ippi och äldrekommunikation i landsbygd

R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:9 ippi och äldrekommunikation i landsbygd Rapport om pilotprojektet i Bergs kommun Catharina Höijer

ippi och äldrekommunikation i landsbygd Rapport av pilotprojektet i Bergs kommun Catharina Höijer

FOU JÄMT, ÖSTERSUND 2010 ISSN:1651-7253 FÖRFATTARE: Catharina Höijer GRAFISK PRODUKTION: SYRE TRYCK: MITTUNIVERSITETET, SUNDSVALL, 2010

Förord Hur kan vi med teknik förenkla och utveckla vardagen för människor oavsett ålder och var de bor? Det är en fråga som diskuteras särskilt inom äldreomsorgen. Några skäl är att andelen äldre i Sverige ökar samtidigt som allt fler får kroniska besvär, fysisk eller kognitiv funktionsnedsättning. Kvarboendeprincipen inom äldreomsorgen ställer krav på hur behovet av god service och kontakt med omvärlden ska tillgodoses. OM tekniken ska vara en pusselbit i tjänster och service som kan erbjudas de äldre krävs att den är tillgänglig, begriplig och hanterbar. I Bergs kommun har FoU Jämt tillsammans med kommunen och InView AB bedrivit ett pilotprojekt för att testa och utveckla en e- tjänst inom hemtjänsten. Pilotprojektet har delfinansierats med EU medel inom ramen för Jordbruksverkets satsning för en levande landsbygd. 3

4

Innehållsförteckning Uppdraget... 7 Projektets syfte och mål... 7 Bergs kommun... 8 Produkten och kommunikationstjänsten ippi... 11 Fortsättning efter pilotprojektet... 13 Genomförande... 15 Deltagarna... 15 Projektets funktioner och resurser... 17 Projektledarna... 17 Styrgrupp... 17 Projektgrupp... 17 Visionsgrupp... 18 Ekonomiska resurser... 18 Beskrivning av deltagarnas IT-vanor... 19 Vilka effekter kan påvisas av verksamheten... 23 Stort värde för kontakt med anhöriga... 23 Ingen förändring i personalens dagliga vård- och omsorgsarbetet... 23 Lågt brukardeltagande i kontakt med omvärlden... 24 Sammanfattning och utvecklingsområden... 27 Utvecklingsområden... 29 Referenslista... 30 5

6

Uppdraget Kommunernas forsknings- och utvecklingsenhet för socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård i Jämtlands län (FoU Jämt) har tillsammans med Bergs kommun och InView AB medverkat i ett pilotprojekt i syfte att utveckla en kommunikationstjänst inom äldreomsorgen baserad på alternativ telefoni. Projektet har delfinansierats med EU-medel inom ramen för Jordbruksverkets satsning för en Levande landsbygd. Medlen har administrerats av Länsstyrelsen i Jämtlands län. FoU Jämt har ansvarat för uppföljning av projektet samt information av resultatet efter genomfört pilotprojekt. Projektets syfte och mål Projektet i Bergs kommun handlade om att utveckla möjligheten för äldre på landsbygden att med en kommunikationstjänst baserad på TV och GSM ta del av närproducerad samhällsservice och hålla kontakt med anhöriga. Projektet har omfattat planering och uppstart, genomförande, utvärdering och information om projektresultatet. För pilotprojektet formulerades tre specifika mål, Effektivisera vård- och omsorg till äldre brukare inom hemtjänsten genom bättre tidsanvändning och stöd till egenvård. Göra det möjligt för äldre att delta i utformningen av på vilket sätt e-tjänsten ippi kan nyttjas för att vara ett stöd i kontakten med omvärlden. Förebygga äldres isolering genom att nyttja e-tjänsten ippi i kommunikation med anhöriga och vänner. 7

Bergs kommun Bergs kommun är en utpräglad landsbygdskommun i Jämtlands län i landskapen Jämtland och Härjedalen. Centralorten är Svenstavik som ligger vid Storsjöns södra strand. Storsjö och Ljungdalen är två små orter i Storsjö församling, Bergs kommun i nordvästra Härjedalen, nära gränsen till Jämtland. Orterna är belägna i Ljungans dalgång och omges av berg i tre väderstreck. Orterna är placerad relativt högt upp i dalgången I söder leder en väg (ibland stängd nattetid eller vid svår väderlek) över fjället. I Ljungdalen finns ett värdshus, ICA-butik, turistbyrå, lift, bensinmack och olika näringar inriktade på turism och lantbruk. Av kommunens ca 7 500 invånare bor 70 procent på landsbygden. Av dem bor 115 i Storsjö och 109 i Ljungdalen. Befolkningen i Bergs kommun har hög medelålder, nära 25 procent är äldre än 65 år och åtta procent är 80 år eller äldre 1. I Storsjö församling är 34 procent av invånarna äldre än 65 år och 13 procent är 80 år eller äldre. Vilket kan jämföras med snittet för riket som är 17 respektive 5 procent. 1 Rikardsson (2009) 8

Storsjö och Ljungdalen utgör hemvårdsområdet Syd Storsjö. Inom hemvårdsområdet finns ett serviceboende, Fjällviolen med sju lägenheter. Inom hemvårdsområdet Syd Storsjö är det cirka 20 personer i ordinärt boende som får stöd från hemvården. Hemvården i Syd Storsjö har sitt hemvårdskontor på Fjällviolen. Åtta undersköterskor och vårdbiträden är anställda inom hemvården, varav tre arbetar heltid. Övriga arbetar deltid i olika omfattning. Bemanningen sker enligt rullande schema dagtid. Nattetid har en personal jour på Fjällviolen med ansvar för att besvara trygghetslarm från vård- och omsorgstagarna inom hemvårdsområdet. På Fjällviolen finns också distriktssköterske- samt läkarmottagningen som bemannas med en distriktssköterska dagtid, vardagar. Distriktssköterskan ansvarar för hemsjukvården i området och samarbetar med personalen inom hemvården. De seniorer som har matlåda får den distribuerad tre gånger i veckan, via personalen inom hemvården. Matlådorna lagas och paketeras i Åsarna. 9

10

Produkten och kommunikationstjänsten ippi InView AB marknadsför kommunikationstjänsten ippi som baseras på en telefonsvarare (ippi) som kommunicerar med tv-apparat.. Tjänsten har utvecklats de senaste tio åren med stöd från bland annat Hjälpmedelsinstitutet och Vinnova. Enkelt kan produkten ippi beskrivas som en telefonsvarare som spelar upp mottagna meddelanden på den vanliga TV-skärmen. Meddelandena kan vara bilder, filmer, text och interaktiva frågeformulär som överförs via GSM nätet. Meddelanden kan skickas till ippi från dator och mobiltelefoner. Produkten ippi finns inte tillgänglig på den öppna marknaden utan marknadsförs enbart som en kommunikationstjänst riktad till vårdoch omsorg i allmänhet och äldreomsorg i synnerhet. InView AB menar att kommunikationstjänsten ippi skapar möjlighet för äldre personer med funktionshinder att enkelt kommunicera elektroniskt med hemtjänst och anhöriga. Syftet med kommunikationstjänsten formuleras som en möjlighet att öka den äldres trygghet och livskvalitet samt att effektivisera vård- och omsorgsprocesser. Kommunikationstjänsten förutsätter ett antal ippi-enheter och en ippi-central. Ippi-enheterna placeras hos brukarna. Ippi-centralen är en webbtjänst som personalen inom vård- och omsorg når via sin arbetsdator. Webb-tjänsten kräver en personlig inlogg. Via ippicentralen är det möjligt för personalen att med olika mallar skicka information och meddelanden till ippi-enheterna. Ippi-enheten har i dagsläget fyra strukturerade gränssnitt utifrån olika komplexitetsnivåer, där nivå ett innehåller tillgång till att ta emot information och meddelanden från ippi-centralen. Nivå fyra ger tillgång till att ta emot och skicka meddelanden till alla mobiltelefoner och mailadresser. 11

Grad av interaktion och tillgänglighet för ippi i jämförelse med några andra vanliga informations- och kommunikations media åskådliggörs i denna figur, Tillgänglighet Interaktion Låg Hög Hög Internet Telefon Låg ippi Tv Med tillgänglighet avses i detta sammanhang tillgång till och kännedom om produkten respektive kommunikationstjänsten för äldre, deras anhöriga och personal inom vård- och omsorg. Successivt utvecklas och anpassas nya tjänster i kommunikationstjänsten. Till exempel hade det i ett annat försök i södra Sverige framkommit önskemål om spel och påminnelse om dagens datum och namnsdag. Det fanns också önskemål om att kunna skicka mail till ippi-enheten, vilket kunde underlätta överföring av bilder från dator till ippi-enhet. Som en effekt av dessa önskemål uppgraderades ippi-enheterna i februari 2010. Uppgraderingen innebar installation av, tre olika spel memory (tre varianter) sudoko (olika svårighetsgrad) pussel (så kallat 15 spel, tre olika varianter) mailadress (ippitelefonnummer@ippi.tv) en bild åt gången text automatiskt dagens datum, namnsdag och tre historiska händelser 12

Fortsättning efter pilotprojektet ippi och äldrekommunikation i landsbygd Möjlighet finns att fortsätta projektet ytterligare 12 månader. Inriktningen på fortsättningen kommer ha mer fokus på forskning och utveckling av kommunikationstjänsten ippi. Inview AB har sökt och beviljats medel från Vinnova för att utveckla och anpassa kommunikationstjänsten för att marknadsanpassa tjänsten till kommunens vård och omsorgssektor. För Bergs kommun skulle det innebära att i samarbete med FoU Jämt fortsätta försöket med tydlig inriktning på det sociala innehållet. Om det inte blir aktuellt med en fortsättning av projektet kommer deltagarna att få erbjudande att behålla sina ippi men kommer fortsättningsvis att själva ansvara för månadsavgiften. InView AB presenterat följande kostnader för kommunen respektive privatpersoner som skulle vilja behålla ippi, som så kallad Friendly user. Startavgift respektive inköp/ippi Kommunen*) Friendly user**) 3 500 kr 4 375 kr Månadsavgift/användare 300 kr 185 kr *) I avgiften för kommunen ingår obegränsat användande av ippicentralen, support, funktionsgaranti, ersättningsutrustning vid fel, uppgradering av programvara, drift och underhåll av hela lösningen. **) i avgiften för privatpersonen ingår en ippi, e-postadress, uppdatering av programvara och GSM abonnemang med månadspott meddelande trafik. I månadspotten ingår 50 MB data (motsvarar att ta emot eller skicka ca 200 e-post med bild) samt 50 sms och 25 mms. (Bindningstiden är 12 månader, därefter uppsägningstid på 3 månader. Fakturering kvartalsvis i förskott. 13

14

Genomförande ippi och äldrekommunikation i landsbygd Projektet genomfördes under sju månader oktober 2009 april 2010. Geografiskt har pilotprojektet genomförts i Bergs kommun i fjällbyarna Storsjö, Ljungdalen, Klövsjö samt Börtnan. Initialt skulle enbart seniorer inom Storsjö/ Ljungdalens hemtjänstområde omfattas av projektet, men på grund av svårighet att rekrytera deltagare utökades projektet till Åsarnas hemtjänstområde. Utvärderingens övergripande syfte har varit att vinna ny kunskap för att bättre förstå hur den specifika kommunikationstjänsten ippi kan användas inom äldreomsorgen. Utvärderingen har skett parallellt med genomförandet av projektet. Utvärderaren har med andra ord varit delaktig i projektets genomförande och utveckling. Deltagarna Kriteriet för att delta i projektet var att deltagaren var beviljad insats från den kommunala hemtjänsten. Den ursprungliga idén var att deltagarna till projektet skulle rekryterades bland seniorer boende i Storsjö och Ljungdalen i Bergs kommun. Ganska snart uppdagades att det inte var möjligt att rekrytera tillräckligt antal deltagare som uppfyllde dessa kriterier i Storsjö och Ljungdalen. Målgruppen utvidgades därför att även omfatta personer som var i 75-årsåldern och som inte hade insatser beviljade från den kommunala hemtjänsten samt det geografiska området utvidgades till fjällbyarna Börtnan och Klövsjö. Totalt rekryterades fjorton seniorer för att testa kommunikationstjänsten. Efter två månader avbröt en deltagare sin medverkan, på grund av att personen tröttnade på att mottagningen inte fungerade tillräckligt bra. En ny deltagare rekryterades i januari 2010. Av medverkande deltagare bor nio i Storsjö/Ljungdalen, fyra i Börtnan och en i Klövsjö. Bland deltagarna i Storsjö/Ljungdalen ingår två par, vilket innebär att det är tolv hushåll som deltar i 15

projektet. Av deltagarna i projektet bor tretton i ordinärt boende i egen villa och en i lägenhet på äldreboende. Av deltagarna har häften beviljade insatser från den kommunala hemtjänsten. De insatser som förekommer är ledsagning, städ var tredje vecka, tvätt- och klädvård, matdistribution, hjälp med måltider, avlösning av anhöriga, hygien, hjälp med medicin, daglig uppsnyggning, promenad 1-2 gånger per vecka, tillsyn, posthämtning och matinköp. Figur 1. Antal deltagare med respektive aktuella insatser från hemtjänst i Åsarna respektive Storsjö/Ljungdalens hemtjänstområde. I november 2009 arrangerades ett informationsmöte i Storsjö för intresserade deltagare. Detta informationsmöte genomfördes av representanter från InView AB. Ippi demonstreras och fyra av de sex som deltog i mötet meddelade att de ville vara med i försöket. Övriga deltagare fick information och rekryterades direkt av den lokala projektledaren genom personlig kontakt. 16

Projektets funktioner och resurser Projektledarna Projektledaren i Bergs kommun rekryterades i juni 2009, genom en förfrågan via mail från kommunens initiativtagare. Projektledaren frigjordes från ordinarie tjänst motsvarande 40 procent, dels genom projektmedel, dels genom FoU medel från FoU Jämt. De huvudsakliga arbetsuppgifterna har varit att ansvara för rekrytering och utbildning av ippi-användarna, information till personalgruppen och löpande stöd till användarna. Projektledaren på Inview rekryterades internt av företaget. Projektledaren för Inviews räkning har främst ansvarat för utbildning av personalgrupp och ippi-användarna, samt installation och uppgradering av tv-telefonerna, ippi. Styrgrupp Styrgruppen för projektet har samordnats med den styrgrupp som bildades februari 2010 med anledning av de projekt som bedrivs inom ramen för statliga stimulansmedel för att utveckla den offentliga äldreomsorgen. I praktiken har det inte funnits någon styrgrupp för pilotprojektet och har en viktig faktor för ett väl fungerande ledningsstöd till den lokala projektledaren saknats. Projektgrupp Projektgruppen har bestått av de båda projektledarna, teknikansvarig på InView AB, enhetschef för Åsarnas hemtjänstområde, projektsamordnare och ansvarig för utvärderingen. Projektgruppen har haft sex sammanträden under projekttiden, varav tre skett som telefonmöte. 17

Visionsgrupp En visionsgrupp skulle rekryteras bestående av representanter från det lokala serviceföretag i Storsjö/Ljungdalen. Visionsgruppens funktion skulle vara att diskutera på vilket sätt kommunikationstjänsten skulle kunna utvecklas och användas i kontakten med deltagarna för till exempel information om olika aktiviteter och erbjudanden. Dessvärre lyckades inte projektledarna att rekrytera deltagare till visionsgruppen. Ekonomiska resurser Kostnader Belopp i SEK Finansiering Belopp i SEK Löner 245 760 Projektstöd 466 152 Köpta tjänster 424 000 Privat medfinansiering 43 200 Utrustning 42 000 Egen finansiering 305 408 Resekostnader 73 000 Summa finansiering 814 760 Övrigt 10 000 Total kostnad 814 760 Egen finansiering har skett från både Bergs kommun och FoU Jämt. För Bergs kommun har finansieringen insatsen bestått av arbetad tid motsvarande 196 608 kr. Resterande belopp 108 800 kr har finansierats av FoU Jämt. 18

Beskrivning av deltagarnas IT-vanor Inledningsvis gjordes i samband med installation av ippi en kartläggning av deltagarnas sociala kontaktnät, kontakt med vård- och omsorg, tillgång och användande av Internet, Tv, radio och telefoni etc. Motsvarande kartläggning gjordes i april 2010. Det vill säga fyra till sex månader efter att ippi introducerades för deltagarna. Syftet var att synliggöra eventuell förändring i kontakt med anhöriga respektive offentlig vård- och omsorg och nyttjande av informations- och kommunikationsmedia. Kommunikationen via ippi-tjänsten baseras på interaktion med Tvn. Därför var det intressant att ta reda på vilka tv-vanor deltagarna hade. I tablån nedan framgår att deltagarna företrädesvis tittade på tv kvällstid. De allra flesta hade sin tv placerad i vardagsrummet. 7 6 5 4 3 2 1 0 Tv vanor hos användarna Har hemtjänst Ej hemtjänst Figur 2. Beskrivning av deltagarnas tv-vanor. Flera alternativ var möjliga. 19

Har mobiltelefon 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Ja Nej Har hemtjänst Ej hemtjänst Figur 3. Antal deltagare som har tillgång till mobiltelefon. Mobiltelefonen används som en säkerhet när deltagarna befinner sig utomhus och utom räckhåll för den fasta telefonen. Har fast telefon 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Ja Nej Har hemtjänst Ej hemtjänst Figur 4. Antal deltagare som har fast telefon installerad i bostaden. 20

Den fasta telefonen är den kommunikationskanal som dominerar deltagarnas kontakt med anhöriga, vänner, offentlig vård- och omsorg samt servicetjänster. 7 6 5 4 3 2 1 0 Har dator med Internet Har hemtjänst Ej hemtjänst Ja Nej Figur 5. Antal deltagare som använder Internet i bostaden. Trots att flera deltagare har datorvana från yrkeslivet är det ett fåtal som har dator och tillgång till Internet i bostaden. 21

22

Vilka effekter kan påvisas av verksamheten Stort värde för kontakt med anhöriga Erfarenheterna är att kommunikationstjänsten främst haft ett värde i deltagarnas privata sfär, det vill säga i kontakten med anhöriga och vänner. Genom möjligheten att ta emot bilder och meddelanden har den sociala kontakten inneburit en ny dimension. Därmed är kommunikationstjänsten ytterligare ett sätt för anhöriga att hålla kontakt med deltagarna. För att ippi ska fylla den funktion som avses i kontakten med anhöriga förutsätter att anhöriga är väl införstådda med vad ippi är och hur den fungerar. De behöver också ha en mobiltelefon med kamera funktion och kan hantera sms- och mms-tjänster alternativt har tillgång till dator och kan hantera mail-funktionen via Internet. Anhörigas erfarenheter av ippi är inte enstämmiga. Några menar att ippi fungerat bra och bidragit till ökad kontakt med den närstående genom att kunna skicka ögonblicksbilder med mera. Några menar att det bara är en kul grej, som inte tillför någonting. Tekniken är allt för ostabil och opålitlig för att de med säkerhet ska kunna veta att meddelandet kommit fram. Särskilt när meddelanden sänds via mail till ippi har det tagit onödigt lång tid för meddelandet att nå mottagaren. I vissa fall har det inte nått mottagaren alls. Ingen förändring i personalens dagliga vårdoch omsorgsarbetet Att kommunikationstjänsten skulle bidra till en effektivisering av vård- och omsorg genom till exempel bättre tidsanvändning har inte kunnat påvisas i någon större omfattning. Möjligheten att till exempel meddela via ippi att personalen varit sen eller skicka andra mer akuta meddelanden har inte fungerat. Anledningen är helt enkelt att de äldre inte uppehåller sig kring sin tv dagtid. Endast en familj hade sin 23

ippi kopplad till en tv som fanns i köket. De allra flesta användarna kopplade på sin tv på kvällen, därmed minskade möjligheterna att skicka meddelanden som krävde omedelbara svar Bland deltagarna med beviljade insatser från den kommunala hemtjänsten har kommunikationstjänsten främst använts av personalen som i vissa fall kunnat påminna eller informera om när de kommer hem till deltagarna för att utföra aktuella tjänster. Det har inneburit att deltagaren kunnat planera sin dag och förbereda inför besöket av personalen från hemtjänsten. Det kan till exempel handla om att ta ur smutsiga sängkläder, damma, etc. Det kan innebära att deltagaren blir mer delaktig i den hjälp och stöd han/hon får samt eventuellt bättre tidsanvändning för hemtjänstpersonalen. Kommunikationen via kommunikationstjänsten ippi har helt och hållet skett på initiativ från personalen (i huvudsak projektledaren) inom hemtjänsten med deltagarna som mottagare. Kommunikationen har dominerats av social interaktion som inte varit vård- eller omsorgsrelaterade. Det har varit information om någon aktivitet eller enkla allmänna frågor. Uppföljningen visar att deltagarna läser meddelandet, men föredrar att ringa upp på vanliga telefonen för att ge svar på ställda frågor, alternativt inte svarar alls. Personalen i hemtjänstgruppen upplevde att det varit svårt att se någon nytta med kommunikationstjänsten ippi i sitt dagliga arbetet och i kontakten med deltagarna. Det är inte möjligt att se att personalen förändrat rutiner, förbättrat tidsanvändningen etc. Med andra ord har inte personalen tagit vara på möjligheten att förändra det dagliga arbetssättet genom att använda kommunikationstjänsten ippi. Lågt brukardeltagande i kontakt med omvärlden Kommunikationen via kommunikationstjänsten ippi har helt och hållet skett på initiativ från projektledaren och i begränsad omfattning från personalen inom hemtjänsten med deltagarna som mottagare. Kommunikationen har dominerats av social interaktion som inte varit vård- eller omsorgsrelaterade. Det har varit information om någon aktivitet eller enkla allmänna frågor. Uppföljningen visar att 24

deltagarna läser meddelandet, men föredrar att ringa upp på vanliga telefonen för att ge svar på ställda frågor, alternativt inte svarar alls. Ett övergripande mål med projektet var att kommunikationstjänsten ippi skulle kunna användas för förbättrad lokal service. Av olika orsaker misslyckades rekryteringen av deltagare från det lokala näringslivet till visionsgruppen. Denna del återstår i den eventuella fortsättningen av försöket. De tjänster som ippi uppgraderades med under projekttiden, det vill säga spel, e-postfunktion och automatiskt meddelande av dagens datum, namnsdag och historiska händelser har mottagits med varierande nyttoaspekt. Funktionen med dagens datum, namnsdag och historiska händelser har inte tillfört något värde för deltagarna. I vissa fall har den upplevts som rent onödig. Funktionen med e-post är den tjänst som upplevts mest användbar av de som fick tillgång till den. Funktionen med spel har de flesta inte provat på. De som har provat upplevde att det var för svårt och krångligt. Flera hade till exempel ingen erfarenhet av att lösa Soduko med papper och penna. Ingen av deltagarna har funderat på vilket sätt ippi skulle kunna utvecklas för att tillgodose eventuella behov av kontakt med omvärlden. Användningen av ippi har inte heller bidragit till ökad nyfikenhet på Internet. För deltagarna i pilotprojektet har deltagandet inneburit ett antal besök och uppmärksamhet från personer som annars inte varit aktuellt. I vissa fall har deltagandet inneburit tio olika besök från projektledare och utvärderare. I diagrammet nedan framgår frekvens av besök som varit direkt föranledda av deltagandet i projektet. 25

12 10 8 6 4 2 0 Anv 1 Anv 2 Anv 3 Anv 4 Anv 5 Anv 6 Anv 7 Anv 8 Figur 1 Antal besök med direkt koppling till deltagandet i försöket. Diagrammet visar endast deltagare i Storsjö/Ljungdalen. Användare 1, 2 och 4 har beviljade insatser från hemtjänsten. 26

Sammanfattning och utvecklingsområden ippi och äldrekommunikation i landsbygd ippi och äldrekommunikation i landsbygd var ett samverkansprojekt mellan Bergs kommun, FoU Jämt och InView AB. Projektet bedrevs under sju månader, oktober 2009 april 2010. Finansieringen av pilotprojektet skedde genom samverkansparternas egna insatser samt ekonomiskt projektstöd från Jordbruksverket. Pilotprojekts syfte var att med en kommunikationstjänst baserad på TV och GSM utveckla möjligheten för äldre på landsbygden att ta del av närproducerad samhällsservice och hålla kontakt med anhöriga. Kommunikationstjänsten baseras på ippi en TV-telefon som fungerar som en brevlåda för ljud-, bild- och textmeddelanden. För pilotprojektet formulerades tre specifika mål, Effektivisera vård- och omsorg till äldre brukare inom hemtjänsten genom bättre tidsanvändning och stöd till egenvård. Göra det möjligt för äldre att delta i utformningen av på vilket sätt e-tjänsten ippi kan nyttjas för att vara ett stöd i kontakten med omvärlden. Förebygga äldres isolering genom att nyttja e-tjänsten ippi i kommunikation med anhöriga och vänner. Att kommunikationstjänsten skulle bidra till en effektivisering av vård- och omsorg genom till exempel bättre tidsanvändning har inte kunnat påvisas i någon större omfattning. En bidragande orsak kan vara att personalen i hemtjänstgruppen upplevt det svårt att se någon nytta med kommunikationstjänsten ippi i det dagliga arbetet och kontakten med deltagarna. Sammantaget är det inte möjligt att se att personalen förändrat rutiner, förbättrat tidsanvändningen etc. Med andra ord har inte personalen tagit vara på möjligheten att förändra det dagliga arbetssättet genom att använda kommunikationstjänsten ippi. Ur ett vård- och omsorgsperspektiv har möjligheten att förmedla information och påminnelser utan att vara beroende av att deltagaren svarar i telefonen varit ett sätt att öka deltagarens delaktighet i de 27

insatser som beviljats. Det förutsätter dock att meddelandet måste ha viss framförhållning för att deltagaren ska kunna planera sin dag och eventuellt göra vissa förberedelser inför hemtjänstens insatser. Det är möjligt att systematiskt användande av denna funktion skulle kunna innebära bättre tidsanvändning. Pilotprojektet har visat att det användningsområde som kommunikations-tjänsten ippi tillfört störst värde var att anhöriga och vänner kunde skicka text, ljud och bildmeddelanden till deltagaren. Framförallt bildmeddelanden från anhöriga har upplevts mycket uppskattat och stimulerande vilket kan bidra till att stärka kontakten över generationsgränserna. Det digitala fotoalbumet som successivt byggs upp i tv-telefonen ippi bidrar till ett ömsesidigt engagemang hos deltagaren och närstående. Detta innebar möjligheter för ytterligare en dimension i den sociala kontakten med omvärlden, särskilt för den målgrupp som inte använde sms och mms funktionerna i mobiltelefonerna eller e-mail och Internet. Kommunikationsmönstret som synliggjorts i praktiskt användande av kommunikationstjänsten ippi karaktäriserades av en utpräglad envägskommunikation. Det vill säga hemtjänstpersonal och anhöriga skickade meddelanden (mms, e-mail, sms eller talmeddelanden) till deltagarens ippi via sina mobiltelefoner eller datorer. Deltagaren tog emot meddelandet, men använde inte ippi för att svara på eventuellt ställda frågor. Deltagaren valde istället att ringa upp på vanliga telefonen eller gav besked till personalen i hemtjänsten i samband med ordinarie besök. Sammantaget finns viss potential i det relativt enkla kommunikationsmedlet ippi, men det gäller framförallt i samband med information och påminnelser från omgivningen som inte är akuta eller kräver omedelbara svar. Det vill säga ippi är ett kommunikationsmedel som karaktäriseras av låg grad av interaktion, eftersom den baseras på utpräglad envägskommunikation. Vilket i sig troligen är en förutsättning för att det ska bibehålla sin enkelhet. 28

Utvecklingsområden Kommunikationstjänsten har utvecklats och testats i olika storstadsmiljöer. Försöket i Bergs kommun är det första som genomförs i landsbygdsmiljö. Det har synliggjort att tjänsten måste utvecklas och anpassas med stor lyhördhet för lokala förutsättningar och behov. Det som är efterfrågat i en miljö är inte med automatik efterfrågat i andra miljöer. Erfarenheterna från pilotprojektet har också synliggjort att det är viktigt att kartlägga individuella behov och utveckla tjänsten tillsammans med berörda användare, det vill säga seniorer, anhöriga och personal. Eftersom kommunikationstjänsten griper in i personalens vardagliga kontakter med brukarna och därmed innebär en förändring i arbetssätt, rutin etc. måste berörda användare tidigt involveras i utvecklingsarbetet. Ytterligare erfarenhet är att det finns en fara i att teknikutvecklingen sker på bekostnad av vad tekniken ska användas till. Det ställer krav på kommunens krav- och beställarkompetens samt en uttalad strategi för hur kommunen vill utveckla vård- och omsorg baserad på ITstöd. Olika teknik möjliggör olika tjänster och ställer krav på olika grad av interaktion, säkerhet med mera. 29

Referenslista Rikardsson, H. (2009) Äldreomsorgen i Berg. En framtida utmaning. Berg: Bergs kommun 30

Tidigare utgivna rapporter i FoU-Jämts rapportserie 2010:8 Monica Andersson. Föräldrakraft i Bräcke kommun en fördjupad studie i metodutveckling1 januari 31 december 2009 2010:7 Marianne Westring-Nordh och Jörgen Söderback. Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv 2010:6 Anneli Kivisilta Nilsson och Marianne Westring Nordh. Steget vidare. Självvärdering Samordningsförbundet i Åre för år 2009 2010:5 Marianne Westring Nordh. Att skapa en känsla av sammanhang. Utvärdering av det första året med familjebehandlingsteam i Bräcke kommun 2010:4 Maritha Månsson. DIA Delaktighet I Aktivitet. En metod för brukaren att skatta upplevelsen av hur aktiviteter kan utföras och för planering med teamet 2010:3 Marianne Westring Nordh. Socialt innehåll i vardagen för äldre i särskilda boenden. Ett utvecklingsarbete tillsammans med personal 2010:2 Catharina Höijer. Förebyggande hembesök. En gemensam modell i Jämtlands län? 2010:1 Catharina Höijer. Förstärkt stöd till anhöriga som stödjer och hjälper en närstående. Utvärdering av länsprojektet 2007 2009 2009:4 Marianne Westring-Nordh. Kartläggning av insatser riktad till personer med missbruks- och beroendeproblematik i Jämtland 2009:3 Bodil Evertsson, Elenor Ivarsson och Magnus Zingmark. Jag behöver hjälp med min mat! Vad är behovet? 2009:2 Catharina Höijer. Håll i och håll ut. Utvärdering av en aktivitet inom ramen för Kompetensstegen 31

2009:1 Magnus Zingmark. Äldre brukare som söker hjälp för att tvätta sig En jämförelse av effekter mellan arbetsterapeutiska insatser och hemtjänstinsatser 2008:12 Catharina Höijer och Ewa Nordström-Johansson. Samordnings-förbundet för psykiskt funktionshindrade i Jämtlands län Samordning i förändring 2008:11 Birgit Eriksson. Hur har det gått? Adoptivbarn och samhällets stöd 2008:10 Markku Paanalahti. Kroniska strokepatienters perspektiv på funktionsproblem i ordinärt boende 2008:9 Catharina Höijer och Elisabeth Magnusson. Från asylhem till eget hem ensamkommande asylsökande barn 2008:8 Bengt Åkerström och Gunilla Henriksson. Inventering av psykiskt funktionshindrade samt livskvalitetsundersökning i Jämtlands län 2008:7 Marianne Westring Nordh och Ingela Bergström. Projekt kommer och går vilka kunskaper är det som består? Utvärdering av Bergs samordningsförbund 2008:6 Marianne Westring Nordh. 15 eller 27 extra dagar gör det någon skillnad? En uppföljningsstudie av 3-3 modellen i Krokom 2008:5 Marianne Westring Nordh. Familjekrafts fortsatta utveckling och familjebehandlingens långsiktiga effekter 2008:4 Magnus Zingmark. Överlåtelse och kommunikation av rehabiliteringsinsatser i gränslandet mellan Socialtjänstlagen och Hälso- och Sjukvårdslagen 2008:3 Marianne Westring Nordh, Ingela Bergström och Jonna Nordh Börresson. Att färdas framåt tillsammans!? - Utvärdering av samordningsförbundet i Strömsund 2008:2 Marianne Westring Nordh, Ingela Bergström och Jonna Nordh Börresson. Att vara eller hur vara det är frågan? Utvärdering av samordningsförbundet Östersund 2008:1 Catharina Höijer. Socialpsykiatriska teamet i Krokoms kommun en utvärdering 2007:4 Lotta Svensson. Att gå från god vilja till vågad förändring Utvärdering av Bräcke ungdomsprojekt 32

2007:3 Marianne Westring Nordh och Jonna Nordh Börresson. Mortalitetsrapport för åren 2005 och 2006 Östersunds beroendecentrum 2007:2 Marianne Westring Nordh. Utvärdering av Strömsunds familjevårdsteam 2007:1 Marianne Westring Nordh. Intensiv, flexibel behandling på hemmaplan -utvärdering av projektet Familjekraft i Krokoms kommun 2006:5 Kerstin Andersson-Thorell, Ingrid Christensen, Jonna Nordh Börresson och Marianne Westring Nordh. När och varför gör den kommunala distriktssköterskan tillfälliga hembesök 2006:4 Markku Paanalahti. Hemträningens effekt på funktionsförmågan på kroniska strokepatienter i ordinärt boende 2006:3 Eva Karlsson, Nils Mårtensson och Anders Säterhag. Kommunikationsutveckling autism/funktionshinder 2006:2 Magnus Zingmark. Utvärdering av handledning inom hemrehabilitering 2006:1 Maritha Månsson, Ann Nordholm, Lena Andersson, Annelie Mikaelsson och Ulla Ekman. Vardagsrehabiliteringens roll inom kommunens hemtjänst 2005:3 Karin Nykänen och Lena Olofsson. Internationella adoptioner i Jämtland - utveckling av föräldraförberedelser 2005:2 Henry Lundmark. Med Dagmars ögon 2005:1 Suzanne Göransson. Varför söker inte anhörigvårdare stöd? 2004:4 Irène Ahlnäs-Toft. Brukarinflytande i hemvården 2004:3 Bengt Åkerström och Ingrid Nilsson. Samhällsstödet till barn och ungdomar med funktionshinder och deras föräldrar i Jämtlands län 2004:2 Susanne Olsson. Det är som en extrafamilj 2004:1 Elisabeth Carlander-Blom och Ingrid Lund-Bouvin, Kerstin Björkman Randström, Barbro Amrén och Birgitta Borglund. Den kommunala distriktssköterskan 2003:1 Bengt Åkerström och Gunilla Westerdahl. Utvärdering av projektet Vårdknuten 33

2002 Anna-Lena Näsström. Är jag en sån där anhörigvårdare jag? 2002:2 Theres Bergström, Marie Nilsson, Björn Bergvall, Veronica Holmberg och Fredrik Olsson. Äldreomsorg, IFO, LSS & Rehab i Krokoms kommun 2002:1 Sven Jonasson. FoU-enhet för socialt arbete och den kommunala hälso- och sjukvården i Jämtlands län. Projektplan 34

35

36

2010:9 R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T Är det möjligt att med teknik förenkla och utveckla vardagen för människor oavsett ålder och var de bor? Det är en fråga som diskuteras särskilt inom äldreomsorgen. Föreliggande rapport presenterar resultatet av ett pilotprojekt sin genomförts i Bergs kommun i samarbete med InView AB och FoU Jämt. Projektet har delfinansierats med EU-medel inom ramen för Jordbruksverkets satsning för en Levande landsbygd. Medlen har administrerats av Länsstyrelsen i Jämtlands län. Projektet i Bergs kommun handlade om att utveckla möjligheten för äldre på landsbygden att med en kommunikationstjänst baserad på TV och GSM ta del av närproducerad samhällsservice och hålla kontakt med anhöriga. Pilotprojektet har visat att det användningsområde som kommunikationstjänsten ippi tillfört störst värde är att anhöriga och vänner upptäckt möjligheten att kommunicera med text och bildmeddelanden. Projektet har endast i liten grad kunnat påvisa kvalitetsökning i det dagliga vård- och omsorgsarbetet inom hemtjänsten. Erfarenheterna från pilotprojektet har synliggjort vikten av att kartlägga individuella behov och utveckla tjänsten tillsammans med berörda användare, det vill säga seniorer, anhöriga och personal samt att att tjänster baserade på ny teknik måste utvecklas och anpassas med stor lyhördhet för lokala förutsättningar och behov. För innehållet i denna rapport ansvarar Catharina Höijer, filosofie doktor i pedagogik. Kommunernas forsknings- och utvecklingsenhet för socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård i Jämtlands län Europeiska jordbruksfonden för Landsbygdsutveckling: Europa Investerar i landsbygdsområden FoU Jämt Mittuniversitetet 831 25 Östersund fou.jamtland.net foujamt@miun.se