2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner Stockholm och Malmö. Som bekant finns det ju inte kommunalförbund med exakt samma struktur, storlek och förutsättningar som vår egen, men med hjälp av SCBs (Statistiska centralbyrån) statistiska indelning över storstadsområden kan jämförelser göras. SCB kallar regionerna för öteborg, tockholm och almö, vilket även görs i denna rapport. De nyckeltal som presenteras i rapporten är hämtade i Kommundatabasen, vilka i sin tur hämtar sina uppgifter från Skolverket och SCB. I Kommundatabasen finns en mängd olika nyckeltal, men för den här rapporten har tio områden som på något sätt kan kopplas till GRs Regionalpolitiska mål valts ut. SCBs statistiska indelning över storstadsområden De tre storstadsområdena är en gruppering av kommuner runt Stockholm, Göteborg och Malmö. Indelningen bygger på statistik över pendling och flyttning mellan centralkommun och kranskommuner samt tar hänsyn till existerande planeringssamverkan i de tre regionerna. I officiell statistik används indelningen vid redovisning av befolkning, boende, byggande och byggkostnader, partisympatier samt arbetskraftsundersökningar. Som regel används storstadsbegreppet också i internationella statistiköversikter. Storstadsområdena bildas av kommuner som gränsar till varandra. Indelningen härstammar från mitten av 1960-talet. Efter samråd med intressenter i de tre regionerna och med stöd av pendling och flyttningar beslöt SCB i januari 2005 att aktualisera indelningen. Till tockholm lades då kommunerna Norrtälje, Nykvarn, Södertälje och Nynäshamn (sammanlagt 26 kommuner). Stockholm kom därmed att överensstämma med Stockholms län. öteborg utökades med Alingsås och Lilla Edet, tillsammans tretton kommuner (samma kommuner som GR). Till almö fördes Skurup, Eslöv och Höör som därmed omfattar tolv kommuner. På sidan 8 i rapporten finns en komplett lista över de kommuner som ingår respektive region. 1
Några ord om Kommundatabasen Kommundatabasen på Internet (www.kommundatabas.se) innehåller över 100 kommunala nyckeltal som beskriver grund- och gymnasieskola, omsorg om äldre och funktionshindrade samt stöd och bistånd inom den sociala omsorgen. Nyckeltalen ger besked om de olika verksamheternas kostnader, omfattning och kvalitet, och uppgifter finns från och med år 1995. Kommundatabasen är skapad i syfte att främja benchmarking mellan kommuner, och erbjuder en rad möjligheter att jämföra och analysera nyckeltal från olika kommuner. Kommundatabasen drivs i dag av RKA Rådet för främjande av kommunala analyser. RKA är en ideell förening stiftad av staten och Sveriges Kommuner och Landsting. RKA började sin verksamhet 1 januari 2006. Bland rådets uppgifter finns att, utöver drift och vidareutveckling av Kommundatabasen, stimulera jämförelser och stödja uppföljning av måluppfyllelse och resursanvändning i kommuner och landsting. Några nyckeltal Nedan presenteras tio nyckeltal med tillhörande kommentar. I kommentarerna görs inga värderingar, utan endast ett konstaterande över hur läget ser ut för åren 2002, 2003 och 2004. För att kunna göra jämförelsen har ett medelvärde för respektive region räknats ut. För att se definitioner på hur Kommundatabas har gjort sina beräkningar för respektive nyckeltal, se sidan 9. I Kommundatabasen ingår fristående skolor, vilket inte är fallet om man skulle ta uppgifterna direkt från Skolverkets databas. Genomsnittligt meritvärde i åk 9 216 214 212 210 208 206 204 202 213,5 211,6 212,4 210,9 211,4 209,8 207,8 208,5 206,7 Diagram 1 När det gäller det genomsnittliga meritvärdet i åk 9 har öteborg och tockholm relativt lika värden. tockholm har ökat de tre senaste åren, medan öteborg gick 2
ned 2003 för att åter vända uppåt 2004. almö ligger klart lägre, men de visar en uppåtgående trend. Andel (%) elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolan 92 91 90 89 88 87 86 91,7 91,6 91,2 90,6 90,4 89,6 88,5 88,5 88,4 Diagram 2 Högst andel elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolan finns i öteborg, som under de senaste tre åren har legat på en jämn nivå. tockholm ligger inte långt efter, medan almö har en något lägre andel behöriga elever till gymnasieskolan. Kostnad (kr) exkl lokaler per elev i förskoleklass och grundskola 60000 55000 50000 45000 40000 48709 50575 53072 50852 53630 55132 54079 55057 56364 Diagram 3 Kostnaden (exkl lokaler) per elev i förskoleklass och grundskola är lägst i öteborg och högst i tockholm. Gemensamt för de tre regionerna är att de alla har haft ökade kostnader under de tre senaste åren. 3
Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, totalt 14,5 14,4 14,3 14,2 14,1 14 13,9 13,8 13,7 13,6 14 14,2 14 13,9 14,4 14,4 14,3 14,3 14,1 Diagram 4 Den genomsnittliga betygspoängen efter avslutat gymnasium är högst i tockholm. Tätt efter ligger öteborg och därefter almö. Kostnad (kr) per elev i gymnasieskolan 85000 80000 75000 70000 65000 72273 73576 75575 73430 75108 77848 79190 79871 75587 Diagram 5 Kostnaden per elev i gymnasieskolan ligger lägst i Göteborg. Under 2002 och 2003 var kostnaden klart högst i tockholm, något som förändrades 2004 då almö gick om tockholm, som efter två stigande år plötsligt sänktes markant. 4
Andel (%) folkbokförda gymnasieelever i fristående gymnasieskolor 25 20 15 10 5 16,2 6,7 18,3 20,8 18,7 19,5 10,3 12 22,9 0 Diagram 6 Flest andel folkbokförda gymnasieelever i fristående gymnasier finns i tockholm. Stor- Göteborg har något färre i jämförelse med tockholm. Vad gäller almö är andelen gymnasieelever i fristående gymnasieskolor avsevärt lägre. Andel (%) folkbokförda gymnasieelever på IVprogram 10 8 6 4 2 0 9,1 9,3 8,5 8,8 8,3 8,4 7,5 7,4 7,5 Diagram 7 I almö finns den största andelen gymnasieelever på IV-program. tockholm ligger inte långt efter och klart lägst andel folkbokförda gymnasieelever på IV-program finns i Stor- Göteborg. 5
Andel (%) 20-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola 70 65 60 55 50 61,3 58,9 54,6 65,2 60,7 57,7 45 Diagram 8 Beträffande andel 20-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola finns endast jämförande siffror för 2003 och 2004. öteborg är den region som ligger klart högst när det gäller behöriga 20-åringar till universitet och högskola. Lägst andel finner vi i tockholm. Andel (%) gymnasieelver som fullföljt sin utbildning inom 4 år 78 76 74 72 70 68 66 64 62 76,5 74,9 73,8 71,8 72 71,1 69,7 67,3 72 Diagram 9 Flest gymnasieelever som fullföljt sin utbildning inom 4 år finns i öteborg, följt av almö och därefter tockholm. Gemensamt för de tre regionerna är att de har stigande siffror. 6
Andel (%) invånare i vuxenutbildning per invånare 20-64 år 8 7 6 5 4 3 2 1 0 6,7 6,6 6 5 5,2 5 Diagram 10 Vad gäller andel invånare i vuxenutbildning finns endast jämförande siffror för 2002 och 2003. öteborg och almö har under de två presenterade åren sänkt sin andel invånare i vuxenutbildning, medan tockholm ligger på en jämn med dock lägre nivå. 7
SCBs statistiska indelning över storstadsområden öteborg, totalt 13 kommuner Göteborg Öckerö Stenungsund Tjörn Kungälv Ale Lerum Lilla Edet Alingsås Härryda Partille Mölndal Kungsbacka almö, totalt 12 kommuner Malmö Lund Trelleborg Staffanstorp Burlöv Vellinge Kävlinge Lomma Svedala Skurup Höör Eslöv tockholm, totalt 26 kommuner Stockholm Upplands Väsby Vallentuna Österåker Järfälla Ekerö Upplands-Bro Täby Danderyd Sollentuna Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Värmdö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Nykvarn Södertälje Nacka Nynäshamn 8
Definitioner på Kommundatabasens beräkningar Genomsnittligt meritvärde i åk 9 Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser skollkommun. Uppgifterna avser läsår. Meritvärde för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Andel (% ) elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolan Antal behöriga elever till gymnasieskolan i årskurs 9 dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i åk 9. Uppgiften avser skolkommun och läsår. Kostnad (kr) exkl. lokaler per elev i förskoleklass och grundskola (skolkommun) Bruttokostnad minus lokalkostnader, interna och externa (avgifter) intäkter för förskoleklass och grundskola dividerat med antal elever i kommunen (skolkommun). Uppgiften avser kalenderår. Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, totalt Elevernas sammanlagda betygspoäng. (Kursens poäng multiplicerat med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20). Endast betygsatta kurser är medräknade.), dividerat med poängsumman för respektive nationellt program. Avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Kostnad (kr) per elev i gymnasieskolan Bruttokostnad minus interna och externa intäkter (ej statsbidrag) och försäljning till andra kommuner och landsting för gymnasieskola dividerat med antal gymnasieelever folkbokförda i kommunen den 15/10 (hemkommun). Uppgiften avser kalenderår. Andel (%) folkbokförda gymnasieelever i fristående gymnasieskolor Antal folkbokförda i fristående gymnasieskolor, dividerat med totala antalet elever i kommunen. Andel (%) folkbokförda gymnasieelever på IV-program Andel folkbokförda elever på IV dividerat med totala antalet gymnasieelever i kommunen. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Andel (%) 20-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola Andel 20-åringar som har behörighet till universitets- och högskolestudier d.v.s. 20-åringar som har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar 90 % av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Avser 20- åringar folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Andel (%) gymnasielever som fullföljt sin utbildning inom 4 år Andel av alla nybörjare i år 1 den 15/10 som avgått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan inom 4 år. Elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Andel (%) invånare i vuxenutbildning per invånare 20-64 år Antal i kommunen folkbokförda 20-64 år som deltar i komvux och SFI i kommunens eller annans regi, dividerat med antalet invånare 20-64 år, grupperat på hemkommun. Uppgiften avser läsår. 9