Jordbruk, skogsbruk och fiske

Transkript

1

2 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2010 Sida Page Jordbruk, skogsbruk och fiske Agriculture, forestry and fishery Jordbruk Agriculture Skogsbruk Forestry Saltsjöfisket Salt water fishing Totalskörd av spannmål (vattenhalt 14 procent) Total grain yields (water content 14 percent) Kor, svin och får i juni Cows, pigs and sheep in June Fällda älgar Annual number of moose killed Saltsjöfisket, fångst, landad vikt Yield of salt water fishing, landed weight Saltsjöfisket, yrkesfiskare Salt water fishing, number of professional fishermen, thousands Skogsmarksareal efter ägarklass, 2008 Forest land area by ownership class Virkesförrådets utveckling sedan talet, alla ägoslag Trend for total standing volume, all land-use categories Skogsvårdsåtgärder treårsmedelvärde (1 000 ha) Silvicultural measures, 3-year average (1 000 hectares) Antal arbetstimmar i skogsarbete, hundratusentals timmar /08 Number of hours worked in forestry occupations, hundreds of thousands Årlig bruttoavverkning Annual gross felling Export och import av skogsindustriprodukter 2008 efter produkt, mdkr Exports and imports of forest industry products by products, SEK billions Jordbruksföretag efter företagens storlek Holdings, by size Jordbruksföretag efter driftsinriktning i jordbruket Holdings by type of farming Åkerareal efter jordbruksföretagens storlek Area of arable land by size of holdings Åkermarkens användning, hektar Use of arable land, in hectares Totalskörd i ton Yield in metric tonnes Ekologisk odling, totalskörd i ton Organic farming, total production in metric tonnes Hektarskörd av spannmål och potatis, kg per hektar Yield of cereals and potatoes, kg per hectare Ekologisk odling, skörd av spannmål, potatis och ärter, kg per hektar Organic farming, yield of cereals, potatoes and peas, kg per hectare Jordbruksföretag med nötkreatur, svin, får och höns Holdings with cattle, pigs, sheep and fowl Husdjur Livestock Renar vid samebyar Reindeer in Sami grazing communities 114 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok 2010 Sida Page Animal produktion, ton Dairy and meat production, tonnes Odling av trädgårdsväxter Horticulture Frilandsareal i hektar för olika trädgårdsväxter Cultivation on open ground of various horticultural plants, in hectares Antal djur som använts i försök enligt Europarådskonventionen (ETS 123) och EG:s direktiv (86/609/EEG) i Sverige Number of animals used in Sweden in experiments and other procedures that come under the European Convention (ETS 123) and the EC Directive (86/609/EEC) Antal djur som använts i beteendestudier, som avlivats utan föregående ingrepp samt i övriga försök i Sverige under år 2007 Number of animals used in behavioural studies, destroyed without previous intervention and used in other studies in Sweden Under tillåten jakttid fällda älgar, länsvis Annual harvest of moose during open hunting season Total skogsmarksareal och areal skyddad skogsmark enligt svenska definitioner 2008 Total area of forest and area of protected forest according to Swedish definitions Skogsmarksareal efter län, landsdelar och ägare , hektar Forest area by county and ownership, hectares Jordbruk, skogsbruk och fiske Miljöhänsyn vid avverkning i relation till skogsvårdslagens (SVL) krav, föryngringsavverkningar Compliance with environmental requirements of Swedish forest law in connection with regeneration felling Beräknad bruttoavverkning Calculated gross fellings by assortments Genomsnittspriser på leveransvirke för barrsågtimmer och massaved Average delivery prices of softwood saw logs and pulp wood Investeringar och underhållskostnader inom skogsbruket Investments and maintenance costs in Swedish forestry Saltsjöfisket, avkastning, landad vikt Salt water fishing yields, landed weight Vattenbruk, produktion av matfisk, musslor och kräftor, hel färskvikt, ton Aquaculture production of food fish, mussels and crayfish, whole fresh weight, tonnes Saltsjöfisket, ilandförd fisk på kuststräckor 2008, landad vikt och värde Salt water fishing yields by coastal districts, landed weight and value Saltsjöfisket, fiskare och båtar Salt water fishing, fishermen and fishing craft Statistiska centralbyrån 115

4 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Jordbruk Agriculture Färre och större. Trenden inom mjölkproduktionsbranschen tycks fortsätta precis som den inom åkerbruket. Antalet mjölkkor sinar Med ett undandag första hälften av 1990-talet har antalet nötkreatur kontinuerligt sjunkit. Från 1980 fram till 2008 var minskningen djur. Även antalet företag med nötkreatur har genom åren blivit färre. Också antalet mjölkkor har decimerats. Sedan 1980 har antalet mjölkkor sjunkit med omkring djur. Det är en nedgång med 46 procent. Trenden med färre men större brukningsenheter inom mjölkproduktionen tycks också fortsätta. År 2008 fanns det knappt företag med mjölkkor vilket är en minskning med nio procent jämfört med året innan. Samtidigt steg den genomsnittliga besättningsstorleken från 52 till 55 mjölkkor. Sedan 1980 har antalet mjölkkoföretag minskat med 85 procent. Nedgången var kraftigast under andra hälften av 80-talet och början på 90-talet. Det beror troligen på tvåprissystemet för mjölk som infördes 1986, vilket lockade en del mjölproducenter att ställa om sin produktion till köttproduktion. Om mjölkkorna har blivit allt färre, har köttkorna blivit desto fler. Dessa djur har närapå tredubblats till jämfört med 1980 från i genomsnitt 6 djur i varje besättning till 16. Denna kraftiga ökning har sin förklaring i omställningen inom jordbruket i början på 90-talet. Även fårstammen har växt till sig under samma period. Numera finns det djur inom den gruppen vilket motsvarar en ökning med Däremot har svinbeståndet minskat med hela 40 procent sedan 1980 samtidigt som antalet företag med svin har minskat med nio tiondelar. Höns på stadig frammarsch Inte mindre än 5,5 miljoner höns sprätte runt på landets gårdar år 2008, vilket är en ökning med fyra procent jämfört med De flesta av dem, två tredjedelar, bodde i Skånes, Östergötlands, Västra Götalands och Hallands län. Den genomsnittliga besättningsstorleken för höns har mångdubblats. År 2008 rumsterade i genomsnitt hönor på varje hönsgård. Detta kan jämföras med 1980, då de endast var 250 till antalet. Företag och företagare År 2007 var antalet företag med mer än 2,0 hektar åker Det är en minskning med företag jämfört med Det är de mindre företagen de med åkerareal under 10 hektar som blivit allt färre. De större (med över 100 hektar) har däremot blivit fler. Flest var de i Götalands södra slättland (17 procent). De minsta företagen de med högst 10 hektar åkermark höll i störst utsträckning till i Västernorrlands och Jämtlands län där mer än 55 procent av företagen fanns i detta storleksintervall år Statistiska centralbyrån

5 Statistisk årsbok 2010 Åkerarealen mätt i fotbollsplaner Den totala åkerarealen var 2,65 miljoner hektar år År 1990 uppgick arealen till 2,84 miljoner hektar. Det betyder att åkerarealen har minskat med hektar på sjutton år vilket storleksmässigt motsvarar normalstora (0,7 hektar) fotbollsplaner. Eller fotbollsplaner per år! Åkerarealens användning år 2008 Gröda Hektar Andel (%) Spannmål ,3 Baljväxter ,0 Potatis ,0 Sockerbetor ,4 Vall och grönfoder ,1 Oljeväxter ,6 Energiskog ,5 Träda ,6 Övrigt ,5 Summa ,0 Varierad jordbruksstruktur inom EU Totalt fanns det 13,4 miljoner jordbruksföretag i EU-länderna De flesta av dem 7 av 10 med mindre än 5 hektar utnyttjad jordbruksareal. Dessa företag svarade tillsammans för 8 procent av den totala arealen. Omvänt hade 3 procent av företagen minst 100 hektar. Dessa företag brukade 47 procent av arealen. Men jordbruksföretagens antal och storlekar varierar kraftigt inom EU. Maltas jordbruk präglas av små företag, alltså företag med en areal som är mindre än 5 hektar. Drygt 97 procent av landets jordbruksföretag tillhörde den kategorin år Tillsammans brukade de 80 procent av jordbruksarealen. I Danmark däremot var bara 3 procent av företagen små, och svarade för 0,1 procent av jordbruksarealen. Med sina nästan 3,9 miljoner företag toppade Rumänien listan på antalet jordbruksföretag i EU. Där var 9 av 10 företag små. Dessa företag brukade drygt en tredjedel av den totala jordbruksarealen i landet. Frankrike, Spanien och Storbritannien hade flest antal stora företag (90 400, respektive ). Frankrike var vidare det land som hade störst andel stora företag (drygt 17 procent). Dessa företag ägde 55 procent av jordbruksarealen. Detta kan jämföras med Slovakien där andelen stora företag var drygt 3 procent, men som svarade för hela 90 procent av jordbruksarealen. Jordbruk, skogsbruk och fiske Andel små jordbruksföretag ( 4,9 hektar) av samtliga företag samt andel av den totala jordbruksarealen som de svarar för 2007 Land Andel små företag av samtliga Malta 97,3 80,0 Bulgarien 94,8 10,1 Rumänien 90,0 35,1 Ungern 88,3 6,8 Slovakien 86,7 2,7 Cypern 86,4 28,8 Grekland 76,0 26,5 Italien 73,3 15,9 Portugal 72,5 10,0 EU-27 69,8 8,4 Polen 68,3 17,6 Litauen 60,5 14,4 Slovenien 59,0 21,9 Spanien 52,2 4,6 Tjeckien 49,2 0,8 Lettland 40,7 5,8 Estland 35,9 2,4 Österrike 33,1 4,4 Storbritannien 27,5 0,9 Nederländerna 26,3 2,4 Frankrike 24,0 1,0 Belgien 24,0 1,7 Tyskland 22,3 1,3 Luxemburg 17,5 0,8 Sverige 14,5 1,1 Finland 9,2 0,8 Irland 6,4 0,6 Danmark 2,9 0,1 Andel av jordbruksarealen Källa: Jordbruksverket ( och SCB. Statistiska centralbyrån 117

6 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Skogsbruk Forestry Sveriges skogmarksareal är 22,7 miljoner hektar. Det totala virkesförrådet uppgår till ca 3 miljarder skogskubikmeter (m 3 sk) varav 38 procent är tall, 41 gran, 12 björk, 5 är övriga lövträd samt 3 procent torra träd. Årlig tillväxt på skogsmark är ca 120 miljoner m 3 sk. I Sverige bor omkring skogsägare. 38 procent av dem är kvinnor, 62 procent män. Ungefär hälften av Sveriges skogsmark ägs av enskilda personer, det s.k. privatskogsbruket. Privatägda bolag äger ca 25 procent medan resterande 25 procent fördelar sig främst på staten och andra statliga/allmänna ägare. Den skyddade skogsmarken finns främst inom nationalparker, naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal. Deras sammanlagda areal uppgår till ha, varav ha finns nedan fjällnära skogen. procent av arealen var miljöhänsynen bättre än kraven i SVL. Antalet timmar för olika skogsvårdsåtgärder som röjning och markberedning var under 2008 ca 26 miljoner timmar. Under 2007 investerades drygt 3 miljarder kronor i det svenska skogsbruket vilket motsvarar 136 kr/ha skogsmark. Antalet sysselsatta inom skogsnäringen var under 2008 ca personer. Det är stora skillnader mellan hur virkesrika olika delar av landet är. Skillnaden speglar markens bördighet, s.k. bonitet. Virkesförrådet är störst i södra Sverige, och i Norrland ökar virkesförrådet ju närmare kusten man kommer. Virkesförråd på produktiv skogsmark m 3 sk/ha Bruttoavverkningen uppgick 2008 till 84,9 miljoner m 3 sk. Avverkningen har, med årliga variationer, ökat stadigt sedan början av talet då den låg på mellan miljoner m 3 sk årligen. Efter slutavverkning ska återväxten vara godkänd enligt skogsvårdlagen (SVL, 1979:429). Under de senaste åren har andelen godkända föryngringar legat runt procent vid skogsodling och procent vid naturlig föryngring. Vid avverkning ska även miljöhänsyn tas enligt SVL. På 43 procent av den avverkade arealen låg miljöhänsynen i nivå med kraven i SVL medan det på 25 procent av arealen var sämre miljöhänsyn än vad SVL kräver. På Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok 2010 Virkestransporter Skogs- och skogsindustriprodukter utgör drygt 25 procent av alla landtransporter. Under 2007 transporterades 54 miljoner ton rundvirke med lastbil och 0,8 miljoner ton på järnväg. För fartygstrafik var motsvarande siffra (inrikes samt export) 3,5 miljoner ton. Transportarbetet vid transport av rundvirke var miljoner ton-km med lastbil och miljoner ton-km på järnväg. För fartyg var motsvarande siffra 488 miljoner ton-km för inrikes och för utrikes trafik. Jordbruk, skogsbruk och fiske I diagrammet till vänster redovisas just utfört transportarbete av rundvirke med olika transportmedel. (Mellan åren 1965 och 1972 har det ej funnits möjlighet att erhålla värden på transportarbetet på lastbil.) Diagrammet ger också en bild av hur en hel yrkesgrupp flottarna försvinner. Flottning av virke bedrevs t.o.m i våra älvar och var tidvis ett mycket betydelsefullt transportmedel för virke. Klarälven i Värmland var den älv där flottningen bedrevs längst. Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 2009 ( SLU Riksskogstaxeringen. Statistiska centralbyrån 119

8 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Saltsjöfisket Salt water fishing Allt färre saltsjöfiskar fångas i de nordiska vattnen. Mellan åren 2007 och 2008 minskade fångsten med knappt ton, eller 3 procent. Det är främst fångsten av sill, skarpsill och torsk som minskat. Fångsterna i saltsjöfisket under år 2008 uppgick till ton i levande vikt. Det är en minskning med 3 procent jämför med I landat skick, alltså efter det att fisken blivit rensad och förts iland, vägde den sammanlagda fångsten ton. Värdet av den ilandförda fisken år 2008 räknades till 968 miljoner kronor, vilket är en minskning med 11 procent jämfört med år En förklaring till detta är att värdet av foderfisk, torsk, sill och havskräfta har minskat. Under 2008 fångades cirka ton foderfisk, vilket motsvarar 57 procent av den totala fångsten. Foderfisk är fisk som inte används till människoföda. Året dessförinnan togs ton foderfisk iland, vilket motsvarade 53 procent av den totala fångsten. Värdet av foderfisken uppgick år 2008 till 170 miljoner kronor, vilket motsvarar 18 procent av det totala fångstvärdet. Fångster som direktlandat i utlandet (främst Danmark) utgjorde 59 procent av den totala svenska ilandförda fångsten år Värdet av dessa fångster var 34 procent av det totala fångstvärdet. Vidare kan nämnas att denna utrikes landade fångst till allra störstas delen 77 procent bestod av foderfisk. Vi avslutar dessa inledande ord med ett diagram som belyser det omdebatterade torskfisket. Källa: Fiskeriverket Saltsjöfiskets fångster under 2006, JO 55 SM 0901 ( eller Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok Jordbruk, skogsbruk och fiske Totalskörd av spannmål (vattenhalt 14 procent) Total grain yields (water content 14 percent) Den största sammanlagda totalskörden av vete, råg, korn och havre fick vi år 1984 med 6,6 miljoner ton. Det var en skörd som var 5 gånger större än 1947 års spannmålsskörd, som var den minsta under perioden och som uppgick till 1,4 miljoner ton. Efter att ha studerat totalskörden kan vi sammanställa en tablå över bästa och sämsta skördeår för respektive sädesslag. Sädesslag Störst totalskörd År Tusen ton Vete Råg Korn Havre Alla sädesslag Minst totalskörd År Tusen ton Vete Råg Korn Havre Alla sädesslag Under de senaste drygt 100 åren gav alltså 1984 den största totalskörden. Men hur har de senaste årens skördar hävdat sig? Jo, av skördarna efter millenniumskiftet har 2000 års skörd hävdat sig bäst och intar en 12:e plats på den totala rankinglistan (som omfattar 109 år). Placering År Miljoner ton , , , , , , , , ,96 Räknar man lite kan man konstatera att 2000 års skörd var 9 procent större än 2008 års. Under perioden saknas uppgifter för blandsäd. Rågvete tillkom år Källa: SCB Historisk statistik för Sverige del 2; Jordbruksverket ( och SCB ( SCB Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk. Statistiska centralbyrån 121

10 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Kor, svin och får i juni Cows, pigs and sheep in June Antalet nötkreatur har sedan 1960 minskat med djur. Det innebär att stammen på den tiden halverats från 1,2 miljoner till 0,6 miljoner djur. Minskningen skedde främst under 1960-talet. Antalet mjölkkor har sedan 1973 fram till 2008 minskat med över djur från till djur. Antalet kor för köttproduktion har under motsvarande period blivit 3 gånger fler efter en ökning från till djur. Antalet svin är nu (år 2008) det lägsta under tiden från 1960 och framåt. Men under åren har stora variationer kunnat iakttas. Sålunda ökade svinstammen varje år från 1963 till Under perioden var svinstammen på en jämn nivå och alltid över 2,5 miljoner djur. Efter två års minskning av svinstammen (1986 och 1987) kom stammen återigen att ligga på en jämn nivå på 2,2 miljoner djur ända fram till nästa nedgångsperiod som började 1998 och som fortsatt fram till och med Det finns nu (år 2008) nästan 4 gånger fler får än vad som fanns år 1960; nu får, då Antalet får ökade årligen fram till mitten av talet, varefter stammen minskade under resten av 1980-talet. Början av talet innebar en snabb återhämtning. Antalet får har aldrig varit större än nu under tiden från 1960 och framåt. Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); Jordbruksverket ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok Statistiska centralbyrån

11 Statistisk årsbok Fällda älgar Annual number of moose killed Jordbruk, skogsbruk och fiske Under 1980-talet fälldes totalt 1,4 miljoner älgar. Flest fällda under ett år: djur år Källa: SCB Miljöstatistik, Rapport nr 4, 1984, Jaktstatistik m.m. åren ; Skogsstyrelsen, statistik hämtad från; Naturvårdsverket ( Svenska Jägareförbundet ( Saltsjöfisket, fångst, landad vikt Yield of salt water fishing, landed weight År 1925 uppgick saltsjöfiskets fångst till ton hel färskvikt. Med få undantag ökade fångsten år från år och kom vid mitten av 1960-talet att uppgå till ton, dvs. 5 gånger större än 1925 års fångst. Andra halvan av talet och en stor del av 1970-talet präglas av minskande fångster. Sålunda var 1977 års fångst bara hälften så stor som fångsterna vid mitten av talet. Den allra största fångsten landades år 1998 över ton. Källa: SCB Fiske ; Fiskestatistisk årsbok ; Statistiska meddelanden serie J 55, JO 55 och JO 50 ( eller ( Saltsjöfisket, yrkesfiskare Salt water fishing, number of professional fishermen, thousands Det fanns 10 gånger så många yrkesfiskare 1945 som fanns det yrkesfiskare i saltsjöfisket mot år Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); Fiskeriverket ( Statistiska centralbyrån 123

12 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Skogsmarksareal efter ägarklass, 2008 Forest land area by ownership class Skogsmarksarealen på ca 23 miljoner hektar fördelar sig så att hälften ägs av enskilda skogsägare. En fjärdedel ägs av privata bolag medan den övriga fjärdedelen till stor del ägs av allmänna ägare som staten och statsägda bolag. Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok ( Riksskogstaxeringen. 99 Virkesförrådets utveckling sedan 1920-talet, alla ägoslag Trend for total standing volume, all land-use categories Virkesförrådet har ökat med drygt 80 procent sedan 1920-talet och uppgår idag till ca miljoner m 3 sk. De två dominerande trädslagen är tall och gran (ca respektive miljoner m 3 sk). Den årliga tillväxten (på skogsmark) uppgår till ca 120 miljoner m 3 sk per år. Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok ( Riksskogstaxeringen. 100 Skogsvårdsåtgärder treårsmedelvärde (1 000 hektar) Silvicultural measures, 3-year average (1 000 hectares) Arealen skogsvårdsåtgärder mäts årligen men redovisas som 3-årsmedelvärden. Exempelvis uppgår den röjda arealen till ca 360 tusen ha, markberedd areal uppgår till ca 176 tusen ha. Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok ( 124 Statistiska centralbyrån

13 Statistisk årsbok Jordbruk, skogsbruk och fiske Antal arbetstimmar i skogsarbete, hundratusentals timmar /08 Number of hours worked in forestry occupations, hundreds of thousands Antal arbetstimmar i skogsarbete kartläggs genom olika studier för såväl storskaligt som för småskaligt skogsbruk liksom för entreprenörer. Antalet arbetstimmar uppgick 2006 till ca 26 miljoner. Antalet arbetstimmar har sjunkit stadigt under senare decennier, främst p.g.a. den ökade mekaniseringsgraden i skogsbruket. 102 Årlig bruttoavverkning Annual gross felling Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok ( Under perioden ökade bruttoavverkningen årligen med få undantag. Därefter följde en nedgångsperiod som bröts Avverkningen har därefter haft en jämn årlig ökning fram t.o.m År 2005 ökade den mycket kraftigt p.g.a. stormen Gudrun. 103 Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok ( Export och import av skogsindustriprodukter 2008 efter produkt, miljarder kronor Exports and imports of forest industry products by product, SEK billions Exportvärdet av skogs- och skogsindustriprodukter uppgår till närmare 130 miljarder kr medan importvärdet uppgår till ca 50 miljarder kr. Värdet av nettoexporten uppgår således till ca 80 miljarder kr och är därmed en av de näringar som bidrar mycket till Sveriges totala nettoexport. Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok ( Statistiska centralbyrån 125

14 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2010 Jo, men visst uppskattar SCB hästar! År 2004 kom de fram till att vi var si så där mig inberäknad. 126 Statistiska centralbyrån

15 Statistisk årsbok Län County Jordbruksföretag efter företagens storlek Holdings, by size Storleksgrupp, hektar åker Size of holdings, hectares of arable land Jordbruk, skogsbruk och fiske 0 2,0 2,1 5,0 5,1 10,0 10,1 20,0 20,1 30,0 30,1 50,0 50,1 100,0 100,1 Summa företag All holdings Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden ( ); Statens jordbruksverk ( ) och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok ( eller Statistiska meddelanden serie J 30 ( 1997), J 34 (1998) och JO 34 ( eller ); Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. Statistiska centralbyrån 127

16 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Län County Jordbruksföretag efter driftsinriktning i jordbruket Holdings by type of farming Driftsinriktning Type of farming Växtodling Crop husbandry Husdjursskötsel Animal husbandry Blandat jordbruk Mixed holdings Småbruk Smallsized holdings Summa företag All holdings Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden ( ); Statens jordbruksverk ( ) och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok ( eller Statistiska meddelanden serie J 30 ( 1997), J 35 (1998) och JO 35 ( eller ). 128 Statistiska centralbyrån

17 Statistisk årsbok Län County Åkerareal efter jordbruksföretagens storlek Area of arable land by size of holdings Storleksgrupp, hektar åker Size of holdings, hectares of arable land Jordbruk, skogsbruk och fiske 2,0 2,1 5,0 5,1 10,0 10,1 20,0 20,1 30,0 30,1 50,0 50,1 100,0 100,1 Summa åkerareal Total area of arable land Stockholm Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden ( ), Statens jordbruksverk (1998, och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie J 30 ( 1997), J 34 (1998) och JO 34 (1999 och 2003 ). Statistiska centralbyrån 129

18 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Åkermarkens användning, hektar Use of arable land, in hectares Gröda Crop Spannmål Grain Vete Wheat Höstvete Winter wheat Vårvete Spring wheat Råg Rye Korn Barley Höstkorn Winter barley Vårkorn Spring barley Havre Oats Rågvete och blandsäd Triticale and mixed grain Rågvete Triticale Blandsäd Mixed grain Baljväxter Leguminous plants Potatis Potatoes Matpotatis Table potatoes Potatis för stärkelse Potatoes for processing Sockerbetor Sugar beets Frövall Seed ley Vall och grönfoder Ley, green forage and pasture Slåttervall 2 Ley Grönfoder 3 Green forage Oljeväxter Oil crops Höstraps Winter rape Vårraps Spring rape Höstrybs Winter turnip rape Vårrybs Spring turnip rape Oljelin Oil flax Övriga växtslag Other crops Energiskog Energy forest Trädgårdsväxter Horticultural plants Andra växtslag Other crops Träda Fallow Ospecificerad åkermark 4 Unspecified arable land Summa åker 5 Total arable land ) År 2003 och 2004 ingår endast företag med minst 2,0 hektar åkermark i redovisningen. Vilka företag som ingår fr.o.m framgår av Tabellanmärkningar, tab , ) Avser slåttervall som utnyttjades resp. år. 3) Inkl. majs. 4) Arealer som ej kunnat fördelas på gröda inklusive ej utnyttjad slåtter- och betesvall. 5) Inkl. annan obrukad åker. Källa: Statens jordbruksverk ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie JO 10; Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. 130 Statistiska centralbyrån

19 Statistisk årsbok Totalskörd i ton Yield in metric tonnes Jordbruk, skogsbruk och fiske Skörd Yield Höstvete Winter wheat Vårvete Spring wheat Råg Rye Höstkorn Winter barley Vårkorn Spring barley Havre Oats Rågvete Triticale Blandsäd Mixed grain Ärter Peas Åkerbönor Field beans Slåttervall 3, första skörd Ley, first harvest Matpotatis 4 Table potatoes Potatis för stärkelse Potatoes for processing Sockerbetor 5 Sugar beets Höstraps 6 Winter rape Vårraps 6 Spring rape Höstrybs 6 Winter turnip rape Vårrybs 6 Spring turnip rape Oljelin 6 Oil flax ) Uppgifterna för spannmålsskörden är omräknade från 15 % till 14 % vattenhalt. 2) Undersöktes ej detta år. 3) Total inbärgad 1:a skörd. 4) Exkl. odlingar mindre än 0,5 hektar. 5) Uppgifterna avser avräknad betmängd. 6) Uppgifterna avser 9 procents vattenhalt. Källa: Statens jordbruksverk ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie JO 16; Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. 109 Skörd Yield Ekologisk odling, totalskörd i ton Organic farming, total production in metric tonnes 2006 Därav certifierat Of which certified 2007 Därav certifierat 2008 Därav certifierat Höstvete 1 Winter wheat Vårvete 1 Spring wheat Höstråg 1 Winter rye Höstkorn 1 Winter barley Vårkorn 1 Spring barley Havre 1 Oats Rågvete 1 Triticale Blandsäd 1 Mixed grain Ärter 2 Peas Åkerbönor 2 Field beans Höstraps 3 Winter rape Vårraps 3 Spring rape Höstrybs 3 Winter turnip rape Vårrybs 3 Spring turnip rape Oljelin 3 Oil flax Matpotatis 4 Table potatoes ) Avser skörd med 14 % vattenhalt. 2) Avser skörd med 15 % vattenhalt. 3) Avser skörd med 9 % vattenhalt. 4) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. Källa: Statens jordbruksverk ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok, Statistiska meddelanden serie JO 16 ( Statistiska centralbyrån 131

20 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Län County Hektarskörd av spannmål och potatis, kg per hektar Yield of cereals and potatoes, kg per hectare Odling om mer än 2,0 hektar åkermark Holdings larger than 2,0 hectares of arable land Höstvete 1 Winter wheat Vårvete 1 Spring wheat Råg 1 Rye Höstkorn 1 Winter barley Vårkorn 1 Spring barley Havre 1 Oats Rågvete 1 Triticale Matpotatis 2 Table potatoes Potatis för stärkelse Potatoes for processing Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden ) Avser skörd med 14 % vattenhalt. 2) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden ( 1997), Statens jordbruksverk ( ) och SCB ( Statistiska meddelanden serie J 12 ( 1997), J 16 (1998) och JO 16 (1999 ), Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. 132 Statistiska centralbyrån

21 Statistisk årsbok Jordbruk, skogsbruk och fiske Ekologisk odling, skörd av spannmål, potatis och ärter, kg per hektar Organic farming, yield of cereals, potatoes and peas, kg per hectare Produktionsområde Holdings larger than 2,0 hectares of arable Odling om mer än 2,0 hektar åkermark land Production areas Höstvete 1 Winter wheat Vårvete 1 Spring wheat Höstråg 1 Rye Rågvete 1 Triticale Höstkorn 1 Winter barley Vårkorn 1 Spring barley Havre 1 Oats Blandsäd 1 Mixed grain Matpotatis 2 Table potatoes Ärter 3 Peas Åkerbönor 3 Field beans ) Avser skörd med 14 % vattenhalt. 2) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. 3) Avser skörd med 15 % vattenhalt. Källa: Statens jordbruksverk ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie JO 16 ( 112 Jordbruksföretag med nötkreatur, svin, får och höns Holdings with cattle, pigs, sheep and fowl Företag Holdings Med nötkreatur With cattle Kor Cows Mjölkkor Dairy cows Kor för uppfödning av kalvar Suckler cows Kvigor, tjurar och stutar Heifers, bulls and steers Kalvar under 1 år Calves younger than 1 year Med svin With pigs Galtar Boars Suggor Sows Slaktsvin 20 kg och över Fattening pigs 20 kg Smågrisar under 20 kg Fattening pigs 20 kg Med får (exkl. lamm) With sheep Med höns (exkl. kycklingar) With fowl Källa: Statens jordbruksverk ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie JO Husdjur Livestock Husdjur Livestock Nötkreatur All cattle Kor Cows För mjölkproduktion Dairy cows För kalvuppfödning Suckler cows Kvigor, tjurar och stutar 1 år och däröver Heifers, bulls and steers 1 year of age and older Kalvar under 1 år Calves younger than 1 year of age Får och lamm Sheep and lambs Svin All pigs Galtar och suggor Boars and sows Galtar Boars Suggor Sows Övriga svin Fattening pigs and piglets Slaktsvin 20 kg Fattening pigs, 20 kg Smågrisar 19,9 kg Piglets, 19,9 kg Höns och kycklingar av värpras Poultry Källa: Statens jordbruksverk ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie JO 20; Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. Statistiska centralbyrån 133

22 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok År Year Renar vid samebyar Reindeer in Sami grazing communities Summa Total Län County Jämtland Västerbotten Norrbotten Genomsnittlig storlek på renstammen Average number of reindeer Källa: Statens jordbruksverk ( SCB ( och Sametinget ( Jordbruksstatistisk årsbok. 115 Animal produktion, ton Dairy and meat production, tonnes Produkt Product Mjölkproduktion Production of milk Mejeriproduktion Dairy production Konsumtionsmjölk 1 Drinking milk Syrad mjölk m.m. Acidified milk Grädde Cream Smör 1 Butter Ost Cheese Mjölkpulver 2 Milk powder Kött och fläsk Meat Storboskap Beef Kalvar Veal Får och lamm Mutton and lamb Hästar Horsemeat Svin Pork Ägg och kycklingkött Eggs and chicken meat Ägg Kycklingkött ) Inklusive smördel i annat matfett. 2) Inklusive kärnmjölkspulver. 3) Kycklingkött reviderad uppgift Chicken meat 2007, revised figure. Källa: Statens jordbruksverk ( och SCB ( Statistiska meddelanden serie JO Statistiska centralbyrån

23 Statistisk årsbok År Year Odling av trädgårdsväxter Horticulture Växthus Greenhouses Yta, m 2 Area in 1000 sq. meters Antal företag Number of enterprises Friland Cultivation on open ground Areal, hektar Area, hectares Jordbruk, skogsbruk och fiske Antal företag Totala antalet företag Total number of enterprises Källa: Statens jordbruksverk ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie JO 33 ( 117 Län County Frilandsareal i hektar för olika trädgårdsväxter Cultivation on open ground of various horticultural plants, in hectares Köksväxter Fruktträd Vegetables, Fruit trees lettuce, herbs etc. Bär Berries Varav jordgubbar Of which strawberries Plantskoleväxter Nursery plants På friland Outdoor cultivation I container In container Stockholms 53,5 31,6 62,2 54,5 2,2 0,7 Uppsala 21,4 12,6 41,9 37,1 Södermanlands 12,7 1,9 55,0 40,7 0,7 0,7 Östergötlands 360,7 6,9 166,1 152,0 26,8 4,4 Jönköpings 44,6 78,3 105,3 45,2 7,1 0,1 Kronobergs 14,3 14,7 9,4 7,6 9,5 0,0 Kalmar 364,4 2,8 453,2 411,9 4,4 0,5 Gotlands 612,2 15,4 35,7 28,1 1,8 0,0 Blekinge 166,2 135,0 300,6 242,1 Skåne 4 215, ,2 846,9 734,9 196,8 30,9 Hallands 363,6 9,9 107,6 102,0 67,7 4,4 Västra Götalands 441,7 18,5 361,2 249,2 47,7 7,5 Värmlands 34,4 22,5 97,5 95,4 6,0 3,0 Örebro 98,8 11,0 30,0 18,5 1,1 1,0 Västmanlands 6,9 24,4 28,8 24,8 1,0 Dalarnas 65,8 115,2 33,3 1,7 0,1 Gävleborgs 20,8 0,3 40,6 39,2 4,9 1,9 Västernorrlands 24,8 2,6 47,2 16,5 0,5 0,0 Jämtlands 11,3 0,2 82,5 37,1 10,8 Västerbottens 67,7 27,5 14,8 1,6 Norrbottens 46,1 176,2 16,0 0,6 0,0 Hela riket Sweden , , , ,9 392,9 55, , , , ,1 434,6 80, , , , ,3 615,8 39, , , , ,1 760,7 36, , , , ,0 740,0 46, , , , ,0 706,0 40, , , , ,0 737,0 37, , , , ,0 793,0 45, , , , ,0 751,0 29,0 Källa: Statens jordbruksverk ( och SCB ( Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska meddelanden serie JO 33 ( Statistiska centralbyrån 135

24 Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok Antal djur som använts i försök enligt Europarådskonventionen (ETS 123) och EG:s direktiv (86/609/EEG) i Sverige Number of animals used in Sweden in experiments and other procedures that come under the European Convention (ETS 123) and the EC Directive (86/609/EEC) Djur Animals Möss Mice Råttor Rats Marsvin Guinea pigs Övriga gnagare 1 Other rodents Kaniner Rabbits Människoapor Apes Övriga apor Other simians Halvapor Prosimians Hundar Dogs Katter Cats Övriga rovdjur Other carnivores Hästar, åsnor och hybrider Horses, donkeys and crossbreeds Svin Pigs Getter och får Goats and sheep Nötkreatur Cattle Övriga däggdjur Other mammals Fåglar Birds Kräldjur Reptiles Groddjur Amphibians Fiskar Fish Märkta fiskar Marked fishes Totalt Total ) Korrigerad uppgift. Revised figure. Källa: Centrala försöksdjursnämnden (2002); Djurskyddsmyndigheten ( ); Statens jordbruksverk (2006, Antal djur som använts i beteendestudier, som avlivats utan föregående ingrepp samt i övriga försök i Sverige under år 2007 Number of animals used in behavioural studies, destroyed without previous intervention and used in other studies in Sweden Djur Animals Beteendestudier utan ingrepp Behavioural studies without intervention Avlivade utan föregående ingrepp Destroyed without previous intervention Övriga försök utan ingrepp Other studies without intervention Provfiske inkl. rundmunnar Test fishing incl. Cyclostomes Möss Mice Råttor Rats Marsvin Guinea pigs Övriga gnagare Other rodents Kaniner Rabbits Människoapor Apes. Övriga apor Other simians 16. Halvapor Prosimians. Hundar Dogs Katter Cats 6. Övriga rovdjur Other carnivores Hästar, åsnor och hybrider Horses, donkeys and crossbreeds Svin Pigs Getter och får Goats and sheep Nötkreatur Cattle Övriga däggdjur Other mammals Fåglar Birds Kräldjur Reptiles 18. Groddjur Amphibians Fiskar Fish Rundmunnar Cyclostomes Totalt Total Källa: Statens jordbruksverk ( 136 Statistiska centralbyrån