RISKBEDÖMNING MED ÅTGÄRDSPLAN Vägledning för hur man steg för steg kan gå till väga Risker enligt miljöbalken = sådant som kan påverka miljön eller människors hälsa negativt Miljön omfattar enligt miljöbalken både tätorts- landsorts- och naturmiljö. Vi använder ofta begreppet yttre miljö för att skilja den från arbetsmiljön som lagstiftningen kring arbetsmiljön berör. Påverkan på miljön avser förändringar i både tätorts- och naturmiljön, t.ex. störningar för växt- och djurliv på grund av föroreningar i vatten, mark och luft som t.ex. kan bero på utsläpp av föroreningar från olika verksamheter, joniserande strålning, avverkning av skog, dikning och schaktningsarbeten. Människors hälsa gäller enligt miljöbalken allmänhetens hälsa, bl. a. närboendes hälsa samt elevers och personals hälsa vid närliggande skolor och arbetsplatser. Däremot inte de egna anställdas hälsa, som istället omfattas av arbetsmiljölagstiftningen. Påverkan på hälsan avser t.ex. överkänslighetsreaktioner, sömnrubbningar och sjukdomar som beror på viss verksamhet eller tillvägagångssätt. 1. Samla ihop uppgifter om hur verksamheten har sett ut, t.ex. journaler och provsvar (t.ex. resultat från analyser av utsläpp till luft, provtagning på avloppsvatten och dagvatten, bullerutredningar) eventuella klagomål eller anmälningar om fel tillbudsrapporter uppgifter om förbrukning (processråvaror, vatten, el, kemikalier, annat) uppgifter om avfall checklistor som används för att kontrollera verksamheten undersökningar/bedömningar av vad i verksamheten som påverkar miljön och hälsan allra mest (tidigare gjorda riskbedömningar) 2. Sammankalla personal för ett möte Vilka ska vara med? - Du som har ett enmansföretag får ha möte med dig själv. Hur ofta? - Lämpligt intervall för att se över och vid behov revidera riskbedömningen bör vara minst en gång per år. Dessutom behöver riskbedömningen göras om dels inför att din verksamhet ska förändras dels efter att förändringen är genomförd. 3. Utse någon som dokumenterar vad ni kommer fram till Glöm inte att skriva datum.
4. Brainstorma fritt och lista alla tänkbara risker = riskinventering Skriv ner alla typer av risker som ni kommer på, stora som små. Ställ frågor: Vad kan påverka hälsan eller miljön: vad har hänt, brukar hända eller skulle kunna hända i vår verksamhet? Det är viktigt att komma ihåg att begreppet risk enligt miljöbalken inte enbart handlar om olyckor, utan är ett långt mer omfattande begrepp: Vissa risker uppstår vid normal drift. Exempel: - Energiförbrukning innebär oftast påverkan på miljön som kan minskas ifall man drar ned på energianvändningen eller byter energislag. Andra risker uppstår vid olyckor, haverier eller när något går fel. Exempel: - Utsläpp vid felaktig påfyllning av kemikalier. - Läckage från behållare med avfall som blivit påkörd eller vält. - Utsläpp av föroreningar till luft på grund av att reningsfilter havererat. Olika aspekter på risker: Påverkan på miljön Förbrukning av material Utsläpp till vatten Utsläpp till luft Utsläpp till mark Användning av energi Förbrukning av fossila bränslen Påverkan på hälsan Buller Luftföroreningar (partiklar och flyktiga ämnen) Damm Föroreningar i mark som används för att odla föda Föroreningar i vatten som används som dricksvatten Olika typer av brister kan innebära risker! Alltför personbundna arbetsuppgifter innebär risk om en person är borta från arbetet och inte har någon ersättare. Otydlig ansvarsfördelning kan innebära risk. Arbetsuppgifter faller mellan stolarna. Att sakna kunskap om olika effekter av den egna verksamheten kan medföra risker för både människor och miljön. Därför är det viktigt att göra mätningar och kontroller.
S a n n o l i k h e t Se 6 i Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll 5. Bedöm varje risk Titta på varje risk som står på din lista. Vilka risker är stora och behöver åtgärdas? RISK = SANNOLIKHET KONSEKVENS Det allra viktigaste är att man reflekterar över varje risk som man skrivit upp på listan, och att man tar ställning till ifall risken i fråga behöver åtgärdas! Det är frivilligt att ta hjälp av något slags verktyg för att bedöma hur stor en risk är. Om man vill kan man exempelvis använda en värderingsmatris. Matrisen nedan är ett förslag. Ta i sådana fall siffran för konsekvens multiplicerat med siffran för sannolikhet, eller använd färgerna. För yttre miljön: För människors hälsa: Osannolikt att det inträffar varje år Ganska troligt att det inträffar 1-10 ggr/år Troligt att det inträffar varje vecka 1 2 3 K o n s e k v e n s Mycket små skador på miljön. Inga bestående miljöskador eller allvarliga diffusa effekter Mycket små effekter, t ex lättare irritation i övre luftvägar Snabbt övergående konsekvenser Snabbt övergående konsekvenser Allvarliga konsekvenser på miljön Allvarliga hälsokonsekvenser, t ex svår astma 1 2 3 Bedömning av riskerna med färg: Exempel A: X = Acceptabel risk X = Överväg åtgärd X = Åtgärd angelägen Bedömning med hjälp av siffror Exempel B: 1 = Acceptabel risk 2-4 = Överväg åtgärd 6-9 = Åtgärd angelägen
Riskinventering med bedömning så här kan det se ut: Företeelse Beskrivning, kommentar, motivering av risk Bedömning av risk Flyttas till åtgärdsplan 1 Kanske använder vi onödigt farliga kemikalier i vår verksamhet? 2 Läckage till dagvattenbrunn vid påfyllning av kemikalietankar Vi har inte kunskap att bedöma detta i nuläget, därför behöver vi börja med att beställa säkerhetsdatablad för alla kemikalier, så att vi kan plocka bort dem som är onödigt farliga Rutin behövs så att personal från företaget alltid närvarar och ser till att dagvattenbrunnarna är övertäckta vid kemikaliepåfyllning Om vi använder onödigt farliga kemi-kalier, så är det en onödig risk som vi enkelt kan åtgärda Stor risk. Hamnar på rött i riskmatrisen 3 Energianvändning Vi har redan åtgärdat garageportar, vår kompressorutrustning och våra processpumpar. Dessutom har vi bytt till lågenergilampor, satsat på närvarostyrning för belysningen i förråd, toaletter och korridorer och vi har fjärrvärme i fastigheten 4 Avfallshantering Vi källsorterar inte avfallet utan skickar det som osorterat avfall. Vi känner inte riktigt till vad som är farligt avfall. 5 Om vår utrustning för mätningar visar fel får vi missvisande resultat och vi drar fel slutsatser 6 Sjukdom, semester och annan frånvaro 7 Vi följer inte upp och utvärderar resultat från mätningar och analyser Det behövs rutiner för regelbunden kalibrering av mätutrustningen Vi saknar beslut om vad som gäller vid någons frånvaro. Oklart vem som ska ta över olika kontroller och undersökningar. Vi saknar rutin för detta och ingen ansvarig är utsedd. Risken för onödig miljöpåverkan från energianvändning är liten eftersom vi redan har vidtagit alla rimliga åtgärder Bristande kunskap påverkar miljön i onödan. Vi ska kontakta avfallsföretag som ska ta fram förslag tillsammans med oss. Väsentlig risk Beroende av vilken kunskap som krävs och vilken övervakning samt kontroller och undersökningar som krävs kan det vara allt från obetydlig risk till stor risk Från obetydlig till stor risk Nej
6. Gör en åtgärdsplan De risker som ni bedömt som små kan sorteras bort. Risker som ni bedömt att ni behöver göra något åt skriver ni däremot upp i en åtgärdsplan, med förslag på åtgärd och datum för uppföljning. Exempel på olika typer av åtgärder kan vara att söka information om något, t ex en lämplig utbildning boka in tid för vägledning t.ex. om hantering av avfall eller val av kemikalier ta fram en skötselrutin skaffa ny utrustning Det finns förstås inget som hindrar att man skriver upp även små risker på åtgärdsplanen. Tvärtom kan det vara bra att åtgärda sådant som är enkelt och billigt som ett första steg i att komma igång med sitt förbättringsarbete. Åtgärdsplan så här kan den se ut: Nr på riskinventering Vad ska göras? Vem ska göra det? Vem följer upp? När? 1 Skaffa säkerhetsdatablad för alla våra kemikalier. Utifrån informationen på dessa jämför vi produkternas risker och plockar bort de värsta kemikalierna. Bladen sätts in i pärm. 2 Ta fram rutin och informera all personal om vad som gäller. 4 Vi ska kontakta avfallsföretag och beställa tid för träff där de får gå igenom med oss vad som gäller. Vi ska också tillsammans med avfallsföretaget ta fram ett bra system för oss. 5 Begär uppgift från tillverkaren om hur ofta kalibrering behövs. Datum för kalibrering läggs sedan in i vårt bevakningssystem i datorn så att det inte glöms bort. 6 Vi behöver klargöra ansvarsfördelningen i vår verksamhet vid semestrar, sjukdom och annan frånvaro. Vi behöver också en rutin för hur vi i de enskilda fallen bör gå tillväga. 7 Vi utser en ansvarig (intresserade får höra av sig till Anna). Ansvarig får därefter ta fram rutiner och underlag för dokumentation. Kalle Chefen 1 mars Anna Chefen 1 mars Sune Chefen 1 mars (boka tid med avfallsföretag) 31 maj (förslag till system för hantering av avfallet ska vara klart) Sune Arbetsgruppen Nästa personalmöte Anna Chefen 15 april Anna Ansvarig Chefen 1 juni
Anpassa arbetssätt och dokument så att de passar just er verksamhet! Riskbedömningen är grunden för hela egenkontrollen. Det är ju för att det finns risker som det behövs kunskap och rutiner för att motverka riskerna. Ett välgrundat egenkontrollarbete börjar alltså med att man inventerar vilka risker som finns. Utse en ansvarig som tar initiativ till riskbedömningar exempelvis varje år samt vid varje förändring som kan påverka verksamhetens risker. De verksamheter som omfattas av förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll är dessutom skyldiga att ha en dokumenterad riskbedömning. Med dokumenterad menas skriftlig och daterad. Man avgör själv hur denna riskbedömning ska vara utformad. De exempel som finns på detta informationsblad är bara förslag. Man kan utforma arbetet med riskbedömningen på annat sätt. Anpassa så att det passar er verksamhet! Mer information och tips om egenkontroll och riskbedömningar finns i teorihäftet på sidorna 12-13. Se www.sundsvall.se Skriv egenkontroll i sökrutan. Klicka på Teorihäfte egenkontroll. Ytterligare tips finns i Naturvårdsverkets handbok Egenkontroll en fortlöpande process 2001:3. Hör av dig till miljökontoret om du har frågor! Postadress: 851 85 SUNDSVALL Besöksadress: Norrmalmsgatan 4 Telefon växel: 060-19 10 00 Telefon miljökontorets expedition: 060-19 11 90 E-post: miljonamnden@sundsvall.se 2013-06-03