Jordbruk, skogsbruk och fiske

Transkript

1

2 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2008 Sida Page Jordbruk, skogsbruk och fiske Agriculture, forestry and fishery Jordbruk Agriculture Jordbruk Agriculture Användning av växtskyddsmedel i jordbruket Use of pesticides in agriculture Skogsbruk Forestry Saltsjöfisket Salt water fishing Totalskörd av spannmål (vatteninnehåll 14 procent) Total grain yields (water content 14 percent) Kor, svin och får i juni Cows, pigs and sheep in June Fällda älgar Annual number of moose killed Saltsjöfisket, fångst, landad vikt Yield from salt water fishing, landed weight Saltsjöfisket, yrkesfiskare Salt water fishing, number of professional fishermen, thousands Utfört transportarbete vid rundvirkestransporter med lastbil, järnväg, älvflottning och havsflottning, miljoner tonkm Transport of round wood by lorry, railway, river and sea barges, million tonne-kms Transporterad godsmängd av skogs- och skogsindustriprodukter med lastbil respektive på järnväg, ton Amount of forest industry materials and products transported by lorry and rail respectively, tonnes Per capitakonsumtion av papper och papp i Sverige, för 2006 fördelning efter produkttyp Per capita consumption of paper and paperboard in Sweden, by product type Returpapper, förbrukning, insamling och utrikeshandel Waste paper, consumption, recovery and foreign trade Jordbruksföretag efter företagens storlek Holdings, by size Jordbruksföretag efter företagens storlek 2005 Holdings by size Jordbruksföretag efter driftsinriktning i jordbruket Holdings by type of farming Jordbruksföretag och åkerareal efter brukningsform Holdings and area of arable land by type of holding Jordbruksföretag med nötkreatur, svin, får och höns Holdings with cattle, pigs, sheep and fowl Åkerareal efter jordbruksföretagens storlek Area of arable land by size of holdings Areal av olika ägoslag vid jordbruksföretag med mer än 2 hektar åker Area of different categories of land on agricultural holdings of more than 2 hectares Åkermarkens användning, hektar Use of arable land, in hectares Totalskörd i ton Yield in metric tonnes Ekologisk odling, totalskörd i ton Organic farming, total production in metric tonnes Hektarskörd av spannmål och potatis, kg per hektar Yield of cereals and potatoes, kg per hectare 130 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok 2008 Sida Page Ekologisk odling, hektarskörd av spannmål, potatis och ärter, kg per hektar Organic farming, yield of cereals, potatoes and peas, kg per hectare Husdjur Livestock Renar vid samebyar Reindeer in Sami grazing communities Animal produktion, ton Dairy and meat production, tonnes Antal hästar, hästar per invånare och antal hästhållare, oktober 2004 Number of horses, density of horses and number of horsekeepers, October Odling av trädgårdsväxter Horticulture Frilandsareal i hektar för olika trädgårdsväxter Cultivation on open ground of various horticultural plants, in hectares Antal djur som använts i försök enligt Europarådskonventionen (ETS 123) och EG:s direktiv (86/609/EEG) i Sverige Number of animals used in Sweden in experiments and other procedures that come under the European Convention (ETS 123) and the EC Directive (86/609/EEC) Antal djur som använts i beteendestudier, som avlivats utan föregående ingrepp samt i övriga försök i Sverige under år 2005 Number of animals used in behavioural studies, destroyed without previous intervention and used in other studies in Sweden Under tillåten jakttid fällda älgar, länsvis Annual harvest of moose during open hunting season Jordbruk, skogsbruk och fiske Veterinärväsendet den 31 december Veterinary activity Skogsbruk Forestry Skogsmarksareal efter län, landsdelar och ägare , hektar Forest area by county and ownership Virkesförråd på skogsmark Growing stock in forest land Årlig avsatt tillväxt (inkl. tillväxt för avverkade träd) i virkesförrådet i genomsnitt Mean annual increment of standing volume (incl. growth of felled trees) Beräknad bruttoavverkning Calculated gross fellings by assortments Genomsnittspriser på leveransvirke för barrsågtimmer och massaved Average delivery prices of softwood saw logs and pulp wood Investeringar och underhållskostnader inom skogsbruket Investments and maintenance costs in Swedish forestry Fiske Fishery Saltsjöfisket, avkastning, landad vikt Salt water fishing yields, landed weight Vattenbruk, produktion av matfisk, musslor och kräftor, hel färskvikt, ton Aquaculture production of food fish, mussels and crayfish, whole fresh weight, tonnes Saltsjöfisket, ilandförd fisk på kuststräckor 2006, landad vikt Salt water fishing yields by coastal districts, landed weight Saltsjöfisket, fiskare och båtar Salt water fishing, fishermen and fishing craft Statistiska centralbyrån 131

4 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Jordbruk Agriculture Åkerareal, svin och mjölkkor minskar kraftigt; däremot har kor för köttproduktion och fårstammen ökat. Fler stora jordbruksföretag och färre små Det totala antalet företag med mer än 2,0 hektar åker år 2005 var Sedan 1990 har antalet företag minskat med Sedan 1990 har i stort sett antalet företag varje år minskat i de storleksgrupper där åkerarealen är mindre än 100 hektar åkermark och ökat i storleksgruppen över 100 hektar. Andelen företag med högst 10 hektar åkermark är störst i Västernorrlands och Jämtlands län där mer än hälften av företagen fanns i detta storleksintervall år Den största andelen företag med mer än 100 hektar åkermark fanns i Götalands södra slättbygder. Åkerarealen mätt i fotbollsplaner Den totala åkerarealen var 2,66 miljoner hektar år Sexton år tidigare (1990) uppgick arealen till 2,84 miljoner hektar. Alltså har åkerarealen minskat med hektar på femton år. För att få en mer klargörande bild av minskningen kan vi använda fotbollsplaner. En normal fotbollsplan är 0,7 hektar. På sexton år har alltså en åkerareal motsvarande fotbollsplaner försvunnit, och det blir i genomsnitt drygt fotbollsplaner per år. Åkerarealens användning år 2006 Gröda Hektar Andel (%) Spannmål ,8 Baljväxter ,3 Potatis ,1 Sockerbetor ,7 Vall och grönfoder ,8 Oljeväxter ,7 Energiskog ,5 Träda ,5 Övrigt ,6 Summa ,0 Mjölkkorna minskar och biffkorna ökar Antalet nötkreatur har sedan 1980 minskat med drygt djur. Minskningen skedde främst under 1980-talet. Under första hälften av 1990-talet var antalet djur tämligen stabilt men började därefter återigen att minska och uppgår nu till 1,6 miljoner djur. Antalet företag med nötkreatur har minskat fortlöpande sedan Antalet mjölkkor har sedan 1980 minskat med över djur och uppgår nu (2006) till djur. Nedgången var kraftigast under andra hälften av 1980-talet och början av 1990-talet och kan ses mot bakgrund av det tvåprissystem för mjölk som infördes Antalet kor för köttproduktion är nu (2006) två och en halv gånger större än Då fanns djur och nu Framförallt skedde ökningen under första hälften av 1990-talet och torde ha hängt samman med den då pågående omställningen inom jordbruket. Antalet företag med kor för köttproduktion hade en topp under mitten av 1990-talet men minskar nu för varje år och börjar närma sig det antal som fanns i början av 1980-talet. Antalet svin, som år 2006 uppgick till 1,7 miljoner djur, har minskat med 38 procent sedan Minskningen var kraftigast under 1980-talet. Antalet företag med svin har sedan 1980 minskat från till 2 400, dvs. med över 90 procent. Antalet höns ökade under den första hälften av 1980-talet men har därefter minskat. Mellan åren 2005 och 2006 minskade antalet höns med drygt 10 procent och kom att uppgå till 4,5 miljoner. 132 Statistiska centralbyrån

5 Statistisk årsbok 2008 Får fanns år 2006 vid företag. Sedan 1980 har antalet företag med får minskat med 10 procent. År 2006 fanns totalt tackor och baggar samt lamm. Totalt sedan 1980 har fårstammen ökat med djur, dvs. med närmare 30 procent. KRAV-kontrollerad åkerareal lika stor som Vätterns yta Den totala KRAV-kontrollerade åkerarealen var hektar år 2006, vilket är något mer jämfört med året innan. De högsta andelarna redovisas för Västmanlands och Uppsala län där över 10 procent av åkerarealen är ekologiskt odlad. Den minsta andelen har Västerbottens och Norrbottens län där endast 2,1 resp. 2,2 procent av åkerarealen är ekologiskt odlad. Genomsnittet för landet är 6,8 procent. Andelen KRAVkontrollerad areal har stagnerat strax under 7 procent de senaste åren. Jordbruk, skogsbruk och fiske Varierad jordbruksstruktur inom EU Totalt fanns det 9,5 miljoner jordbruksföretag i EU-länderna Av dessa hade 61 procent mindre än 5 hektar utnyttjad jordbruksareal. Dessa företag svarade totalt för 6 procent av den utnyttjade jordbruksarealen. Omvänt var 3 procent företag om minst 100 hektar och dessa företag svarade för 45 procent av arealen. Företagsstrukturen visar mycket stora skillnader mellan olika länder. Malta har störst andel små företag (98 procent) och de svarar för 80 procent av landets utnyttjade jordbruksareal. I Danmark däremot är bara 2 procent av företagen små och svarar för 0,1 procent av jordbruksarealen. I Polen som är det EU-land som har flest jordbruksföretag 2,5 miljoner utgjorde de små företagen 71 procent och svarade för 18 procent av jordbruksarealen. Frankrike, Spanien och Storbritannien hade flest antal stora företag ( , resp ). Storbritannien är vidare det land med störst andel stora företag (16 procent). Och dessa företag svarade för 69 procent av jordbruksarealen. I Slovakien var andelen stora företag 3 procent, men de svarade för hela 92 procent av jordbruksarealen. Andel små jordbruksföretag ( 4,9 hektar) av samtliga företag samt andel av den totala jordbruksarealen som de svarar för 2005 Land Andel små företag av samtliga Malta 98,2 80,0 Slovakien 89,6 2,3 Ungern 88,9 8,4 Cypern 87,1 30,9 Grekland 76,2 26,4 Portugal 74,7 11,3 Italien 73,5 16,2 Polen 70,6 17,6 EU-25 61,0 6,1 Slovenien 59,4 23,5 Spanien 52,7 4,7 Tjeckien 51,7 0,9 Litauen 51,4 13,1 Lettland 47,1 7,7 Estland 45,1 3,7 Österrike 31,9 4,3 Storbritannien 27,6 0,9 Nederländerna 27,5 2,6 Frankrike 25,3 1,1 Belgien 25,3 1,9 Tyskland 22,3 1,3 Luxemburg 20,8 0,8 Sverige 14,0 1,1 Finland 8,8 0,8 Irland 6,9 0,7 Danmark 2,3 0,1 Andel av jordbruksarealen Källa: Jordbruksverket ( och SCB. Statistiska centralbyrån 133

6 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Användning av växtskyddsmedel i jordbruket Use of pesticides in agriculture Den sammanlagda användningen av växtskyddsmedel till 2006 års grödor uppgick till 835 ton aktiv substans. Det var 20 procent lägre än 1998 då den senaste användarundersökningen gjordes. Under samma period har åkerarealen minskat med 8 procent men liksom 1998 behandlas fortfarande halva den svenska åkerarealen med växtskyddsmedel. Förbrukningen av växtskyddsmedel, exklusive totalbekämpningsmedel (glyfosatpreparat) sjönk under hela 1990-talet enligt SCB:s tidigare användarundersökningar. Enligt resultaten för 2006 fortsätter trenden och den totala användningen av växtskyddsmedel minskade med nästan 20 procent mellan 1998 och 2006 från till 835 ton aktiv substans. En förklaring till minskningen är att den totala grödarealen minskat med 8 procent sedan 1998, vilket minskat behovet av växtskyddsmedel. Användningen av växtskyddsmedel varierar betydligt mellan olika områden beroende bland annat på jordbrukets omfattning och intensitet. I Skåne, där många bekämpningskrävande grödor odlas, förbrukas 50 procent av växtskyddsmedlen. Samtidigt var länets andel av landets åkerareal 20 procent. Ogräsmedel Förbrukningen av ogräsmedel sjönk från knappt 800 ton till 644 ton (20 procent) från 1998 till Användningen minskade från 0,67 till 0,60 kg per hektar (10 procent). Nästan 60 procent av ogräsmedlen används till spannmål, främst till höstvete och vårkorn som är de arealmässigt största spannmålsgrödorna. Spannmålsodlingen utgör drygt 40 procent av den totala åkerarealen. Användningen i spannmålsodling per hektar har generellt minskat med 10 procent. Minskningen gäller för flertalet län, men i Skåne som står för 50 procent av förbrukningen av ogräsmedel i spannmålsodling, har användningen per hektar ökat med knappt 10 procent. Även till sockerbetsodlingen används mycket ogräsmedel. Det beror på att sockerbetor har en svag uppkomst och har svårt att konkurrera med ogräset i början av växtperioden. Den totala förbrukningen var 110 ton år Till sockerbetor är användningen högst per hektar i genomsnitt 2,6 kg/ha. Det är dock en minskning med 15 procent jämfört med Svampmedel Bekämpningen av och förebyggande behandling mot svampangrepp med hjälp av svampmedel sker framför allt på potatis och är starkt kopplad till vissa län. Den totala användningen i potatisodling (både mat- och stärkelsepotatis) låg 2006 på cirka 70 ton, motsvarande 40 procent av total användning. Omkring 90 procent av potatisarealen behandlades. Den totala användningen av svampmedel var 170 ton 2006, jämfört med 225 ton Användningen av svampmedel minskade från 0,62 till 0,46 kg per hektar mellan 1998 och Omfattande bladmögelbekämpning i potatisodlingar, för att förhindra angrepp av brunröta, gör att potatis tillförs de största mängderna, cirka 2,7 kg per hektar. År 1998 var användningen till matpotatis högre 3,83 kg per hektar var ett mycket nederbördsrikt år och dessutom varmare än normalt, vilket ökade behovet av svampbekämpning. Sommaren 2006 var däremot mycket torr och gynnade inte förekomsten av svampsjukdomar. När man jämför den totala användningen av svampbekämpningsmedel för två så speciella år bör man ha detta i åtanke. Insektsmedel Användningen av insektsmedel har i genomsnitt nästan fördubblats från 0,04 till 0,07 kg per hektar mellan 1998 och Under 2006 förbrukades totalt drygt 20 ton. Användningen per hektar är störst i Värm- 134 Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok 2008 Jordbruk, skogsbruk och fiske land med 0,19 kg per hektar. Användningen är dock fortfarande låg och insektsmedel står endast för 3 procent av den totala växtskyddsanvändningen. Vanligast är användningen till ärtor och oljeväxter. Omkring 75 procent av vårraps- respektive konservärtarealen behandlades med insektsmedel Totalt användes till vårraps och konservärtor i genomsnitt 0,12 kg per hektar Det är en betydande ökning jämfört med 1998 då användningen var 0,01 kg respektive 0,07 kg per hektar. År 2006 var ett rekordvarmt år och början av sommaren var dessutom torr i stora delar av landet, vilket gynnade insekterna och därmed ökade behovet av besprutning. Användning av ogräs-, svamp- och insektsmedel i jordbruket 2005/06. Behandlad grödareal, procent, samt förbrukad mängd aktiv substans, kg/ha och ton Bekämpningsmedel Behandlad areal (%) 1 Aktiv substans År Kg/Ha Ton Ogräsmedel , , , Svampmedel , , , Insektsmedel , , ,09 25 Totalt , , , ) Dvs. andel av den totala åkerarealen respektive år. Den uppgick till år 2006, år 1998 och ha år Mer om hur den totala åkerarealen har definierats i dessa undersökningar finns i rutan till vänster. Källa: Jordbruksverket och SCB Statistiska meddelanden serie MI 31. Statistiska centralbyrån 135

8 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Skogsbruk Forestry Sveriges skogsareal är 23 miljoner hektar. Det totala virkesförrådet är omkring 3,2 miljarder skogskubikmeter (m 3 sk) varav 39 procent är tall, 41 procent gran, 12 procent björk och 5 procent är övriga lövträd och 3 procent torra träd. Sedan 1920 har virkesförrådet i Sveriges skogar ökat med mer än 60 procent. I Götaland har virkesförrådet mer än fördubblats sedan början av 1900-talet. Tillväxten är ca 114 miljoner skogskubikmeter per år. På 1920-talet var tillväxten 60 miljoner skogskubikmeter. Det totala vägnätet i Sverige är cirka km varav ca hälften utgörs av skogsbilvägar. Järnvägsnätet uppgår till cirka km. Skogs- och skogsindustriprodukter utgör drygt en fjärdedel av alla landtransporter. Under 2005 transporterades 55 miljoner ton rundvirke med lastbil och 8 miljoner ton på järnväg. Medeltransportlängden med lastbil var 94 km och på järnväg 292 km. Transportarbetet vid transport av rundvirke var miljoner tonkm med lastbil och miljoner tonkm på järnväg. Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 2007 ( eller Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok 2008 Jordbruk, skogsbruk och fiske 112 Saltsjöfisket Salt water fishing Den totala fångstmängden i landad vikt uppgick år 2006 till ton, vilket var en ökning med 5 procent jämfört med året innan. Fångstvärdet i första handelsledet uppgick till miljoner kr vilket innebar en ökning med 14 procent jämfört med år Fisk som ilandförts i syfte att användas till annat än människoföda redovisas som foderfisk. Under 2006 fångades ton foderfisk jämfört med ton året innan. Fångsten av foderfisk utgjorde 56 procent av den totala fångsten år Motsvarande andel året innan var 53 procent. Värdet av foderfisken uppgick år 2006 till 199 miljoner kronor, vilket motsvarar 20 procent av det totala fångstvärdet. De i utlandet (företrädesvis Danmark) direktlandade fångsterna under 2006 utgjorde 58 procent av den totala svenska ilandförda fångsten. Värdet av utlandslandningarna var 33 procent av det totala fångstvärdet. Vidare kan nämnas att denna utrikes landade fångst till 81 procent bestod av foderfisk. Vi avslutar dessa inledande ord med ett diagram som belyser det omdebatterade torskfisket. Källa: Fiskeriverket Saltsjöfiskets fångster under 2006, JO 55 SM 0701 ( eller Statistiska centralbyrån 137

10 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Totalskörd av spannmål (vatteninnehåll 14 procent) Total grain yields (water content 14 percent) Den största sammanlagda totalskörden av vete, råg, korn och havre fick vi år 1984 med 6,6 miljoner ton. Det var en skörd som var 5 gånger större än 1947 års spannmålsskörd, som var den minsta under perioden och som uppgick till 1,4 miljoner ton. Efter att ha studerat totalskörden kan vi sammanställa en tablå över bästa och sämsta skördeår för respektive sädesslag. Sädesslag Störst totalskörd År Tusen ton Vete Råg Korn Havre Alla sädesslag Minst totalskörd År Tusen ton Vete Råg Korn Havre Alla sädesslag Under de senaste drygt 100 åren gav alltså 1984 den största totalskörden. Men hur har de senaste årens skördar hävdat sig? Jo, av skördarna efter millenniumskiftet har 2000 års skörd hävdat sig bäst och intar en 12:e plats på den totala rankinglistan (som omfattar 107 år). Placering År Miljoner ton , , , , , , ,82 Räknar man lite kan man konstatera att 2000 års skörd var 13 procent större än 2005 års. Under perioden saknas uppgifter för blandsäd. Rågvete tillkom år Källa: SCB Historisk statistik för Sverige del 2; Jordbruksverket ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok Statistiska centralbyrån

11 Statistisk årsbok Kor, svin och får i juni Cows, pigs and sheep in June Jordbruk, skogsbruk och fiske Antalet nötkreatur har sedan 1960 minskat med djur. Det innebär att stammen på den tiden halverats från 1,2 miljoner till 0,6 miljoner djur. Minskningen skedde främst under 1960-talet. Från och med 1973 kan vi se hur antalet mjölkkor och antalet kor för köttproduktion har förändrats. Antalet mjölkkor har sedan 1973 fram till 2006 minskat med över djur från till djur. Antalet kor för köttproduktion har under motsvarande period blivit 3 gånger fler efter en ökning från till djur. Antalet svin är nu (år 2006) det lägsta under tiden från 1960 och framåt. Men under åren har stora variationer kunnat iakttas. Sålunda ökade svinstammen varje år från 1963 till Under perioden var svinstammen på en jämn nivå och alltid över 2,5 miljoner djur. Efter två års minskning av svinstammen (1986 och 1987) kom stammen återigen att ligga på en jämn nivå på 2,2 miljoner djur ända fram till nästa nedgångsperiod som började 1998 och som fortsatt fram till och med Det finns nu (år 2006) 3,6 gånger fler får än vad som fanns år får nu och då. Antalet får ökade årligen fram till mitten av talet, varefter stammen minskade under resten av 1980-talet. Början av talet innebar en snabb återhämtning. Antalet får har aldrig varit större än nu under tiden från 1960 och framåt. Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); Jordbruksverket ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok Statistiska centralbyrån 139

12 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Fällda älgar Annual number of moose killed Under 1980-talet fälldes totalt 1,4 miljoner älgar. Flest fällda under ett år: djur år Källa: SCB Miljöstatistik, Rapport nr 4, 1984, Jaktstatistik m.m. åren ; Skogsstyrelsen, statistik hämtad från; Naturvårdsverket ( Svenska Jägareförbundet ( 116 Saltsjöfisket, fångst, landad vikt Yield of salt water fishing, landed weight År 1925 uppgick saltsjöfiskets fångst till ton hel färskvikt. Med få undantag ökade fångsten år från år och kom vid mitten av 1960-talet att uppgå till ton, dvs. 5 gånger större än 1925 års fångst. Andra halvan av talet och en stor del av 1970-talet präglas av minskande fångster. Sålunda var 1977 års fångst bara hälften så stor som fångsterna vid mitten av talet. Den allra största fångsten landades år 1998 över ton. Källa: SCB Fiske ; Fiskestatistisk årsbok ; Statistiska meddelanden serie J 55, JO 55 och JO 50 ( eller ( 117 Saltsjöfisket, yrkesfiskare Salt water fishing, number of professional fishermen, thousands Det fanns nästan 10 gånger så många yrkesfiskare 1945 som det finns nu (2005). Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); Fiskeriverket ( 140 Statistiska centralbyrån

13 Statistisk årsbok Jordbruk, skogsbruk och fiske Utfört transportarbete vid rundvirkestransporter med lastbil, järnväg, älvflottning och havsflottning, miljoner tonkm Transport of round wood by lorry, railway, river and sea barges, performed million tonne-kms Skogs- och skogsindustriprodukter utgör drygt 25 procent av alla landtransporter. Under 2005 transporterades 55 miljoner ton rundvirke med lastbil och 7,9 miljoner ton på järnväg. Medeltransportlängden för rundvirke med lastbil var 86 km. Transportarbetet vid transport av rundvirke var miljoner tonkm med lastbil och miljoner tonkm på järnväg. Flottning av virke bedrevs till och med 1991 i våra älvar och var tidvis ett mycket betydelsefullt transportmedel för virke. Källa: Se nedan. 119 Transporterad godsmängd av skogs- och skogsindustriprodukter med lastbil respektive på järnväg, ton Amount of forest industry materials and products transported by lorry and rail respectively, tonnes År 1985 gick 16 procent av den transporterade godsmängden trävaror på järnväg. Under perioden fram till 2005 nästan halverades denna andel, och kom således då att uppgå till 9,5 procent. Vad gäller pappersmassa och returpapper så gick nästan hälften (47 procent) av dess godsmängd på järnväg i mitten av 1980-talet. Men precis som utvecklingen varit för rundvirket har vägarna tagit över allt mer av transporten. År 2005 hade sålunda andelen av pappersmassa och returpapper som transporterades på järnväg sjunkit till 30 procent. Däremot har järnvägen ökat sin andel när det gäller transport av papper och papp från 35 procent 1985 till 43 procent Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 2007 ( eller ( Statistiska centralbyrån 141

14 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Per capitakonsumtion av papper och papp i Sverige, för 2006 fördelning efter produkttyp Per capita consumption of paper and paperboard in Sweden, by product type Under hela perioden har den årliga konsumtionen av papper och papp legat på en nivå mellan 200 och 250 kg per person. År 2006 konsumerades 250 kg papper och papp per capita. I cirkeldiagrammet kan man bland annat se att varje person konsumerade 59 kg skriv- och tryckpapper och 56 kg tidningspapper. Tillsammans svarar dessa två grupper för hälften av den totala pappers- och pappkonsumtionen. Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 2007 ( eller ( 121 Returpapper, förbrukning, insamling och utrikeshandel Waste paper, consumption, recovery and foreign trade Statistiken över förbrukning av returpapper är inhämtad av Skogsstyrelsen från Skogsindustrierna. Den avser förbrukning av returpapper för pappersproduktion hos samtliga större pappersproducenter. Uppgifterna om insamling av returpapper är framräknade enligt formeln: Förbrukning + Export Import. Import- och exportstatistiken kommer från SCB:s Utrikeshandel. Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 2007 ( eller ( 142 Statistiska centralbyrån

15 Statistisk årsbok Län County Jordbruksföretag efter företagens storlek Holdings, by size Storleksgrupp, hektar åker Size of holdings, hectares of arable land Jordbruk, skogsbruk och fiske 2,1 5,0 5,1 10,0 10,1 20,0 20,1 30,0 30,1 50,0 50,1 100,0 100,1 Summa företag All holdings Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden ( ); Statens jordbruksverk ( ) och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok ( eller Statistiska meddelanden serie J 30 ( ), J 34 (1998) och JO 34 ( eller ); Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske ( ). Statistiska centralbyrån 143

16 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Län County Jordbruksföretag efter företagens storlek 2005 Holdings, by size Storleksgrupp, hektar åker Size of holdings, hectares of arable land 2,0 2,1 5,0 5,1 10,0 10,1 20,0 20,1 30,0 30,1 50,0 50,1 100,0 Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden Län County Storleksgrupp, hektar åker Size of holdings, hectares of arable land 100,1 200,0 200,1 300,0 300,1 400,0 400,1 500,0 500,1 Summa företag All holdings Åker per företag, hektar Arable land per holding, hectares Stockholms ,3 Uppsala ,5 Södermanlands ,0 Östergötlands ,7 Jönköpings ,8 Kronobergs ,6 Kalmar ,1 Gotlands ,7 Blekinge ,9 Skåne ,7 Hallands ,0 Västra Götalands ,6 Värmlands ,8 Örebro ,2 Västmanlands ,0 Dalarnas ,2 Gävleborgs ,5 Västernorrlands ,0 Jämtlands ,0 Västerbottens ,6 Norrbottens ,4 Hela riket Sweden ,7 Källa: Källa: Statens jordbruksverk och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok ( eller Statistiska meddelanden JO 34 ( eller Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. 144 Statistiska centralbyrån

17 Statistisk årsbok Län County Jordbruksföretag efter driftsinriktning i jordbruket Holdings by type of farming Driftsinriktning Type of farming Växtodling Crop husbandry Husdjursskötsel Animal husbandry Blandat jordbruk Mixed holdings Jordbruk, skogsbruk och fiske Småbruk Smallsized holdings Summa företag All holdings Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden ( ); Statens jordbruksverk ( ) och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok ( eller Statistiska meddelanden serie J 30 ( ), J 35 (1998) och JO 35 ( eller ). Statistiska centralbyrån 145

18 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Län County Jordbruksföretag och åkerareal efter brukningsform Holdings and area of arable land by type of holding Helt ägda företag Wholly owned holdings Antal Number Åker, hektar Arable land, hectares Helt arrenderade företag Wholly leased holdings Delvis arrenderade företag Partly leased holdings Antal Åker, hektar Antal Åker, hektar Totalareal åker, hektar Total area of arable land Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden ( ), Statens jordbruksverk ( ) ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden, serie J 30 ( ), J 34 (1998) och JO 34 (1999, 2003, 2005). 126 Jordbruksföretag med nötkreatur, svin, får och höns Holdings with cattle, pigs, sheep and fowl Företag Holdings Med nötkreatur With cattle Kor Cows Mjölkkor Dairy cows Kor för uppfödning av kalvar Suckler cows Kvigor, tjurar och stutar Heifers, bulls and steers Kalvar under 1 år Calves younger than 1 year Med svin With pigs Galtar Boars Suggor Sows Slaktsvin 20 kg och över Fattening pigs 20 kg Smågrisar under 20 kg Fattening pigs 20 kg Med får (exkl. lamm) With sheep Med höns (exkl. kycklingar) With fowl Källa: Statens jordbruksverk ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie J 20 (1998) och JO 20 ( ). 146 Statistiska centralbyrån

19 Statistisk årsbok Län County Åkerareal efter jordbruksföretagens storlek Area of arable land by size of holdings Storleksgrupp, hektar åker Size of holdings, hectares of arable land Jordbruk, skogsbruk och fiske 2,0 2,1 5,0 5,1 10,0 10,1 20,0 20,1 30,0 30,1 50,0 50,1 100,0 100,1 Summa åkerareal Total area of arable land Stockholm Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden ( ), Statens jordbruksverk ( ) ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie J 30 ( ), J 34 (1998) och JO 34 (1999, 2003, 2005). Statistiska centralbyrån 147

20 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Areal av olika ägoslag vid jordbruksföretag med mer än 2 hektar åker Area of different categories of land on agricultural holdings of more than 2 hectares Län County Hektar Hectares Åkermark Arable land Varav arrenderad Of which leased Betesmark Natural pasture Varav arrenderad Summa jordbruksmark Agricultural area, total Skogsmark Forest land Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (1995), Statens jordbruksverk (1990, 1999, 2003, 2005) ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie J 30 (1990, 1995), JO 34 (1999, 2003, 2005); Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. 148 Statistiska centralbyrån

21 Statistisk årsbok Åkermarkens användning, hektar Use of arable land, in hectares Jordbruk, skogsbruk och fiske Gröda Crops Spannmål Grain Vete Wheat Höstvete Winter wheat Vårvete Spring wheat Råg Rye Korn Barley Höstkorn Winter barley Vårkorn Spring barley Havre Oats Rågvete och blandsäd Triticale and mixed grain Rågvete Triticale Blandsäd Mixed grain Baljväxter Leguminous plants Potatis Potatoes Matpotatis Table potatoes Potatis för stärkelse Potatoes for processing Sockerbetor Sugar beets Frövall Seed ley Vall och grönfoder Ley, green forage and pasture Slåttervall 1 Ley Grönfoder 2 Green forage Betesvall 3 Pasture Oljeväxter Oil crops Höstraps Winter rape Vårraps Spring rape Höstrybs Winter turnip rape Vårrybs Spring turnip rape Oljelin Oil flax Övriga växtslag Other crops Energiskog Energy forest Trädgårdsväxter Horticultural plants Andra växtslag Other crops Träda Fallow Ej utnyttjad slåtter- och betesvall 4 Unused ley and pasture Ospecificerad åkermark 5 Unspecified arable land Summa åker 6 Total arable land ) Avser slåttervall som utnyttjades resp. år. Inkl. betesvall. 2) Inkl. majs. 3) Betesvall redovisas tillsammans med slåttervall. 4) Ej utnyttjad slåtter- och betesvall redovisas under ospecificerad åkermark. 5) Arealer som ej kunnat fördelas på gröda. 6) Inkl. annan obrukad åker. Källa: Statens jordbruksverk ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie JO 10; Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. Statistiska centralbyrån 149

22 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Totalskörd i ton Yield in metric tonnes Skörd Yield Höstvete Winter wheat Vårvete Spring wheat Höstråg Winter rye Höstkorn Winter barley Vårkorn Spring barley Havre Oats Rågvete Triticale Blandsäd Mixed grain Ärter Peas Åkerbönor Field beans Slåttervall, första skörd Ley, first harvest Matpotatis 3 Table potatoes Potatis för stärkelse Potatoes for processing Sockerbetor 4 Sugar beets Höstraps 5 Winter rape Vårraps 5 Spring rape Höstrybs 5 Winter turnip rape Vårrybs 5 Spring turnip rape Oljelin 5 Oil flax ) Uppgifterna för spannmålsskörden är omräknade från 15 % till 14 % vattenhalt. 2) Undersöktes ej detta år. 3) Exkl. odlingar mindre än 0,5 hektar. 4) Uppgifterna avser avräknad betmängd. 5) Uppgifterna avser 9 procents vattenhalt. Källa: Statens jordbruksverk ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie J 16 (1998) och JO 16 ( ); Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. 131 Skörd Yield Ekologisk odling, totalskörd i ton Organic farming, total production in metric tonnes 2004 Därav certifierat Of which certified 2005 Därav certifierat 2006 Därav certifierat Höstvete 1 Winter wheat Vårvete 1 Spring wheat Höstråg 1 Winter rye Höstkorn 1 Winter barley Vårkorn 1 Spring barley Havre 1 Oats Rågvete 1 Triticale Blandsäd 1 Mixed grain Ärter 2 Peas Åkerbönor 2 Field beans Höstraps 3 Winter rape Vårraps 3 Spring rape Höstrybs 3 Winter turnip rape Vårrybs 3 Spring turnip rape Oljelin 3 Oil flax Matpotatis 4 Table potatoes ) Avser skörd med 14 % vattenhalt. 2) Avser skörd med 15 % vattenhalt. 3) Avser skörd med 9 % vattenhalt. 4) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. Källa: Statens jordbruksverk ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok, Statistiska meddelanden serie JO 16 ( 150 Statistiska centralbyrån

23 Statistisk årsbok Län County Hektarskörd av spannmål och potatis, kg per hektar Yield of cereals and potatoes, kg per hectare Odling om mer än 2,0 hektar åkermark Holdings larger than 2,0 hectares of arable land Höstvete 1 Winter wheat Vårvete 1 Spring wheat Råg 1 Rye Höstkorn 1 Winter barley Vårkorn 1 Spring barley Havre 1 Oats Jordbruk, skogsbruk och fiske Rågvete 1 Triticale Matpotatis 2 Table potatoes Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden ) Avser skörd med 14 % vattenhalt. 2) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden ( ), Statens jordbruksverk ( ) och SCB ( Statistiska meddelanden serie J 12 ( ), J 16 (1998) och JO 16 ( ), Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. 133 Ekologisk odling, hektarskörd av spannmål, potatis och ärter, kg per hektar Organic farming, yield of cereals, potatoes and peas, kg per hectare Potatis för stärkelse Potatoes for processing Produktionsområde Production areas Odling om mer än 2,0 hektar åkermark Holdings larger than 2,0 hectares of arable land Höstvete 1 Winter wheat Vårvete 1 Spring wheat Höstråg 1 Rye Rågvete 1 Triticale Höstkorn 1 Winter barley Vårkorn 1 Spring barley Havre 1 Oats Blandsäd 1 Mixed grain Matpotatis 2 Table potatoes Ärter 3 Peas Åkerbönor 3, 4 Field beans ) Avser skörd med 14 % vattenhalt. 2) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. 3) Avser skörd med 15 % vattenhalt. 4) 2004 är första året grödan ingår i skördestatistiken. 5) Höstkorn, vårkorn och havre korrigerade uppgifter. Källa: Statens jordbruksverk ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie JO 16 ( Statistiska centralbyrån 151