Handlingsplan för Hofors kommuns CAN-grupp 2011 Människan är en social varelse och det är i samspel med andra som vi utvecklas en utveckling som pågår hela livet. Vi kallar det socialisation. Om socialisationen sker i ett gynnsamt klimat, i en varm och respektfull omgivning, då har individen stora chanser att leva ett liv med god självkänsla där respekt och ödmjukhet ingår som självklara delar. Rita Liedholm, projektledare för På lika villkor, Falun
Innehållsförteckning: Inledning sid. 3 Bakgrund sid. 3 Folkhälsomål 11 sid. 3 Nationella mål för jämställdhet sid. 3 Syfte och mål sid. 4 Delmål sid. 5 Mål för utvecklingsarbete sid. 5 Aktiviteter genomförda i TUPP 10 lokalt och i CAN gruppen år 2010 sid. 6 CAN-gruppens sammansättning sid. 7 Övergripande arbete för Hofors kommuns CAN-grupp sid. 7 Förslag på framtida insatser inom området sid. 9 Uppföljning sid. 9 Preventionsmatris Bilaga 1 2
Inledning Hofors kommuns CAN-grupp bildades på uppdrag av Folkhälsorådet i Hofors kommun i januari 08, utifrån att CAN-rapporten, 2007, presenterades. Detta är en ettårig Verksamhetsplan som visar vilka aktiviteter CAN-gruppen i Hofors kommun kommer att arbeta med under 2011-2011. CAN-gruppens uppdrag är att arbeta förebyggande med drogfrågor bland medborgarna i Hofors kommun. Det har varit folkhälsostrategens uppgift att vara sammankallande, sekreterare och att boka in experter. Vilka experter/områden som skall erbjudas diskuteras och beslutas vid CANgruppens möten. Handlingsplanen bygger på: Statistik från CAN-undersökningarna som berör barn och ungdomar, www.can.se Hälsa på lika villkor enkäten 2010, för åldrarna 16-84, www.fhi.se. Bakgrund CAN- gruppens arbete utgår i huvudsak från Folkhälsomål 11. I CAN-gruppens arbete bör även ett jämställdhetsperspektiv finnas. FOLKHÄLSOMÅL 11 - Tobak, alkohol, narkotika, dopning, spel Bruket av beroendeframkallande medel är en viktig bestämningsfaktor för hälsan. Även spelberoende kan leda till ohälsa. Ett ökat fokus på dessa bestämningsfaktorers samlade effekter och inbördes kopplingar krävs. Åtgärder mot skador på grund av tobak, alkohol och spel samt för ett samhälle fritt från narkotika och dopning är nödvändigt för att nå det övergripande folkhälsomålet. Riksdag och regering har tidigare beslutat om samhällets insatser och mål för alkohol- och narkotikapolitiken. Dessa mål ska ligga fast. Målet för samhällets insatser inom tobaksområdet ska vara att minska tobaksbruket. Målet för samhällets insatser mot spelberoende ska vara att minska skadeverkningar av överdrivet spelande. Målet avseende dopning ska vara ett samhälle fritt från dopning. NATIONELLA MÅL FÖR JÄMSTÄLLDHET - Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta mål delas upp i fyra delmål: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män skall ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män skall ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män skall ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor 4. Mäns våld mot kvinnor skall upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, skall ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 3
2010 års CAN-rapport för åk 2, Björkhagsskolan, (%). Länet Länet Pojkar Flickor Pojkar Flickor Andelen alkoholkonsumenter 84,4 89,6 80,9 82,4 Berusade varje/nästan varje gång,(2007) 65,9 61,5 54,2 53,8 Högkonsumenter av alkohol 24,4 16,7 35,8 24,1 Druckit hembränt 28,9 25 35,2 27,7 Rökare 33,3 50 36,4 42,6 Snusare 22,2 16,7 31 13,6 Andel dagligrökare 6,7 12,5 7,3 10,9 Använder tobak i någon form 37,8 56,2 46,1 45,9 Använt narkotika 15,6 10,4 19,1 12,1 Se vidare på www.can.se 2010 års Hälsa på lika villkor enkät, 16-84 år. I åldersgruppen 45-64 år hittar man de flesta dagligrökarna. Även här har utbildningsnivå och socioekonomisk status betydelse. Vad gäller snusning är det i åldrarna 30-64 år som de flesta använder snus. Riskabel alkoholkonsumtion förekommer främst i åldrarna 16-29 år, ingen större skillnad syns vad gäller utbildning och socioekonomisk status. I denna grupp är det 15, resp. 20 % som vill ha hjälp att minska sin alkoholkonsumtion. Den gruppen som vill ha mest hjälp är gruppen 65-84 år. Daglig rökare, män, Hofors 12 %, Länet 12 %, Riket 12 % Daglig rökare, kvinnor, Hofors 21 %, Länet 14 %, Riket 13 % Daglig snusare, män Hofors 23 %, Länet 23 %, Riket 20 % Daglig snusare, kvinnor Hofors 4 %, Länet 5 %, Riket 4 % Riskabel alkoholkonsumtion, män Hofors 10 %, Länet 16 %, Riket 16 % Riskabel alkoholkonsumtion, kvinnor Hofors 10 %, Länet 9 %, Riket 9 % Cannabis någon gång, män Hofors 11 %, Länet 12 %, Riket 15 % Cannabis någon gång, kvinnor Hofors 3 %, Länet 5 %, Riket 9 % Riskabla spelvanor, män Hofors 7 %, Länet 4 %, Riket 4 % Riskabla spelvanor, kvinnor Hofors 2 %, Länet 2 %, Riket 2 % Se vidare på www.fhi.se Syfte: syftet med CAN-gruppens arbete är att samverka i kommunen för att kunna påverka Folkhälsomål 11 och bidra till ett mer jämställt samhälle. Mål: Övergripande mål: Det övergripande målet med utvecklingsarbetet i CAN-gruppen är att arbeta förebyggande för att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, vilket också är regeringens övergripande mål för folkhälsopolitiken. 4
Delmål: Att minska berusningsdrickandet Att skjuta upp alkoholdebuten Att skjuta upp tobaksdebuten Att få fler att avstå från att prova tobak och narkotika i kommunen Att tidigare upptäcka personer med alkohol- och narkotikamissbruk och att dessa skall erbjudas insatser för att förhindra ett fortsatt missbruk Mål för utvecklingsarbetet Verksamhetsmål: 1. Att utveckla och förstärka ett samordnat och långsiktigt ANDT, alkohol-narkotika-dopning och spel, arbete i kommunen. 2. Att ge ANDT (både tillgång och efterfrågan) en högre politisk prioritet samt en bred förankring i kommunen. 3. Att ge politiker och personal i kommunen ökad kunskap om hur man kartlägger, vilka arenor och faktorer som har betydelse samt vilka metoder som har en påvisad effekt i det förebyggande arbetet. 4. Att bidra till att kommunen utvecklar och använder effektiva arbetsmetoder för att förebygga missbruk och skador. 5. Att bidra till att kommunen följer upp och utvärderar sitt arbete och utvecklar metoder för att återföra resultaten till beslutsfattare, allmänhet och verksamheterna. Plattform för utvecklingsarbetet Plattformen för utvecklingsarbetet skall utarbetas av CAN-gruppen. Utvecklingsarbetet bygger på de kunskaper som finns om ett framgångsrikt lokalt folkhälsoarbete. Arbetet inom utvecklingsarbetet skall inriktas på att utveckla stödjande miljöer. Risk- och skyddsfaktorer kan både vara individuella, knutna till familjen, till kamratgruppen, skolan, närmiljön och samhället. Eftersom risken att hamna i missbruk ökar om individer eller grupper utsätts för flera riskfaktorer eller saknar skyddsfaktorer ska CAN-gruppen sträva efter att finna former och strukturer för att arbeta på individ-, grupp- och samhällsnivå. Utvecklingsarbetet ska vidare utgå från folkhälsoarbetets tre hörnpelare: Information, utbildning, kommunikation Social mobilisering Hälsofrämjande miljöer dvs. att både bygga upp skyddsfaktorer, så som stödjande miljöer, och begränsa tillgängligheten. 5
Aktiviteter genomförda i TUPP 10 lokalt och i CAN gruppen år 2010. TUPP 10 arbetet presenterades i CAMK:en. I presentationen redogjordes det också för kostnader för rökning för arbetsgivare och den enskilde och dess konsekvenser. Två träffar med handlarna genomfördes under hösten med handlare från två butiker. Dessa träffar ledde till 18-års gräns vid försäljning av energidrycker på alla butiker och bensinstationer i Hofors kommun. Under Folkhälsoveckan anordnades ett föräldramöte. Trots annonsering och utskick till samtliga föräldrar kom det endast 10 föräldrar. Det blev dock en bra diskussion mellan dem som var där och de flesta av dessa föräldrar var även ute och vandrade på sista april. På mötet diskuterades tobaksutvecklingen. Non-smoking generation, SPIK, FTV, polis, strateg, alkoholhandläggare, ungdomskonsulent och polis deltog. Mötet hölls dagarna före sista april så även denna företeelse diskuterades. Fritidsledarna har under våren arbetat med ungdomarna och droger. Polisen besökte regelbundet Fritidsgården för att bygga upp en bra relation. Under va. 47 gick elevhälsan och FTV ut till Fritidsgården och informerade om tobak. Ungdomarna fick även se filmen Tobakens barn. En Tobakspolicy för Hofors kommuns anställda är under bearbetning. Diskussioner har förts i CAMK:en och man står eniga att vi skall arbeta för en tobaksfri kommun. Frågan om rökning har diskuterats med handlarna, men ingen uppföljning har gjorts. Dock har Rökningen utanför Folkets Hus flyttats bort från entréerna. Folkhälsoveckan genomfördes med bravur och ett gott samarbete skapades mellan kommun och skola. Eleverna utmanades i en tävling kring temat tobak. De fick lyssna på Non Smoking Generation, SPIK, FTV, gå en tipspromenad, svara på en enkät och se filmen Tobakens Barn. Via medarbetarsamtalet uppmanas nu cheferna erbjuda medarbetarna tobaksslutarstöd. Dock har ingen rapportering avkrävts om hur många som brukar tobak ej heller om hur många som vill sluta bruka tobak och som erbjudits stöd. 6
CAN- gruppens sammansättning: Medlemmar: Mats Rudert, Alkoholhandläggare, Hofors kommun Kjell Lundman, Elevhälsan, Hofors kommun Håkan Vikström, Ungdomsassistent, IFO Maria Östlin, Kvinnojouren Rosen Lilian Östman, Folktandvården AB Tommy Nielsen, Informationssamordnare, Hofors kommun Daniel Rosén, Pingstkyrkan Karin Rosén, Pingstkyrkan Ritva Snellman, Entré Ungdom Johanna Norrvik, Entré Ungdom Adjungerande: Agneta Dahlqvist, Skolchef, Hofors kommun Per-Ove, Granath, Polisen Sammankallande och sekreterare: Christina Eriksson, Folkhälsostrateg, Hofors kommun CAN-gruppens organisatoriska placering är under Folkhälsorådet Hofors kommun. Övergripande arbete för Hofors kommuns CAN-grupp 2011. Målgrupp: Samhällelig Det här vill vi: få information och erfarenhetsutbyte Det här gör vi: deltar i nätverk i länet (tidigare TUPP 10 nätverk) Ansvar: Folkhälsostrateg Tidsplan: 2011 Uppföljning: dec. -11. Har nätverket bibehållits? Vad har det i så fall genererat i? Vad fungerar bra? Vad kan göras bättre? Hur går vi vidare? Målgrupp: Samhällelig insats Det här vill vi: Bibehålla och förbättra samarbetet mellan polis och kommunen speciellt till storhelger men även vid andra tillställningar. Det här gör vi: Inbjuder polisen till våra CAN-träffar. Diskuterar samarbetsformer. Ansvar: CAN-grupp och polisen. Tidsplan: Ständigt pågående arbete Budget: Ingen för tillfället Uppföljning: december. 11. Har samarbetet bibehållits? Vad har det i så fall genererat i? Vad fungerar bra? Vad kan göras bättre? Hur går vi vidare? 7
Målgrupp: Samhällelig Det här vill vi: få bort rökningen vid entréer till idrottsanläggningar Det här gör vi: tar upp frågan med kultur- och fritidschef, Ansvar: Folkhälsostrateg Tidsplan: våren 2011 Uppföljning: dec. -11. Har man lyckats med aktiviteten? Vad har det i så fall genererat i? Vad fungerade bra? Vad kan göras bättre? Hur går vi vidare? Målgrupp: Samhällelig Det här vill vi: minska tillgängligheten av tobak Det här gör vi: årliga tillsyner av tobaksarbetet Ansvar: Tillsynsansvarig Tidsplan: våren 2011, hösten 2011 Uppföljning: dec. -11. Har tillsynen genomförts? Vad har det i så fall genererat i? Vad fungerade bra? Vad kan göras bättre? Hur går vi vidare? Målgrupp: Samhällelig Det här vill vi: sprida information mot langning Det här gör vi: Tillsammans med BRÅ finns vi på bruket under em den 30/4 och hela kvällen. Vi delar ut broschyrer, bjuder på tilltugg, en samlingsplats för både vuxna på bruket och för ungdomarna. Ansvar: CAN, BRÅ Tidsplan: 30/4 Uppföljning: dec. -11. Har aktiviteten genomförts? Vad har den i så fall genererat i? Vad fungerade bra? Vad kan göras bättre? Hur går vi vidare? Målgrupp: Samhällelig Det här vill vi: verka för ett minskat alkoholbruk Det här gör vi: Tillsammans med BRÅ engagera oss i va. 45, Alkoholfria veckan. Sprida information till allmänheten, arbeta mot skolan och Entré Ungdom. Ansvar: CAN, BRÅ Tidsplan: va. 45 Uppföljning: dec. -11. Har aktiviteten genomförts? Vad har den i så fall genererat i? Vad fungerade bra? Vad kan göras bättre? Hur går vi vidare? Målgrupp: Grupp (föräldrar) Det här vill vi: Sprida kunskap till föräldrar ang. ANDT-frågorna Det här gör vi: Varje höst informera föräldrar på föräldramöten i åk. 6-9 och åk. 1 på gymnasiet. Ansvar: Alkoholhandläggare, ungdomsassistent och polisen Tidsplan: Hösten - 11 Budget: Ingen för tillfället Uppföljning: december. 11. Har informationen genomförts? Vad fungerar bra? Vad kan göras bättre? Hur går vi vidare? 8
Målgrupp: Grupp (Klass och individ) Det här vill vi: Förhindra tobaksdebut Det här gör vi: Bjuder in ansvarig för Tobaksfri Duo från Gävle kommun, SMG har köpt rättigheterna för material för TD. Ansvar: CAN-grupp Tidsplan: Träff med åk. 6, nov. 2011, kontraktskrivning åk. 6, april-maj, 2012. Budget: Ingen för tillfället Uppföljning: dec. 11. Har TD kommit igång i kommunen? Vad har det i så fall genererat i? Vad fungerar bra? Vad kan göras bättre? Hur går vi vidare? Målgrupp: Grupp (ungdomar) Det här vill vi: Samla information ang. införande av misstankebaserad och frivilliga drogtester fr.o.m. åk 2 i gymnasiet. Det här gör vi: Utreder förutsättningarna; lagar, exempel från andra kommuner, litteraturstudier, studiebesök i Nässjö. Ansvar: Alkohol- och drogterapeut, Elevhälsan Tidsplan: våren -11 Budget: Ingen för tillfället Uppföljning: dec. 11. Har åtgärden genomförts? Vad har det i så fall genererat i? Vad fungerar bra? Vad kan göras bättre? Hur går vi vidare? Målgrupp: Medarbetare Hofors kommun Det här vill vi: arbeta för att Hofors kommun ska bli en Tobaksfri kommun Det här gör vi: reviderar tobakspolicyn och presenterar den i de olika nämnderna. Tar upp policyn i KS juni 2011. Ansvar: Folkhälsostrateg Tidsplan: juni 2011 Uppföljning: dec. -11. Har tobakspolicyn tagits? Vad har det i så fall genererat i? Vad fungerar bra? Vad kan göras bättre? Hur går vi vidare? Målgrupp: Ungdomar åk.6,8 och åk.1 på gymnasiet. Det här vill vi: uppmärksamma tobaksfria veckan för målgruppen Det här gör vi: FTV, elevhälsan, ger info under veckan ang. tobaksbruk och filmen, Tobakens barn, visas för målgruppen Ansvar: FTV, elevhälsan, Folkhälsostrateg, tillsynsansvarig Tidsplan: va. 47-11 Uppföljning: dec. -11. Har aktiviteterna genomförts? Vad har det i så fall genererat i? Vad fungerade bra? Vad kan göras bättre? Hur går vi vidare? Målgrupp: Barn och Ungdomar Det här vill vi: Stärka självkänslan hos barn och ungdomar Det här gör vi: Ägnar Folkhälsoveckan åt detta tema. En arbetsgrupp har bildats som kommer att träffas regelbundet under våren och arbeta aktivt före och under Folkhälsoveckan för att ge barn och ungdomar verktyg till en bättre självkänsla. Ansvar: Arbetsgruppen för Folkhälsoveckan Tidsplan: va. 17-11 Budget: 25 000 kr 9
Uppföljning: dec. -11. Har Folkhälsoveckan genomförts? Vad har den i så fall genererat i? Vad fungerade bra? Vad kan göras bättre? Hur går vi vidare? Förslag på framtida insatser inom området. Örebro preventionsprogram (ÖPP) vänder sig till föräldrar med ungdomar i högstadiet och går ut på att få föräldrarna att behålla sin restriktiva hållning till alkohol och narkotika när barnen blir äldre. Programmet består av att alla får en kort information (femton till tjugo minuter) på samtliga föräldramöten i hela högstadiet. Vid dessa tillfällen får föräldrarna: information om alkohol och narkotika och bjudvanor hjälp att skapa gemensamma överenskommelser (konsensus) en uppmaning att klargöra vilka normer som gäller i hemmet En fördel med modellen är att den är billig och enkel att använda. Minnesanteckningar skickas hem till alla föräldrar som ej var närvarande. Metoden är utvecklad på Örebro Universitet och är den metod som har spridits till flest kommuner. ANDT-policy i samtliga föreningar i Hofors kommun. Verka för att samtliga föreningar i Hofors kommun upprättar policys kring ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak). 10
Preventionsmatris Bilaga 1 Primär prevention Sekundär prevention Tertiär prevention Generell information Riskgrupp Åtgärder Samhällelig Grupp Individ 11