Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Kultur Media
Text Peter Nofors, Analysavdelningen Benny Gustavsson, verksamhetsamordnare Med hjälp av: Lennart Gunther Bengt Frostmo Inger Selänger Michael Jensen Anni Nordwall Ulf Johansson
Innehållsförteckning Sid 1. Sammanfattning... 2 2. Arbetsgivarna inom kultur- och medieområdet... 5 3. Arbetssökande - inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur Media... 9 3.1 Samtliga inskrivna arbetssökande... 9 3.2 Inskrivna som saknar arbete...12 4. Utvecklingen för de tre huvudområdena inom kultur och media...17 4.1 Ord och media...19 4.1.1 Slutsatser Ord och media...21 4.2 Bild och form...21 4.2.1 Slutsatser Bild och form...23 4.3 Scen och ton...23 4.3.1 Slutsatser Scen och ton...25 Bilaga 1. Branscher inom Kulturområdet...27 Bilaga 2. Yrkesbarometern, arbetsmarknaden till våren 2012...28 Det statistiska underlaget är hämtat från Arbetsförmedlingens egen verksamhetsstatistik. Den innefattar inskrivna arbetssökande vid Arbetsförmedlingen Kultur och Media, arbetslösa, deltidsarbetslösa, timanställda, tillfälligt anställda och fast anställda som söker nytt arbete. Vidare presenteras uppgifter om deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Uppgifter om sysselsättning innefattande uppgifter om egenföretagare och anställda (sysselsatta=egenföretagare+anställda) är hämtade från Statistiska Centralbyrån (RAMS), regional arbetsmarknadsstatistik. Uppgifterna om sysselsättningen mäts i november varje år. Den senaste uppgiften om sysselsättningen är från november 2010. Dessutom finns uppgifter från en annan källa från SCB, kortperiodisk sysselsättningsstatistik, som mäter antalet anställda utifrån ett urval av arbetsgivare. 1
1. Sammanfattning Oförändrad sysselsättning Utvecklingen inom kultur och media har försämrats men arbetsgivarna tror på en oförändrad efterfrågan när det gäller anställningar det kommande året. Det visar Arbetsförmedlingen Kultur Medias prognos för 2012 och 2013. Antalet sysselsatta har minskat med 1 procent eller 500 personer senaste året. Kommande år upphör minskningen och sysselsättningen blir oförändrad. Jobben ökar främst i företag med färre än 50 anställda Enligt Arbetsförmedlingens prognos sker en ökning av jobb främst i de företag som har färre än 50 anställda. Snäva budgetar och fortsatt liten efterfrågan på kultur- och medietjänster ställt mot antalet yrkesverksamma, innebär ökad konkurrens om jobben. Detta gäller samtliga tre yrkesområden, ord/ media, bild/ form samt scen/ ton. Kompetenskraven vid rekryteringar har höjts successivt över tid och utvecklingen har gått i riktning mot att arbetsgivare/uppdragsgivare helst vill engagera personer som har en bred yrkesprofil. Antalet personer som saknar arbete fortsätter att minska Arbetslösheten inklusive deltagare i program, d.v.s. antalet som saknar arbete i april 2012 hade sjunkit till 2 922 personer och det är en minskning med drygt 250 personer bara i år. Nedgången startade strax efter årsskiftet 2009/2010, vilket var 3-4 månader före övriga arbetsmarknaden. Sedan dess har arbetslösheten sjunkit varje månad jämför med året innan. Det totala antalet inskrivna arbetssökande vid Arbetsförmedlingen Kultur Media låg under år 2011 i snitt på ca 9 400 personer. Snittet för 2012 års första fyra månader är 9 150. Vid slutet av år 2012 bedöms nivån ligga på samma nivå som år 2011. Jämfört med prognosen hösten 2011 har vi reviderat ner nivåerna på den öppna arbetslösheten. Anledningen är att tillgången på jobb på hela arbetsmarknaden kommer att utvecklas bättre än väntat. Yngre har svårare att komma ut i arbete Under 2011 minskade den öppna arbetslösheten betydligt mer i åldersgruppen 30-45 år än för de över 45 år. Utvecklingen visar nu att det är i åldersgruppen under 30 år som arbetslösheten ökar. Grupper som har svårt att snabbt finna arbete Många grupper av arbetssökande möter en svag arbetsmarknad inom kultur och media 2012. Det är främst personer i åldersgruppen 55-64 år, funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga och utomeuropeiskt födda. Antalet som saknar arbete och tillhör dessa grupper inom Af Kultur Media omfattar cirka 800 personer eller 27 procent av de arbetslösa. Sedan sommaren 2010 har antalet som saknar arbete i dessa grupper minskat med 15 procent. Detta samtidigt som arbetslösheten för övriga sökande minskade med 25 procent under motsvarande tid. Skillnaden beror på att övriga 2
grupper gynnas mera av den bättre arbetsmarknaden och denna utveckling väntas fortsätta. Många inom dessa grupper kommer att behöva stöd i form av arbetsmarknadspolitiska program för att undvika långa tider i arbetslöshet och utslagning från arbetslivet. För närvarande är drygt 55 procent av personerna i dessa grupper i något arbetsmarknadspolitiska program. Andelen fortsätter vara hög under prognosperioden. Ord och media Det har skett en återhämtning inom medieområdet. Många jobb försvann under år 2009 och början på 2010. Drygt hälften av sysselsättningsminskningen har återhämtats. Jobben återkommer dock oftast i ny skepnad. Utvecklingen inom media med olika produktionsformer innebär att kraven ändrats och att man ofta efterfrågar journalister som kan både skriva och redigera ut den färdiga texten på webben. Fler jobb läggs på uppdrag och jobbens varaktighet blir mer begränsad och det är inte säkert att antalet arbetade timmar stiger nämnvärt även om antalet jobb ökar. Det blir fler jobb inom mindre företag och för egenföretagare. De stora medieföretagen är å sin sida mycket restriktiva i att anställa fast personal, intervjusvaren från dem tyder på att en ännu större del av jobben ska utföras av tillfällig av personal. Strukturomvandlingar tog fart för några år sedan. Utvecklingen medför att fler arbetssökande saknar de tekniska kompetenser som ställs inom yrkena. Media, information, reklam, tidningar och böcker som ges ut digitalt är för närvarande ett område i stark tillväxt. Bemanningsföretagens andel när det gäller personalförsörjningen inom media har ökat de senaste åren. Den utvecklingen har nu bromsats upp och vi ser att företagen lägger ut färre uppdrag på bemanningsföretag. Företagen strävar efter att minska kärnan av fast personal och öka andelen av tillfällig personal och andelen köpta tjänster. Svag arbetsmarknad för bildkonstnärer Bildkonstnärsyrket är mångfacetterat och vilka kompetenser som efterfrågas eller inte, varierar beroende på uppdragets eller beställningens art. Konstnärerna skapar ofta efterfrågan på sina tjänster utifrån hur intressanta de är för uppdragsgivare, gallerister m.fl. Den traditionella försäljningen av konst genom utställningar och galleriverksamhet har minskat på senare år. Generellt har efterfrågan på offentlig konst ökat i viss utsträckning i och med att byggandet har kommit igång. Den privata marknaden bedöms fortsatt bli svag. Inom bild och form finns många olika verksamheter som befinner sig i olika skeden av konjunkturcykeln. Design och inredningsarkitektur är områden som är mycket konjunkturkänsliga. Prognosen för 2012 och 2013 pekar på en kraftigt ökad efterfrågan för industridesign. Modedesign har fått en viktigare roll på senare år. Den inhemska försäljningen ökar liksom exporten av svenskt mode, som är på stark frammarsch. Dock ökar inte mängden arbetstillfällen i motsvarande takt. Västsverige är en stark region inom området. 3
Minskat personalbehov inom teater Institutionsteatrarna har indirekt påverkats i spåren efter lågkonjunkturen med strama budgetar för innevarande och nästa spelår. Detta syns inte i antal produktioner utan man försöker bevara samma nivå som tidigare genom ett ökat samarbete med andra aktörer och utveckla verksamheten för att nå en ny publik. Uppsägningar kan inte undvikas och i huvudsak är det personal inom det tekniska området och administrativ personal som drabbas. Pensionsavgångar kommer inte ersättningsrekryteras utan däremot kommer vi att se ett ökat inslag av korttids/- och pjäskontrakt av olika längd och omfattning. Konkurrensen om jobben är fortfarande mycket hård inom i stort sett alla yrkesområden inom scenkonsten. Musik och eventbranschen uppvisar en stark framtidstro. Musikfestivaler och övriga konsertverksamheter samt eventbranschen spår en positiv framtid. Många företag vittnar om ökad efterfrågan. En av orsakerna är att fler artister turnerar som en konsekvens av att skivförsäljningen minskar. Dansinstitutioner uppger att de är fortsatt försiktiga med att rekrytera personal pga. de höga pensionskostnaderna för denna yrkesgrupp. Det finns också osäkerhet när det gäller framtida anslag från olika finansiärer och sponsorer. Konsekvenserna av detta är att det blir färre jobb som dansare. Det får till följd att en del personer lämnar den utövande delen av detta yrke och ägnar sig åt dansundervisning, koreografi, helt byter yrke eller arbetar med kompletteringsjobb. Inom musikalområdet finns många sökande till lediga uppdrag och anställningar. Uppdragsgivarna inom branschen har ofta en snäv budget vilket medför att anställningarna blir kortvariga. Fasta anställningar inom branschen är mycket ovanliga. Dessutom ser vi en tydlig tendens att de stora scenerna/ arbetsgivarna anställer från utlandet. Marknaden för modern dans är expanderande, och det finns i dag ett ökande intresse för danskonst inte minst hos ungdomar. Arbetsmarknaden för musiker är svag vilket även framkom tidigare. Musikinstitutioner erbjuder inga fasta anställningar och den situationen bedöms bestå även det närmaste året. Den vanligaste formen av arbete inom musikbranschen är frilansarbete. Musikinstitutionerna anger att de kommer att minska antalet fast anställda bland annat genom att pensionsavgångar inte ersätts. Arbetstillfällen för dansband fortsätter att minska. 4
2. Arbetsgivarna inom kultur- och medieområdet De i undersökningen ingående branscherna inom kultur- och medieområdet har definierats utifrån svensk näringsgrensindelning 2007, se bilaga. Dessa branscher omfattar omkring 5 000 företag med minst två anställda. Arbetsförmedlingen Kultur Media har under mars och april 2012 intervjuat 380 slumpmässigt utvalda arbetsgivare. Urvalet har levererats av Statistiska Centralbyrån och är fördelat på ett sätt som gör att det ska vara representativt för branscherna. Arbetsförmedlingen Kultur Media har ett uppdrag att ge service till både arbetsgivare och arbetssökande inom kultur- och medieområdet. Matchningsarbetet mellan lediga platser och arbetssökande står i fokus. Antalet som vill ha ett arbete inom kulturområdet är stort och det råder hård konkurrens om de lediga jobben. För en del av de arbetssökande behövs arbetsmarknadspolitiska program för att stärka deras möjligheter till arbete och undvika att de arbetssökande tappar kompetens och kopplingen till arbetslivet. Andelen arbetsställen som bedömer ökad efterfrågan på tjänster 6 månader framåt samt utfallet sex månader senare i siffror Hösten 2006 Våren 2007 41 48 Hösten 2007 37 Våren 2008 Hösten 2008 20 28 Våren 2009 Hösten 2009 Våren 2010 16 29 35 Hösten 2010 Våren 2011 36 31 Hösten 2011 Våren 2012 29 Privata näringslivet 0 10 20 30 40 50 60 Andel i procent Källa: Arbetsförmedlingen Kultur Media Fler tror fortfarande på ökad efterfrågan Våren 2011 angav fler än 40 procent av prognosföretagen att man förväntade sig ökad efterfrågan inom kulturområdet medan utfallet blev ca 30 procent. Hösten efter dalade förväntan nästan 10 procent utfallet blev 31 procent. Ungefär en tredjedel av prognossvaren anger våren 2012 att man förväntar sig en ökad efterfrågan kommande sex månader. Detta får anses som positivt och hoppfullt för framtiden i perspektivet av den finansiella oron som råder för tillfället. Hela näringslivet uppvisar en starkare optimism under samma period och det stödjer analysen om en stigande efterfrågan även i Kultur/Media sektorn. 5
Hösten 2006 Andelen arbetsställen som bedömer minskad efterfrågan på tjänster 6 månader framåt samt utfallet sex månader senare i siffror Våren 2007 Hösten 2007 Våren 2008 Hösten 2008 Våren 2009 Hösten 2009 Våren 2010 Hösten 2010 Våren 2011 Hösten 2011 Våren 2012 Privata näringslivet 7 12 10 15 8 15 11 21 0 5 10 15 20 25 Andel i procent Källa:Arbetsförmedlingen Kultur Media Våren 2011 trodde 7 procent av arbetsgivarna på minskad efterfrågan de kommande 6 månaderna. Ett år senare tror 11 procent på minskad efterfrågan på tjänster och cirka 32 procent av arbetsgivarna på ökad efterfrågan. Skillnaden i bedömningen mellan de två åren bör ses mot bakgrund av den osäkra utveckling generellt av ekonomi och arbetsmarknad under året. Kultur- och mediebranscherna sysselsätter 85 000 Branscherna inom kultur och media sysselsätter cirka 85 000 personer enligt Statistiska Centralbyråns (SCB:s) officiella statistik. Det motsvarar ungefär 2 procent av sysselsättningen på hela arbetsmarknaden. Sysselsättningstalet redovisas enligt gängse klassificering per bransch och det är en indelning som bygger på företags inriktning av sin produktion av varor och tjänster. Kultur- och medieområdet inrymmer flera branscher och dessa inrymmer alla slags yrken, inte bara kultur- och medieyrken utan även andra yrken såsom säljare, IT-personal, ekonomer samt serviceyrken och underhållsyrken. Antalet som renodlat arbetar inom yrken inom kultur och media är lägre och uppgår till strax över 60 000 personer, enligt SCB. Ungefär hälften av dessa yrkesarbetar inom ord och media. Minskad andel uppdrag läggs ut på andra företag Det har funnits en tydlig långsiktig trend mot att större arbetsgivare lägger ut produktion på mindre aktörer. Vårens prognos visar att utvecklingen mot att lägga ut fler uppdrag/tjänster på andra företag minskar. Det finns sedan tidigare ett samband mellan att lägga ut tjänster och konjunkturläget. De har varit färre företag som lägger ut tjänster under en lågkonjunktur och när aktiviteten sedan ökar, tilltar takten att lägga ut tjänster. De senaste 12 månaderna har 29 procent av arbetsgivarna lagt ut mer uppdrag på andra företag och något färre tänker lägga ut tjänster kommande 12 månader. 15 28 29 6
40 Arbetsställen som anger att de skall lägga ut mer tjänster på uppdrag Andelen arbetsställe som anger ök i ( t) 35 30 25 20 15 10 5 0 H 2006 V 2007 H 2007 V 2008 H 2008 V 2009 H 2009 V 2010 H 2010 V 2011 H 2011 v 2012 Senaste 12 mån Kommande 12 mån Källa: Arbetsförmedlingen Kultur Media Allt fler egenföretagare får en tuffare konkurrenssituation Det finns dessutom ett stort antal enmansföretagare, cirka 22 000 aktiva i SCB:s företagsregister. Utöver det finns egenföretagare som mer sporadiskt är verksamma inom kulturområdet. Egenföretagandet ökar i ett långsiktigt perspektiv. Samtidigt som vi ser ett trendbrott i att färre uppdrag läggs ut ifrån de större företagen. Vid slutet av 1990-talet var andelen egenföretagare i förhållande till samtliga sysselsatta lägre än 10 procent, år 2008 var andelen 26 procent. Trenden med fler egenföretagande sker bland såväl kvinnor som män. Andelen män som är egenföretagare är dock högre, 30 procent mot 22 procent bland kvinnor. Ökningen av antalet egenföretagare har varit något starkare bland männen under perioden från slutet på 1990-talet. Oförändrad sysselsättning 2012 och 2013 Sysselsättningen inom kulturbranscherna minskade under år 2011 då dessa branscher drabbades av den allmänt osäkra utvecklingen i den svenska ekonomin. Bilden bekräftades i Arbetsförmedlingen Kultur Medias intervjuundersökning. Det är inte helt enkelt att fånga sysselsättningens utveckling inom kultur/media eftersom dess struktur skiljer sig väsentligt i förhållande till övrig arbetsmarknad. Anledningen är dels att sysselsättningsökningen främst sker i form av egna företagare och att jobbens varaktighet ofta är tidsbegränsade och sysselsättningsläget varierar väsentligt mellan veckor och månader under året. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning indikerar att kulturarbetsgivarna har minskat antalet anställda under år 2011. Utvecklingen bedöms ljusna under prognosperioden och arbetsgivarna, främst formgivning och design samt evenemangsbranschen, räknar med att rekrytera framöver. Mediaarbetsgivarna indikerar att man justerar ner antalet anställda. Arbetsförmedlingen Kultur Media beräknar därför mot bakgrund av resultaten i prognosarbetet att antalet sysselsatta blir oförändrat under prognosperioden. 7
Jobb i småföretag Minskningen av jobb sker främst i de större företagen. Många arbetsgivare med färre än 50 anställda bedömer att de ska ha fler eller lika många anställda våren 2013 jämfört med våren 2012. I tidigare undersökningar har det främst varit arbetsgivare med färre än 20 anställda som varit så pass positiva. Arbetsförmedlingen Kultur Media gör även intervjuer med de minsta arbetsgivarna med 2-4 anställda. Denna storleksklass är dock inte statistiskt representativ. Dessa arbetsgivare anger att antalet anställda kommer att öka under 2012. På grund av en sviktande arbetsmarknad hos de större arbetsgivarna blir mindre företag viktigare för sysselsättningen. Förändringen är en pågående långsiktig trend inom kultur och media. Fortsatt god tillgång på arbetskraft Även om efterfrågan på arbetskraft minskat under år 2011 väntas inte matchningsläget förändras nämnvärt. Det väntas bli god tillgång på arbetskraft inom de flesta yrken och det innebär fortsatt mycket små rekryteringsproblem. Av samtliga arbetsgivare är det endast 13 procent som angett att de upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret. Bristen ligger därmed fortfarande på en låg nivå. Det är väldigt få lediga platser som omfattas av brist. Tillgången på arbetskraft är i allmänhet god och i en sådan situation höjer arbetsgivarna ofta kraven vid rekryteringar. Besparingar sker på många arbetsplatser och det finns en stark ambition att tjänsterna ska produceras till en lägre kostnad vilket innebär kortare kontraktstider. Arbetsgivare som uppger brist på arbetskraft 35 Andelen arbetsgivare 30 25 20 15 10 5 0 Hösten 2006 Våren 2007 Hösten 2007 Våren 2008 Hösten 2008 Våren 2009 Hösten 2009 Våren 2010 Hösten 2010 Våren 2011 Hösten 2011 Våren 2012 Kulturbranscherna Hela näringslivet Källa: Arbetsförmedlingen Kultur Media En mindre del av arbetsgivarna har angett att de planerar att rekrytera utomlands men det är i de flesta fall inte kopplat till brist på arbetskraft inom landet. 8
Slutsatser för år 2012 och 2013 kulturarbetsgivare: Kulturarbetsgivarna är mer optimistiska än för sex månader sedan. Vi bedömer att efterfrågan på tjänster ökar svagt under år 2012, för att öka ytterligare lite under år 2013, men det sker från en låg nivå. Arbetsgivarna har angett att antalet sysselsatta minskat senaste året. Sysselsättningen bedöms vara oförändrad fram till våren 2013. Trenden mot att fler blir egenföretagare kommer att fortsätta men konkurrensen mellan dessa företag hårdnar. Tillskott av jobb sker även fortsättningsvis främst i mindre företag med under 50 anställda. Personalbehovet domineras i hög grad av visstids-, deltids-, och timanställningar samt köpta tjänster. Bristen på arbetskraft är och förblir på en låg nivå även framöver. En mindre del av arbetsgivarna har angett att de planerar att rekrytera utomlands men det är oftast inte kopplat till brist på arbetskraft i Sverige. 3. Arbetssökande - inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur Media Kultur- och medieyrken Yrken inom kultur och media sysselsätter cirka 60 000 personer enligt SCB. Ungefär hälften av sysselsättningen återfanns inom ord och media och resterande antal inom scen och ton samt bild och form. 3.1 Samtliga inskrivna arbetssökande Antalet inskrivna vid Af Kultur Media blir fortsatt oförändrat Antalet inskrivna inom Arbetsförmedlingen Kultur Media har minskat sedan våren 2010. Nedgången har i stort legat i linje med de bedömningar som Arbetsförmedlingen Kultur Media redovisat i tidigare prognoser fram till förra prognosen. Hösten 2011 förutsågs en tydligt ökande arbetslöshet för alla sökande i landet. Detta antog man skulle påverka även arbetslösheten för arbetssökande inom Arbetsförmedlingen Kultur Media. Fram till och med april 2012 har arbetslösheten fortsatt minska jämfört med året innan. Detta tvärt emot trenden för övriga arbetssökande på Arbetsförmedlingen som under våren 2012 ökat i antal jämfört med året innan. 9
14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 PERIOD 2004-05 Samtliga inskrivna arbetssökande på Arbetsförmedlingen Kultur Media 2004-10 2005-03 2005-08 2006-01 2006-06 2006-11 2007-04 2007-09 2008-02 2008-07 2008-12 2009-05 2009-10 2010-03 2010-08 2011-01 2011-06 2011-11 2012-04 År 2012 har nedgången av antalet inskrivna planat ut något. Som framgår av diagrammet ovan, är nivån snart nere i 9 000 inskrivna. Hösten 2011 gjorde arbetsgivarna en något negativ framtidsbedömning och detta skulle ha lett till en ökning av antalet arbetssökande. Den förväntade uppgången av arbetssökande kom av sig. År 2012 beräknas antalet ligga kvar på 9 300. Det svåraste med att bedöma framtida arbetslöshet för en branschförmedling som Arbetsförmedlingen Kultur Media är, att beräkna storleken på överströmningen av arbetssökande till och från jobb utanför kultur och media. Det finns alltid en ström av personer som lämnar kulturoch mediearbetskraften. Men de finns ingen automatik i att de samtidigt lämnar Arbetsförmedlingen Kultur Media som arbetssökande. Önskan finns självklart i många fall att åter jobba i branschen om tillfälle ges. Därför ökar också antalet ombytessökande. 12000 Antalet inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur Media i novenber månad inkl. prognos för år 2012 10000 8000 6000 4000 2000 0 Nov.2006 Nov.2007 Nov.2008 Nov.2009 Nov.2010 Nov.2011 Nov.2012 Nov.2013 Arbetslösa Program/aktivitetsstöd Arbete/stöd Deltid/Timtid Visstidsanst/Ombytessökande Övriga inskrivna Källa: Arbetsförmedlingen Kultur Media 10
Fler kvinnor än män inskrivna inom kultur och media I april 2012 var 56 procent eller 5 100 kvinnor inskrivna som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen Kultur Media och cirka 4 000 män. Båda könen har gynnats av den bättre arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen Kultur Medias bedömning är att utvecklingen av antalet inskrivna fördelar sig jämnt mellan könen. 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2004-01 2004-07 Deltidsanställda och timanställda Deltidsarbetslösheten minskar Deltidsanställda Timmanställda 2005-01 2005-07 2006-01 2006-07 2007-01 2007-07 2008-01 2008-07 2009-01 2009-07 2010-01 2010-07 2011-01 2011-07 2012-01 Under den senaste konjunkturuppgången har det inte, till skillnad mot tidigare, skett någon tydlig minskning av antalet inskrivna med deltid utan enbart bland timanställda. Antalet som är inskrivna som arbetssökande deltidsarbetslösa och timanställda ligger i april 2012 på cirka 2 200 personer och antalet har minskat med knappt 100 det senaste året. Det finns en neråtgående trend som startade redan våren 2006. Nedgången har även påverkats av nya regler inom arbetslöshetsförsäkringen från och med april 2008. Både bland deltidsarbetslösa och timanställda är andelen kvinnor högre än män och den bilden väntas bestå under de kommande åren. Betydligt fler ombytessökande Antalet inskrivna arbetssökande som har fast arbete (ombytessökande) men som söker ett nytt har ökat kraftigt över tiden. Sedan mitten av år 2005 har det skett en dryg fördubbling till cirka 2 300 personer våren 2012. Uppgången faller främst inom scen/ ton och bild/ form. Inom dessa två yrkesområden har det skett en kraftig uppgång och i synnerhet bland kvinnor. Uppgången beror delvis på trenden att allt fler blir egenföretagare och att dessa står som arbetssökande i nämnda kategori. Men också på att fler kompletteringsjobbar inom andra yrkesområden. Vad gäller ord och media är uppgången begränsad. När det gäller tillfälligt anställda som söker ett nytt arbete, har det skett mindre förändringar de senaste åren. 11
Antalet personer 2500 Tillfälligt arbete och ombytessökande 2000 Tillfälligt anställda Ombytessökande 1500 1000 500 0 2004 2005 2006 2006 2007 2008 2008 2009 2010 2010 2011 2012 Källa: Arbetsförmedlingen Kultur Media 3.2 Inskrivna som saknar arbete Färre inskrivna saknar arbete I april 2012 saknade 2 900 personer arbete. Antalet öppet arbetslösa plus personer som deltar i arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd vände nedåt strax efter årsskiftet 2009/2010. Detta var 3-4 månader före övrig arbetsmarknad. Sedan dess har arbetslösheten minskat med nästan 700 personer. Bara under 2012 års första fyra månader har det skett en minskning med cirka 250 personer. 5000 Antalet personer Antalet arbetslösa och i Program med aktivitetsstöd 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 6 per. glid. med. (Arbetslösa+prog/aktivitesstöd) 1000 6 per. glid. med. (Arbetslösa) 500 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Arbetsförmedlingen Kultur Media 12
Bedömningen är att de vid årsskiftet 2012/2013 kommer att öka till cirka 3 200 personer. I början av 2013 kommer antalet som saknar arbete att plana ut och efter våren öka igen för att vara cirka 3 000 personer vid slutet av 2013. 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2004-01 2004-06 Antalet öppet arbetslösa i respektiver yrkesgrupp Skillnaden mellan könen ökar 12 per. glid. med. (Scen o ton) 12 per. glid. med. (Ord o media) 12 per. glid. med. (Bild o form) 2004-11 2005-04 2005-09 2006-02 2006-07 2006-12 2007-05 2007-10 2008-03 2008-08 2009-01 2009-06 2009-11 2010-04 2010-09 2011-02 2011-07 2011-12 Andelen kvinnor inskrivna utan arbete på Arbetsförmedlingen Kultur Media (arbetslösa plus programdeltagare) ökar mera än för män fram till och med sommaren 2007. Som mest var andelen öppet arbetslösa 56 procent kvinnor. Därefter vände utvecklingen och sedan sommaren 2008 har andelen pendlat runt ungefär 53 procent. Arbetsförmedlingen Kultur Media antar att antalet utan arbete fortsätter vara större bland kvinnor än män. Men som andel är skillnaderna små eftersom det är fler kvinnor sysselsatta inom Kultur -media. Andelen öppet arbetslösa kvinnor har ökat förvånansvärt snabbt. Orsaken är att arbetslösheten minskat mer för männen, både öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd. Bedömningen är att männen gynnades i högre grad av den bättre arbetsmarknaden utanför kulturområdet. Samtidigt är det betydligt fler kvinnor än män som kommer till Arbetsförmedlingen Kultur Media för att söka arbete. Arbetsförmedlingen räknar med att denna utveckling fortsätter även kommande år. 13
Andelen arbetslösa kvinnor. 57% 56% 55% 54% 53% 52% 51% 50% 49% 48% 47% 2004-01 2004-06 Totalt arbetssökande Öppet arbetslösa 2004-11 2005-04 2005-09 2006-02 2006-07 2006-12 2007-05 2007-10 2008-03 2008-08 2009-01 2009-06 2009-11 2010-04 2010-09 Viss förbättring för personer i åldrar under 45 år 2011-02 2011-07 2011-12 Den nedgång som skett avseende antalet personer som saknar arbete faller främst på lägre åldrar, 25 till 40 år. Antalet utan arbete i nämnda åldrar ligger på en lägre nivå än för både ett men speciellt två år sedan. I åldrar 45-65 år ligger nivån något lägre jämfört med våren 2010 men det har skett små förändringar i dessa åldrar jämfört med för ett år sedan. 60 Antal personer Öppet arbetslösa och personer i program med aktivitesstöd fördelade efter ålder 50 40 30 20 10 April 2011 April 2012 0 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 Källa: Arbetsförmedlingen Kultur Media Grupper som har svårt att snabbt finna arbete Ungefär 27 procent av dem som nu saknar arbete ingår i grupper som traditionellt har svårt att få jobb, det vill säga personer i åldern 55-64 år, funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga samt utomeuropeiskt födda. Personer i utsatta grupper har enligt Arbetsförmedlingen Kultur Medias erfarenhet svårare att finna arbeten än andra arbetssökande. Antalet som saknar arbete och tillhör dessa mer utsatta grupper omfattar cirka 800 14
personer. Sedan våren 2007 har antalet som saknar arbete i dessa grupper ökat med 33 procent. Utveckling som skett innebär att andelen i dessa grupper av samtliga som saknar arbete har fortsatt ökat sedan millenniumskiftet. Andelen kan komma att stiga till nästan 30 procent vid slutet av år 2013. Denna snabbt ökande andel beror på att andra grupper har gynnats betydligt mera av förbättringarna på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen Kultur Media arbetar målmedvetet med att kartlägga arbetssökandes förutsättningar och på det sättet underlätta återinträdet på arbetsmarknaden. En stor del av personerna i dessa mer utsatta grupper möter en allt hårdare konkurrens om jobben. Personer med svagare ställning hamnar oftast långt bak i arbetslöshetskön, vilket medför ökad risk för allt längre tider utan arbete. För dessa grupper är arbetsmarknadspolitiska program ett viktigt redskap på vägen ut i arbete och för att undvika långa tider i arbetslöshet och utslagning från arbetslivet. 30% Andelen arbetslösa i utsatta grupper i procent av totalt arbetslösa 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2004-01 2004-05 2004-09 2005-01 2005-05 2005-09 2006-01 2006-05 2006-09 2007-01 2007-05 2007-09 2008-01 2008-05 2008-09 2009-01 2009-05 2009-09 2010-01 2010-05 2010-09 2011-01 2011-05 2011-09 2012-01 Slutsatser för år 2012 arbetssökande Totala antalet inskrivna beräknas öka från drygt 9 000 till ca 9 300 vid slutet av 2013 Antalet utan arbete (arbetslösa + programdeltagare) ökar från knappt 2 900 personer till ca 3 000 vid slutet av 2013. Försörjningssituationen för de yrkesverksamma inom kultursektorn blir fortsatt otillräcklig fler kommer att behöva kompletteringsjobb. Andelen kvinnor utan arbete ökar inte mer men arbetslösheten fortsätter vara högre som andel bland kvinnor framöver. Antalet deltidsarbetslösa inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur Media fortsätter att minska år 2012 och 2013 medan timanställda förblir oförändrade under prognosperioden. 15
Antalet ombytessökande ökar inom scen/ ton och bild/ form där ökningen bedöms fortsätta. Andelen personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga, utomeuropeiskt födda och äldre (55-64 år) utan arbete fortsätter öka år 2012 och 2013 dessa har svårare att konkurrera om jobben. Arbetsmarknadspolitiken och arbetsmarknadspolitiska program har stor betydelse för att undvika långa tider i arbetslöshet. 16
4. Utvecklingen för de tre huvudområdena inom kultur och media Oförändrad efterfrågan 2012 Arbetsförmedlingen Kultur Medias undersökning visar att kulturarbetsmarknaden är på väg att återgå till mer normala förhållanden. Arbetsgivarna bedömer att aktiviteten på marknaden ökar och det innebär en något bättre situation för dem som söker arbete inom de tre yrkesområdena, ord/ media, scen/ ton samt bild/ form. Uppdragen bedöms bli fler och undersökningen visar att arbetsgivarna är försiktigt optimistiska när det gäller tillkomsten av nya jobb. Antalet sökande i program med aktivitetsstöd per yrkesgrupp 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 12 per. glid. med. (Ord o media) 12 per. glid. med. (Bild o form) 12 per. glid. med. (Scen o ton) PERIOD 2004-04 2004-08 2004-12 2005-04 2005-08 2005-12 2006-04 2006-08 2006-12 2007-04 2007-08 2007-12 2008-04 2008-08 2008-12 2009-04 2009-08 2009-12 2010-04 2010-08 2010-12 2011-04 2011-08 2011-12 Sysselsättningen som helhet kommer att vara oförändrad kommande år. Inom samtliga tre yrkesområden kvarstår dock problem med ansträngda budgetar och det påverkar i hög grad arbetsgivarnas agerande rörande uppdrag, uppdragens karaktär och längd. Varje uppdrag eller anställning planeras ytterst noggrant utifrån snäva ekonomiska ramar. Arbetsgivarna strävar alltid efter att finna de mest kostnadseffektiva lösningarna. 17
Antalet öppet arbetslösa i respektiver yrkesgrupp 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2004-01 2004-06 12 per. glid. med. (Scen o ton) 12 per. glid. med. (Ord o media) 12 per. glid. med. (Bild o form) 2004-11 2005-04 2005-09 2006-02 2006-07 2006-12 2007-05 2007-10 2008-03 2008-08 2009-01 2009-06 2009-11 2010-04 2010-09 2011-02 2011-07 2011-12 Många arbetssökande - hård konkurrens om jobben I början av 2010 minskade antalet arbetssökande som saknar arbete inom samtliga tre yrkesområden. Förklaringen bedöms till stor del vara att nedgången av antalet utan arbete har skett genom att tillgången på jobb ökat utanför kulturarbetsmarknaden och ökat egenföretagande. Tillgången på arbetssökande är fortfarande stor och antalet utan arbete ligger betydligt högre än våren 2008. Det alltjämnt stora antalet som saknar arbete innebär att konkurrensen om jobben är fortsatt stor. Kompetenskraven vid rekryteringar har höjts successivt under en lång rad år. De ökade kompetenskraven har inte bara ett samband med ny teknik utan kan även kopplas till arbetsgivarnas svaga ekonomi, vilken leder till att de ofta söker efter arbetskraft med flera yrkeskompetenser. Totalt inskrivna arbetssökande i respektive yrksgrupp på Arbetsförmedlingen Kultur Media 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2004-01 2004-08 Bild o form Ord o media Scen o ton 2005-03 2005-10 2006-05 2006-12 2007-07 2008-02 2008-09 2009-04 2009-11 2010-06 2011-01 2011-08 2012-03 18
4.1 Ord och media Osäker arbetsmarknad Utvecklingen inom ord och media är fortsatt osäker. Läget har nu dock stabiliserats något, men annons- och reklamintäkterna minskar för den traditionella pappersmedian. Fortfarande sker strukturförändringar, vissa medier växer och andra minskar i omfattning. Färre jobb inom ord och media Det har skett en återhämtning inom medieområdet. Många jobb försvann under år 2009 och början på 2010. Drygt hälften av sysselsättningsminskningen har återhämtats. Jobben återkommer dock oftast i ny skepnad. Utvecklingen inom media med olika produktionsformer innebär att kraven ändrats och att man ofta efterfrågar journalister som kan både skriva och redigera ut den färdiga texten på webben. Fler jobb läggs på uppdrag och jobbens varaktighet blir mer begränsad och det är inte säkert att antalet arbetade timmar stiger nämnvärt även om antalet jobb ökar. Det blir fler jobb inom mindre företag och för egenföretagare. De stora medieföretagen är å sin sida mycket restriktiva i att anställa fast personal, intervjusvaren från dem tyder på att en ännu större del av jobben ska utföras av en tillfällig och rörlig del av personalstyrkan. Stora och snabba strukturomvandlingar har skett sedan år 2009 och det sätter avtryck i kraven på kompetens vid anställningar. Den utvecklingen medför också att fler arbetssökande saknar de tekniska kompetenser som ställs inom yrkena. Media såsom information, reklam, tidningar och böcker som ges ut digitalt är för närvarande ett område i stark tillväxt. Stabilisering inom tidningar och etermedia Annons- och reklamintäkterna totalt har stigit under det senaste året och utsikterna för resten 2012 och 2013 väntas blir i stort sett oförändrad. En del av jobben som försvann 2008/2009 har kommit tillbaka men långt ifrån alla. Behovet av personal täcks många gånger upp på annat sätt än tidigare, t ex genom köp av tjänster, ofta från egenföretagare. Det innebär bland annat att tidningsbranschen åter kan tvingas till strukturomvandlingar. Företagen jobbar dock ständigt med att finna nya vägar för att öka intäkterna. En allmän utveckling är att bredda verksamheten till nya medier, att samordna verksamhet med andra företag eller slå samman verksamheter till större företag. Trenden mot att webbtidningarna ökar antalet läsare och att papperstidningarna minskar i betydelse består. TV och radio har genomgått stora organisationsförändringar. De mesta av dessa bedöms som avklarade och utvecklingen går in i en lugnare fas. Efterfrågan på arbetskraft är begränsad och de mesta av personalbehoven sker genom att redan känd personal anlitas när behov uppstår. Bemanningsföretagen har tidigare kunnat flytta fram sina positioner när det gäller arbetskraftsförsörjningen. Men en ny tendens finns i vårens svar. Prognosföretagen tror på en minskad inhyrning av personal kommande år. Detta är ett trendbrott eftersom man i tidigare prognosomgångar alltid förväntat sig hyra in mer personal. En orsak till detta är, att det är förknippat med högre kostnader enligt medieföretagen. Färdriktningen inom företagen är dock tydlig, dvs. att de strävar efter att ha en så 19
begränsad fast personalstyrka som möjligt och därutöver en rörlig och flexibel del som kan nyttjas vid behov. Utbudet på arbetskraft är stort och många nyutbildas till media varje år. Det råder därför stor konkurrens om jobben. Flera intervjuade företag anger att många utbildningar inte ger tillräckliga kunskaper. TV-mediet har under de senaste åren genomgått omorganisationer, både regionalt och centralt. Antalet produktionsorter har reducerats och den fasta organisationen har krympt. Det betyder att den fasta bemanningen är mindre och att företagen har en större rörlig del. Företagen köper fler tjänster och/eller tar in tillfälligt personal vid behov. De stora bolagen köper fler tjänster och uppdrag, t ex från olika typer av produktionsbolag eller enskilda företagare. Kompetenskraven har på senare år breddats markant. Kravet är allt mer att en arbetssökande ska kunna jobba inom olika medier och ska kunna skriva, redigera, fotografera och producera för webben. Under det närmaste året går utvecklingen in i ett lugnare skede frånsett en del personalförändringar i vissa regioner. Radion har genomgått ungefär samma typ av utveckling som TV-mediet. Den fasta delen i organisationerna har dragits ner och fler tjänster köps numera externt. Det har inneburit en växande marknad för produktionsbolag. De strukturella förändringarna inom medieområdet har medfört en bredare marknad för journalister men för allt fler också en osäkrare. Det ställs därför stora krav på mångsidig kompetens och att den yrkesverksamme ska kunna arbeta inom olika medier. Det kan bland annat innebära att man ska kunna arbeta med skrivande, foto och redigering samt med webbtidningar. Videojournalister efterfrågas i viss utsträckning. Regionala skillnader inom film Inom filmen pågår filmproduktioner i flera regioner. Dessutom har inspelningar av reklamfilm ökat. Aktiviteten blir förhållandevis god även under år 2012, även om läget skiljer sig mellan regioner. Starkaste utvecklingen finns numera i södra Sverige, där det pågår nya egna produktioner och samproduktioner inte minst i Öresundsregionen. Filmbranschen i Väst har tappat stor del av sin produktion och många har varslats. Det är i allmänhet en lång framförhållning för start av filmproduktion och för finansiering av filmprojekt. Större filmprojekt kräver betydande finansiella resurser och det kan ofta vara ett problem när det gäller start av nya filmproduktioner. Hög arbetslöshet inom foto Stillbildsfotografernas marknad är synnerligen svag och antalet jobb är begränsat. De senaste årens omstruktureringar har ytterligare försämrat försörjningsmöjligheterna inom yrket. Arbetslösheten är hög och nya i yrket har svårt att klara sin försörjning. Det flesta jobbar som frilans. Fler fotografer försöker försörja sig med en kombination av tidningsjobb, bröllops-, skolfotografi, men även konstnärligt foto, naturfoto och försäljning via bildbyråer. Den ekonomiska situationen för alla dessa små uppdragstagare blir därmed fortsatt mycket svår. 20
4.1.1 Slutsatser Ord och media Stora neddragningar har skett osäker arbetsmarknad Jobben kommer att fortsätta att minska inom media 2012. Strukturomvandlingen inom medievärlden fortsätter. Kostnaderna ska hållas nere inom all produktion nya vägar till intäkter prövas. Mindre fast personalstyrka och större rörlig flexibel del gäller inom många företag. Mindre behov, av vikarier och personal anlitas via bemanningsföretag. Uppdrag läggs ut i mindre omfattning samtidigt som egenföretagandet ökar. Tidningsbranschen kännetecknas av ökad samordning och fortsatta effektiviseringar. TV branschen utvecklas - viss efterfrågan på videojournalister. Radion har lågt personalbehov. Semestervikarier tillsätts ofta med tidigare anlitad arbetskraft - nyexaminerade får svårare att få jobb. Fotograferna får en fortsatt svag marknad och de breddar sin verksamhet så mycket som möjligt försörjningsläget ansträngt. Filmbranschen visar på regionala variationer. 4.2 Bild och form Fortfarande svårt inom flertalet yrken Konstnärerna skapar ofta efterfrågan på sina tjänster utifrån hur intressanta de är för uppdragsgivare, gallerister m.fl. Den traditionella försäljningen av konst genom utställningar och galleriverksamhet har minskat på senare år. Inom bild och form finns många olika slag av verksamheter och dessa befinner sig i olika skeden av konjunkturcykeln. Design och inredningsarkitektur är områden som gynnats av den allmänt goda konjunkturen i landet. Viktiga bakomliggande faktorer som styr utvecklingen inom dessa yrken är industri- och byggkonjunkturen, samt den privata konsumtionen. Industridesign har goda förhoppningar om framtida efterfrågan och räknar med att nyanställa under prognosperioden. Generellt har efterfrågan på offentlig konst ökat i viss utsträckning i och med att byggandet har kommit igång. Inom inredningsdesign sker nu en negativ utveckling. Mode har fått en mer framträdande roll på senare år. Den inhemska försäljningen ökar liksom exporten av svensk modedesign, som är på fortsatt frammarsch. En region som flyttat fram sin position inom området är Västsverige med flera stora aktörer men även med många små företag. 21
De stora modeföretagen behåller sitt designarbete i Sverige, vilket innebär att det finns en fortsatt arbetsmarknad för designers, designassistenter och mönsterkonstruktörer. Det råder ingen brist på personal. De stora klädkedjorna samarbetar med mindre designers. De tar också tillfälligt in gästdesigners för nya kollektioner med speciell profil. De strävar efter snabba kollektionsbyten och företagen utvecklar vägar för att snabbt kunna öka omsättningen i butiken och därigenom kontinuerligt förnya utbudet. Detta gynnar arbetsmarknaden för designers och mönsterkonstruktörer. Inom mode finns ett stort antal mindre aktörer; kreatörer och designers som profilerar sig på marknaden och bygger upp ett namn i branschen. Väldigt många av dessa har svårt att upprätthålla lönsamheten. En del av dem har dock lyckats uppnå lönsamhet och blivit större. Det är just bland dessa som de stora klädföretagen rekryterar vid behov. Det finns en ökad efterfrågan på svensk design utomlands, ett flertal designbyråer ökar sin försäljning genom deltagande i internationella mässor. Det finns fortsatt efterfrågan av unik nordisk design, framförallt grafisk modern design. Bilindustrin har behållit sitt designarbete i Sverige. Det finns viss efterfrågan på personal. Vid nyrekrytering efterfrågas designers med utbildning och erfarenhet från bilindustrin, vilket ofta innebär återanställningar av tidigare anställd/inhyrd personal. Fler behöver rekryteras till branschen. Nyutbildade industridesigners flyttar i allmänhet till storstadsregionerna. Illustratörernas marknad återfinns inom medie- reklam- tidnings- och förlagsbranschen. Även om marknaden är bred så är jobbmöjligheterna begränsade. Få kan försörja sig på heltid som illustratör, t.ex. rörande böcker, tidskrifter mm. De som arbetar inom dessa yrken har vanligtvis ett registrerat företag och ofta kombinerar de arbetet med någon deltidsanställning inom ett yrke utanför kulturområdet. Några kombinerar illustratörsjobb med pedagogiskt arbete eller jobb inom grafisk form/reklambyråjobb. Den tekniska utvecklingen har varit mycket snabb inom yrket. Digitaliseringen och den helt nya grafiska tekniken utvecklas ständigt och det förändrar kraven på tekniskt kunnande. Detta medför att delar av den äldre yrkeskåren slås ut. Delar av ovanstående yrkeskårer har börjat hitta sin försörjning/uppdrag inom dataspelsbranschen och interaktiva medier. Dataspelsbranschen sysselsätter ca 1 000 personer i Sverige. I samband med finanskrisen har det funnits en tydlig avmattning på efterfrågan av tjänster inom dataspelsmarknaden, med brist på riskkapital som tidigare finansierat utveckling av nya spelprodukter. Utvecklingen inom dataspel bedöms förstärkas framöver, och det finns en viss ökning av efterfrågan på kvalificerade animatörer, designers och 3 D-grafiker. Marknaden för animatörer är för övrigt begränsad. Svag marknad inom bildkonst Bildkonstnärernas marknad bedöms bli tämligen oförändrad. Bildkonstnärer känner av den svagare konjunkturen, köpen av konst och utsmyckningar blir färre. De är beroende av både efterfrågan från offentlig sektor och den privata marknaden. Efterfrågan på konst och utsmyckningar kan komma att minska något både från den privata marknaden och den offentliga sektorn. 22
Yrkesverksamma inom många yrken inom bild och form är ofta tvingade att söka kompletteringsjobb för att klara sin försörjning. Tillgången på jobb utanför kulturmarknaden har ökat under år 2011 och 2012, därför har fler sökt sin försörjning inom andra sektorer. Behovet av att finna kompletteringsjobb blir fortsatt stort det kommande året. 4.2.1 Slutsatser Bild och form Marknaderna varierar kraftigt mellan yrken inom bild och form Bildkonstnärer har fortfarande svag efterfrågan, köpen av konst och utsmyckningar har minskat fortsatt svag marknad Illustratörer begränsade möjligheter till arbete svårt med försörjningen. Animation och datorspel går bättre - gynnar till viss del illustratörer och animatörer. Snabb teknisk utveckling inom illustration och animation en del arbetssökande saknar teknisk kompetens. Ökad efterfrågan på designers. Osäker arbetsmarknad för inredningsarkitekterna. Kompletteringsjobben har stor betydelse inom bild och form. 4.3 Scen och ton Teatrarna har strama budgetar Institutionsteatrarna har indirekt påverkats i spåren efter lågkonjunkturen med strama budgetar för innevarande och nästa spelår. Detta syns inte i antal produktioner utan man försöker bevara samma nivå som tidigare genom ett ökat samarbete med andra aktörer och utveckla verksamheten för att nå en ny publik. De försöker också utveckla verksamheten för att nå en ny publik. Uppsägningar kan inte undvikas och i huvudsak är det personal inom det tekniska området och administrativ personal som drabbas. Pensionsavgångar kommer inte ersättningsrekryteras utan däremot kommer vi att se ett ökat inslag av korttids/- och pjäskontrakt av olika längd och omfattning för de anställda. Privatteatrarna har en trogen och köpstark publik. Dock har privatteatrarna en stark konkurrens med ett stort utbud av andra kulturupplevelser. Inom det fria teaterområdet har arbetstillfällena minskat något och verksamheterna bedrivs ofta under knappa förhållanden. Kortare repetition och speltider samt osäker planering är en vanlig situation. Institutionerna och den fria kulturen ökar sitt samarbete inom både konstnärlig verksamhet och genom personellt utbyte. Den fria kulturen försöker öka sitt samarbete med näringslivet för att delfinansiera sina projekt. Interaktiv formteater upplever ökad efterfrågan på sina tjänster. De kommer att behöva engagera fler skådespelare/improvisatörer framöver. De tror dock att det kan vara svårt att hitta skådespelare som har god vana från improvisationsteater. Det yrke teatrarna upplever som svårast att rekrytera till är teaterproducent. 23
Anställningar inom teatern sker ofta via personliga nätverk och rekommendationer. Det ställs höga krav på utbildning och erfarenhet samt personlig kompetens och lämplighet. Konkurrensen om jobben är fortfarande mycket hård inom i stort sett alla yrkesområden inom scenkonsten. Fler regissörer, scenografer och skådespelare frilansar då de fasta anställningarna har försvunnit undan för undan. Försiktighet bland arbetsgivarna inom dans och musik Nästan alla musik- och dansinstitutionerna uppger att de är fortsatt försiktiga med att rekrytera personal inom dans pga. de höga pensionskostnaderna för denna yrkesgrupp. Konsekvenserna av detta är att det blir färre jobb och fler arbetslösa. Följden blir att en del individer lämnar den utövande delen av detta yrke och ägnar sig åt dansundervisning, koreografi eller arbetar med tillfälliga kompletteringsjobb, och en del byter yrke helt. Utöver pensionskostnaderna finns en osäkerhet när det gäller framtida anslag från olika finansiärer och sponsorer. Inom musikal och dans finns många sökande till lediga uppdrag och anställningar. Alla öppna auditions är välbesökta och konkurrensen om jobben är mycket hård. Uppdragsgivarna inom branschen har ofta en snäv budget vilket medför att anställningarna blir korta och tillfälliga. Fasta anställningar inom branschen är mycket ovanliga. Dessutom ser vi en tydlig tendens att de stora scenerna/arbetsgivarna anställer dansare, musikalartister och koreografer från utlandet. Detta gäller för övrigt även den tekniska personalen. Det har blivit vanligare att hela arbetslag anställs från utlandet för att jobba med uppsättningar till exempelvis musikaler. Rörligheten inom musikal och dans ökar och gränserna suddas ut. Arbetsmarknaden för dansare är starkt begränsad och i stor konkurrens. Det krävs både drivkraft, talang, flexibilitet och ett personligt nätverk för att kunna försörja sig som dansare. Marknaden för modern dans är expanderande, och det finns i dag ett växande intresse och publik för danskonst, vilket ger dansarna en bredare arbetsmarknad, även internationellt. Intresset för dans har ökat, inte minst hos ungdomen. Svag marknad för musiker Arbetsmarknaden för musiker är svag men varierar också regionalt. Merparten av musiker inom samtliga genrer har märkt en minskning av antalet uppdrag det senaste året. En viss ökning har skett rörande arrangemang som engagerar utländska musiker från bland annat östra Europa. Klassiskt utbildade sångare har även en arbetsmarknad utomlands liksom svenska musikalartister. Musikinstitutioner och andra arbetsgivare erbjuder inga fast anställningar och den situationen bedöms bestå även det närmaste året. Den vanligaste formen av arbete inom musikbranschen är frilansarbete. De arbetsgivare som ingick i prognosen rapporterar att de kommer att minska antalet fast anställda bland annat genom att pensionsavgångar inte ska ersättas. Vid behov av personal sker ersättningsrekryteringar i form av frilansare. Intresset för konstmusik uppges ha upprätthållits tämligen väl men det säljs färre abonnemang. Det råder ett hårdare ekonomiskt klimat på grund av att orkestrarna har sparbeting för att klara den s.k. pensionsskulden. Orkestrarna efterfrågar frilansande orkestermusiker med eget företag, och detta är en relativt ny företeelse på arbetsmarknaden. Den pressade ekonomin innebär färre vikarier och större 24