Jordbruk, skogsbruk och fiske

Transkript

1

2 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2009 Sida Page Jordbruk, skogsbruk och fiske Agriculture, forestry and fishery Jordbruk Agriculture Skogsbruk Forestry Saltsjöfisket Salt water fishing Totalskörd av spannmål (vattenhalt 14 procent) Total grain yields (water content 14 percent) Kor, svin och får i juni Cows, pigs and sheep in June Fällda älgar Annual number of moose killed Saltsjöfisket, fångst, landad vikt Yield of salt water fishing, landed weight Saltsjöfisket, yrkesfiskare Salt water fishing, number of professional fishermen, thousands Skogsmarksareal efter ägarklass, 2007 Forest land area by ownership class Virkesförrådets utveckling sedan 1920-talet, alla ägoslag Trend for total standing volume, all land-use categories Skogsvårdsåtgärder treårsmedelvärde (1 000 ha) Silvicultural measures, 3-year average (1 000 hectares) Antal arbetstimmar i skogsarbete, hundratusentals timmar /07 Number of hours worked in forestry occupations, hundreds of thousands Årlig bruttoavverkning Annual gross felling Export och import av skogsindustriprodukter 2007 efter produkt, mdkr Exports and imports of forest industry products by products, SEK billions Jordbruksföretag efter företagens storlek Holdings, by size Jordbruksföretag efter driftsinriktning i jordbruket Holdings by type of farming Åkerareal efter jordbruksföretagens storlek Area of arable land by size of holdings Åkermarkens användning, hektar Use of arable land, in hectares Totalskörd i ton Yield in metric tonnes Ekologisk odling, totalskörd i ton Organic farming, total production in metric tonnes Hektarskörd av spannmål och potatis, kg per hektar Yield of cereals and potatoes, kg per hectare Ekologisk odling, skörd av spannmål, potatis och ärter, kg per hektar Organic farming, yield of cereals, potatoes and peas, kg per hectare Jordbruksföretag med nötkreatur, svin, får och höns Holdings with cattle, pigs, sheep and fowl Husdjur Livestock Renar vid samebyar Reindeer in Sami grazing communities 112 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok 2009 Jordbruk, skogsbruk och fiske Sida Page Animal produktion, ton Dairy and meat production, tonnes Odling av trädgårdsväxter Horticulture Frilandsareal i hektar för olika trädgårdsväxter Cultivation on open ground of various horticultural plants, in hectares Antal djur som använts i försök enligt Europarådskonventionen (ETS 123) och EG:s direktiv (86/609/EEG) i Sverige Number of animals used in Sweden in experiments and other procedures that come under the European Convention (ETS 123) and the EC Directive (86/609/EEC) Antal djur som använts i beteendestudier, som avlivats utan föregående ingrepp samt i övriga försök i Sverige under år 2006 Number of animals used in behavioural studies, destroyed without previous intervention and used in other studies in Sweden Under tillåten jakttid fällda älgar, länsvis Annual harvest of moose during open hunting season Skogsmarksareal efter län, landsdelar och ägare , hektar Forest area by county and ownership, hectares Total skogsmarksareal och areal skyddad skogsmark enligt svenska definitioner Total area of forest and area of protected forest according to Swedish definitions Miljöhänsyn vid avverkning i relation till skogsvårdslagens (SVL) krav, föryngringsavverkningar Compliance with environmental requirements of Swedish forest law in connection with regeneration felling Beräknad bruttoavverkning Calculated gross fellings by assortments Genomsnittspriser på leveransvirke för barrsågtimmer och massaved Average delivery prices of softwood saw logs and pulp wood Investeringar och underhållskostnader inom skogsbruket Investments and maintenance costs in Swedish forestry Saltsjöfisket, avkastning, landad vikt Salt water fishing yields, landed weight Vattenbruk, produktion av matfisk, musslor och kräftor, hel färskvikt, ton Aquaculture production of food fish, mussels and crayfish, whole fresh weight, tonnes Saltsjöfisket, ilandförd fisk på kuststräckor 2007, landad vikt Salt water fishing yields by coastal districts, landed weight Saltsjöfisket, fiskare och båtar Salt water fishing, fishermen and fishing craft Statistiska centralbyrån 113

4 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Jordbruk Agriculture Åkerareal, svin och mjölkkor minskar kraftigt; däremot har kor för köttproduktion och fårstammen ökat. Fler stora jordbruksföretag och färre små Det totala antalet företag med mer än 2,0 hektar åker år 2007 var Sedan 1990 har antalet företag minskat med Sedan 1990 har i stort sett antalet företag varje år minskat i de storleksgrupper där åkerarealen är mindre än 100 hektar åkermark och ökat i storleksgruppen över 100 hektar. Andelen företag med högst 10 hektar åkermark är störst i Västernorrlands och Jämtlands län där mer än 55 procent av företagen fanns i detta storleksintervall år Den största andelen företag med mer än 100 hektar åkermark (17 procent) fanns i Götalands södra slättbygder. Åkerarealen mätt i fotbollsplaner Den totala åkerarealen var 2,65 miljoner hektar år Sjutton år tidigare (1990) uppgick arealen till 2,84 miljoner hektar. Alltså har åkerarealen minskat med hektar på sjutton år. För att få en mer klargörande bild av minskningen kan vi använda fotbollsplaner. En normal fotbollsplan är 0,7 hektar. På sjutton år har alltså en åkerareal motsvarande fotbollsplaner försvunnit, och det blir i genomsnitt drygt fotbollsplaner per år. Åkerarealens användning år 2007 Gröda Hektar Andel (%) Spannmål ,4 Baljväxter ,1 Potatis ,1 Sockerbetor ,5 Vall och grönfoder ,1 Oljeväxter ,5 Energiskog ,5 Träda ,6 Övrigt ,2 Summa ,0 KRAV-åkrar motsvarar Vätterns yta Den totala KRAV-kontrollerade åkerarealen var hektar år 2006, vilket är något mer jämfört med året innan. De högsta andelarna redovisas för Västmanlands och Uppsala län där över 10 procent av åkerarealen är ekologiskt odlad. Den minsta andelen har Västerbottens och Norrbottens län där endast 2,1 resp. 2,2 procent av åkerarealen är ekologiskt odlad. Genomsnittet för landet är 6,8 procent. Andelen KRAVkontrollerad areal har stagnerat strax under 7 procent de senaste åren. Varierad jordbruksstruktur inom EU Totalt fanns det 9,5 miljoner jordbruksföretag i EU-länderna Av dessa hade 61 procent mindre än 5 hektar utnyttjad jordbruksareal. Dessa företag svarade totalt för 6 procent av den utnyttjade jordbruksarealen. Omvänt var 3 procent företag om minst 100 hektar och dessa företag svarade för 45 procent av arealen. 114 Statistiska centralbyrån

5 Statistisk årsbok 2009 Företagsstrukturen visar mycket stora skillnader mellan olika länder. Malta har störst andel små företag (98 procent) och de svarar för 80 procent av landets utnyttjade jordbruksareal. I Danmark däremot är bara 2 procent av företagen små och svarar för 0,1 procent av jordbruksarealen. I Polen som är det EU-land som har flest jordbruksföretag 2,5 miljoner utgjorde de små företagen 71 procent och svarade för 18 procent av jordbruksarealen. Frankrike, Spanien och Storbritannien hade flest antal stora företag (86 900, resp ). Storbritannien är vidare det land som har störst andel stora företag (16 procent). Och dessa företag svarade för 69 procent av jordbruksarealen. I Slovakien var andelen stora företag 3 procent, men de svarade för hela 92 procent av jordbruksarealen. Andel små jordbruksföretag ( 4,9 hektar) av samtliga företag samt andel av den totala jordbruksarealen som de svarar för 2005 Land Andel små företag av samtliga Malta 98,2 80,0 Slovakien 89,6 2,3 Ungern 88,9 8,4 Cypern 87,1 30,9 Grekland 76,2 26,4 Portugal 74,7 11,3 Italien 73,5 16,2 Polen 70,6 17,6 EU-25 61,0 6,1 Slovenien 59,4 23,5 Spanien 52,7 4,7 Tjeckien 51,7 0,9 Litauen 51,4 13,1 Lettland 47,1 7,7 Estland 45,1 3,7 Österrike 31,9 4,3 Storbritannien 27,6 0,9 Nederländerna 27,5 2,6 Frankrike 25,3 1,1 Belgien 25,3 1,9 Tyskland 22,3 1,3 Luxemburg 20,8 0,8 Sverige 14,0 1,1 Finland 8,8 0,8 Irland 6,9 0,7 Danmark 2,3 0,1 Andel av jordbruksarealen Mjölkkor minskar och biffkor ökar Antalet nötkreatur har sedan 1980 minskat med drygt djur. Minskningen skedde främst under 1980-talet. Under första hälften av 1990-talet var antalet djur tämligen stabilt men började därefter återigen att Jordbruk, skogsbruk och fiske minska och uppgår nu till 1,56 miljoner djur. Antalet företag med nötkreatur har minskat fortlöpande sedan Antalet mjölkkor har sedan 1980 minskat med över djur (44 procent) och uppgår nu (2007) till Nedgången var kraftigast under andra hälften av talet och början av 1990-talet och kan ses mot bakgrund av det tvåprissystem för mjölk som infördes Antalet kor för köttproduktion är nu (2007) två och en halv gånger större än Då fanns djur och nu Framförallt skedde ökningen under första hälften av 1990-talet och torde ha hängt samman med den då pågående omställningen inom jordbruket. Antalet företag med kor för köttproduktion hade en topp under mitten av 1990-talet men minskar nu för varje år och börjar närma sig det antal som fanns i början av 1980-talet. Antalet svin, som år 2007 uppgick till 1,7 miljoner djur, har minskat med 38 procent sedan Minskningen var kraftigast under 1980-talet. Antalet företag med svin har sedan 1980 minskat från till 2 300, dvs. med över 90 procent. Antalet höns ökade under den första hälften av 1980-talet men har därefter minskat. Men mellan åren 2006 och 2007 kom dock antalet höns att öka med 18 procent och kom att uppgå till 5,3 miljoner. Får fanns år 2007 vid företag. Sedan 1980 har antalet företag med får minskat med drygt 20 procent. År 2007 fanns totalt tackor och baggar samt lamm. Totalt sedan 1980 har fårstammen ökat med djur, dvs. med 30 procent. Källa: Jordbruksverket ( och SCB. Statistiska centralbyrån 115

6 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Skogsbruk Forestry Sveriges skogmarksareal är 22,9 miljoner hektar. Det totala virkesförrådet uppgår till ca 3 miljarder skogskubikmeter (m 3 sk) varav 39 procent är tall, 42 gran, 11 björk, 5 är övriga lövträd samt 3 procent torra träd. Årlig tillväxt på skogsmark är ca 110 miljoner m 3 sk. Antalet skogsägare uppgår till ca (38 procent kvinnor, 62 procent män). Ca hälften av Sveriges skogsmark ägs av enskilda personer (det s.k. privatskogsbruket), privatägda bolag äger ca 25 procent medan resterande 25 procent fördelar sig främst på staten och andra statliga/allmänna ägare. Den skyddade skogsmarken (finns främst inom nationalparker, naturreservat, biotoppskydd och naturvårdsavtal) uppgår till ha varav ha finns nedanför den s.k. fjällnära gränsen. uppgick under 2006 till ca 27 miljoner timmar. Under 2006 investerades ungefär 3 miljarder kronor i det svenska skogsbruket vilket motsvarar 130 kr/ha skogsmark. Antalet sysselsatta inom skogsnäringen var under 2007 ca personer. Det är stora skillnader mellan hur virkesrika olika delar av landet är. Skillnaden speglar markens bördighet, s.k. bonitet. Virkesförrådet är högst i södra Sverige och i Norrland ökar virkesförrådet ju närmare kusten man kommer. Virkesförråd på produktiv skogsmark m 3 sk/ha Bruttoavverkningen uppgick 2007 till 96,7 miljoner m 3 sk. Avverkningen har ökat stadigt sedan början av 1950-talet då den uppgick till miljoner m 3 sk årligen. Efter genomförd slutavverkning ska återväxten vara godkänd enligt skogsvårdlagen (SVL, 1979:429). Under de senaste åren har andelen godkända föryngringar legat runt procent vid skogsodling och procent vid naturlig föryngring. Vid avverkning ska även miljöhänsyn tas enligt SVL. På 42 procent av den avverkade arealen låg miljöhänsynen i nivå med kraven i SVL medan på 24 procent av arealen var miljöhänsynen sämre än vad SVL kräver. På 36 procent av arealen var miljöhänsynen bättre än kraven i SVL. Antalet timmar för olika skogsvårdsåtgärder som röjning och markberedning Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 2008 ( SLU Riksskogstaxeringen. 116 Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok 2009 Jordbruk, skogsbruk och fiske 90 Saltsjöfisket Salt water fishing Den totala fångstmängden i landad vikt uppgick år 2007 till ton, vilket var en minskning med 12 procent jämfört med året innan. Fångstvärdet i första handelsledet uppgick till miljoner kr vilket innebar en ökning med 71 miljoner kronor eller 7 procent jämfört med år Förändringen beror främst på att värdet av landad havskräfta, foderfisk och torsk har ökat. Fisk som ilandförts i syfte att användas till annat än människoföda redovisas som foderfisk. Under 2007 fångades ton foderfisk jämfört med ton året innan. Fångsten av foderfisk utgjorde 53 procent av den totala fångsten år Motsvarande andel året innan var 56 procent. Värdet av foderfisken uppgick år 2007 till 216 miljoner kronor, vilket motsvarar 20 procent av det totala fångstvärdet. De i utlandet (företrädesvis Danmark) direktlandade fångsterna under 2007 utgjorde 57 procent av den totala svenska ilandförda fångsten. Värdet av utlandslandningarna var 35 procent av det totala fångstvärdet. Vidare kan nämnas att denna utrikes landade fångst till 77 procent bestod av foderfisk. Vi avslutar dessa inledande ord med ett diagram som belyser det omdebatterade torskfisket. Källa: Fiskeriverket Saltsjöfiskets fångster under 2006, JO 55 SM 0801 ( eller Statistiska centralbyrån 117

8 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Totalskörd av spannmål (vattenhalt 14 procent) Total grain yields (water content 14 percent) Den största sammanlagda totalskörden av vete, råg, korn och havre fick vi år 1984 med 6,6 miljoner ton. Det var en skörd som var 5 gånger större än 1947 års spannmålsskörd, som var den minsta under perioden och som uppgick till 1,4 miljoner ton. Efter att ha studerat totalskörden kan vi sammanställa en tablå över bästa och sämsta skördeår för respektive sädesslag. Sädesslag Störst totalskörd År Tusen ton Vete Råg Korn Havre Alla sädesslag Minst totalskörd År Tusen ton Vete Råg Korn Havre Alla sädesslag Under de senaste drygt 100 åren gav alltså 1984 den största totalskörden. Men hur har de senaste årens skördar hävdat sig? Jo, av skördarna efter millenniumskiftet har 2000 års skörd hävdat sig bäst och intar en 12:e plats på den totala rankinglistan (som omfattar 107 år). Placering År Miljoner ton , , , , , , , ,82 Räknar man lite kan man konstatera att 2000 års skörd var 13 procent större än 2007 års. Under perioden saknas uppgifter för blandsäd. Rågvete tillkom år Källa: SCB Historisk statistik för Sverige del 2; Jordbruksverket ( och SCB ( SCB Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk. 118 Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok Kor, svin och får i juni Cows, pigs and sheep in June Jordbruk, skogsbruk och fiske Antalet nötkreatur har sedan 1960 minskat med djur. Det innebär att stammen på den tiden halverats från 1,2 miljoner till 0,6 miljoner djur. Minskningen skedde främst under 1960-talet. Antalet mjölkkor har sedan 1973 fram till 2007 minskat med över djur från till djur. Antalet kor för köttproduktion har under motsvarande period blivit 3 gånger fler efter en ökning från till djur. Antalet svin är nu (år 2007) det lägsta under tiden från 1960 och framåt. Men under åren har stora variationer kunnat iakttas. Sålunda ökade svinstammen varje år från 1963 till Under perioden var svinstammen på en jämn nivå och alltid över 2,5 miljoner djur. Efter två års minskning av svinstammen (1986 och 1987) kom stammen återigen att ligga på en jämn nivå på 2,2 miljoner djur ända fram till nästa nedgångsperiod som började 1998 och som fortsatt fram till och med Det finns nu (år 2007) 3,6 gånger fler får än vad som fanns år får nu och då. Antalet får ökade årligen fram till mitten av talet, varefter stammen minskade under resten av 1980-talet. Början av talet innebar en snabb återhämtning. Antalet får har aldrig varit större än nu under tiden från 1960 och framåt. Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); Jordbruksverket ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok Statistiska centralbyrån 119

10 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Fällda älgar Annual number of moose killed Under 1980-talet fälldes totalt 1,4 miljoner älgar. Flest fällda under ett år: djur år Källa: SCB Miljöstatistik, Rapport nr 4, 1984, Jaktstatistik m.m. åren ; Skogsstyrelsen, statistik hämtad från; Naturvårdsverket ( Svenska Jägareförbundet ( 94 Saltsjöfisket, fångst, landad vikt Yield of salt water fishing, landed weight År 1925 uppgick saltsjöfiskets fångst till ton hel färskvikt. Med få undantag ökade fångsten år från år och kom vid mitten av 1960-talet att uppgå till ton, dvs. 5 gånger större än 1925 års fångst. Andra halvan av talet och en stor del av 1970-talet präglas av minskande fångster. Sålunda var 1977 års fångst bara hälften så stor som fångsterna vid mitten av talet. Den allra största fångsten landades år 1998 över ton. Källa: SCB Fiske ; Fiskestatistisk årsbok ; Statistiska meddelanden serie J 55, JO 55 och JO 50 ( eller ( 95 Saltsjöfisket, yrkesfiskare Salt water fishing, number of professional fishermen, thousands Det fanns nästan 10 gånger så många yrkesfiskare 1945 som fanns det yrkesfiskare i sltsjöfisket mot år Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); Fiskeriverket ( 120 Statistiska centralbyrån

11 Statistisk årsbok Skogsmarksareal efter ägarklass, 2007 Forest land area by ownership class Jordbruk, skogsbruk och fiske Skogsmarksarealen på ca 23 miljoner hektar fördelar sig så att uppemot hälften ägs av enskilda skogsägare. Ca en fjärdedel ägs av privata bolag medan den övriga fjärdedelen till stor del ägs av allmänna ägare som staten och statsägda bolag. Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok ( Riksskogstaxeringen. 97 Virkesförrådets utveckling sedan 1920-talet, alla ägoslag Trend for total standing volume, all land-use categories Virkesförrådet har ökat med ca 80 procent sedan 1920-talet och uppgår idag till ca miljoner m 3 sk. De två dominerande trädslagen är tall och gran (ca respektive miljoner m 3 sk). Den årliga tillväxten (på skogsmark) uppgår till ca 100 miljoner m 3 sk per år. Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok ( Riksskogstaxeringen. 98 Skogsvårdsåtgärder treårsmedelvärde (1 000 ha) Silvicultural measures, 3-year average (1 000 hectares) Arealen skogsvårdsåtgärder mäts årligen men redovisas som 3-årsmedelvärden. Exempelvis uppgår den röjda arealen till ca 330 tusen ha, markberedd areal uppgår till ca 158 tusen ha. Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok ( Statistiska centralbyrån 121

12 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Antal arbetstimmar i skogsarbete, hundratusentals timmar /07 Number of hours worked in forestry occupations, hundreds of thousands Antal arbetstimmar i skogsarbete kartläggs genom olika studier för såväl storskaligt som för småsakligt skogsbruk liksom för entreprenörer. Antalet arbetstimmar uppgick 2006 till ca 27 miljoner. Antalet arbetstimmar har sjunkit stadigt under senare decennier, främst p.g.a. den ökade mekaniseringsgraden i skogsbruket. Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok ( 100 Årlig bruttoavverkning Annual gross felling Bruttoavverkningen har enligt Skogsstyrelsens beräkningar ökat stadigt under de senaste 50 åren. Avverkningen ökade kraftigt 2005 på grund av stormen Gudrun. Avverkningen varierar från år till år men har under senare år uppgått till ca miljoner m 3 sk/år. Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok ( 101 Export och import av skogsindustriprodukter 2007 efter produkt, mdkr Exports and imports of forest industry products by product, SEK billions Exportvärdet av skogs- och skogsindustriprodukter uppgår till närmare 130 miljarder kr medan importvärdet uppgår till ca 30 miljarder kr. Värdet av nettoexporten uppgår således till ca 100 miljarder kr och är därmed en av de näringar som bidrar mycket till Sveriges totala nettoexport. Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok ( 122 Statistiska centralbyrån

13 Statistisk årsbok Län County Jordbruksföretag efter företagens storlek Holdings, by size Storleksgrupp, hektar åker Size of holdings, hectares of arable land Jordbruk, skogsbruk och fiske 0 2,0 2,1 5,0 5,1 10,0 10,1 20,0 20,1 30,0 30,1 50,0 50,1 100,0 100,1 Summa företag All holdings Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden ( ); Statens jordbruksverk ( ) och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok ( eller Statistiska meddelanden serie J 30 ( 1997), J 34 (1998) och JO 34 ( eller ); Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. Statistiska centralbyrån 123

14 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Län County Jordbruksföretag efter driftsinriktning i jordbruket Holdings by type of farming Driftsinriktning Type of farming Växtodling Crop husbandry Husdjursskötsel Animal husbandry Blandat jordbruk Mixed holdings Småbruk Smallsized holdings Summa företag All holdings Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden ( ); Statens jordbruksverk ( ) och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok ( eller Statistiska meddelanden serie J 30 ( 1997), J 35 (1998) och JO 35 ( eller ). 124 Statistiska centralbyrån

15 Statistisk årsbok Län County Åkerareal efter jordbruksföretagens storlek Area of arable land by size of holdings Storleksgrupp, hektar åker Size of holdings, hectares of arable land Jordbruk, skogsbruk och fiske 2,0 2,1 5,0 5,1 10,0 10,1 20,0 20,1 30,0 30,1 50,0 50,1 100,0 100,1 Summa åkerareal Total area of arable land Stockholm Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden ( ), Statens jordbruksverk (1998 ) ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie J 30 ( 1997), J 34 (1998) och JO 34 (1999 och 2003 ). Statistiska centralbyrån 125

16 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Åkermarkens användning, hektar Use of arable land, in hectares Gröda Crop Spannmål Grain Vete Wheat Höstvete Winter wheat Vårvete Spring wheat Råg Rye Korn Barley Höstkorn Winter barley Vårkorn Spring barley Havre Oats Rågvete och blandsäd Triticale and mixed grain Rågvete Triticale Blandsäd Mixed grain Baljväxter Leguminous plants Potatis Potatoes Matpotatis Table potatoes Potatis för stärkelse Potatoes for processing Sockerbetor Sugar beets Frövall Seed ley Vall och grönfoder Ley, green forage and pasture Slåttervall 1 Ley Grönfoder 2 Green forage Oljeväxter Oil crops Höstraps Winter rape Vårraps Spring rape Höstrybs Winter turnip rape Vårrybs Spring turnip rape Oljelin Oil flax Övriga växtslag Other crops Energiskog Energy forest Trädgårdsväxter Horticultural plants Andra växtslag Other crops Träda Fallow Ospecificerad åkermark 3 Unspecified arable land Summa åker 4 Total arable land ) Avser slåttervall som utnyttjades resp. år. Inkl. betesvall. 2) Inkl. majs. 3) Arealer som ej kunnat fördelas på gröda. 4) Inkl. annan obrukad åker. Källa: Statens jordbruksverk ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie JO 10; Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. 126 Statistiska centralbyrån

17 Statistisk årsbok Totalskörd i ton Yield in metric tonnes Jordbruk, skogsbruk och fiske Skörd Yield Höstvete Winter wheat Vårvete Spring wheat Höstråg Winter rye Höstkorn Winter barley Vårkorn Spring barley Havre Oats Rågvete Triticale Blandsäd Mixed grain Ärter Peas Åkerbönor Field beans Slåttervall, första skörd Ley, first harvest Matpotatis 3 Table potatoes Potatis för stärkelse Potatoes for processing Sockerbetor 4 Sugar beets Höstraps 5 Winter rape Vårraps 5 Spring rape Höstrybs 5 Winter turnip rape Vårrybs 5 Spring turnip rape Oljelin 5 Oil flax ) Uppgifterna för spannmålsskörden är omräknade från 15 % till 14 % vattenhalt. 2) Undersöktes ej detta år. 3) Exkl. odlingar mindre än 0,5 hektar. 4) Uppgifterna avser avräknad betmängd. 5) Uppgifterna avser 9 procents vattenhalt. Källa: Statens jordbruksverk ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie JO 16; Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. 107 Skörd Yield Ekologisk odling, totalskörd i ton Organic farming, total production in metric tonnes 2005 Därav certifierat Of which certified 2006 Därav certifierat 2007 Därav certifierat Höstvete 1 Winter wheat Vårvete 1 Spring wheat Höstråg 1 Winter rye Höstkorn 1 Winter barley Vårkorn 1 Spring barley Havre 1 Oats Rågvete 1 Triticale Blandsäd 1 Mixed grain Ärter 2 Peas Åkerbönor 2 Field beans Höstraps 3 Winter rape Vårraps 3 Spring rape Höstrybs 3 Winter turnip rape Vårrybs 3 Spring turnip rape Oljelin 3 Oil flax Matpotatis 4 Table potatoes ) Avser skörd med 14 % vattenhalt. 2) Avser skörd med 15 % vattenhalt. 3) Avser skörd med 9 % vattenhalt. 4) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. Källa: Statens jordbruksverk ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok, Statistiska meddelanden serie JO 16 ( Statistiska centralbyrån 127

18 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Län County Hektarskörd av spannmål och potatis, kg per hektar Yield of cereals and potatoes, kg per hectare Odling om mer än 2,0 hektar åkermark Holdings larger than 2,0 hectares of arable land Höstvete 1 Winter wheat Vårvete 1 Spring wheat Råg 1 Rye Höstkorn 1 Winter barley Vårkorn 1 Spring barley Havre 1 Oats Rågvete 1 Triticale Matpotatis 2 Table potatoes Potatis för stärkelse Potatoes for processing Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden ) Avser skörd med 14 % vattenhalt. 2) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden ( 1997), Statens jordbruksverk ( ) och SCB ( Statistiska meddelanden serie J 12 ( 1997), J 16 (1998) och JO 16 (1999 ), Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. 128 Statistiska centralbyrån

19 Statistisk årsbok Jordbruk, skogsbruk och fiske Ekologisk odling, skörd av spannmål, potatis och ärter, kg per hektar Organic farming, yield of cereals, potatoes and peas, kg per hectare Produktionsområde Production areas Odling om mer än 2,0 hektar åkermark Holdings larger than 2,0 hectares of arable land Höstvete 1 Winter wheat Vårvete 1 Spring wheat Höstråg 1 Rye Rågvete 1 Triticale Höstkorn 1 Winter barley Vårkorn 1 Spring barley Havre 1 Oats Blandsäd 1 Mixed grain Matpotatis 2 Table potatoes Ärter 3 Peas Åkerbönor 3, 4 Field beans ) Avser skörd med 14 % vattenhalt. 2) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. 3) Avser skörd med 15 % vattenhalt. 4) 2004 är första året grödan ingår i skördestatistiken. Källa: Statens jordbruksverk ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie JO 16 ( 110 Jordbruksföretag med nötkreatur, svin, får och höns Holdings with cattle, pigs, sheep and fowl Företag Holdings Med nötkreatur With cattle Kor Cows Mjölkkor Dairy cows Kor för uppfödning av kalvar Suckler cows Kvigor, tjurar och stutar Heifers, bulls and steers Kalvar under 1 år Calves younger than 1 year Med svin With pigs Galtar Boars Suggor Sows Slaktsvin 20 kg och över Fattening pigs 20 kg Smågrisar under 20 kg Fattening pigs 20 kg Med får (exkl. lamm) With sheep Med höns (exkl. kycklingar) With fowl Källa: Statens jordbruksverk ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie JO Husdjur Livestock Husdjur Livestock Nötkreatur All cattle Kor Cows För mjölkproduktion Dairy cows För kalvuppfödning Suckler cows Kvigor, tjurar och stutar 1 år och däröver Heifers, bulls and steers 1 year of age and older Kalvar under 1 år Calves younger than 1 year of age Får och lamm Sheep and lambs Svin All pigs Galtar och suggor Boars and sows Galtar Boars Suggor Sows Övriga svin Fattening pigs and piglets Slaktsvin 20 kg Fattening pigs, 20 kg Smågrisar 19,9 kg Piglets, 19,9 kg Höns och kycklingar av värpras Poultry Källa: Statens jordbruksverk ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie JO 20; Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. Statistiska centralbyrån 129

20 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok År Year Renar vid samebyar Reindeer in Sami grazing communities Summa Total Län County Jämtland Västerbotten Norrbotten Genomsnittlig storlek på renstammen Average number of reindeer Källa: Statens jordbruksverk ( SCB ( och Sametinget ( Jordbruksstatistisk årsbok. 113 Animal produktion, ton Dairy and meat production, tonnes Produkt Product Mjölkproduktion Production of milk Mejeriproduktion Dairy production Konsumtionsmjölk 1 Drinking milk Syrad mjölk m.m. Acidified milk Grädde Cream Smör 2 Butter Ost Cheese Mjölkpulver 3 Milk powder Kött och fläsk Meat Storboskap Beef Kalvar Veal Får och lamm Mutton and lamb Hästar Horsemeat Svin Pork Ägg och kycklingkött Eggs and chicken meat Ägg Kycklingkött ) 2006: reviderad uppgift. 2006: revised figure. 2) Inklusive smördel i annat matfett. 3) Inklusive kärnmjölkspulver. Källa: Statens jordbruksverk ( och SCB ( Statistiska meddelanden serie JO Statistiska centralbyrån

21 Statistisk årsbok År Year Odling av trädgårdsväxter Horticulture Växthus Greenhouses Yta, m 2 Area in 1000 sq. meters Antal företag Number of enterprises Friland Cultivation on open ground Areal, hektar Area, hectares Jordbruk, skogsbruk och fiske Antal företag Totala antalet företag Total number of enterprises Källa: Statens jordbruksverk ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie JO 33 ( 115 Län County Frilandsareal i hektar för olika trädgårdsväxter Cultivation on open ground of various horticultural plants, in hectares Köksväxter Fruktträd Vegetables, Fruit trees lettuce, herbs etc. Bär Berries Varav jordgubbar Of which strawberries Plantskoleväxter Nursery plants På friland Outdoor cultivation I container In container Stockholms 53,5 31,6 62,2 54,5 2,2 0,7 Uppsala 21,4 12,6 41,9 37,1 Södermanlands 12,7 1,9 55,0 40,7 0,7 0,7 Östergötlands 360,7 6,9 166,1 152,0 26,8 4,4 Jönköpings 44,6 78,3 105,3 45,2 7,1 0,1 Kronobergs 14,3 14,7 9,4 7,6 9,5 0,0 Kalmar 364,4 2,8 453,2 411,9 4,4 0,5 Gotlands 612,2 15,4 35,7 28,1 1,8 0,0 Blekinge 166,2 135,0 300,6 242,1 Skåne 4 215, ,2 846,9 734,9 196,8 30,9 Hallands 363,6 9,9 107,6 102,0 67,7 4,4 Västra Götalands 441,7 18,5 361,2 249,2 47,7 7,5 Värmlands 34,4 22,5 97,5 95,4 6,0 3,0 Örebro 98,8 11,0 30,0 18,5 1,1 1,0 Västmanlands 6,9 24,4 28,8 24,8 1,0 Dalarnas 65,8 115,2 33,3 1,7 0,1 Gävleborgs 20,8 0,3 40,6 39,2 4,9 1,9 Västernorrlands 24,8 2,6 47,2 16,5 0,5 0,0 Jämtlands 11,3 0,2 82,5 37,1 10,8 Västerbottens 67,7 27,5 14,8 1,6 Norrbottens 46,1 176,2 16,0 0,6 0,0 Hela riket Sweden , , , ,9 392,9 55, , , , ,1 434,6 80, , , , ,3 615,8 39, , , , ,1 760,7 36, , , , ,0 740,0 46, , , , ,0 706,0 40, , , , ,0 737,0 37, , , , ,0 793,0 45, , , , ,0 751,0 29,0 Källa: Statens jordbruksverk ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie JO 33 ( Statistiska centralbyrån 131

22 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Antal djur som använts i försök enligt Europarådskonventionen (ETS 123) och EG:s direktiv (86/609/EEG) i Sverige Number of animals used in Sweden in experiments and other procedures that come under the European Convention (ETS 123) and the EC Directive (86/609/EEC) Djur Animals Möss Mice Råttor Rats Marsvin Guinea pigs Övriga gnagare Other rodents Kaniner Rabbits Människoapor Apes Övriga apor Other simians Halvapor Prosimians Hundar Dogs Katter Cats Övriga rovdjur Other carnivores Hästar, åsnor och hybrider Horses, donkeys and crossbreeds Svin Pigs Getter och får Goats and sheep Nötkreatur Cattle Övriga däggdjur Other mammals Fåglar Birds Kräldjur Reptiles Groddjur Amphibians Fiskar Fish Därav märkta fiskar Of which marked fishes Totalt Total Källa: Centrala försöksdjursnämnden ( 2002); Djurskyddsmyndigheten ( ); Statens jordbruksverk (2006 ) ( 117 Antal djur som använts i beteendestudier, som avlivats utan föregående ingrepp samt i övriga försök i Sverige under år 2006 Number of animals used in behavioural studies, destroyed without previous intervention and used in other studies in Sweden Djur Animals Beteendestudier utan ingrepp Behavioural studies without intervention Avlivade utan föregående ingrepp Destroyed without previous intervention Övriga försök utan ingrepp Other studies without intervention Provfiske Test fishing Möss Mice Råttor Rats Marsvin Guinea pigs Övriga gnagare Other rodents Kaniner Rabbits Människoapor Apes. Övriga apor Other simians. Halvapor Prosimians. Hundar Dogs Katter Cats 25. Övriga rovdjur Other carnivores Hästar, åsnor och hybrider Horses, donkeys and crossbreeds Svin Pigs Getter och får Goats and sheep Nötkreatur Cattle Övriga däggdjur Other mammals 76. Fåglar Birds Kräldjur Reptiles Groddjur Amphibians Fiskar Fish Rundmunnar Cyclostomes 714. Totalt Total Källa: Statens jordbruksverk ( 132 Statistiska centralbyrån

23 Statistisk årsbok Län County Under tillåten jakttid fällda älgar, länsvis Annual harvest of moose during open hunting season Summa Total Jordbruk, skogsbruk och fiske Därav Of which Kor Cows Tjurar Bulls Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden Källa: Naturvårdsverket ( 2004) ( och Svenska Jägareförbundet (2005 ) ( 119 Skogsmarksareal efter län, landsdelar och ägare , hektar Forest area by county and ownership, hectares Län och landsdel County and regions Ägarkategori 3 Ownership category Allmänna Public forest Privata aktiebolag Forest company Enskilda Individual Samtliga Total Norrbottens Västerbottens Jämtlands Västernorrlands Gävleborgs Dalarnas Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Västra Götalands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Hallands Blekinge Skåne N Norrland S Norrland Svealand Götaland Hela riket Sweden ) Norrbottens och Västerbottens län. 2) Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län. 3) Klassificeringen av helstatliga ägda aktiebolag har ändrats från "Aktiebolag" till "Allmänna". Limited Companies totally owned by the State has changed ownership class from "Forest company" to "Public forest". Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok ( Riksskogstaxeringen. Statistiska centralbyrån 133