nyheterxxxx skärvätskor Anders Calestam bredvid Wallenius Coolant System från Wallenius Water, som bygger på en kombination av UV-desinfektion och aktivt syre. P 12 VERKSTÄDERNA 1-2 2014
GKN renar skärvätskor i biocidfritt system GKN Aerospace Sweden, tidigare Volvo Aero, beläget i Trollhättan är ett av de första verkstadsföretagen som renar skärvätskor med ett nytt biocidfritt system för bakteriekontroll. Text MONICA ALMGREN, FOTO: GKN, MONICA ALMGREN; WALLENIUS WATER Världens största tillverkare av komponenter för bland annat bil- och flygindustrin är relativt anonym i Sverige. I nittio procent av alla stora, nya flygplan finns någon produkt från GKN. Av företagets 48 000 anställa, arbetar omkring 2 000 i Trollhättan. Avdelningen Spool, tillverkar bland annat lågtryckskompressorer för flygmotorer. Här har installerats Wallenius Coolant System för biocidfri bakteriekontroll i skärvätskorna. För 30 år sedan var inte kunskapen om riskerna med skärvätskor särskilt stor. Skärvätskekoordinator Roger Wallin kan berätta att operatörerna hade en liten dunk med biocider på avdelningen. Det förekom att operatörerna tvättade händerna i skärvätska innan de satte sig och åt sin lunch vid maskinen. Många arbetar vid maskinen i 40 år. Tänk vilka mängder skadligt man får i sig under alla dessa år. Många kommer ihåg den karaktäristiska lukten när maskinerna stått stilla över helgen. Mer hälsovådliga Receptet för att döda bakterier var att tillsätta biocider. Precis nu som då är skärvätskor en utmärkt grogrund för bakterier, mögel och svamp. Den typ av skärvätska GKN i Trollhättan främst använder är emulsioner. Utan skärvätskor stannar verkstadsmaskiner. De används för att kyla, smörja och transportera bort metallspånor som bildas vid skärande bearbetning. Det finns i huvudsak två typer av skärvätskor: vattenlösliga vätskor AD 14 VERKSTÄDERNA 1-2 2014
och så kallade raka oljor, där basen är mineralolja eller feta oljor. Båda dessa typer består förutom olja av en rad olika tillsatser. Antioxidationsmedel, antirostmedel, smörjfilmsförstärkande medel och antiskummedel är några sådana exempel. Men det har blivit uppenbart att skärvätskor och aerosoler från skärvätskor kan vara direkt hälsovådliga och i vissa fall orsaka allergier. Bakterier och andra mikroorganismer orsakar inte bara dålig lukt utan påverkar skärvätskans effektivitet. För stor bakterietillväxt innebär att skärvätskan måste bytas ut. Men det är inte bara bakterierna i sig som är farligast, säger Anders Calestam, skärvätskeansvarig på GKN i Trollhättan. Han menar att biociderna kan vara mer hälsovådliga än bakterierna och att problemet ökar i och med att dagens bearbetning bildar mer aerosoler då det används högre varvtal och högre trvck på skärvätskor nuförtiden. 30 000 liter passerar igenom Anders Calestam och kollegan Roger Wallin, skärvätskekoordinator, tar skärvätskeprover tre gånger i veckan som analyseras i GKN laboratoriet. Med ledning av resultatet avgör de om vätskan måste justeras. Den frekventa provtagningen behövs för att vi ska få bekräftat att skärvätskan är inom alla satta toleranser. Stannar exempelvis en returpump till ett centralsystem, kan ph-värdet sjunka snabbt och mängden bakterier öka dramatiskt, säger Anders Calestam. Metoderna att få bort bakterier, mögel och svamp är flera, varav tillsätta biocider troligen dominerar. Men en biocidanvändning som kommer att påverkas av strängare reglering genom biocidförordningen (läs faktaruta). I Frankrike är formaldehydavgivande biocider i skärvätskor redan förbjudet och bestämmelserna i Sverige kommer också att skärpas framöver, säger Anders Calestam. Wallenius Coolant System från Wallenius Water bygger en kombination av UV-desinfektion och aktivt syre som imiterar det sätt naturen använder. för att bryta ner mikroorganismer. Spools centralanläggning innehåller 30 000 liter skärvätska som passerar UV-lysrören genom tunnare rör än den gör vid exempelvis vattenrening av simhallsanläggningar. Spools centralanläggning innehåller 30 000 liter skärvätska som passerar UV-lysrören genom tunna rör. Principskiss för Wallenius Coolant System. Ett enda tillfälle Därmed klarar UV-strålningen att tränga genom skärvätskan så att bakterierna minskar. Och detta även när ljusinsläppet, transmittansen är avsevärt sämre i en skärvätska, säger Anders Calestam. Anders och Roger har med gemensamma krafter fått installationen av Wallenius Coolant System på plats. En stor tillgång har varit att båda tidigare arbetat länge som operatörer. För fyra år sedan rapporterades flera sjukdomsfall in, som antogs vara skärvätskerelaterade. Problem med luftvägarna och rinnsnuva var några exempel. På GKN i P Från vänster: Östen Brandt, Anders Calestam, Roger Wallin och Sven-Erling Johansson vid GKN. VERKSTÄDERNA 1-2 2014 15
P Trollhättan har många diskussioner förts om hur medvetenheten kring hälsorisker ska öka hos medarbetarna. Då, för fyra år sedan, var skärvätskor ett hett diskussionsämne. Det framstod i klar dager att det fanns risker och att man kunde bli sjuk av dem. Alltsedan dess har Anders och Roger arbetat hårt med att minska användandet av biocider. Jag tror att operatörerna känner till riskerna, men när allt rullar på utan problem, glömmer man bort dem, säger Anders Calestam. Enligt Anders Calestam och Roger Wallin är kunskapen om riskerna med biocider hög i Trollhättan. Flygindustrin präglas dock av de allra högsta säkerhetskraven och varje liten förändring i produktionen kräver lång valideringstid. Det var därför ingen självklarhet att byta metod för bakteriekontroll i skärvätskorna. Facit för den nya tekniken efter ett och ett halvt år är att man bara behövt tillsätta biocider vid ett enda tillfälle. Anders Calestam och Roger Wallin är eniga. Vi är mycket nöjda med systemet. Detta är ett klart lyft för arbetsmiljön, liksom för alla andra som passerar eller har verkstaden som arbetsplats. Men andningsskydden kommer fortfarande att användas. Operatörerna ska fortsättningsvis också sätta på andningsskydd när de går in i maskinerna, eftersom oljeaerosoler aldrig är bra att få ner i lungorna. Våra medarbetare ska inte riskera att drabbas av ohälsa när de utför sina arbetsuppgifter, säger Anders Calestam. GKN, tidigare Volvo Aero, i Trollhättan är ett av de första verkstadsbolagen i Sverige som valt att rena skärvätskor med ett nytt biocidfritt system för bakteriekontroll. Det kostar givetvis en del att investera i systemet, men det är pengar som snabbt vinns tillbaka verkar det som. Om vi kan slippa ett enda byte av skärvätska beräknar vi ha sparat in hela investeringen, säger Anders Wallin. Anläggningen på GKN är en av Sveriges första installationer i den här typen av skärvätskor, något som borgar för att den blir en viktig referensanläggning framöver. Förutom arbetsmiljöförbättringen finns följande fördelar med att installera systemet. Kontinuerlig rening ökar livslängden på skärvätskan och man kan lättare undvika dyra och oplanerade produktionsstopp. Längre livslängd på skärvätskan ger minskad miljöbelastning både vad gäller produktion och destruktion. Inköp av biocider upphör eller minskar kraftigt, vilket innebär en tydlig kostnadsbesparing. Minskad användning av kemikalier minskar den riskabla hanteringen av biocider. Bättre arbetsmiljö Hans Ahlgren är affärsområdesansvarig för Wallenius Coolant System som står för bakteriekontroll i skärvätskor utan biocider. Han påminner om att skärväskor är en stor del av det tillverkande företagets totala kostnad. Skärvätskor medför också stora kostnader för inköp, hantering och destruktion. Enligt ett examensarbete av Johan Martinsson vid civilingenjörsutbildningen 2008 uppgår kostnaden för Scanias skärvätskor till runt 2-4 procent av tillverkningen medan en undersökning inom den tyska bilindustrin visar att skärvätskan uppgår till så mycket som 12-17 procent av den totala tillverkningskostnaden. Men konstaterar doktoranden Johan Martinsson, det beror på kortare avskrivningstid. Dessutom låg den tyska fabriken i ett vattenskyddsområde vilket medförde extra hårda miljökrav. Lokaliseringen innebar extra kostnader som kunde kopplas till skärvätskeanvändningen och togs därför med i kalkylen. Med Wallenius Waters system kan användningen av biocider minska och detta påverkar arbetsmiljön positivt. Samtidigt behåller skärvätskan sin funktion och livslängden ökar. Färre byten ger lägre inköpskostnader för skärvätska, mindre destruktion och färre oplanerad produktionsstopp. Det är vanligt att företag byter skärvätska en gång i halvåret. Caroline Sterneryd utför prestandatester för att se hur effektivt systemet kan minska bakterier i skärvätskan. Inom verkstadsindustrin är det inte ovanligt att många stannar hela sitt yrkesverksamma liv, vilket innebär en långvarig exponering för kemikalier, säger Hans Ahlgren. VERKSTÄDERNA 1-2 2014 17
Prover på skärvätskan tas tre gånger i veckan som analyseras i GKN laboratoriet. Låg ljussläpplighet Hans Ahlgren kalkylerar med att skärvätskan livslängd normalt kan ökas med en faktor 2-3. Hur stor beräknas kostnaden för systemet vara? Nödvändig dimensionering avgör systemets utformning och offert lämnas efter genomförd systemanalys. Priset för investeringen brukar hamna på runt 30 000 kronor per behandlad kubikmeter i ett i övrigt välskött skärvätskesystem. Systemets tekniska livslängd beräknas vara tio år. Systemet är utvecklat för skärvätsketankar från ett par kubikmeter och uppåt. Skärvätskor har i allmänhet låg ljussläpplighet och emulsioner har en färg att likna vid mjölk, säger Hans Ahlgren. För att bedöma dimensionering analyseras därför den aktuella skärvätskan i Wallenius Waters laboratorium. Alla skärvätskesystem har sin egna unika förutsättning. Utifrån den vet vi hur vi ska dimensionera våra system så att skärvätska och system passar ihop, säger Caroline Sterneryd, applikationsingenjör. Hon utför prestandatester för att se hur effektivt systemet kan reducera bakterier i den aktuella vätskan. Vår teknik fungerar bra i en skärvätska, men mindre bra i en annan. Resultatet från labbtesterna på skärvätskan tillsammans med information om hur kundens skärvätskesystem är uppbyggt ger oss svar på hur våra system ska dimensioneras, säger Caroline Sterneryd. Utvecklar reningsteknik Skärvätskor är ett av tre områden Wallenius Water utvecklat reningsutrustning för: 1. Ballastvattenrening 2. Aquakultur 3. Skärvätskerening Wallenius Water är ett systerbolag till Walleniusrederierna, ett internationellt biltransportredi som startade på 1930-talet. Miljöteknikföretaget föddes ur ett problem rederiet tidigt ville försöka lösa med ballastvattenhanteringen. När fartygen tankar in vatten i en hamn av stabilitetskäl och släpper ut detta vatten på en annan kontinent så finns det risk att främmande arter etablerar sig på en ny plats, utan naturliga fiender. På så sätt började man under 90-talet utveckla en reningsteknik för ballastvatten, säger Hans Ahlgren. I dag säljs ett kemikaliefritt ballastvattenreningssystem, Pureballast, i partnerskap med Alfa Laval över hela världen. Ballastvattnet renas helt utan kemikalietillsatser, säger Hans Ahlgren. En helhetslösning för fiskodlingar (Wallenius RAS, recirculating aquaculture system) har också utvecklats, med kinesiska odlare som primär kundkrets. De hade problem med hög mortalitet i fiskodlingarna, förorenat vatten som släpptes ut och hög antibiotikaanvändning för att hålla fisken frisk. N Kort om biocidförordningen Om upptagsdatum för verksamt ämne i en biocidprodukt infallit före 1 september 2013 får berörda biocidprodukter som redan är godkända i Sverige enligt äldre nationella regler finnas kvar på den svenska marknaden så länge godkännandet är giltigt, dock längst till och med sista datum för omprövning i enlighet med biociddirektivets krav. Om ansökan om godkännande i enlighet med biociddirektivet lämnades in senast den Skärpta krav vid användning av biocider genom en ny förordning. 31 augusti 2013, ska den enligt biocidförordningen handläggas i enlighet med biociddirektivet (med vissa i artikel 91 angivna undantag). Från den 1 september 2013 anses de verksamma ämnen som har tagits upp i bilaga I till biociddirektivet ha godkänts enligt den nya biocidförordningen. Sålunda växlar terminologin över från uttrycket upptagna verksamma ämnen till godkända verksamma ämnen. Sedan den 1 september 2013 måste en ansökan om produktgodkännande eller ömsesidigt erkännande av en biocidprodukt i enlighet med biocidförordningen lämnas in vid datumet för godkännande av det sist godkända verksamma ämnet för att biocidprodukten ska få finnas kvar på marknaden. Om ingen ansökan lämnas in senast detta datum, får produkten tillhandahållas på marknaden som längst till och med 180 dagar efter dagen för godkännandet av det sist godkända verksamma ämnet. Befintliga lager får bortskaffas och användas som längst under 365 dagar efter samma datum. Behandlade varor Behandlade varor som är tillgängliga på marknaden får fortsätta att släppas ut på marknaden om de innehåller: 1. Verksamma ämnen där ett beslut om godkännande redan har fattats för den relevanta produkttypen. 2. Verksamma ämnen som granskas i översynsprogrammet för den relevanta produkttypen. 3. Verksamma ämnen där en dossier för den relevanta produkttypen lämnas in senast den 1 september 2016. Vid beslut om att inte godkänna ett verksamt ämne som omfattas av punkt 2 får varor som har behandlats med detta verksamma ämne inte släppas ut på marknaden mer än 180 dagar efter beslutsdatumet. Om ingen dossier enligt punkt 3 har lämnats in senast 1 september 2016 får de varor som har behandlats med dessa verksamma ämnen inte längre släppas ut på marknaden. Fakta: Kemikalieinspektionen 18 VERKSTÄDERNA 1-2 2014