RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1929 T IL L RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1930 STATSRÅDETS TRYCKERI
I n n e h å l l : Sid. Dt ii vlconomiska utvecklingen är 19S9. Allmänna drag'... Lantbruket... Industrin... 4 Byggnadsverksamheten... 4 Arbetsmarknaden... > Utrikeshandeln... 5 In.riikeslian.deln... 6 Kapitalbildningen... 6 Penningmarknaden... *> Betalningsbalansen och kapitalrörelsen... 7 Prisförhållandena..... S Finlands Hanks verksamhet. Utlåningen... 10 Bankens.förhållande till statsverket... 12 De utländska förbindelserna... 12 Emissioner av lån... 12»Sedelutgivningen... 13 Bankens bokslut... 14 Särskilda av B ankfullm äktige handlagda ärenden. Ändring aiv Bankens reglemente... 17.Avlöningen av Bankens tjänstemän och befattningshavare... 17 N ya pensioner... ]S U tvidgning av Bankens statistiska avdelning... Is Åtgärder rörande enskilda personers förbindelser till Banken... Revisionen... ju Granskning av lånerörelsen och valutalian - deln... 18 Inventeringar ocli inspektion av avdelningskontoren... 18 Kontrollanterna vid avdelningskontoren.. 19 Bankfullm iiktige och revisorer... 19 Den ekonom iska utvecklingen år 1929. Alhniinna drag. Det ekonomiska livet under åir 1929 karaktäriseras nästan överallt av en fo rtgående tillstram ning på penningm arknaden till inemot oktober, av en, särskilt under det senare halvåret, uppträdande avm attning inom produktions- och affärsverksam heten ävensom av en härav föranledd delvis lättn ad i penningläget sam t av >en sjunkande pristendens. I sto rt sett gäller d etta även för F inlands vidkommande. D m avsevärda penningknapphet, som inträdde i m edlet av å r 1928, fortbestod hela året ut. Densamma verkade småningom förlam ande på vissa produktionsgrenar sam t försvagande på köpkraften, prisen uppvisade även här en sjunkande tendens och mot- slu tet av å re t kunde vissa teeken på en inträdande lättn ad i penningläget förm ärkas. Med tillfredsställelse kan det em ellertid konstateras, a tt produkt i on s v er ksajmhe ten i landet un der sist fö rflu tn a å r på de flesta områden fortgått i ungefär normal om fattning; på vissa områden har t. o. m. en stegring ägt rum. Handelsbalansen v ar å r.1928 oförmånlig och för penningm arknaden betungande, men läm nade sistförflutna år ett vida m indre importöverskott. A tt byggnadsverksam heten, vilken under föregående år v arit ovanligt livlig och bundit e tt i våra 1'örhållanden oproportionerligt sto rt kapital sam t därigenom avsevärt b idragit till att skärpa penningknappheten, under sistförflutna å r avtog, kunde ieke undvikas. Under senare hälften av å ret begynte några grenar av hem m arknadsindustrin få känning av en allt större brist på åtgång. E n företeelse, av än allvarsam m are ar,t var a tt sågindustrin hela året arbetade utan vinst sam t att m ot slutet av året sju n kande konjunktur p å den utländska m arknaden även begynte hota räntabiliteten inom några an d ra av landets exportindustrier. Inom lan tb ruket och affärslivet gjorde sig penningknappheten m åhända mest kännbar mot slutet av året..1 affärsbankerna torde densam m a em ellertid redan ha passerat sitt svåraste skede och F inlands Banks ställning h ar under året betydligt lättats. Lantbruket. L antbruket arbetade största delen av sisttorflu tna å r under följderna av föregående års svaga skörd. T rots delvis oförmånliga väderleksförhållanden utföll skörden år.1.929 ungefär m edelm åttig; havre- och höskörden v ar likväl i vissa delar av landet svag. Skördens värde liar på basen av förhandsuppgifter uppsk attats till 5,000 m ilj. mark, medan detsamma å r 1928 enligt officiella up pgifter belöpte sig till. 4,778 m ilj. mark, men endast till 4,300 m ilj. mark. därest avseende även fästes vid den säm re kvaliteten. A tt sm örexporten, som satte n y tt rekord, avsevärt ökats, ty d er på fram steg inom boskapsskötseln, ehuru det är a tt m ärka, a tt den försvagade kö pkraften inom vissa lager av befolkningen v arit ägnad a tt öka utförseln av smör.
5 Den fallande tendensen i avseende a p risen på lantbruksprodukter minskade för jo rdbrukaren betydelsen av den annars tillfredsställande skörden. penniirgknapphetcn ställde sig jäm väl betungande för lantbruket, som är i behov av kredit för jord- Forttått ringar, för byggnadsverksam het samt. överlhuvud för a tt öka produktionen. M inskningen i skogsarbetena samt de sju n kande prisen på trävaror bidrogo lill att för don jordbrukande 'befolkningen minska i n komsten av skogsförsäljning och skogsarbeten sam t medverkade sålunda till att fö r svåra lantbrukets ställning. Industrin. Totalproduktionen av landets industri ställde isig å r 1929 större iin un der något föregående år. elniru ökningen i produktionsvärdet, jäm fört med föregående års starka värdeökning var ringa. E nligt iörhandsberäkningar fcan bruttoproduktionen inom in dustrin uppskattas till om kring 14,000 m ilj. mark, medan densamma år 1928 uppgick till 13,721 och år 1927 u t gjorde 12,380 m ilj. m ark. M an hade väntat, a tt utförseln inom en av exportindustrins viktigaste grenar, näm ligen sågindustrin, under sistfö rflu tn a ar skulle nedgå, -enär sågägarna å r 1928 ingått överenskommelse om inskränkande av produktionen. I själva verket skedde under för!iden vinter i skogsavverkningen en inskränkning uppskattad till 30 %, men exporten av sågvaror ökades. Detta berodde dels på, a tt e tt antal sågar silut såga de hela sitt stockförråd för a tt d ärefter helt oeh hållet inställa sin verksamhet, del.s på att i hem landet efterfrågan på sågvaror nedgick. Exi>orten uppgick sålunda till 1,206,800 standert, d. v. s. till d et högsta belopp, som handelsbalansen, frånsett rekordexporten för å r 1927, vilken utgjorde 1,283,100 standert, känner till. F öljderna av den överenskomna, produktionsm inskningen bliva sålunda först.synliga i siffrorna för å r 1930.! botraiktande av det av den rydka försal jningspolitiken förorsakade pristrycket, är det. a tt befara, a tt exporten av träv aro r kommer a tt läm na en avsevärt minskad inkomst. F rå n se tt pappersindustrin, vars export förblev oförändrad, ha, de övriga grenarna av exportindustrin lyckats i någon mån öka sin utförsel. Den exporterade kvantiteten cellulosa ökakles med 2.3 %, för papp var m otsvarande ökning 1 5.4 %, för m ekanisk träm assa 10.8 % oeh fö r fanor 18.9 %. K medan på vissa om råden prisen st odo lågt och under året ytterm era nedgingo, gestaltade sig det ekonomiska resultatet jäm förelsevis svagt. Inom cellulosaindustrin fo rtgick likväl cxpansionsvcrksamheten, åsyftande ökad produktion, vilket u r det allm ännas synpunkt bör hälsas med tillfred s ställelse, enär densam ma innebär en strävan a tt i hem landet driva förädlingsverksam heten inom skogsindustrin längre än tidigare. H em m arknadsindustrin arbetade överhuvud regelbundet under to rra halvåret, ehuru en skarp utländsk konkurrens på många om råden försvårade åtgången och minskade räntabiliteten. U nder senare halvåret var den nedsatta köpkraften och köplusten iignad a tt m inska efterfrågan på inhemska industrialster. S ärsk ilt läderindustrin klagade över dåliga tider oeh textilindustrin såg sig tvungen a tt inskränka verksamheten till > å 4 dagar i veckan. / >>f() ynadsvc rksam heten. T illstram ningen på penningm arknaden, som inträdde å r 1928, innebar ett svårt slag för byggnadsverksam heten. Trots penningknappheten sökte m an likväl fullfö lja u p p förandet av redan påbörjade byggnader. Följden härav var, a tt ehuru endast ett få tal nya byggen tijlkommo, byggnadsverk samheten ännu under fö rra hälften av å r 1929 företedde stor livaktighet, som först sena.ro avtog i den m ån husen blfevo färdiga. T otalantalet av i H elsingfors nybyggda bostadsrum utgjorde 10,971, vilket ungefär m otsvarar föregående års rekord, som u t gjorde 11,527 rum. E nbart byggnadsverksam heten i H elsingfors tog i anspråk ett kapital, som kan uppskattas till 740 m ilj. mark. Då avmatt ningen inom byggnadsverksam heten på landsorten skedde än långsam m are, bondes sålunda vid de i landet fördigbyggda nya husen även under fjolåret betydliga kapital. A vm attningcn inom byggnadsverksam heten kommer till synes bl. a. i handelsbalansen. Im porten av t. ex. cement utgjorde å r 1928 78,238 ton mot 29,969 ton år 1929 och för importen av tegel äro m otsvarande tal 312.8 m ilj. och 58.4 m ilj. kilogram. 1rb et smarknaden. A rbetsm arknaden tedde sig redan vid ingången av senaste å r sämre än året förut. Inskränkningen av skogsavverkningen var ägnad a tt under vinterm ånaderna minska arbetstillfällen. Det oaktat förekom ingen allm ännare arbetslöshet, innan stagnationen inom byggnadsverksam heten gjorde sig m era gällande. Men senaste höst, då detta skedde, då även på flere andra områden en inskränkning i arbetskraften företogs, och då tiden för den sedvanliga vinterarbetslösheten ingick, överskred antalet, arbetslösa betydligt m otsvarande siffra för flere föregående år. V id utgången av året voro 8,517 arbetslösa inregistrerade vid arbeisförtnedlingsbyråem a d. v. s. e tt 3 å 4 gånger större antal än närm ast föregående år. Såsom vanligt vid lågkonjunktur på a r betsm arknaden, förekommo även under senaste å r blott få arbetsinställelser, och även dessa om fattade endast fåtaliga arbetargrupper. Utrikeshandeln. E fter att år 1928 hava uppnått en exceptionell om fattning nedgick importen senaste å r betydligt. Importvolymen minskades med 8.7 %, men p å grund av prisfallet nedgick im portvärdet frå n föregående å r med.12.7 %, d. v. s. frå n 8,013 m ilj. m ark till 6,996 milj. mark. Då im portvärdet år 1927 utgjorde 6,386 m ilj. mark oeh detsamma alla föregående å r understigit d etta belopp, bö r im porten för sistfö rflu tn a år fo rtfaran d e anses varit stor. E xporten ökades under å r 1929 kvan titativ t med G.o % och i avseende å v ärdet m ed 2.» %, i det densamma från 6,245 m ilj. m ark steg till 6,427 m ilj. m ark, vilket u tg ö r e tt n y tt rekord. Då såväl import som export u t vecklades i gynnsam riktning, ställde sig ej heller handelsbalansen lika oförm ånlig som å r 1928. Sagda års exceptionellt stora underskott, som utgjorde 1,768 m ilj. mark, motsvarades senaste år av ett im portöverskott. om 570 m ilj. mark. Också d etta ä r i sig Självt stort, men med hänsyn till u t vecklingstendensen och då vissa em otsedda tu llförhöjningar vid utgången av året voro ägnade a tt stegra införseln särskilt av spannm ål oeli textiler, bör resu ltatet anses jäm förelsevis tillfredsställande. U tförseln av de viktigaste varorna h ar i det föregående redan berörts. M inskning av im port kan konstateras inom nästan alla varu-brancher. Isynnerhet införseln av textiler, kreatursfoder, utsäde, h u d ar och skinn, m etaller, m askiner, transportm edel och gödselämnen nedgick betydligt. D äremot, ökades sädesim porten kvantitativt, ehuru det d ärtill använda penningbeloppet nedgick. Av im portnedgången faller 575 milj. m ark p å produktionsvaror och 442 m ilj. m ark p å förbruksvaror. Im portför-' hållandet m ellan dessa varor undergick sålunda en förändrin g i oförm ånlig riktning,, såsom vid perioder av låg k o n ju n k tu r plägar vara fallet.
t; I nrikeshandcln. 1, eniiingjknapphoten och den föusvagadc köpkraften inverkade oförm ånligt på inrikeshandeln, eom emotsett en starfc efterfrågan och ej med nödig -snabbhet förm ådde anpassa sig efter det förändrade ekonomiska iiiget. Under början av 1929 bibehöll 'handeln ännu.sin om fattning från året förut, och även under d et.senare halvåret företer densamma endast en obetydlig nedgång från föregående års rekordtal. Men ställningen inom ett stort antal handelsfirm or var tung, och det ökade antalet, konkurser samt växel-protesler utgöra jämväl bevis på de svårigheter, som inrikeshandeln hade att utstå. KaliiltilbildnhtijiH. K apitalbildningen, för så vitt densamma fram går av ökningen av sparmedel i affärsbanker och sp arin rättn in g ar av olika slag, understeg under nyss til lända lupna å r betydligt..föregående års -resultat. D etta är en n atu rlig följd av det förändrade ekonomiska läget, som för vida befolkningslager inneburit inkomstminskning, vilket i sin tu r ä r liktydigt med minskad sparkraft. Medan depositionerna i affärsbanker,.sparbanker, postsparbanken, andelskassor och dessas centralkredit anstalt. ävensom i handelsandelslagens sparkassor å r 1927 ökades med 1,679.s milj. m ark och ännu år 1928 med 1,221.7 milj. m ark, utgjorde ökningen under sist/förflutna å r endast 440.2 milj. mark. Under förra halvåret, som regelbundet har a tt uppvisa en st anka re depositionsökning, utgjorde tillskottet 504.i m ilj. mark, medan motsvarande belopp för år 1928 up p gick till 1,32ö. t milj. mark. men under senare halvåret nedgingo depositionerna vid ifrågavarande penninignnstitot med 63.» * m ilj. martk. Depositionsminskningen under årets senare hälft understeg sålunda i alla händelser m otsvarande m inskning under å r 1928, då densam ma utgjorde 103.7 m ilj. mark. Depositionsökmingen för senaste år' m otsvarar 3.«% av insättningarna vid årets ingång. D etta utvisar, a tt u r sp arin rättlvingama under årets lopp uttag its ungefär halva årsräntan, medan depositionerna ökats med räntans andra hälft. ökningen av sparmedel i -penninginrä ttningarna utvisar em ellertid icke den totala kapitalbildningen inom samhället, Särskilt under sist för. flutna år, då företag, vilka befann o sig i sto r brist, på kapital, erbjödo och erlade synnerligen hög rä n ta för privata lån, uttagos uppenbart u r bankerna ansenliga belopp i hopp om dylik vinst. Även åtskilliga andra tecken, bl. a. att i by gg n ads verksam het en investerats så stora kapital, tyda på, att den verkliga kap italbildningen ingalunda varit så ringa «om man på grund av gestaltningen av penninginrättningarn as inlåning kunde antaga. E m ellertid ä r det sannolikt, a tt till följd av de sjunkande prisen pa lantbruksprodukter och Skog, nedgången i affårsvinsten och den tilltagande arbetslösheten kapitalbildningen, under fäst-förflutna å r understigit d e t belopp, densamma nådde under den tidigare uppgångsperioden. Penn in</m arknaden. Vid utgången av år 1928 var läget på penningm arknaden y tterst stram t, odh i stort sett fortbestod detta förhållande året ut, ja, detsamma gjorde sig först under årets lopp fu llt kännbart på alla olika om råden av produktions- ooh affärsverksamheten. Att antalet konkurser steg från <884 till 1.401 och att växelprotesterna ökades Iran 42.o m ilj. m ark till 102.7 m ilj. mark, v ittn ar om de svårigheter inom affärslivet, vilka under årets sista m ånader nådde kulmen. A tt om sättningen på fondbörsen nedgick från 510.8 m ilj. m ark till 168.:; milj. mark, sam tidigt som noteringarna d är sjönko, utgör likaledes ett bevis pä den stram a penningm arknaden. Däremot h ar affärsbankernas ställning un der året icke försvårats, tvärtom skodde däri mot slutet, av å re t visserligen dels såsom ett. u ttry ck för säsongföreteelser en,förb ättrin g. Än m er uppenbart är a tt F in lands B anks ställning lättats. A ffärsbankernas m öjligheter att bevilja ny kredit, voro självfallet y tterst begränsade, em edan en del tidigare krediter,,frusit in odh d å upplåningen gestaltade, sig föga givande. Inlåningen ökades allt om allt endast med 41.3 m ilj. m ark, medan ökningen fö r år 1928 utgjorde 1,407.o och. fö r å r 1927 steg till 1,027.3 milj. m ark. Vid utgången av året. v ar förh ållandet. m ellan utlån ing och inlåning något m indre ogynnsam t än året förut. Det hade även lyckats affärsbankerna a tt nedbringa sin upplåning i F inlands B ank ooh a tt d ärjäm te något avkorta sin nettoskuld till utlandet, Eiburu de dåliga tiderna åsam kat även affärsbankerna förluster, läm nade de flesta bankers verksam het ett gott årsresultat. F ö r F in lands B anks kreditigivning skall längre fram redogöras. 1 detta sam manhang må därom blott fram hållas, a tt Bankens direkta utlån ing såsom vanligt ökades under d et fö rra halvåret iför a tt sederm era nedgå och vid utgången av 1929 med 47.!) m ilj. m ark understiga m otsvarande belopp ett å r tidigare. B ankernas totala kreditvolym var alltså i det närm aste densam m a vid utgången av åren 1929 och 1928. Den lättnad, som in trädde i F inlands Banks ställning och som tog sig.uttryck i m inskade rediskonter odh ökad sedelreserv, skall i det följande närm are beröras. D å penningknappheten ända till årets utgång var stor, bibehöll även räntefoten samma höga nivå, som den vid utgången av föregående å r nått. F in lands B ank företog ingen förändrin g av räntesatserna, men i övrigt kunde en strävan a tt övergå till allt högre ränta förm ärkas. Såväl affärsbanker som olika sp arin rättn in g ar höjde vid årsskiftet. 1928 1929 allm änt inlåningsräntorna. Dessa överskredo sålunda vid utgången av senaste år med y 2 1 % räntesatserna för föregående år. De vid utlåningen tillämpade, ränto rn a företedde en lika stor stegring. P å m ånga Ihåll förefanns en önskan att i och fö r lättande av den tryckande kapitalbristen till landet indraga utlän dskt kapital. E m ellertid förelåg d ä rtill inga näm nvärda m öjligheter förenade med antagliga villkor, ity a tt räntan i de stora utländska penningcentra allt intill hösten befann sig i sta rk t stigande och d å så gott som intet intresse för lån på lång sikt förefanns. F ö rst i oktober in trädde i utlandet en konjunktu rän dring, utgående frå n den väldiga krachen på fondbörsen i New York, varefter räntefoten fo rtfarande befu n n it sig i sjunkande. V id utgången av året kunde redan ett stigande intresse för utländska obligationslån spåras. D etta berä ttig a r till goda förhoppningar för det nya året, vilka redan hålila p å a tt gå i fullbordan. Betalningsbalansen och kapitalrörelsen. E h u ru tillsvidare alla u p pgifter, vilka erfordras fö r uträknande av betalningsbalansen fö r å r 1929, ieke stå till buds, ä r det. likväl redan nu m öjligt a tt bilda sig en ungefärlig uppfattn in g om densamma. Det är känt, a tt i Finlands förhållanden handelsbalansen ä r så igott. som avgörande för betalningsbalansen; dess övriga faktorer undergå endast obetydliga fö rändrin g ar odh dessa gå överhuvud i positiv riktning. Å r 1928 inibragte de en inkomst av omkrin g 170 m ilj. m ark. F ö ru tsatt, a tt även senaste å r förhållandet var detsamma, blir resultatet, att 1929 års betalningsbalans, <
8!.) om kapitalrörelserna läm nas obeaktade, läm nade ett underskott om 400 m ilj. m ark. Då betalningsbalansen, under de senaste åren tillfö rt landet en viss inkomst, kan detta resu ltat ieke anses gott. Men jämlo rt med det stora underskottet om cirka 1,600 milj. m ark betalningsbalansen för å r 1928 företedde, stäliler sig m otsvarande resultat av år 1929 jäm förelsevis tillfred s ställande. E n är landets utländska skuld på kort sikt under å r 1928 betydligt ökats oéh då även senaste å r betal n i n gsbal ensen utföll passiv, gestaltade sig behovet av långvarig utländsk kredit synnerligen trängande. Av ovananförda orsaker visade; det sig likväl icke ändam ålsenl igt a tt i utlandet upp låna större belopp. U nder fjolåret upptogos här endast t ren ne m indre utländska obligationslån, näm ligen ett av F inska Å ngfartygs A ktiebolaget å 4 milj. svenska kronor, ett av F inlands H ypoteksförening å 10 m ilj. svenska kronor samt ett av Åbo stad å 500,000 pund. E när en del obligationer hörande till dessa 'lån placerats i hem landet, kan det belopp utländskt kapital, som härigenom tillfördes landet, uppskattas till 200 m ilj. m ark. Det bör likväl m ärkas, a tt.sam tidigt förekom m it regelbunden am ortering av tidigare lån ävensom m indre köp av utländska obligationer. 1 någon m ån har utländskt kapital under fjolåret till landet in flu tit även i andra form er. Dån mot inteckning i färd iga byggnader ävensom annan halvlång kredit aupptogos till betydliga belopp i synnerhet i Sverige. D ärjäm te förekommo utländska köp av aktier i finska bolag. Av större betydelse ä r likväl det. främ m ande kapital, som h ä r placerats direkt i realförm ögen- ihet. Störst äro W aldhof-koncernens investeringar. U ppgift saknas om totalbeloppet av det på dessa vägar till landet in flutn a utländska kapitalet, men uppenbarligen h ar detsam m a v a rit tillräckligt a tt täcka den del av underskottet i betalningsbalansen, som överstigit lånen på lång sikt och vad av underskottet blivit ersatt av bankerna. F örändrin garna i bankernas förh ållande till utlandet voro icke stora. A ffärsbankerna deltogo icke direk t i täckandet av betalningsbalansens underskott, enär deras nettoskuld till utlan det nedgick med 25.o milj. mark. Em ellertid ökades privatbankernas utländska garantiförbindelser åter med om kring 50 m ilj. mark. F inlands B anks andel i täckandet av handelsbalansens underskott utgjorde 64.o m ilj. m ark, med vilket belopp bankens netto fordran på utlandet nedgick. I olika form er deltogo bankerna sålunda i täckandet av handelsbalansens underskott med om kring 90 m ilj. m ark. Prisförhållandena. Prisnivån i F in land nådde kulm en un der förra hälften av å r 1928, då p arti prisindex från mars till augusti stod på 103, när.prisläget för å r 1926 betecknas m ed 100. Vid utgången av förstnäm nda å r hade p artip risindex ned gått till 101 och den sjunkande tendensen fortgick under hela sist.förflutna å r; vid dess utgång stod partiprisindex på 95. P risfallet var mycket.allmänt, huru icke lika sto rt på alla om råden. Detsamma fram trädde såväl i avseende å hem marknadis- och exportindustrins produkter som vid de flesta i inrikeshanddn förekommande im portvaror. Särskilt stort var prisfallet på lantbruksprodukter. Prisnedgången h är utgör ingen isolerad företeelse. I de flesta länder gestaltade sig prisutvecklingen i sto rt sett på enahanda sätt, ehuru kvantitativa olikheter förekommo. Omsvängningen i partiprisindex ägde i allm änhet rum våren eller sommaren 1928, så att index i.december stod några poäng lägre än i december 1927. Den sju n kande tendensen fortgick under senaste å r och företedde i allm änhet större styrka än året därförinnan, i vissa länder var prisfallet större, i vissa andra m indre än h är under samma tid. Även en nedgång i prisen, som förefaller a tt vara mycket allmän, kan, liksom en enahanda prisstegring, utgöra en kon j unk tu r företeelse, som. icke innebär en förändring av prisnivån. Men. ett prisfall kan också om fatta sam tliga pris. Än så länge ä r d et vanskligt a tt med bestäm dhet avgöra, av vilketdera slaget den sjunkande tendens är, som prisen i d etta n u så allm änt förete. A ntagligt är, a tt densam ma hänför sig till dem båda. D et ä r icke uteslutet, att själva prisnivån som sådan för det n ärvarande befinner sig i sjunkande. Om så ä r fallet, kommer detta sig därav, a tt gul- dets pris i detta nu företer en stigande tendens, beroende på a tt produktionen av guld för närvarande är jäm förelsevis ringa, m edan efterfrågan på guld ä r ganska betydande. om ock densam ma huvudsakligen kommer från världens centralbanker. D å bibehållandet av en fast prisn ivå utgör ett viktigt gem ensamt intresse för k u ltu rv ärlden, m åste m an hoppas, a tt det skall lyckas de olika ländernas centralbanker, vilkas inbördes sam arbete kan väntas ytterm era vinna i utsträckning och styrka, att överenskomma om iakttagande av en sådan guldpolitik, som ä r behövlig för förekommande av växlingar i guldets värde och därigenom i den allm änna prisnivån. 9! 2 30 2
U tinningen. Finlands B anks verksam het. Åren 1925 28 utvisade Finlands Banks utlåningsrörelse en fortgående stegring. Senaste å r utbyttes denna mot en m inskning. Detta härledde sig av den under det gångna året och särskilt under dess senare h älft rådande vikande konjunkturen i landets näringsliv, vilken verkade m inskande på efterfrågan -av sådan kredit, som av se delbanken kan tillgodoses. Under lorra, hälften av året nedgick Bankens utlåning ännu icike v arje m ånad; vid utgången av ju ni understeg den totala kreäitgivningen endast med ett par tiota: miljoner m ark utlåningen vid årets början. Men under senare hälften av 1!)2!) reducerades utlåningen kontinuerligt så gott som för varje månad. Det oaktat översteg B ankens kreditgivning senaste å r i genom snitt med om kring 26 % m otsvarande medeltal under föregående år. Den totala kreditgivningen understeg likväl vid årets slut med direkt utlåning ultimo 1928... 879.2 m ilj. m k 1929 831.?. P rivatbankernas rediskonteringar hade, då pcnningliiget under senare delen av 1928 tillstram adcs, ökats så starkt, a tt de i början av å r 1929 uppgingo till 676.s m ilj. mark. 1 nder det gångna året h ar F inlands Bank, inom de gränser Bankens uppgift förelägger dess rcdiskonteningsrörelse, utan svårighet kunnat tillfredsställa privatban- 174.:: milj. m ark eller 11.2% utlåningen vid ingången av året. Den direkta kreditgivn ingen, vilken under de föregående, av en livlig produktionsverksamhet präglade åren jäm sides med Bankens egna medel ansenligt ökats, tillväxte även senaste år, såsom vanligt, i början, av året. Nedgången i denna kreditgivning vidtog i juni, sedan exportskeppningen kom m it i gång, och fortfo r därefter så gott som. m ånad för månad. V id årets utgång undeisteg den direkta kreditgivningen med 47.» m ilj. m ark utlåningen vid dess ingång. M inskningen hänförde sig till växlar och kassakreditiv; hypotekslånen hade ökats med 12.e. milj. mark. Före världskriget uppgick Finlands Banks direk ta utlåning till ett i någon mån större belopp iin Bankens egna medel. F ö r närvarande. Sir förhållandet om vänt. B ankens direkta, utlåning och dess egna medel ställde sig som loljer: egna medel 1,000.4 m ilj. mk 1,076.5 kernas kreditbehov. Då rediskon terin ga ni a likväl överhuvudtaget, hava s tå tt läg re Sin vid årets början, h a r detta berott på den nedgående konjunkturen inom näringslivet. Även inom denna gren av utlåningen in träffade nedgången under senare delen av året, då den vikande tendensen inom affärslivet tydligast gjorde sig gällande. Vid årets slut, stodo re diskonteringarna 126.4 De m ånatliga växlingarna i Bankens kreditgivning, såväl i avseende å den direkta milj. m aik lii,g re än vid dess början. Då penningläget fortfarande ä r relativt stram t, utlåningen och rediskonteringen som to talbeloppet, sam t den relativa andelen av båda utvisa rediskonteringam a alltjäm t förhållandevis sto ra ibelopp, t. ex. vid utgången dessa slag av krediter belyses av följande av senaste å r 550.4 milj. mark eller tio gånger så mycket som två å r tidigare, då redis- tab ell: kontem i gen inskränkte sig till 55.2 milj. mark. Finlands Jianks inhemska kre diti/irninej år 1929. (Ttgnngen av m; Direkte i nadon milj. mk 01 Rediskonteringar Summa /o milj. mk "/o milj. mk 1928 December.... 879.2 56.5 676.8 43.5 1,556.0 1929 Jan u a ri...... 862.vi 61.8 533.3 38.2 1,396.2 F ebruari.... 900.2 59.3 616.5 40.7 1,516.7 60.7 589.0 39.3 1,500.7 A pril...... 927.5 62. s 549.2 37.2 1,476.7 61.7 581.0 38.3 1,515.4 Ju n i...... 915.8 59.7 617.2 40.3 1,533.0 57.8 644.3 42.2 1,525. a A ugusti...... 876.2 57.(i 645.8 42.1 1,522.0 Septem ber... 860.4 58.8 603.*.) 41.2 1,464.3 Oktober...... 863. (i 61.2 547.2 38. s l,410.s 60.4 567.5 39.«1,432.3 December.,... 831.3 60.2 550.4 39.s 1,38L7 På. grund av att rediskonteringam a ned- maik, varav direkt diskonterade 662.9 och gatt m era än, den direkta kreditgivningen, rediskonterade, såsom redan näm nts, 550.4 har) deras andel i den totala utlåningen i milj. m ark. VSixelkrediten utgjorde sålunda 88 % av Bankens hela inhemska ut någon m ån reducerats och den direkta långivningens andel vuxit. låning. Vid årets utgång innehöll Bankens p o rtfölj växlar till ett belopp av 1,213.3 m ilj. växlarna voro procentuellt: Av de av Banken direkt diskonterade :7,21924 w/la1925 192G 37 1927 3l/Iä 1928 :1929 Kxportindustr. växlar...... 59.53 35.8 7 46.12 53.8(1 55.82 59.07 liem i ndustr....... 10.7 0 23.39 14.0(5 15,. 77 16.9!) 1.4.7 7 Handelsfirmors...... 25.7 2 36.7(5 37.44 28.82 24.80 2 4.li Övriga...... 3.ot> 3.08 1.78 1.55 2.39 2.0 5 De åt hem m arknadsiudustrien beviljade krediterna hava icke inskränkts. M inskningen,i den andel av den totala växelkrediton. som taller på firm or inom denna näringsgren, beror synbarligen därpå, a tt dessas behov a tt utnyttja, sin ikredit p å grund av den oförm ånliga tiden avtagit. 11
12 Hankens förhållande till siau vcrkct. Såsom i Bankfullm iitiges berättelse för är 1928 omnämncs utgingo näm nda å r n r Bankens böcker sam tliga finska statsobligationer i finskt mynt, ävensom statens övriga skuldförbindelser, varav de sista ra tc rn a då inlöstes. Staten har å r 192!) icke anlitat kredit i Finlands Bank. Även å utländskt mynt lydande finska statsobligationers räkning har under å re t företett endast ringa växlingar, frånsett de vid bokslutet gjorda nedsikattningarna av obligationernas bokföringsvärde. P å u p p d rag av statsverket, sålde Banken till utlan det statsväxlar i tvenne rater. Av dessa belöpte sig den ena till 2.5 m ilj. dollar, den andra till 0.5 milj. pund. De utländska, förbindelserna. Banken liar under senaste tid system a tiskt utvecklat, sitt n ät av korrespondenter dels genom a tt knyta förbindelser med andra länders centralbanker, dels med beaktande av a tt Banken står i korrespondentiörbindelse med andra vedcrfläftiga u t ländska banker, i den m ån så k an anses önskligt med hänsyn till d et inhemska affärslivets behov. Dessa åtg ärd er hava num era fortskridit så långt, att Banken i den närm aste fram tiden sällan torde finna anledning a tt ingå nya avtal av denna art. Däremot kunna vissa ännu i k ra ft varande korrespondentförbindelser visa sig obehövliga. Banken äger för närvarande korrespondenter å följande o rter: New York, Chicago, Toronto, London, Stockholm, Oslo, Köpenhamn, Berlin, Am sterdam, Paris, Bryssel, Basel, Milano, M adrid, W ien, Prag, W arschau, Riga och Reval. V ederbörande lands centralbank h ar Banken som korrespondent i New York, London, Oslo, B erlin, Paris, P rag, W arschau, R iga och R eval; dessutom ä r den australiska sedelbanken Oomnionwealth Bank of A ustralia Bankens korrespondent. Förutom genom a tt avsluta överenskommelser om korresipondensförbindolse h ar Banken under senaste tid även i övrigt tag it allt, större del i sam arbetet centralbankerna emellan. i Bankfullm äktiges berättelse för å r 192S omnämncs det, avtal, varigenom Banken då tillförsäkrades en utländsk reserv på 25 m iljoner svenska kronor. E huru detta kreditiv! ieke behövt anlitas, ansåg Bankens förvaltning försiktigheten fordra, a tt vid slutet av det gångna å re t förnya avtalet därom på ett år fram åt. 1. sin verksam het fö r uppnegociering av kortvarig utländsk kredit åt landets exportindustrier h a r Banken följt sam m a fö rfarande som under föregående år. M an h ar sträv at att koncentrera dessa k red iter och göra dem så fördelaktiga som m öjligt för landet och kredittagarna, Trots den ogynnsamma penningtiden hava dessa krediter överhuvud kunnat, erhållas p å förm ånliga villkor. Emissioner av län. Såsom i det föregående redan näm nts, låd de på penningm arknaden även i andra, länder under senaste å r ett, så ogynnsam t liige, att utländska lån pä antagbara villkor icke stodo att erhålla, F inlands Bank deltog sålunda ieke i emissionen av något ann at å utländskt m ynt lydande lån iin det som, delvis i hemlandet, upptogs av F inlands Hypoteksförening. Lånet utgjorde 10 m iljoner kronor och den nominella räntan utgjorde 6 '/., %. Y tterligare upplade Banken å t Lojo K alkveik Aktiebolag ett inhemskt obligationslån, stort, 8 m ilj. m ark, med en nominell ränta av S %. Sedelutgivningen. V äxlingarna i sedelstocken avspegla näringslivets allm änna utveckling. A r 1927 hade F in lands Banks sedelstock un der då rådande gynnsam m a ko njunktu r överlhuvud anm ärkningsvärt ökats. Den kännbara tillstram ning i penningläget, som in träffade d ärp å följande år, hejdade sedelstockens tillväxt. Senaste å r understeg beloppet, av Bankens utelöpande sedlar hela året, m otsvarande belopp å r 1928, vilket med hänsyn tilil den nedåtgående tendensen i 'affärslivet, ä r n atu rlig t. V id ingången av åre t var skillnaden än n u obetydlig (1.2 milj. m ark), sedermera, tilltog densamma, visserligen fluktuerande, men i alla fall sä, a tt sedelstocken vid årets slu t stod 152.<> m ilj. mark lägre iin vid dess ingång. Minskningen beror på de sjunkande konjunktu- :il/,2 1928 milj. mk Guldkassa... 304.-1 Korrespondenter i utlandet.. 731.o Kreditiv i utlandet... Växlar å utländskt mynt.... 19. t Obligationer å utländskt mynt Banksedlar oeh kuponger å uti. mynt... 2. i V äxlar å finskt m v n t...1,377.5 Summa 2,435.0 Den prim ära sedeltäckningen, som utgö- res av Bankens guldkassa, oeh utländska korrespondenters räkning, utgjorde vid årets slut 60.s % av de vid anfordran betalbara förbindelserna oeh 71.4 % av beloppet utelöpande sedlar. M otsvarande tal vid utgången av föregående å r voro 51.7 % oeh 68.5 %. Dessa relationstal hava således under årets lopp m ärkbart fö rä n d rats i gynnsam riktning. Såsom av föregående tabell fram går, härleder sig denna omständighet icke u r en ökning i den (primära täckningen u tan u r en m inskning av sedelstocken oeh övriga vid anfordran betalbara förbindelser. Sedelutgivningsrätten utan avdrag på grund av bristande supplementär täckning rerna inom affärslivet, vilka reducerat behovet av betalningsm edel. Vid årets in gång utgjorde sedelstocken 1,513.2 m ilj. m ark (föregående å r 1,514.4 m ilj. m ark) odli vid dess slut 1,360.«milj. m ark. S itt maximum nådde densam ma i m ars (30/3 1,596.0 m ilj. m ark) och sitt m inim um i november (23/11 l,300.o m ilj. m ark ). 1 stort, sett kan det sägas, att sedelstocken under sista månaden å ter närm ade sig den nivå, d är den mot slutet av 1926 och i början av å r 1927 befann sig. Beloppet av de olika tillgångar, mot vilka Banken ä r berättig ad a tt utgiva sedlar, utgjorde vid utgången av år 1928 sam t vid resp. kvartalsslut senaste år: 3% 192!) m ilj. tnk 302.3 706.4 192!) m ilj. mk 301.1 544.5 :7 192!) m ilj. m k 302.1 547.3 13 :il/12 1929 m ilj. m ark 301.9 669.r. 11.3 7.2 1 8.7 21.1 l.g 1,354.0 1.8 1,375.4 1.7 1,289.0 1.0 1,213.3 2,376.2 2,230.o 2,159.4 2,207.7 h a r under å r 1929 växlat mellan 2,258.7 m ilj. m ark (15/1) och 1,990.4 milj. m ark (23/7). M otsvarande obegagnade sedelutgivningsrätt h a r varierat, m ellan 540.8 milj. m ark (14/12) oeh 275.o m ilj. m ark (8 /1 ). Dessa belopp utgjorde, det. fö rra 25.3 % och d et senare 12.3 % av den totala sedelutgivningsrätten. Sedelreserven stod hela året över reserven vid utgången av föregående år, då den utgjorde endast 208.7 m ilj. mark. I följande sammanställning har en jäm förelse anställts m ellan Bankens sedelutgivn ingsrätt oeh dess användning vid årets utgång samt vid samma tid p u n k t året d ä r förinnan.
14 Scdelutgivningsrätt 'u/i2l928 J,/i21920 milj. mk G.uldkassa och utländska valutor... l,036.o 971.4 Sedel utgi vn i n gsrätt dä r- utöver... l,200.o 1,200.o Sedel utgivningsrätt.... 2,236.o 2,171.i Begagnat belopp rtclö p an d e sedlar... 1,513.2 l,360.o övriga av i sta förbindelser 491. (i 237.o A beviljade kassakredit i v innestående... 22. n 38.:; f >ogagn ad sed el u f g i v n i ngsriitt... 1,635.9 Scdclvtgivningsrcserv Om edelbart disponibel... 208.7 535.5 Beroende på ökad supplem entär täckning.... Tot a 1 sed el u t givit i ngsreserv... 208.7 535. 5 Begagnat belopp odh reserv... 2,236.o 2,171.4 Nedgången i de utländska, valutorna liar också u n d er senaste å r i någon mån m inskat sedelutgivningsrätten. E m ellertid h ar m inskningen i den begagnade sedel u t givningsrätten, vid nedgående sedelstock odh a vista förbindelser, v arit än större. Sålunda liar sedelutgivningsreserven n ått ett (belopp, som till sin relativa storlek bör anses norm alt, ehuru densam ma absolut taget, icke står lika 'högt, som vid utgången av åren 1925 1927. Vid årets slut- u t gjorde sedelreserven 24.7 % av den totaila sedelutgivningsrätten, m edan m otsvarande tal vid utgången av 1928 ooh 1927 voro 9.3 %, respektive 24.2 %. F öljaktligen liar Bankens ställning under senaste års fö r lopp i detta avseende väsentligen lättats. Hankens bokslut. B i 1 a n s e n. O likheterna m ellan Bankens bilanser för senaste och för föregående år framgå ur följande sammanställningar: T il 1 g å n g a r: 1U28 31/, 1929 milj. mark Guldkassa... 304.4 301.U Korrespondenter i utlan- 731.fi 669.5 V äxlar å utländskt m ynt 19.4 21.i Kuponger och utländska sedlar... 2.1 1.!) Växilar å finskt mynt... 1.377.5 1,213.:: i lypotekslån... 46.o 58.<; Kassakreditiv... 132.5 109.s Obligationer å finskt m ynt 50.:; 36.i Obligationer å utländskt m ynt... 291.s 28(».'i B ankfastigheter odh inven tarier....12.0 12.o Diverse räkningar... 51.1 50.5 Summa 3,018.o 2,761.o S k u l d e r : Ctelöpande sedlar... 1,513.2 l,360.o Statsverkets upp- och avskri vningsräkning.... 375.4 150.1 Upp- och avskrivningsräkning med övriga.. 81.5 48.:; Postrem issväxlar... 14. t 13.5 Korrespondenter i utlan- 5.s 9.1 G rundfond... 500.o 500.u Reservfond... 357. i 501.2 B ankfastigheter och inventarier... 12.0 12.o Diverse r ä k n in g a r... 15.2 15.s Årets vinst... 144.0 150.7 Summa 3,018.0 2,761,o De viktigaste förändrin garna, som under året in trä ffa t i F inlands Banks ställning, liksom även orsakerna till. desamma hava i det föregående redan i olika sam m anhang behandlats. Såsom i Bankfullm äktiges berättelse för år 1928 om i) ämnes, tillgodoser Finlands Bank den inom landet förekommande efterfrågan p å guld för tekniska ändam ål. Senaste å r såldes för dylikt, ändam ål guld till ett värde av 10.3 m ilj. m ark. Då Bankens guldförråd enligt reglem entet bör bibehållas vid m inst 300 m ilj. m ark, h ar Banken under å ret nödgats uppköpa guld för 7.7 m ilj. mark. Tillgodohavandena å utländska, korrespondenters räkning, vilka å r 1928 reducerades med över 500 m ilj. mark, m inskades senaste å r y tterlig are med 62.i m iljoner. D etta ä r icke förvånansvärt, om m an beaktar, a tt landets handelsbalans för 1929, ehuru densamma gestaltade sig väsentligen, förm ånligare än å r 1928, likväl uppvisade e tt avsevärt im portöverskott. L ägst (489.1 milj. m ark) stod Bankens vajlutaförråd den 23 ju li; därefter ökades detsamma åter. Förändringarna i de. till kreditgivningen hörande räkningarna ävensom minskningen i sedelstocken hava i det föregående redan berörts. A tt obligat ionskon ti nedgått beror huvudsakligen p å vid bokslutet företagen sedvanlig nedskattning. Även den om ständighet, a tt upp- och avskrivningsräkningarna nu företedde betydligt m indre belopp än ett å r tidigare, avspeglar pen ninglägets tillstram ning. E nligt mi gällande bestämmelser i Bankens reglemente överfördes senaste å r av 1928 års vinst Fm k 143,256,607:10 till reservfonden. Å terstoden av sagda års vinst, Fm k 767,533:82, h ar jäm likt' Riksdagens beslut likaså överförts till reservfonden, som sålunda n å tt sitt tidigare angivna belopp. Genom den år 1929 stadfästa förändringen i reglem entet, för vilken i det följande närm are redogöres, stadgades, att Bankens grundfond skall u t göra 1,000 milj. mark, samt a tt minst h älften av vinsten skall överföras till reservfonden, till dess även denna fond uppgått till 1,000 m ilj. m ark, v arefter överföringen skall om fatta m inst tredjedelen av vinsten. l)e sålunda föreskrivna överföringarna hava verkställts i det. löpande årets första bilans. Vinst- och förlusträkningen. G estaltningen av Bankens vinst- odh förlusträkning under de två senaste åren fram går av följande sam m anställning: I n k o m s t e r : År 1928 År 1929 Intressen å inhemsk.u tlå n in g... Fm k 79,954,171: 26 112,100,294 : 95,, å kontokuranter i utlan det 5? 44,142,145:89 30,401,030:95,, å obligationer... 30,676,168: 05 31,045,448: 70 11 6,594,619: 91 4,318,026: 02 Provisioner... 11 8,062,796:18 7,879,683: 40 In flu tn a osäkra f o r d r i n g a r... 11 23,633: 57 5,250:34 Fm k 169,453,534: 86 185,749,734:36 IJ t g i f t e r : Ar 1928 År 1929 Löner och arvoden... Fm k 7,371,636:02 7,603,738:55 Pensioner och u n d e r s tö d... 11 481,866: 70 522,739: 85 Bankfullm äktiges arvoden och expenser.. 145,183: 16 153,886:80 Sedeltillverkningen... 11 3,504,427: 25 3,326,488:65 Diverse omkostnader... 1,994,523: 79 2,016,327: 03 N edskattning å obligationer och aktier.. 1 11,S50,697: 72 21,306,895: 60 81,059: 30 79,549:35 N ettovinst... V 144,024,140: 92 150,740,108: 53 Fm k 169,453,534: 86 185,749,734:36 15
B ankens bruttoinkom ster ökades även under det gångna året. Ökningen utgjorde 18.2 m ilj. m ark, m edan densam m a föregående å r ibeläpte sig till 25.5 m ilj. m ark. S tegringen beror denna gång helt oeh (hållet på ökad ränteinkom st från don inhemska utlåningen. Såsom redan tidigare näm nts, var kreditgivningen senaste å r i genom snitt avsevärt större än u n d er det föregående. D ärtill kommer att även medelräntefoten var högre än å r 1928, då den först mot årets slut höjdes till de satser som tilläm pats under hela det gångna året. Nedgången i de utländska ränteinkom sterna står huvudsakligen i sam band med det minskade valutaförrådet. Då den u t ländska växelrörelsen gått. ned, h a r agiovinsten ställt sig mindre. Bankens to talu tg ifter hava fortfarande hållit sig ungefär vid den tidigare nivån. Desamma utgjorde å r 1927 13.4 m ilj. mark, å r 1928 13.5 m ilj. m ark och senaste år 13.6 m ilj. m ark. Ökningen i avlöningarna beror på att den nya lönestaten, för vilken i det följande redogöres, tilläm pades redan nnder senare delen av året. Den 'obetydliga ökningen av pensionsutgifterna h ärleder sig delvis av den i sam band med löneregleringen verkställda revisionen av p ensionerna, dels av vissa nya pensioner. B ankfullm äktiges antal h a r n u fö r första gången u n d er e tt h elt års förlopp varit större än tidigare, varför arvodesbeloppet å ifrågavarande räkning något stigit, P å grund av sedelstockens m inskning hava omkostnaderna för sedeltillverkningen något sjunkit. Med beaktande av den stegrade räntefoten, h a r värdet av obligationer oeh aktier även vid senaste bokslut y tterlig are avsev ä rt nedskattats. D ärigenom h a r det varit m öjligt att bokföra Bankens obligationer och aktier till värden, betydligt understigande t, o. m. de sänkta m arknadsprisen. Banken har varken i isin kreditgivning eller i övrigt lidit några förluster, och anledning till an d ra avskrivningar än de till beloppet, obetydliga, som omnämnas å sid. 18, h ar icke förekommit. Några näm nvärda nybyggnader har Batiken icke heller under det gångna året företagit, och något skäl till avskrivningar å fastigheterna h ar ieke förafunnits. M indre reparationskostnader hava. hänförts til! u t gifter för fastigheterna. V ad som använts till nyanskaffning av inventarier h a r efter vanligheten helt. och hållet avskrivits. Banken nådde senaste år en större nettovinst än någonsin tidigare. Vinsten u t gjorde : Å r 1924... (>5.4 m ilj. mk 1925... 82.7 1926... 107.1 1927... 116.7., 1928... 144.o,,,, sam t 1929... 150,740,108 mk 53 p:i. Sedan grundfonden i början av å r 1930 bokförts till 1,000 m ilj. m ark, återstod i reservfonden Fm k 1,151,300 : 77. Till densamma överfördes enligt tidigare anförda bestämmelse hälften av senaste års vinst. F m k 75,370,054:27. Bankens reservfond u p p g år följaktligen för närvarande till Fm k 76,521,355 : 04. [Jr Bankens vinst, för 1929 hava 75,000,000 m ark upptagits såsom inkomst i statsförslaget för det löpande året, Bankfullm äktige föreslå. a tt återstoden av Finlands Banks vinst, Fm k 370,054:26, måtte, överföras till. Bankens reservfond. Särskilda av Bankfuilm äktige handlagda ärenden. Ä ndring ar Hankens reglemente. I Bankens reglem ente av den 21 december 1925 stadgades, a tt Bankens årsvinst i sin helhet skulle användas till grund- och reservfondens ökande, till dess vardera för sig stigit till fem hundra m iljoner mark, varefter m inst 011 tredjedel av årsvinsten skulle överföras till reservfonden. Bankens grundfond hade i början av å r 1926 u p p n ått sitt fulla belopp, och reservfonden utgjorde i början av senaste å r 500 milj. mark. E nligt reglem entet hade det sallimia, d ärefter icke varit nödvändigt att använda mera än en tredjedel av Bankens årsvinst till fondernas ökande. Då em ellertid Bankens fonder icke ens motsvarade värdet av Finlands Banks kapital före världskrigets början, sam t då den ekonomiska veiiksainheten i landet, sedan dess i hög grad utvidgats och de finansiella förbindelserna mellan F in land och utlandet, betydligt tilltagit i livlighet, ansågo Bankens direktion ooh Bankfullm äktige, på det Bankens utveckling m åtte kunna hålla jam na steg med landets ekonomiska.framåtskridande, det vara nödvändigt a tt Bankens egna medel fortfarande erliölle en större ökning än vad i reglem entet föreskrevs. Å aiulra sidan kunde det med hänsyn till statens rätt a tt komma i åtn ju tan d e a\ inkomst u r Bankens vinst icke ifrågakomma, att. Bankens vinst i sin helhet till- lölle Banken. Bankens direktion och Bankfullm äktige ansågo, att de allm änna dntressen, som Bankens förkovran å den ena sidan och statens penningbehov å den andra 972--:i0 representera, riktigast bleve tillgodosedda, därest, till dess Bankens fonder sam manlagt stigit till tvåtusen m iljoner mark, hälften av vinsten ovillkorligen borde användas till sagda fonders ökande, och om därefter minst, en tredjedel av årsvinsten skulle tillfalla. reservfonden. P å fram ställning av direktionen ingingo Bankfuilm äktige den 28 februari till Bankutskottet med en hem ställan om sådan ändring av reglem entet som h ä r anförts. Sedan B ankutskottct avgivit, utlåtande om förslaget, antogs d etta av Riksdagen den 12 april, varefter lag därom utfärdades den 5 juni. A vlöningen av Bankens tjänstem än och befattningshavare. Den 21 augusti beslöto Bankfuilm äktige på fram ställning av direktionen fastställa nya, i någon m ån förhöjda grundlöner för innehavare av fast. tjä n st eller befattning i Banken. Samtidigt, indrogs ett antal m indre betydande befattnin gar och en del extra ordinarie b efattn in g ar ersattes med ordinarie. Den härav uppkomna, ökningen av de årliga grundlönerna utgör 838,800 mark. P å samma gång beslöto Bankfuilm äktige a tt Bankens pensionstagare, utom sådana som tidigare icke kommit i åtn ju tande av dyrtidstillägg, ägde uppbära sina pensioner enligt de nya grundlönerna. V id möte den 21 december beviljade Bankfuilmäktige på fram ställning av direktionen 1.000,000 m ark att under år 1929
IS efter behov användas lill avlönande av ex t ra ordinarie befattningshavare i hanken. X i/ii pensioner. 1'uder del gångna året. hava B ankfullmäktige i enlighet med pensionsstadgan beviljat tvenne pensioner lill et t sammanlagt belopp av 76,000 mark. /Hvidgning av Hankens statistiska avdelning. Alltsedan Bankens statistiska avdelning inrättades, har det hört, till dess uppgifter att bl. a. följa med konjunkturföreteelserna. I Bankens engelska m ånadspublikation hava de viktigaste 1illbudsståenclc uppgifter, som belysa näringslivets utveckling i hemlandet, sam m anförts, varjäm te avdelningen även verkställer en del andra statistiska sam m anställningar. Dessutom har, i den mån arbetsk rafterna räckt till, m aterial insamlats för belysande av tidigare konjunkturväxlingar såväl i hem- som utlandet. P å grund av övriga arbeten h ar em ellertid den statistiska» avdelningen hittills ieke kunnat ägna sig åt egentlig ko njunktu r forskning. E när det är av vikt, a tt konjunkturväxlingarna för vårt lands vidkommande u n derkastas en noggrannare utredning, beslöto Bankfullm äktige vid.möte den 2 december :på fram ställning av direktionen ställa ett anslag av 150,000 m ark till direktionens disposition under å r 1930 för sådan utvidgning av den statistiska avdelningen, a tt densamma blir i tillfälle a tt i större u t sträckning än härintills verkställa konjunkt urundersökning. Åtgärder rörande enskilda; personers förbindelser till Hanken. P å fram ställning av direktionen hava Bankfullm äktige förordnat, att en del såsom osäkra upptagna, redan tidigare, avskrivna fordringar, hä rstam mande från åren 1892, 1900, 1901 och 1913, inalles Krnk 20,303:57, skola såsom helt och hållet värdelösa u r rä kenskaperna, avföras. I> e visionen. Av de vid 192S års riksdag utsedda revisorerna, läraren Aleksanteri Fränt.i, bankdirektören Tyko lieinikka, redaktören Kaarlo Marvala, filosofieinagistern J. W. Keto och filosofiedoktorn I''. V. Ilärinä. verkställdes under tiden från den 18 februari till den 4 m ars revision av Bankens räkenskaper och förvaltning för år 1928. I enlighet nred revisorernas tillstyrkan och med stöd av stadgandena härom i Bankens reglemente hava Bankfullm äktige beviljat direktionen ansvarsfrihet, för Bankens förvaltning under år 1928. Granskning av lånerörelsen och valulahandeln. Bank fullm äktige hava under året v arannan m ånad verkställt sådan granskning av Bankens lånerörelse och övriga placeringar sam t valutahandel, som stadgas i 5 av den för Bank fullmäktige utfärdade instruk- 1ione.n. Inventeringar och inspektion av avdelningskontoren. a) I huvudkontoret. Jämlikt, 6 i sin instruktion hava Bankfullm äktige verkställt inventering av huvudkontorets kassavalv och sam tliga kassor ävensom låne- och.säkerhetshandlingar samt pan ter och depositioner. De vid sagda inventeringar fastställda förhållandena hava, varit, med Bankens böcker överensstämmande. b)! avdelningskontoren. Bankfullm äktige hava, övervakat, a tt avdelningskontorens handkassor och valv en gång i m ånaden sam t växlar, skuldsedlar och panter m inst tre gånger om året inventerats av diskontkontrollanterna. Dessutom hava under året sam tliga avdeli!ingskontor inspekterats. K ontrollanterna vid avdelningskontoren. F ör år 1930 hava bankfullm äktige på direktionens fram ställning utsett följande personer ti.il kontrollanter vid avdelningskontoren ocli till deras suppleanter: vid, kontoret i Åbo: till ordinarie ledamöte r politierådm annen E rnst P etter Johan Thomé och direktören E vert Holmberg sam t till suppleanter frih erre Rolf M axim ilian <'arpelan och direktören Uuno S arp io ; vid kontoret i Björneborg: till ordinarie ledam öter direktören Johan Odert, Rosengren och direktören Toivo R intala sam t till suppleanter handlanden William T arkiainen och direktören Pehr A. Collin ; vid kontoret i Vasa: till ordinarie ledamöter borgm ästaren Iv ar Wilhelm Ilasselblatt och direktören Juho A latalo samt lill suppleanter konsuln Johan A lfred Viklund och direktören Aleksander N iinioja; vid kontoret i Uleaborg: till ordinarie ledam öter kom m erserådet F ran s Adolf Kiekki och direktören Otto Alfons Karhi samt. till suppleanter direktören Georg B althasar och politieborgm ästaren Heikki A lbert K annisto; vid, kontoret i Kuopio: till ordinarie ledam öter lantm äteri ingeniören Pekka Juho R inkinen och kom m unalrådet B runo Ilmoniemi samt, till suppleanter direktören Otto V ille Ruotsalainen och vicehäradwhövdingen O unnar Valdem ar Hellen; vid kontoret i Joensuu: till ordinarie ledam öter stadsfogden Allbert L ennart Paqvalen och justitierådm annen Aksel Walle sam t till suppleanter filosofieinagistern. affärsm annen Yrjö A. K ankaanrinta och agronomen Väinö Muukkonen ; vid kontoret i Sordavala: till ordinarie ledam öter f. d. apotekaren Sven llolsti och kronofogden A lexander W eledejeff sam t till suppleanter direktören Robert V alentin Niskanen och verkställande direktören Em il Imm onen; vid kontoret i Viborg: till ordinarie ledamöter handlanden Paul Sergejeff och direktören E rnst Häm äläinen saint. till suppleanter direktören Otto Korhonen och direktören H eikki S in kkonen; vid, kontoret i S rt Michel: till ordinarie ledam öter ingeniören E dvin Allén och borgm ästaren E rkki Veikko Kuokkanen sam t till suppleanter verkställande direktören V alter Pulkkinen och politierådm annen Otto K innunen; vid kontoret i Tam m erfors: till ordinarie ledam öter justitierådm annen K aarlo Hal- jala och verkställande direktören Mikko Petter Lam pén sam t till. suppleanter direktören Pentti Hirvonen och fabrikanten Jo han Niklas Salm inen; vid kontoret i Tavastehus: till ordinarie ledam öter kom m erserådet A nders G ustaf Skogster och handlanden Johan V erner Fredriksson sam t till suppleanter fabrikanten Kaarlo Edvard Kauppinen och ju stitierådm annen Kalle E dvard T eik ari; vid kontoret i Jyvä skylä: tiili ordinarie ledam öter direktören Kaarlo W ilhelm Laitila ooh apotekaren Eugen M ansnerus sam t till suppleanter lektorn H erm an H äm äläinen och borgm ästaren M atti S oini; vid kontoret i Kolka: till ordinarie ledamöter handlanden Em il Saxell och affärsmannen A rthur Lemke sam t till suppleanter borgm ästaren A tte Mönkö och filosofiemagistern H. L. W ennerstrand. Bunkfullm äktige och revisorer. Enligt riksdagsordningen av den 13 ja nuari 1928 utses vid riksdagens första ii)
ordinarie session efter verkställt riksdagsm annaval nio bankfulhuiiktige. I enlighet härm ed fö rrättad e Riksdagens elektorer vid sam m anträde den 23 oktober val av bankfullm äktige, varvid valda b levo: m inistern Jalo Lahdensuo, verkställande direktören Väinö Tanner, professorn E rn st Fredrik, N evanlinna, filosofiedoktorn Johan II elo, kom m unalrådet A ugust Raatikainen, jo rd brukaren Vihtori Vesterinen, redaktören M. F r. Rosenberg, professorn A rth u r a f Forselles och advokaten R ieti Itkonen. Av dessa utgöra de tre förstnäm nda de ordinarie bankf ui 1mäkt i ge. Samma dag utsagos till Bankens revisorer odh dessas suppleanter: H elsingfors den 24 feb ru ari 1930. jordbrukaren Juho Paavo Saarinen och till dennes suppleant filosofiem agistern Ilm ari A uer; redaktören Kaarlo H arvdla ooh till dennes suppleant A ugust Kuusisto; filosofiedoktorn Frans Vihtori Härmä och till dennes suppleant kom m unalrådet A rttu ri Hiidenheimo ; filosofiem agistern./. IV. Keto och till dennes suppleant redaktören A rttu ri A alto samt jo rd brukaren M atti P itkänen ocli till dennes suppleant kom m unalrådet A leksanteri F ränti. Vid sam m anträde den 29 oktober utsago Bankfullm äktige till ordförande undertecknad N evanlinna och till viceordförande undertecknad Tanner. E. NEVANLINNA. Väinö Tanner. Jalo Lahdensuo. August Raatikainen. Vihtori Vesterinen. Arthur af Forselles. K. N. Rauhala.