Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med ovanliga diagnoser, MHC-basen. Insamling av data har skett via tandläkare och logoped genom ifyllande av orofacialt observationsschema. Kartläggningen omfattar 38 observationsschema. Beräknad förekomst: 2% av alla barn i förskoleåldern. 2 4 gånger vanligare hos pojkar. Uppgift finns om att 5% av alla 3 5 åringar har tal- och språkstörningar och av dem har 0,5 % grav språkstörning. Orsak: Orsaken till tal- och språkstörning är fortfarande okänd. Många forskningsstudier har kunnat visa att ärftliga faktorer spelar en stor roll för uppkomsten av språkstörning. Ofta finns flera i familjen som haft en försenad tal- och språkutveckling och/eller läs- och skrivsvårigheter. Inget samband mellan upprepade öroninflammationer och språkstörning har kunnat påvisas. Tal- och språkstörning förekommer sällan som ett isolerat funktionshinder. Flera faktorer diskuteras som möjliga bidragande orsaker bl a: komplikationer under graviditet/förlossning, för tidigt född, tillväxthämmad/undernärd vid födseln. Allmänna symtom: Grav språkstörning kännetecknas av att barnet har problem på flera olika språkliga nivåer som fonologi, lexikon, grammatik, språkförståelse och pragmatik. Ofta finns även andra svårigheter som bristande uppmärksamhet och koncentration, problem med motoriken och svårigheter med socialt samspel. Orofaciala/odontologiska symtom: Barn med tal- och språkstörning har inga specifika problem med tänder och bett, men oralmotoriska svårigheter förekommer ofta. Det är vanligt att barn med tal- och språkstörningar har dyspraxi. Man skiljer på verbal dyspraxi som innebär svårigheter när det gäller den motoriska programmeringen av talrörelser och oral dyspraxi som innebär att barnet har generella svårigheter att viljemässigt styra munmotoriken. Orofacial/odontologisk behandling: Det är viktigt att barn med grava tal- och språksvårigheter tidigt kommer i kontakt med logoped för bedömning och behandling. Att barn med tal- och språkstörning får hjälp tidigt har visat sig vara en viktig faktor för hur språket sedan utvecklas. Barn med oral/verbal dyspraxi behöver kontinuerlig talträning för att talet ska bli automatiserat. Barnet bör ha regelbunden kontakt med logoped eller talpedagog som utför behandling och som också kan handleda föräldrar och skolpersonal i hur de kan hjälpa barnet att träna hemma och i skolan. Källor: Ågrenskas nyhetsbrev. MHC-basen Mun-H-Centers databas om munhälsa och orofacial funktion vid ovanliga diagnoser Rejnö-Habte Selassie G et al. Comorbidity in severe developmental language disorders: neuropediatric and psychological considerations. Acta Paediatr.2005 Apr;94(4):47-8. Sida av 6
Åldersfördelning 2 5 6 F M 9 6 7 2 0 0 0 0 0 3-6 7-9 0-2 3-5 6-9 20-29 30-39 40-49 50 - : 38 Åldrar: 0-5 Kön: M (24) F (4) Sammanfattning Uppgift saknas A: Svårförståeligt tal/saknar tal 29 8 38 B: Ät- och dricksvårigheter¹ 2 36 0 38 C: Riklig dregling¹ 4 34 0 38 D: Andningsunderstöd¹ ² 0 4 5 E: Tandgnissling/pressning varje dag¹ ² 0 5 0 5 F: Uttalade bettavvikelser² 4 9 2 5 Ja Nej N 0% 25% 50% 75% 00% A: B: C: D: E: F: Ja Nej Uppgift saknas Viss försiktighet bör iakttas vid tolkning av diagrammet eftersom antal individer är färre än 00. : Inrapporterat via frågeformulär 2: Uppgiften införd i version 2 (2008) av observationsschemat. Sida 2 av 6
Munhälsa Munhälsoindex¹ 0 2 3 4 5 6 Uppgift saknas TI Tandsten 4 0 0 0 0 0 0 5 GI Gingivit 2 2 0 0 0 0 0 5 PI Plack 2 0 0 0 0 5 SI Slitage 4 0 0 0 5 N TI: Tandstensindex baserat på förekomsten av tandsten på utsidan (buccalt) vid 6 indikatortänder. 0 anger total avsaknad av tandsten, 6 anger tandsten vid samtliga indikatortänder. GI SI: Gingivitindex (tandköttsinflammation) baserat på förekomsten av blödning vid sondering på utsidan (buccalt) vid 6 indikatortänder. 0 anger ingen blödning, 6 anger blödning vid samtliga indikatortänder. PI: Plackindex baserat på förekomsten av synligt plack på utsidan (buccalt) vid 6 indikatortänder. 0 anger total avsaknad av plack, 6 anger plack vid samtliga indikatortänder. Slitageindex, sammanvägning av tandslitage i 6 olika segment i bettet. Bedöms enbart i permanenta bettet, ej i mjölktänder. En sammanvägning baserad på den bedömning som finns i flest segment. 0: : 2: 3: inget tandslitage eller försumbar nötning av emaljen i något av segmenten tydligt slitage av emaljen, eventuellt in till dentin på enstaka ställen. slitage av dentinen upp till /3 av kronans höjd. Slitage av dentinet mer än /3 av kronans höjd. Om 3 förekommer i något segment anges 3 som SI. : Munhälsoindex infördes i den nya versionen av observationsschemat (2008). Sida 3 av 6
Accept vid tandundersökning 3% 3% 5% 3% Ingen Negativ Motvilligare Positiv Uppgift saknas 2 33 Summa: 38 86% Karies 3-6 år 7-2 år 3-9 år Vuxna deft¹ Undersökta 9 20 med deft=0 7 5 Medelvärde 0,8 0,8 Standardavvikelse,6,7 Uppgift saknas 4 DMFT² Undersökta 22 2 0 med DMFT=0 9 2 Standardavvikelse 0,3 0,0 Medelvärde 0, 0,0 Uppgift saknas 2 : mjölktänder med karies eller fyllning 2: permanenta tänder med karies eller fyllning Sida 4 av 6
Bettförhållanden Neutralbett 26 Postnormal 6 Prenormal 4 Uppgift saknas 2 Summa: 38 Maximal gapning Barn yngre än 0 år - 20 0 2-30 0 3-40 2 4-50 3 5-4 Uppgift saknas 3 Summa: 22 Barn från 0 år och vuxna - 20 0 2-30 0 3-40 4-50 8 5-7 Uppgift saknas 0 Summa: 6 Profil¹ Normal 4 Konvex 0 Konkav Uppgift saknas 0 Summa: 5 Mandibelns lutning¹ Normal 5 Ökad 0 Minskad 0 Uppgift saknas 0 Summa: 5 : Uppgiften införd i version 2 (2008) av observationsschemat. Sida 5 av 6
Talsvårigheter 8% 5% 5% Saknar tal 2 2% Mycket svårförståeligt tal 8 6% Svårförståeligt tal 7 Något otydligt tal 6 Inga svårigheter 3 Uppgift saknas 2 Summa: 38 45% Kliniska variabler Ja-svar Totalt Pojkar/Män Flickor/Kvinnor Uppgift N=38 (%) N=24 (%) N=4 (%) saknas Nedsatt rörlighet i tungan 0 (27) 6 (26) 4 (29) Öppen mun i vila 0 (27) 6 (25) 4 (3) Djupbett med gingival kontakt 3 (8) (4) 2 (4) 0 Sida 6 av 6