mödradödlighet en människorättsskandal

mödradödlighet en människorättsskandal amnesty.se/nuvetdu

95 procent Av alla kvinnor som dör i mödradödlighet, bor i fattiga länder.

Mödradödlighet en rättighetsfråga 3 Varje år dör över en halv miljon kvinnor på grund av komplikationer i samband med graviditet och förlossning. En i minuten. Visste du det? De flesta dödsfall skulle kunna förhindras om kvinnorna bara fick rätt vård i tid. Risken för mödradödlighet ökar också när unga flickor tvingats in i tidiga äktenskap, när kvinnor utsätts för könsbaserat våld, när preventivmedel och information saknas och när komplikationer uppstår efter osäkra aborter. Många kvinnor dör i svåra smärtor i sina hem, till fots på väg till sjukhuset, i bilar eller på motorcyklar. Vissa har inte råd med transporten till förlossningskliniken. Andra dör i sin sjukhussäng för att de kommit fram alldeles för sent, för att de inte har råd med de mediciner eller det blod de behöver eller för att vårdens kvalitet är dålig. Alla dessa kvinnor nekas rätten till liv och rätten till hälsa. De allra flesta över 95 procent bor i utvecklingsländerna. Nu vet du.

4 amnesty.se/nuvetdu Hälsa är en mänsklig rättighet Att vara gravid och föda barn är ingen sjukdom ändå dör en kvinna varje minut till följd av komplikationer i samband med graviditet eller förlossning. Trots att nästan all mödradödlighet går att förhindra. Det som krävs är att kvinnor får tillgång till mödra- och förlossningsvård av god kvalitet. Och att kvinnors liv anses vara värda att rädda. Mödradödlighet är kanske den tydligaste måttstocken på gapet mellan fattiga och rika länder vad gäller hälsa. Det finns länder i Afrika, söder om Sahara där 1 av 8 kvinnor riskerar att dö i mödradödlighet under sin livstid. Motsvarande antal i Sverige är 1 av 17 400. I Asien är risken 1 på 120. I Sydasien, den fattigaste delen, är risken dubbelt så hög. Skillnaderna kan också vara stora inom ett och samma land. Fattigdom i kombination med diskriminering på grund av ras, etnicitet, ålder och så vidare, ökar risken för att dö i samband med graviditet och förlossning. Det gäller även i rikare länder där kvinnor som tillhör olika minoriteter inte har samma tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård som andra i samhället. I USA dör till exempel fyra gånger fler afroamerikanska kvinnor än vita i mödradödlighet. människorättskränkningar förvärrar fattigdomen Det här är inte bara en global hälsokatastrof det är en människorättsskandal. Dessa kvinnor dör inte på grund av en svårlöst medicinsk gåta. Mödradödligheten går att förhindra! De flesta kvinnor och flickor skulle kunna räddas om de bara fick tillgång till mödra- och förlossningsvård. Men det handlar också om att bryta mönster och förändra diskriminerande attityder, avkriminalisera abort och se till att kvinnor aktivt kan delta i beslut som påverkar deras liv och hälsa. Regeringars likgiltighet och diskriminering kränker kvinnors rätt till liv och hälsa. Kränkningar av kvinnors rättigheter inklusive våld och diskriminering bidrar till mödradödlighet. Dessutom nekas många kvinnor rätten att själva bestämma när, hur ofta och hur många barn de vill ha och de saknar information, tillgång till preventivmedel och säkra aborter. Dessa onödiga dödsfall speglar en ond cirkel av människorättskränkningar som förvärrar situationen och låser fast människor i fattigdom. Fattiga människor saknar inte bara resurser; de är berövade sina rättigheter, de exkluderas och tvingas leva i otrygghet och har svårt att göra sin röst hörd. Men det går att bryta den onda cirkeln! Kvinnor dör inte på grund av sjukdomar som vi inte kan behandla. De dör för att samhället ännu inte bestämt att deras liv är värda att räddas. Mahmoud Fathalla, tidigare ordförande för the International Federation of Gynaecology and Obstetrics (FIGO), 1997

Mödradödlighet en rättighetsfråga 5 amnesty case: familjen En liten flicka som förlorat sin mamma vid födseln tas om hand av sin mormor. När en kvinna dör drabbas hela familjen I många fall är det kvinnornas obetalda (och sällan erkända) arbete som håller hushållet flytande. I de flesta samhällen är det främst kvinnornas uppgift att ta hand om barnen och en kvinnas död påverkar ofta barnens omvårdnad och utbildning mycket negativt. I vissa delar av Afrika och Asien är det kvinnorna som utför större delen av jordbruksarbetet som är nödvändigt för att deras familjer och samhällen ska överleva. FN-undersökningar visar att kvinnor i allmänhet producerar 60 80 procent av maten i utvecklingsländerna. I städerna arbetar kvinnor ofta i den informella sektorn och deras inkomster är mycket viktiga för familjen. Mödradödlighet orsakas inte bara av fattigdom utan leder också till att fattigdom fördjupas. Kvinnorna som dör lämnar ofta kvar en hel familj som kämpar för sin över levnad över en miljon barn om året förlorar på detta sätt sin mamma. Fattig domen går i arv till barnen och flickor tvingas ofta avbryta sin skolgång för att ersätta modern i hushållsarbetet och för att ta hand om de yngre syskonen. De riskerar också att giftas bort tidigt.

6 amnesty.se/nuvetdu Alla vet vad som krävs för att stoppa dödsfallen I över 60 år har världen vetat vad som krävs för att rädda kvinnors liv i samband med graviditet och förlossning. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att cirka 73 procent av mödradödligheten huvudsakligen beror på sex saker: infektion, allvarliga blödningar, havandeskapsförgiftning, kramper och blodtryck som stiger okontrollerat, förlossningshinder samt komplikationer efter osäkra aborter. Omkring 15 procent av alla gravida kvinnor i världen drabbas av livshotande komplikationer i samband med graviditet. Bortsett från följderna av osäkra aborter är det oftast omöjligt att förutse vilken kvinna som kommer att drabbas av komplikationer. Därför går det sällan att förebygga att komplikationer uppstår. De kan däremot behandlas och såväl mödradödlighet som allvarliga skador i många fall undvikas. Kunnig förlossningshjälp och akut mödravård minskar mödradödligheten drastiskt. Men ofta är vården av mycket dålig kvalitet om den alls är tillgänglig. Särskilt fattiga, marginaliserade kvinnor eller kvinnor som bor i avlägsna områden långt från vårdinrättningar har svårt att få tillgång till den vård de behöver. statistiken oförändrad trots fn:s mål Bland FN:s millenniemål, världens gemensamma plan för att minska fattigdomen, finns bland annat målet att minska mödradödligheten med 75 procent från 1990 års nivåer fram till 2015. Ändå ser statistiken nästan likadan ut år efter år och mödradödligheten har knappast minskat under de senaste två decennierna. Av alla millenniemål är det detta som hittills gått sämst. FN uppskattar att det skulle kosta cirka 6 miljarder dollar om året att uppnå målet en väldigt liten summa i sammanhanget jämfört med kostnaderna till följd av skador och dödsfall som enkelt kan förhindras. För att inte tala om det mänskliga lidandet. Enligt SIPRI* uppgick världens militära utgifter till 1 214 miljarder dollar under 2007. *Stockholm International Peace Research Institute 6 orsaker bakom dödsfallen 73 procent av all mödradödlighet beror på sex saker: infektion blödningar havandeskapsförgiftning kramper och blodtryck som stiger okontrollerat förlossningshinder komplikationer efter osäkra aborter Källa: WHO

Mödradödlighet en rättighetsfråga 7 alla kvinnor måste ha tillgång till vård som kan rädda liv. Regeringar är skyldiga att rädda liv Kvinnor har rätt till vård som kan rädda deras liv eller förhindra svåra skador. Regeringar har en skyldighet att erbjuda denna service och måste ställas till svars när de inte gör det som krävs. Dödsfallen och orättvisorna beror inte bara på bristen på resurser inom landet; ofta handlar det om hur regeringar väljer att fördela sina ekonomiska resurser. Det gäller inte minst anslagen till (och fördelningen av) hälsokliniker och andra vårdinrättningar. Bristande resurser är onekligen ett stort problem för många regeringar, och fattiga länder står inför stora utmaningar när det gäller att bygga upp en hälsovård som även erbjuder förlossningsvård av hög kvalitet till alla kvinnor och flickor. Sådana länder måste hantera en lång rad svåra hälsoproblem som ställer krav på deras begränsade resurser, och internationell hjälp kanske inte räcker till för att tillgodose behoven. Men det är inte omöjligt och det rättfärdigar inte att regeringar inte agerar för att förhindra att kvinnor dör helt i onödan. Det handlar framför allt om att ta kvinnors och flickors rättigheter på allvar. Förändring är möjlig Länder som Honduras och Bangladesh har till exempel visat att mödradödligheten kan minskas om man gör det politiska valet att förhindra dessa dödsfall, ibland med hjälp från länder som ger bistånd. I Peru och Sri Lanka har vissa grupper i samhället tagit tag i frågan, ofta med kvinnorna själva i spetsen, och därmed lyckats möjliggöra att alla kvinnor i området kan nå fram i tid till den vård de behöver. Stater måste använda de tillgängliga resurserna fullt ut även de resurser som erbjuds genom internationellt samarbete och bistånd för att gradvis uppfylla rätten till hälsa. Alla regeringar måste göra allt de kan för att se till att ingen kvinna dör för att hon saknar pengar till vård. Nationella handlingsplaner och konkreta åtgärdsprogram för att minska mödradödligheten måste utgå från det faktum att alla kvinnor kan drabbas av akuta komplikationer i samband med graviditet och förlossning och att alla kvinnor därför måste ha tillgång till vård som kan rädda liv. Människorättskränkningar ökar riskerna Det är sällan möjligt att förutse vilka kvinnor som kommer att drabbas av komplikationer. Däremot vet man att kvinnor som könsstympats ofta fått ärrbildningar vilket kan försvåra förlossningsarbetet. Tidiga giftermål, tvångsäktenskap och sexuellt våld resulterar i att mycket unga flickor blir gravida. Faktum är att mödradödlighet är den vanligaste dödsorsaken bland flickor och kvinnor mellan 15 19 år i utvecklingsländerna. Även andra former av könsbaserat våld kan öka risken för komplikationer i samband med graviditet och förlossning. Kvinnor med hiv är också i farozonen, bland annat på grund av en ökad infektionskänslighet.

8 amnesty.se/nuvetdu regeringarnas ansvar Alla länder är skyldiga att ta konkreta steg för att gradvis uppfylla rätten till bästa möjliga uppnåeliga hälsa. Det kräver att stater utnyttjar tillgängliga resurser fullt ut, både landets egna och sådana som erbjuds genom internationellt samarbete och bistånd. hinder som leder till dödsfall Kvinnor och flickor utsätts för diskriminering och människorättskränkningar på livets alla områden vilket bidrar till mödradödlighet och skador i samband med graviditet. Kvinnor har rätt till liv, men många dör ändå på grund av fattigdom, orättvisor och könsdiskriminering. Kvinnor har rätt till bästa möjliga uppnåeliga hälsa, men ekonomiska, sociala och kulturella hinder står i vägen för att de ska kunna få tillgång till hälso- och sjukvård. vårdkostnader Avgifter och vårdkostnader är ett enormt hinder för kvinnor som lever i fattigdom och orsakar tusen och åter tusen dödsfall varje år. Om patienterna själva tvingas betala förhindrar det fattiga människors möjlighet att få nödvändig vård. Det gäller inte minst kvinnors tillgång till reproduktiv hälsovård, inklusive akut mödraoch förlossningsvård. Avgifter och kostnader för vård, mediciner, blodtransfusioner, akuta kejsarsnitt och andra operationer är oftast omöjliga att betala för de kvinnor och familjer som lever i fattigdom. Långt till vården Kvinnor som lever i fattigdom, på landsbygden och i avlägsna områden får ofta kämpa för att ens nå fram till de hälsokliniker som erbjuder akut vård. Bara transportkostnaderna kan vara ett hinder, om det alls går att ta sig fram på vägarna. Många kvinnor saknar även tillgång till information om risker för komplikationer, särskilt om de inte gått i skolan eller saknar makt inom familjen att kräva att deras behov tas på allvar. Nationella planer mot mödradödlighet måste innehålla ett system för att kvinnor remitteras inom vården. Problem som har med transporter att göra måste också hanteras så att kvinnor på landsbygden får tillgång till vård. Kvinnors delaktighet A och O Kvinnor har rätt att vara delaktiga i utformningen av praxis och program som påverkar deras liv. De har också rätt att få all information som krävs för att de ska kunna delta på ett meningsfullt sätt. Deras delaktighet är central för att kunna minska mödradödligheten. Det civila samhället har en viktig roll att spela, inte bara när det gäller att granska vad regeringarna gör - eller låter bli att göra, utan också för att se till att kvinnor kan delta på alla nivåer i beslutsfattandet.

Mödradödlighet en rättighetsfråga 9 amnesty case: sierra leone EN ung gravid kvinna i Moa Wharf, Sierra Leone. höga kostnader förvärrar situationen I Sierra Leone är risken att dö i samband med graviditet och förlossning större än i nästan alla andra länder i världen. En av de största anledningarna är kostnaderna för hälsovården patienterna tvingas betala ca 70 procent av kostnaderna själva, mer än de flesta andra länder i Afrika enligt UNICEF. Många kvinnor tar inte hjälp av sjukvården under graviditet och förlossning eftersom deras familjer helt enkelt inte har råd att betala för den. Kostnaderna varierar också kraftigt. En stor andel av vårdpersonalen får liten eller ingen lön av staten, vilket leder till att patienterna får betala för deras tjänster. Dessutom saknas ofta nödvändiga mediciner och utrustning och familjerna måste själva skaffa det som behövs.

10 amnesty.se/nuvetdu amnesty case: nicaragua Medicinsk utrustning vid en förlossningsklinik. människorättsförsvarare ställs inför rätta I Nicaragua är det olagligt att göra abort, även i samband med våldtäkt, incest eller livshotande graviditeter. Varje år får cirka 400 kvinnor utomkvedshavandeskap och på grund av abortlagen sätts deras liv på spel. Amnesty intervjuade en läkare som menade att medicinska expertutlåtanden är värdelösa på grund av de nya lagarna. En annan läkare sade: Jag känner enorm frustration Jag förstår bara inte varför [politiker] anser det nödvändigt att tvinga på oss sina åsikter och sätta sig över det som jag, som yrkeskunnig, erfaren läkare anser vara den bästa behandlingen i akuta fall. En kvinnlig läkare sade: Jag oroar mig för vad den här lagen kommer att innebära för mig, för mina döttrar och mina barns döttrar. Amnesty International har bland annat uppmärksammat hur kvinnliga människo rätts försvarare riskerar att ställas inför rätta på grund av att de försvarat flickors och kvinnors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rätten till abort i de fall där graviditeten är ett resultat av våldtäkt eller då den medför en fara för kvinnans liv eller fysiska eller mentala hälsa.

Mödradödlighet en rättighetsfråga 11 DIskriminering osynliggör De som är i störst behov av vård är ofta osynliga. De uppgifter som samlas in visar inte hur vanligt mödradödlighet är bland de fattigaste och mest marginaliserade. Det globala fokuset på att förbättra mödrahälsan och vården för kvinnor i fattiga länder tar till exempel sällan hänsyn till diskriminering och ojämlikhet inom länderna och mellan olika grupper av gravida kvinnor. Ingen möjlighet att säga nej till sex Könsdiskriminering inom familjen och i samhället speglas i människorättskränkningar som ökar risken för mödradödlighet, inklusive våld mot kvinnor, påtvingade tidiga äktenskap och kvinnlig könsstympning. Ett stort antal kvinnor har ingen möjlighet att säga nej till sex och utsätts för sexuellt våld och tvång. Många utsätts också för våld om de ber sin partner använda kondom. Värst drabbas i regel unga kvinnor och flickor som har sämst möjligheter att försvara sitt sexuella självbestämmande. Otaliga flickor tvingas gifta sig unga, ofta med en betydligt äldre man, och deras rätt att själva styra över sin sexualitet och reproduktivitet respekteras inte. Tidiga giftermål resulterar dessutom nästan alltid i ett ekonomiskt beroende. Ekonomiskt beroende medför också att kvinnor som misshandlas av sin partner inte har någon utväg ur relationen. På grund av könsdiskriminering när det gäller utbildning och arbete har de helt enkelt inte möjlighet att försörja sig själva och barnen. I många länder är det svårt eller omöjligt för kvinnor att skilja sig; ett 50-tal länder begränsar kvinnors möjligheter att begära skilsmässa. Ingen tillgång till preventivmedel Olika FN-organ har uppskattat att vart tredje fall av mödradödlighet skulle kunna förhindras om kvinnorna själva fick välja om och när de vill ha barn. Många blir gravida för att de saknar tillgång till preventivmedel eller för att de inte själva får bestämma över sin kropp och sin sexualitet. Att inte ha tillgång till vare sig information eller preventivmedel utsätter också miljontals kvinnor för onödiga risker att dö eller skadas i samband med graviditet. Omkring 200 miljoner kvinnor saknar tillgång till preventivmedel liksom till säker, effektiv och frivillig familjeplanering. I många fall är det i princip omöjligt för kvinnor att hävda sin rätt, både inom familjen och i vården. Vårdgivare, som präglas av attityder i samhället, kräver ibland mannens tillåtelse innan de delar ut preventivmedel och unga kvinnor kan behöva en vuxens medgivande. Osäkra aborter Tidiga äktenskap, avsaknaden av preventivmedel och ett förbud mot aborter leder till ett stort antal oönskade graviditeter. Det resulterar bland annat i upp till 19 miljoner osäkra aborter varje år och cirka 68 000 dödsfall. Amnesty anser att abort ska avkriminaliseras. Ingen kvinna ska straffas för att hon efterfrågar eller genomför en abort. Alla stater bör garantera tillgång till säkra aborter som görs i tid och till en rimlig kostnad i samband med våldtäkt, incest eller om en graviditet hotar kvinnans liv eller allvarligt hotar hennes hälsa. Alla kvinnor måste få tillgång till vård efter en abort. I de fall där aborter är lagliga borde de också vara säkra, tillgängliga samt utföras i tid och till en rimlig kostnad.

12 amnesty.se/nuvetdu princess christian maternity hospital i freetown, sierra leone.

Mödradödlighet en rättighetsfråga 13 Dålig kvalitet på vården Vårdens kvalitet är en viktig pusselbit för att minska mödradödligheten och skadorna i samband med graviditet. Om hälsovården är av dålig kvalitet eller om personalen inte behandlar patienterna med respekt kommer kvinnorna ändå att avstå från att söka vård. Kvinnor som ska föda och kvinnor vars liv står på spel till följd av osäkra aborter behöver få vård av kompetent och ickedömande sjukvårdspersonal. Dessvärre behandlas kvinnor ofta respektlöst och avfärdande på mödravårdskliniker, bland annat i Peru enligt Amnesty Internationals rapporter. Okänslig vårdpersonal utgår ofta från att kvinnor är okunniga de varken informerar eller rådfrågar kvinnorna om den vård de behöver. Andra vill inte behandlas av manliga läkare eller sköterskor, men har sällan möjligheten att välja. Vårdpersonal som erbjuder högkvalitativ mödravård arbetar ofta under mycket svåra förhållanden. Regeringar måste se till att vårdpersonalen får en rimlig lön och att deras arbetsförhållanden är säkra och humana. Utbildad medicinsk personal som placeras i otillgängliga och avlägsna områden måste också få stöd och kompensation personalen har naturligtvis också rättigheter som måste respekteras för att kunna upprätthålla en fungerande hälsovård. Mödradödlighet och sjukdom och skada som går att förhindra kränker kvinnors rätt till liv, hälsa, jämlikhet och rätten att inte diskrimineras. Det är dags att behandla den här frågan som en människorättskränkning, på samma sätt som tortyr, påtvingade försvinnanden, godtyckliga frihetsberövanden och samvetsfångar. Mary Robinson, f d FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Women Deliver Conference, 2007

14 amnesty.se/nuvetdu Nu vet du Regeringar måste mobilisera tillräckligt med resurser och göra vad som krävs för att kvinnor ska kunna åtnjuta sina rättigheter; rätten till liv, rätten att själva bestämma om, när och hur ofta de vill ha barn, rätten till högsta möjliga uppnåeliga hälsa samt rätten att inte diskrimineras. Kvinnor måste vara delaktiga i utformningen och genomförandet av nationella och regionala planer för hälsovård. Sådana program måste hantera och överbrygga hinder som fattigdom, geografisk marginalisering, dålig vårdkvalitet och vårdpersonal som saknar tillräcklig utbildning och resurser. Samhället i stort och medborgarna i varje land kan i högsta grad påverka utvecklingen. Det är inte realistiskt att tro att alla orättvisor som ligger bakom mödradödlighet ska lösas över en natt. Men det är oacceptabelt att framstegen när det gäller att minska och förhindra mödradödlighet går så skandalöst långsamt! Det är dags att behandla den här människorättskrisen som det akuta problem det är. Dessa tragiska dödsfall som är så vanliga bland kvinnor som lever i fattigdom får helt enkelt inte fortsätta. De är onödiga, oacceptabla och måste stoppas. Nu när du vet hjälp oss att förändra världen Amnesty arbetar nu systematiskt för att stoppa människorättskränkningar som leder till och håller kvar människor i fattigdom. Att minska mödradödligheten är första steget. Vi anser att rätten till hälsa, sjukvård, delaktighet och så vidare ska vara utkrävbart i lag, precis som rösträtt och rätten till en rättvis rättegång. Det handlar om att genom information och påtryckningar få till stånd lagändringar på lokal, nationell och internationell nivå samt kräva att regeringar, företag och individer tar sitt ansvar för att begränsa och minska mödradödligheten världen över. Vill du hjälpa oss och på så sätt skynda på utvecklingen? Använd kontaktkortet tillsammans kan vi förändra världen! hjälp oss förändra världen. Amnesty ställer följande krav på stater och regeringar: stoppa dödsfall som kan undvikas genom tillgång till akut mödra- och förlossningsvård för alla. ta bort de hinder som exkluderar fattiga kvinnor från att få tillgång till vård som räddar liv. respektera och skydda kvinnors rätt att besluta när, hur ofta och hur många barn de vill ha, samt information och tillgång till preventivmedel. följ upp FN:s millenniemål om mödradödlighet och se till att inkludera de som marginaliserats genom geografi, ras, etniskt ursprung, ålder, kast och så vidare. stärk kvinnors rätt att aktivt delta i beslut och planering så att hälso- och sjukvården motsvarar deras behov.

Mödradödlighet en rättighetsfråga 15 Fattigdom är inte oundvikligt utan beror till största delen på ekonomiska och politiska beslut. Tillsammans kan vi påverka och förändra dessa beslut genom att tvinga fram ökad respekt för mänskliga rättigheter.

kontaktkort riv av, fyll i, tejpa ihop och posta. amnesty står för portot. namn: Ja, jag vill stå upp för mänskliga rättigheter. mina kontaktuppgifter: adress: postnummer och ort: telefon dagtid/kvällstid: e-postadress: skicka gärna information om amnesty till min vän: min väns kontaktuppgifter: namn: adress: postnummer och ort: telefon dagtid/kvällstid: Du kan även sms:a AMNESTY till 72 900 så bidrar du med 50 kronor* till vårt arbete för mänskliga rättigheter. Tack! *Operatörsavgiften är inräknad. Av 50 kronor går cirka 43 till Amnesty. ditt stöd kan ge någon livet tillbaka. fyll i och posta redan idag. tack.

tejpa här vik här frankeras ej. amnesty betalar portot. svarspost kundnummer 110 610 800 110 11 stockholm tejpa här

ikstockholm.com 2009 Människorättskränkningar orsakar mödradödlighet som tar en gravid kvinnas liv varje minut. Nu vet du. Var med och kämpa för mänskliga rättigheter stöd Amnesty International Du som väljer att stödja Amnesty hjälper till att skapa opinion och utöva påtryckningar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla alltid. Det kommer att ge resultat, det vet vi av erfarenhet. Gå in på amnesty.se/nuvetdu så får du veta mer om hur du kan vara med och stoppa kränkningar som leder till och fördjupar fattigdom. På amnesty.se kan du läsa mer om vårt övriga arbete för mänskliga rättigheter och gärna bli medlem förstås. Du kan även använda kontaktkortet på nästa sida. Amnesty arbetar för alla mänskliga rättigheter, bland annat rätten till hälsa Amnesty står fri från alla regeringar, politiska ideologier, ekonomiska intressen och religioner Amnesty tar inte emot statligt stöd för sitt utrednings- och kampanjarbete Amnesty är helt beroende av bidrag från medlemmar och givare Ett medlemskap kostar 20 kronor i månaden detta är en del av amnesty internationals globala (((demand dignity)))-kampanj Bilder: Framsida: Amnesty International. Sidan 2: Kevin Hill. Sidan 5: Amnesty International. Sidan 9: Kevin Hill. Sidan 10: Kevin Hill. Sidan 12: Amnesty International. Sidan 15: David Sacks. AMNESTY INTERNATIONAL SVENSKA SEKTIONEN Box 4719 116 92 Stockholm Alsnögatan 11 T: 08-729 02 00 F: 08-729 02 01 E: info@amnesty.se W: www.amnesty.se/nuvetdu