Riskernas geografi Mattliden och Helsinge, 12.10 4.12 Praktiska arrangemang Lektionstider må 8.35 9.30 50 min ti 8.05 9.30 85 min to 14.45 16.00 90 min Sittordningar, kameravinklar, närvaro, besök och undervisning i Helsinge Kursmaterial: www.mattliden.fi/gym gå till: >Skolforumet Matteus >Geografi>Ge 3 Riskernas värld Om kursen: Bok: Riskernas och möjligheternas värld, Schildts Bedömning Prov: 2.12 (9.00 11.40) Projekt, Riskerna i ett land Lektionsaktivitet Exkursion (?) okt 11 10:47 okt 11 11:13 Geo 3 Riskernas värld, hasardgeografi Orsaken till risker eller hasarder, lägg till egna exempel Riskgeografi/Hasardgeografi Undersöker förekomsten av olika slags risker och deras utbredning på jorden, deras orsaker och konsekvenser. Kan inte förhindras Naturen Jordbävning Människan Risk och hot Är faror i framtiden som ibland kan förutses (hotet av att krig bryter ut), risken för vulkanutbrott, ibland sker katastrofer som inte varit väntade (tsunamin 2004). Ibland accepteras risker för att de sammanhänger med fördelar (elektricitet, kemikalier som gör livet enklare...) Klimatförändring? Krishantering Är den process som startar när en katastrof inträffat. Att vara förberedd för kriser minskar på katastrofens omfattning Kan förhindras Övergödning av haven okt 11 12:04 okt 11 20:16 http://www.worldmapper.org/ Dödsfall p.g.a torka (1975 2000) Människor som dött i naturkatastrofer (1975 2004), Trots att det är fråga om naturkatastrofer har människan ofta inverkat på hur allvarliga konsekvenserna varit okt 11 20:36 okt 11 20:50 1
Olika slags risker Litosfären Jordmånen Atmosfären Naturrisker Biosfären Hydrosfären Globalisering Utsläpp Miljörisker Människa Natur Naturresurser hållbar utveckling Ekonomi Kulturen Befolkningsrisker Samhället Politiken Biologin Indelning av olika slags risker Naturrisker Icke levande natur Exogena processer Endogena processer Exogena processer Levande natur Sjukdomar och parasiter Människan naturen Utrotning av arter Föroreningen av hav, luft, jord Livsmedelsproduktion Skogsskövling, erosion... Befolkningens/mänsklighetens risker Befolkningstillväxt Svält, fattigdom Krig, terrorism Kemikalier i vardagen okt 11 20:29 okt 11 12:23 Hasardprofil Beskriver hasarderna med hjälp av olika faktorer Reflektera över hur profilen skulle se ut för: en finsk höststorm, ett vulkanutbrott i Anderna, en tornado i USA styrka varningstid varaktighet Allvarlig/svår Lindrig/hanterlig Hasarderna drabbar områden olika Reflektera över varför hasarderna har olika följder beroende på vilket område de drabbar. dessa olikheter Tropiska stormar, orkaner drabbar både USA:s sydkust och länderna i sydostasien, t.ex. Bangladesh. Reflektera över vilka faktorer som iverkar på olikheterna Dessa skillnader bör alltid beaktas då man studerar hasarder på olika områden i världen influensområde frekvens regelbundenhet okt 11 12:47 okt 11 21:09 Endogena hasarder okt 11 21:18 okt 11 21:23 2
Kap 2. Seismiska hasarder = jordbävningar Plattektonik olika slags plattgränser medför olika fenomen Konvergenszon (kollisionszon, subduktionszon) Divergenszon Förkastningslinjer Orsaker och faktorer som kan utlösa jordbävningar Plattektoniken Vulkanism Ras Dammbyggen Pumpning av olja, vatten Cykloner Isostas (landhöjning) okt 11 21:11 okt 11 21:40 Richterskalan, logaritmisk Mäter energin i Jordbävningen http://earthquake.usgs.gov/regional/world/10_largest_world.php Exempel på jordbävningar 2 kan registreras av människan 2,5 3 100 000 per år, ingen skada 4,5 lokala skador 5,0 motsvarar den första atombomben i energi 6,0 100 st per år större skador 7,0 14 st år kan registreras överallt 8,25 San fransisco 1906 8,5 chile 1960, Alaska 1964 8,8 Japan 1933, Colombia 1906 9,1 Indonesien 2004 9,5 1972 iran De starkaste jordbävningarna och de dödligaste http://earthquake.usgs.gov/regional/world/10_largest_world.php http://en.wikipedia.org/wiki/list_of_earthquakes#largest_earthquakes_by_magnitude De senaste jordbävningarna http://neic.usgs.gov/neis/qed/ http://earthquake.usgs.gov/eqcenter/recenteqsww/ okt 11 21:34 okt 11 21:57 Jordbävningsvågor P vågor kommer först (primärvågor) komprimering rör sig genom hela jorden S vågor sekundärvågor, "mjuk" vågrörelse, rör sig genom en stor del av jorden L vågor, ytvågor, Love vågor förorsakar den största skadan rör sig upp och ner och i sidled den största skadan uppstår då rörelsen ändrar riktning okt 18 22:21 okt 11 21:49 3
Jordbävningsvågorna, animationer P och S vågor http://www.pbs.org/wnet/savageearth/animations/earthquakes/index.html http://www.classzone.com/books/earth_science/terc/content/visualizations/es1002/es1002page01.cf m?chapter_no=visualization L vågor http://web.ics.purdue.edu/~braile/edumod/waves/wavedemo.htm Följder av jordbävningar Dödsfall pga att hus m.m. rasat eller saker kastas omkring Ras Bränder p.g.a. brutna gas, elledningar eller öppna eldstäder (en av de största riskerna) Jordflytning Översvämningar p.g.a ras som täpper till vattendrag Eldsvådor Kommunikationen blir omöjlig, vägar mm skadade Hus rasar (dölig konstruktion Svält pga förstörd odlingsmark och för att husdjur dödats Människor och djur dör Sjukdomar sprids då det inte finns rent vatten och då det inte Tsunami finns möjligheter att föra bort de döda Översvämning Ekonomiska problem, återuppbyggnaden är dyr Svält Sjukdomar http://www.esa.int/images/beichuan_town_animation_h.gif okt 11 22:05 okt 11 22:39 Jordbävningen i Senchuan, Kina år 2008 dödade nästan 90 000 människor Indien Ahmedabad January 27, 2001, after a powerful earthquake wreaked havoc in western India. Nearly 10,000 people are feared dead Klicka på bilden för att se animation okt 19 20:43 okt 11 22:45 Att förutspå jordbävningar Sannolikheten ökar om det är länge sedan senaste jordbävning (Los Angeles) Ökade halter av radon i grundvattnet eller andra förändringar i samband med radon (Kobe 17.1.1995) Ändringar (små) i tyngdkraften pga höjning/sänkning av marknivån Ändringar i markens lutning Ändring i avstånd mellan två punkter Djur kan uppvisa förändrat beteende Havskatter Husdjur, speciellt grisar och hästar Råttor Ormar Jordbävningssken Observera att ingen metod är säker okt 11 22:46 okt 11 22:43 4
Hur kan man förebygga och minska på skadorna i samband med en jordbävning? Stadsplanering och övervakning av den (breda gator, ledningar skilt) Strikta föreskrifter för hur (stadigt) och var (inte på sluttningar och fyllnadsjord) husen får byggas Specialarkitektur (stål, gummi mm Övervakningssystem och evakueringsplaner och övningar Räddningspersonal och utrustning, hundar m,m, Placering av känsliga/farliga konstruktioner skall övervägas (dammar, kärnkraftverk o dyl.) Jordbävningsexperiment http://ucsdnews.ucsd.edu/newsrel/science/08 08EarthquakeProof.asp okt 18 22:25 okt 18 14:01 okt 11 22:47 okt 11 21:54 Kap 3. Tsunami Tsunami, japanskt ord betyder hamnvåg Förorsakas av Jordbävningar Vulkanutbott under vattnet Undervattensras Meteoritnedslag Förekomstområden Stilla Oceanen: 90 % Tsunamins egenskaper Hastighet på djupt vatten (4000 m): 700 km/h på grunt vatten (50 m): 79 km/h vid stranden: 36 km/h Våghöjd på djupt vatten: 10 100 cm på grunt vatten: 10 30 m Avstånd mellan vågtopparna på djupt vatten: 200 km på grunt vatten: 23 km vid stranden: 11 km Antal vågor 1 3 (5) Tid mellan vågtopparna: 10 60 minuter okt 18 22:32 okt 19 21:14 5
En seismografs utslag före och i samband med tsunamin i Indonesien 2004 Tsunami: animation http://www.pep.bc.ca/tsunamis/causes_2.htm okt 19 21:04 okt 19 21:34 Följ med tiden! okt 19 21:34 okt 19 21:33 Skador vid tsunami Människor och djur dödas Flodvågen förstör byggnader och odlingsmark Infrastrukturen förstörs Turismen minskar > ekonomiska problem Återuppbyggnaden är dyr Svält och sjukdomar kan förekomma Hur kan skador förebyggas/lindras Byggnadsförbud på utsatta platser Bättre byggda hus Åvervakningsutrustning: satelliter, bojar Varningssystem: skyltar, sirener, radio? Skolad räddningspersonal Räddnings och evakueringsplaner, räddningsutrustning Evakueringsövningar Mangroveskogar och annan kustvegetation bör skyddas, återplanteras Vågbrytare okt 19 21:30 okt 19 21:38 6
Kap 4. Vulkanism Vulkanismen är en endogen process, Idag finns det ca 700 aktiva vulkaner, 500 miljoner människor bor i riskzoner för vulkanutbrott Vulkaner finns på tre olika slags platser Subduktionszoner ca 80 % av alla vulkaner (Eldringen) Divergenszoner, mittoceaniska ryggar (Island) Heta fläckar (Hawaii) Övrig vulkanism Heta källor, geysir, gyttjekällor Fumaroler, gasvulkaner Het jord "Black smokers" på havsbottnen Vulkantyperna Stratovulkaner (kägelvulkaner) Består av skikt, omväxlande aska och lava Har sur lava som stelnar fort, den kan stelna i eruptionskanalen Lavan innehåller mycket gaser > explosiva utbrott Förekommer oftast vid subduktionszoner Caldera Uppkommer när en stratovulkan faller in i sin tömda magmakammare Kan ge upphov till en tunami (Krakatau) Sköldvulkaner Lavan är basisk och stelnar långsamt, vulkanen blir inte hög Utbrotten är lugna och sällan katastrofala Övriga vulkantyper Tappvulkaner (består av stelnad magma i en eruptionskanal) Sprickvulkaner (kan ge upphov till lavafält) okt 19 21:42 okt 26 20:16 okt 26 20:56 okt 26 20:48 Bomber okt 26 20:53 okt 26 21:03 7
okt 26 20:57 okt 26 20:58 okt 26 20:58 okt 26 20:59 8