1 604 1 501 1 720 1 018 1 200 1 350 1 120 9 513 Hallands 642 660 817 469 421 425 212 3 646 Västra Götalands 2 781 3 030 3 220 1 578 1 752 1 681 971 15 013 Värmlands 1 092 1 024 760 329 367 342 246 4 160 Örebro 471 444 442 280 306 389 266 2 598 Västmanlands 202 245 359 288 396 438 334 2 262 Dalarnas 577 483 455 256 276 237 112 2 396 Gävleborgs 612 598 628 288 327 297 95 2 845 Västernorrlands 806 661 474 191 188 218 81 2 619 Jämtlands 693 471 342 157 167 174 78 2 082 Västerbottens 807 705 525 234 238 318 147 2 974 Norrbottens 477 379 263 140 138 153 72 1 622 Hela riket Sweden 2005 14 486 14 117 14 147 7 583 8 862 9 569 6 099 74 863 2004.............. 65 801 2003 9 293 11 315 13 159 7 603 9 259 10 112 6 039 66 780 2002 11 263 12 312 13 837 7 849 9 612 10 237 5 840 70 950 2001 11 522 13 657 14 732 8 199 10 052 10 498 5 631 74 291 2000 11 784 14 110 15 453 8 717 10 624 10 652 5 458 76 798 1999 11 344 15 229 16 656 9 295 11 445 10 969 5 181 80 119 1998 13 563 16 442 17 451 9 827 11 845 11 188 4 991 85 307 1997 14 273 17 179 18 066 10 127 12 249 11 268 4 864 88 026 1996 14 730 17 816 18 701 10 607 12 587 11 350 4 697 90 488 1995 12 828 16 710 18 458 10 633 12 834 11 339 4 503 87 305 1994 13 670 17 802 19 128 10 803 13 128 11 230 4 341 90 102 1993 13 909 18 196 19 487 11 139 13 329 11 190 4 235 91 485 1992 13 980 18 135 19 632 11 372 13 543 11 074 4 114 91 850 1991 14 280 18 536 20 074 11 712 13 789 11 116 4 047 93 554 1990 14 957 19 020 20 832 12 177 14 223 11 348 4 003 96 560 Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (1994 1997); Statens jordbruksverk (1998 2005) och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok (www.sjv.se eller www.scb.se/jo1901); Statistiska meddelanden serie J 30 (1990 1997), J 34 (1998) och JO 34 (www.sjv.se eller www.scb.se/jo1901, 1999 2000); Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske (1990 2005). Statistiska centralbyrån 143
Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2008 123 Län County Jordbruksföretag efter företagens storlek 2005 Holdings, by size Storleksgrupp, hektar åker Size of holdings, hectares of arable land 2,0 2,1 5,0 5,1 10,0 10,1 20,0 20,1 30,0 30,1 50,0 50,1 100,0 Stockholms 63 253 341 423 226 212 255 Uppsala 20 270 281 433 301 399 552 Södermanlands 23 235 288 405 200 271 354 Östergötlands 61 435 408 505 315 533 734 Jönköpings 21 794 915 773 398 469 389 Kronobergs 24 722 628 485 250 258 194 Kalmar 41 520 569 636 344 487 533 Gotlands 13 179 172 211 173 289 413 Blekinge 28 314 314 271 148 168 123 Skåne 270 1 604 1 501 1 720 1 018 1 200 1 350 Hallands 61 642 660 817 469 421 425 Västra Götalands 131 2 781 3 030 3 220 1 578 1 752 1 681 Värmlands 16 1 092 1 024 760 329 367 342 Örebro 29 471 444 442 280 306 389 Västmanlands 17 202 245 359 288 396 438 Dalarnas 26 577 483 455 256 276 237 Gävleborgs 25 612 598 628 288 327 297 Västernorrlands 25 806 661 474 191 188 218 Jämtlands 12 693 471 342 157 167 174 Västerbottens 19 807 705 525 234 238 318 Norrbottens 20 477 379 263 140 138 153 Hela riket Sweden 945 14 486 14 117 14 147 7 583 8 862 9 569 Län County Storleksgrupp, hektar åker Size of holdings, hectares of arable land 100,1 200,0 200,1 300,0 300,1 400,0 400,1 500,0 500,1 Summa företag All holdings Åker per företag, hektar Arable land per holding, hectares Stockholms 154 48 16 6 8 2 005 43,3 Uppsala 318 66 18 6 15 2 679 57,5 Södermanlands 279 68 24 13 12 2 172 59,0 Östergötlands 435 114 34 15 11 3 600 57,7 Jönköpings 92 8 2 3 1 3 865 23,8 Kronobergs 50 5 1 2 617 19,6 Kalmar 214 38 11 4 3 3 400 37,1 Gotlands 191 29 4 3 3 1 680 51,7 Blekinge 37 4 1 1 1 409 22,9 Skåne 729 215 68 41 67 9 783 46,7 Hallands 157 31 15 6 3 3 707 31,0 Västra Götalands 735 142 53 19 22 15 144 31,6 Värmlands 182 44 10 8 2 4 176 26,8 Örebro 193 46 15 2 10 2 627 41,2 Västmanlands 236 58 22 8 10 2 279 55,0 Dalarnas 96 11 4 1 2 422 26,2 Gävleborgs 82 11 2 2 870 24,5 Västernorrlands 73 6 2 2 644 20,0 Jämtlands 67 9 2 2 094 21,0 Västerbottens 135 10 2 2 993 24,6 Norrbottens 63 6 1 2 1 642 23,4 Hela riket Sweden 4 518 969 304 140 168 75 808 35,7 Källa: Källa: Statens jordbruksverk och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok (www.sjv.se eller www.scb.se/jo1901); Statistiska meddelanden JO 34 (www.sjv.se eller www.scb.se/jo1901); Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. 144 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2008 124 Län County Jordbruksföretag efter driftsinriktning i jordbruket Holdings by type of farming Driftsinriktning Type of farming Växtodling Crop husbandry Husdjursskötsel Animal husbandry Blandat jordbruk Mixed holdings Jordbruk, skogsbruk och fiske Småbruk Smallsized holdings Summa företag All holdings Stockholms 844 359 212 590 2 005 Uppsala 1 233 565 321 560 2 679 Södermanlands 838 553 252 529 2 172 Östergötlands 1 239 1 272 375 714 3 600 Jönköpings 326 2 329 116 1 094 3 865 Kronobergs 188 1 433 86 910 2 617 Kalmar 614 1 758 263 765 3 400 Gotlands 429 720 291 240 1 680 Blekinge 285 638 125 361 1 490 Skåne 3 817 2 768 926 2 272 9 783 Hallands 899 1 483 296 1 029 3 707 Västra Götalands 4 247 4 434 1 038 5 425 15 144 Värmlands 931 858 310 2 077 4 176 Örebro 913 569 218 927 2 627 Västmanlands 1 166 312 207 594 2 279 Dalarnas 585 691 168 978 2 422 Gävleborgs 696 852 159 1 163 2 870 Västernorrlands 385 785 95 1 379 2 644 Jämtlands 286 697 62 1 049 2 094 Västerbottens 543 826 134 1 490 2 993 Norrbottens 379 420 61 782 1 642 Hela riket Sweden 2005 20 843 24 322 5 715 24 928 75 808 2004.......... 2003 20 403 26 001 6 254 15 230 67 888 2002.......... 2001.......... 2000 21 377 29 710 7 085 18 938 77 110 1999 14 261 30 502 5 193 30 479 80 435 1998 14 937 32 328 5 956 32 378 85 599 1997 14 070 34 018 6 095 34 206 88 389 1996 13 922 35 424 6 581 34 927 90 854 1995 12 887 36 607 6 819 31 369 87 682 1994 12 662 38 166 7 041 32 594 90 463 1993 12 977 38 818 7 318 32 736 91 849 1992 12 865 39 696 7 145 32 528 92 234 1991 13 628 39 656 7 435 33 219 92 938 1990 12 865 40 549 7 820 33 017 96 945 Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (1994 1997); Statens jordbruksverk (1998 2005) och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok (www.sjv.se eller www.scb.se/jo1901); Statistiska meddelanden serie J 30 (1990 1997), J 35 (1998) och JO 35 (www.sjv.se eller www.scb.se/jo1901, 1999 2005). Statistiska centralbyrån 145
Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2008 125 Län County Jordbruksföretag och åkerareal efter brukningsform Holdings and area of arable land by type of holding Helt ägda företag Wholly owned holdings Antal Number Åker, hektar Arable land, hectares Helt arrenderade företag Wholly leased holdings Delvis arrenderade företag Partly leased holdings Antal Åker, hektar Antal Åker, hektar Totalareal åker, hektar Total area of arable land Stockholms 1 091 26 921 260 18 759 604 41 061 86 741 Uppsala 1 303 36 975 302 28 739 1 060 88 278 153 992 Södermanlands 1 133 40 118 282 25 169 741 62 790 128 077 Östergötlands 1 697 58 379 546 40 120 1 307 109 243 207 742 Jönköpings 1 717 20 420 370 11 878 1 760 59 628 91 926 Kronobergs 1 193 11 795 203 5 004 1 205 34 625 51 424 Kalmar 1 488 31 727 341 15 159 1 539 79 236 126 123 Gotlands 644 17 138 141 8 057 887 61 672 86 867 Blekinge 731 9 456 113 3 144 547 19 710 32 311 Skåne 5 166 143 980 935 62 221 3 473 251 116 457 318 Hallands 2 023 37 770 268 9 143 1 368 67 968 144 880 Västra Götalands 8 658 152 266 976 45 831 5 411 279 731 477 828 Värmlands 2 473 34 889 262 11 130 1 429 66 034 112 053 Örebro 1 402 33 646 207 9 391 997 65 140 108 177 Västmanlands 1 251 41 330 217 18 417 798 65 499 125 245 Dalarnas 1 034 13 285 223 7 168 1 145 42 985 63 438 Gävleborgs 1 374 14 779 176 4 826 1 306 50 598 70 203 Västernorrlands 1 391 11 502 146 4 547 1 089 36 953 53 002 Jämtlands 1 067 8 546 137 4 417 881 31 024 43 987 Västerbottens 1 448 13 112 183 6 782 1 351 53 624 73 518 Norrbottens 870 9 497 130 3 015 631 25 969 38 481 Hela riket Sweden 2005 39 154 767 530 6 418 342 918 29 529 1 592 885 2 703 333 2003 30 020 648 585 8 550 477 193 28 210 1 542 809 2 668 586 1999 37 402 673 016 10 425 553 648 32 292 1 520 266 2 746 929 1998 41 246 709 001 11 077 562 177 32 984 1 512 577 2 783 755 1997 42 736 728 701 11 753 575 241 33 537 1 494 631 2 798 574 1996 44 153 752 053 12 339 582 223 33 996 1 477 258 2 811 534 1995 40 557 726 885 12 656 580 619 34 092 1 459 136 2 766 641 1994 43 300 775 376 13 417 582 432 33 385 1 422 268 2 780 077 Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (1994 1997), Statens jordbruksverk (1998 2005) (www.sjv.se) och SCB (www.scb.se/jo1901): Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden, serie J 30 (1994 1997), J 34 (1998) och JO 34 (1999, 2003, 2005). 126 Jordbruksföretag med nötkreatur, svin, får och höns Holdings with cattle, pigs, sheep and fowl Företag Holdings 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Med nötkreatur With cattle 30 537 29 038 27 905 27 626 26 179 25 054 Kor Cows Mjölkkor Dairy cows 11 828 11 270 9 720 9 147 8 548 8 027 Kor för uppfödning av kalvar Suckler cows 13 578 13 105 12 681 13 013 12 821 12 447 Kvigor, tjurar och stutar Heifers, bulls and steers 29 072 27 810 26 457 26 291 24 808 23 700 Kalvar under 1 år Calves younger than 1 year 26 286 25 159 24 883 24 116 22 888 21 752 Med svin With pigs 4 520 3 998 3 669 3 194 2 794 2 414 Galtar Boars 1 973 1 878 1 694 1 467 1 259 1 187 Suggor Sows 3 022 2 726 2 468 2 117 1 767 1 606 Slaktsvin 20 kg och över Fattening pigs 20 kg 3 625 3 260 2 993 2 699 2 306 2 025 Smågrisar under 20 kg Fattening pigs 20 kg 2 674 2 506 2 217 1 913 1 644 1 476 Med får (exkl. lamm) With sheep 8 051 7 407 7 608 8 237 7 595 9 141 Med höns (exkl. kycklingar) With fowl 5 768 5 323 5 422 5 376 4 916 4 877 Källa: Statens jordbruksverk (www.sjv.se) och SCB (www.scb.se/jo1901): Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie J 20 (1998) och JO 20 (1999 2006). 146 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2008 127 Län County Åkerareal efter jordbruksföretagens storlek Area of arable land by size of holdings Storleksgrupp, hektar åker Size of holdings, hectares of arable land Jordbruk, skogsbruk och fiske 2,0 2,1 5,0 5,1 10,0 10,1 20,0 20,1 30,0 30,1 50,0 50,1 100,0 100,1 Summa åkerareal Total area of arable land Stockholm 17 909 2 487 6 216 5 504 8 305 17 847 45 455 86 741 Uppsala 6 962 2 098 6 322 7 472 15 937 39 042 82 152 153 992 Södermanlands 6 842 2 151 5 865 4 980 10 888 25 552 77 795 128 077 Östergötlands 14 1 493 2 949 7 481 7 779 21 110 52 302 114 614 207 742 Jönköpings 5 2 811 6 635 11 016 9 823 18 316 26 650 16 671 91 926 Kronobergs 8 2 530 4 462 7 019 6 097 9 900 13 188 8 219 51 424 Kalmar 10 1 828 4 187 9 246 8 499 19 081 37 555 45 718 126 123 Gotlands 8 649 1 267 3 149 4 307 11 192 28 920 37 375 86 867 Blekinge 11 1 095 2 280 3 827 3 667 6 504 8 294 6 632 32 311 Skåne 72 5 537 11 023 25 014 25 143 47 104 94 768 248 657 457 318 Hallands 14 2 219 4 861 11 717 11 543 16 331 29 459 38 738 114 880 Västra Götalands 37 9 736 22 122 46 204 38 699 67 805 117 590 175 635 477 828 Värmlands 5 3 845 7 478 10 855 8 084 14 162 23 813 43 811 112 053 Örebro 8 1 635 3 225 6 442 6 824 11 967 27 678 50 398 108 177 Västmanlands 5 713 1 822 5 407 6 996 15 554 30 911 63 838 125 245 Dalarnas 7 1 981 3 485 6 612 6 288 10 754 16 733 17 578 63 438 Gävleborgs 12 2 155 4 310 9 005 7 094 12 664 20 993 13 969 70 203 Västernorrlands 9 2 789 4 734 6 658 4 693 7 373 14 885 11 862 53 002 Jämtlands 4 2 369 3 345 4 718 3 849 6 600 11 597 11 505 43 987 Västerbottens 11 2 824 5 085 7 448 5 765 9 156 22 542 20 687 73 518 Norrbottens 10 1 715 2 715 3 783 3 485 5 456 10 734 10 583 38 481 Hela riket Sweden 2005 277 50 637 102 723 204 004 186 590 346 159 671 052 1 141 892 2 703 333 2004.................. 2003.. 33 984 83 816 190 616 187 153 361 728 708 726 1 102 564 2 668 586 2002.. 41 110 91 570 200 735 193 279 376 113 717 112 1 060 022 2 679 941 2001.. 42 665 101 352 213 781 202 038 392 960 734 902 1 006 465 2 694 162 2000.. 43 780 104 774 224 457 215 019 415 572 742 556 959 826 2 705 984 1999.. 43 524 114 858 244 007 230 210 448 199 762 368 903 765 2 746 929 1998.. 51 681 124 320 256 710 243 919 464 441 775 465 867 220 2 783 755 1997.. 54 392 129 803 265 554 251 114 479 814 777 542 840 356 2 798 574 1996.. 56 141 134 909 275 112 263 248 493 524 781 526 807 075 2 811 534 1995.. 48 935 126 649 271 350 263 631 502 960 780 177 772 940 2 766 641 1994.. 52 400 136 062 283 568 269 596 516 010 773 388 749 053 2 780 077 1993.. 53 339 139 272 288 772 277 731 524 563 768 801 727 251 2 779 729 1992.. 53 947 139 092 291 983 283 947 532 268 759 383 707 322 2 767 942 1991.. 55 051 142 115 298 167 292 406 541 922 761 722 698 614 2 789 997 1990.. 57 460 145 662 309 428 304 009 558 354 776 427 693 252 2 844 592 Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (1994 1997), Statens jordbruksverk (1998 2005) (www.sjv.se) och SCB (www.scb.se/jo1901): Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie J 30 (1990 1997), J 34 (1998) och JO 34 (1999, 2003, 2005). Statistiska centralbyrån 147
Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2008 128 Areal av olika ägoslag vid jordbruksföretag med mer än 2 hektar åker Area of different categories of land on agricultural holdings of more than 2 hectares Län County Hektar Hectares Åkermark Arable land Varav arrenderad Of which leased Betesmark Natural pasture Varav arrenderad Summa jordbruksmark Agricultural area, total Skogsmark Forest land Stockholms 86 741 39 114 14 971 5 104 101 712 89 378 Uppsala 153 992 68 681 21 074 7 712 175 065 120 801 Södermanlands 128 077 54 177 19 583 7 721 147 661 137 756 Östergötlands 207 742 90 359 48 127 20 048 255 869 188 687 Jönköpings 91 926 46 640 43 849 19 555 135 775 210 102 Kronobergs 51 424 24 476 24 720 10 431 76 144 141 643 Kalmar 126 123 52 647 77 562 29 523 203 685 206 191 Gotlands 86 867 31 503 29 131 9 343 115 998 62 874 Blekinge 32 311 12 120 13 244 5 061 45 555 61 716 Skåne 457 318 168 586 60 359 26 614 517 677 136 506 Hallands 114 880 39 847 18 189 7 001 133 069 92 029 Västra Götalands 477 828 166 127 67 282 23 142 545 110 467 913 Värmlands 112 053 43 854 9 273 2 461 121 326 233 069 Örebro 108 177 37 075 10 505 2 738 118 682 135 836 Västmanlands 125 245 45 999 10 088 3 885 135 333 111 562 Dalarnas 63 438 28 942 14 836 4 564 78 274 136 444 Gävleborgs 70 203 32 289 7 201 2 404 77 404 225 452 Västernorrlands 53 002 27 474 3 537 1 147 56 539 215 480 Jämtlands 43 987 24 053 14 945 4 170 58 932 237 495 Västerbottens 73 518 39 075 2 869 1 081 76 386 249 693 Norrbottens 38 481 16 676 2 162 537 40 643 183 441 Hela riket Sweden 2005 2 703 333 1 089 712 513 505 194 241 3 216 839 3 644 068 2003 2 668 586 1 203 679 494 414 198 873 3 163 001 3 381 382 1999 2 746 929.. 447 149.... 3 734 193 1995 2 766 641.. 425 219.. 3 191 860 3 843 789 1990 2 844 592.. 331 691.. 3 176 283 4 065 431 Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (1995), Statens jordbruksverk (1990, 1999, 2003, 2005) (www.sjv.se) och SCB (www.scb.se/jo1901): Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie J 30 (1990, 1995), JO 34 (1999, 2003, 2005); Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. 148 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2008 129 Åkermarkens användning, hektar Use of arable land, in hectares Jordbruk, skogsbruk och fiske Gröda Crops 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Spannmål Grain 1 174 254 1 129 269 1 153 890 1 125 672 1 023 976 978 416 Vete Wheat 399 165 339 599 411 348 403 408 354 755 360 936 Höstvete Winter wheat 354 495 285 249 364 058 349 823 295 325 317 603 Vårvete Spring wheat 44 670 54 350 47 290 53 585 59 430 43 333 Råg Rye 34 403 24 395 24 366 24 402 21 386 23 454 Korn Barley 397 499 416 842 368 472 397 274 378 564 315 135 Höstkorn Winter barley 9 577 6 386 6 345 5 268 5 356 5 691 Vårkorn Spring barley 387 922 410 456 362 127 392 006 373 208 309 444 Havre Oats 278 174 295 002 279 808 229 696 200 122 206 055 Rågvete och blandsäd Triticale and mixed grain 65 012 53 432 69 896 70 892 69 149 72 836 Rågvete Triticale 39 642 30 809 44 661 52 195 50 292 55 406 Blandsäd Mixed grain 25 370 22 623 25 235 18 697 18 857 17 430 Baljväxter Leguminous plants 39 546 41 585 38 830 43 201 40 866 35 780 Potatis Potatoes 32 236 31 731 30 540 31 671 30 453 28 178 Matpotatis Table potatoes 23 776 23 142 21 923 23 015 22 081 20 212 Potatis för stärkelse Potatoes for processing 8 460 8 589 8 617 8 656 8 372 7 966 Sockerbetor Sugar beets 54 834 54 820 50 100 47 625 49 182 44 184 Frövall Seed ley 10 282 12 439 12 306 12 329 12 847 15 151 Vall och grönfoder Ley, green forage and pasture 956 043 973 410 965 028 970 486 1 066 922 1 097 526 Slåttervall 1 Ley 929 627 941 023 933 280 934 771 1 027 294 1 055 063 Grönfoder 2 Green forage 26 416 32 387 31 748 35 715 39 628 42 463 Betesvall 3 Pasture............ Oljeväxter Oil crops 49 210 70 660 62 300 89 562 92 005 98 958 Höstraps Winter rape 19 900 31 219 23 352 37 496 34 997 47 638 Vårraps Spring rape 13 591 21 943 26 670 36 715 38 578 35 148 Höstrybs Winter turnip rape 857 1 899 817 1 244 1 460 1 138 Vårrybs Spring turnip rape 10 425 12 408 7 734 8 343 7 116 6 270 Oljelin Oil flax 4 437 3 191 3 727 5 764 9 854 8 764 Övriga växtslag Other crops 36 493 26 791 26 636 27 547 32 170 31 921 Energiskog Energy forest 14 949 14 621 14 306 14 113 13 700 13 689 Trädgårdsväxter Horticultural plants 10 191 10 127 10 437 11 504 13 376 12 221 Andra växtslag Other crops 11 353 2 043 1 893 1 930 5 094 6 011 Träda Fallow 266 193 268 543 275 644 268 223 321 309 306 861 Ej utnyttjad slåtter- och betesvall 4 Unused ley and pasture............ Ospecificerad åkermark 5 Unspecified arable land 75 094 60 462 41 374 30 442 31 555 21 423 Summa åker 6 Total arable land 2 694 184 2 679 941 2 668 586 2 660 643 2 703 057 2 660 424 1) Avser slåttervall som utnyttjades resp. år. Inkl. betesvall. 2) Inkl. majs. 3) Betesvall redovisas tillsammans med slåttervall. 4) Ej utnyttjad slåtter- och betesvall redovisas under ospecificerad åkermark. 5) Arealer som ej kunnat fördelas på gröda. 6) Inkl. annan obrukad åker. Källa: Statens jordbruksverk (www.sjv.se) och SCB (www.scb.se/jo1901); Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie JO 10; Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. Statistiska centralbyrån 149
Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2008 130 Totalskörd i ton Yield in metric tonnes Skörd Yield 2001 1 2002 1 2003 1 2004 2005 2006 Höstvete Winter wheat 2 112 800 1 823 200 2 025 400 2 159 400 1 957 000 1 795 200 Vårvete Spring wheat 204 700 264 900 230 800 252 900 289 800 172 200 Höstråg Winter rye 177 900 126 700 116 700 133 400 112 300 115 400 Höstkorn Winter barley 46 000 26 900 28 700 29 500 31 000 26 900 Vårkorn Spring barley 1 577 000 1 730 300 1 499 700 1 662 400 1 561 900 1 083 700 Havre Oats 952 500 1 167 000 1 089 500 925 300 746 300 624 400 Rågvete Triticale 172 500 167 400 202 700 270 200 271 500 255 900 Blandsäd Mixed grain 84 600 92 000 96 500 74 700 80 800 54 700 Ärter Peas 76 300 84 400 79 100 88 000 65 400 50 800 Åkerbönor Field beans.. 2.. 2.. 2 12 400 14 900 13 000 Slåttervall, första skörd Ley, first harvest.. 2 2 737 000 2 530 800 2 481 300 2 674 400 2 425 000 Matpotatis 3 Table potatoes 621 900 612 500 560 800 635 300 622 700 525 300 Potatis för stärkelse Potatoes for processing 303 100 301 050 296 300 343 800 324 600 252 500 Sockerbetor 4 Sugar beets 2 659 400 2 664 300 2 484 400 2 287 100 2 381 200 2 189 000 Höstraps 5 Winter rape 61 700 90 900 66 700 128 600 113 100 151 700 Vårraps 5 Spring rape 26 900 46 300 51 100 82 300 72 700 59 700 Höstrybs 5 Winter turnip rape 1 200 3 300 1 200 2 800 2 700 1 700 Vårrybs 5 Spring turnip rape 16 200 18 700 10 500 13 800 9 700 7 300 Oljelin 5 Oil flax 3 300 5 200 6 900 11 600 15 700 11 900 1) Uppgifterna för spannmålsskörden är omräknade från 15 % till 14 % vattenhalt. 2) Undersöktes ej detta år. 3) Exkl. odlingar mindre än 0,5 hektar. 4) Uppgifterna avser avräknad betmängd. 5) Uppgifterna avser 9 procents vattenhalt. Källa: Statens jordbruksverk (www.sjv.se) och SCB (www.scb.se/jo1901): Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie J 16 (1998) och JO 16 (1999 2006); Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. 131 Skörd Yield Ekologisk odling, totalskörd i ton Organic farming, total production in metric tonnes 2004 Därav certifierat Of which certified 2005 Därav certifierat 2006 Därav certifierat Höstvete 1 Winter wheat 52 800 45 400 42 900 35 600 40 400 36 100 Vårvete 1 Spring wheat 30 200 29 300 28 100 25 100 17 200 16 600 Höstråg 1 Winter rye 10 400 9 400 8 400 7 400 7 300 7 100 Höstkorn 1 Winter barley............ Vårkorn 1 Spring barley 54 800 23 800 45 200 18 600 31 500 14 200 Havre 1 Oats 88 900 46 700 64 700 28 700 52 600 29 000 Rågvete 1 Triticale 17 900 13 100 15 400 9 400 12 600 9 500 Blandsäd 1 Mixed grain 30 000 12 900 19 700 7 800 13 300 6 300 Ärter 2 Peas 14 000 11 000 11 400 8 100 8 400 6 000 Åkerbönor 2 Field beans 9 400.. 8 100 6 800 7 300 6 100 Höstraps 3 Winter rape 2 400.. 2 900 2 900 4 500 4 300 Vårraps 3 Spring rape 400.. 400...... Höstrybs 3 Winter turnip rape.... 500 500 300 300 Vårrybs 3 Spring turnip rape 800.. 800 200 300 100 Oljelin 3 Oil flax.... 500 300.... Matpotatis 4 Table potatoes 12 600.. 10 800 9 000 11 500 10 000 1) Avser skörd med 14 % vattenhalt. 2) Avser skörd med 15 % vattenhalt. 3) Avser skörd med 9 % vattenhalt. 4) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. Källa: Statens jordbruksverk (www.sjv.se) och SCB (www.scb.se/jo1901): Jordbruksstatistisk årsbok, Statistiska meddelanden serie JO 16 (www.scb.se/jo0608). 150 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2008 132 Län County Hektarskörd av spannmål och potatis, kg per hektar Yield of cereals and potatoes, kg per hectare Odling om mer än 2,0 hektar åkermark Holdings larger than 2,0 hectares of arable land Höstvete 1 Winter wheat Vårvete 1 Spring wheat Råg 1 Rye Höstkorn 1 Winter barley Vårkorn 1 Spring barley Havre 1 Oats Jordbruk, skogsbruk och fiske Rågvete 1 Triticale Matpotatis 2 Table potatoes Stockholms 5 090...... 3 470 3 190 4 220.. Uppsala 5 400 4 380 4 270.. 4 100 3 850 4 400.. Södermanlands 5 120 4 000 3 850 3 730 3 320 4 580.. Östergötlands 5 940 4 140 5 320.. 4 170 3 670 5 090 31 580.. Jönköpings 4 040...... 2 350 2 000 3 460.. Kronobergs...... 2 480 2 080 3 710.... Kalmar 4 690 4 040.. 3 530 2 420 2 270 3 580 23 280 33 800 Gotlands 4 170 3 470.. 4 180 3 000 2 350 3 690 25 160 Blekinge 5 460...... 3 190 2 840 4 120.. 32 440 Skåne 5 950 3 690 5 580 5 620 4 240 3 200 4 460 26 070 31 150 Hallands 6 090 4 630.... 3 950 3 550 5 400 31 120.. Västra Götalands 5 980 3 630 5 160.. 3 740 3 400 5 070 28 100.. Värmlands 5 140.... 3 040 2 620 5 120 22 130 Örebro 5 820 4 890 4 370 3 900 3 380 5 010 26 710 Västmanlands 5 100 3 940.... 3 830 3 330 4 640.. Dalarnas 4 360 2 840.. 2 880 2 360.. 21 870 Gävleborgs...... 2 100 1 450 17 330 Västernorrlands.. 1 930.... 12 760 Jämtlands 2 630...... Västerbottens 2 220 1 860.. 16 990 Norrbottens.. 2 610.... 17 860 Hela riket Sweden 2006 5 660 4 030 4 990 4 750 3 600 3 170 4 670 25 990 31 690 2005 6 630 4 910 5 270 5 800 4 260 3 870 5 420 28 200 38 770 2004 6 180 4 740 5 510 5 610 4 300 4 120 5 200 27 610 39 720 2003 5 560 4 900 4 860 4 550 4 190 3 960 4 580 25 580 34 380 2002 6 400 4 900 5 270 5 330 4 290 4 050 5 480 26 470 35 050 2001 5 970 4 600 5 210 5 210 4 090 3 510 4 360 26 160 35 820 2000 6 030 5 040 5 370 5 030 3 920 3 910 4 550 26 720 38 700 1999 6 250 5 000 4 730 4 870 3 780 3 410 4 680 28 820 37 620 1998 5 670 4 760 4 590 5 300 3 690 3 610 4 550 34 720 47 440 1997 6 140 5 290 4 750 4 910 4 340 4 070 4 860 35 640 37 420 1996 6 200 5 610 4 980 4 530 4 550 4 270 5 120 33 210 38 370 1) Avser skörd med 14 % vattenhalt. 2) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (1995 1997), Statens jordbruksverk (www.sjv.se, 1998 2006) och SCB (www.scb.se/jo0601): Statistiska meddelanden serie J 12 (1995 1997), J 16 (1998) och JO 16 (1999 2006), Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. 133 Ekologisk odling, hektarskörd av spannmål, potatis och ärter, kg per hektar Organic farming, yield of cereals, potatoes and peas, kg per hectare Potatis för stärkelse Potatoes for processing Produktionsområde Production areas Odling om mer än 2,0 hektar åkermark Holdings larger than 2,0 hectares of arable land Höstvete 1 Winter wheat Vårvete 1 Spring wheat Höstråg 1 Rye Rågvete 1 Triticale Höstkorn 1 Winter barley Vårkorn 1 Spring barley Havre 1 Oats Blandsäd 1 Mixed grain Matpotatis 2 Table potatoes Ärter 3 Peas Åkerbönor 3, 4 Field beans 2003 5 3 060 2 940 2 660 3 090.. 2 410 2 430 2 650 10 280 2 220.. 2004 5 3 740 3 040 3 100 3 670.. 2 540 2 600 2 820 13 040 2 360 2 420 2005 3 440 2 720 3 060 3 750.. 2 300 2 120 2 630 11 200 2 120 1 960 2006 3 220 2 420 2 480 2 980.. 2 060 1 830 1 850 13 300 2 100 1 790 1) Avser skörd med 14 % vattenhalt. 2) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. 3) Avser skörd med 15 % vattenhalt. 4) 2004 är första året grödan ingår i skördestatistiken. 5) Höstkorn, vårkorn och havre korrigerade uppgifter. Källa: Statens jordbruksverk (www.sjv.se) och SCB (www.scb.se/jo1901): Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie JO 16 (www.scb.se/jo0608). Statistiska centralbyrån 151