Patientrörlighet i EU- förslag till ny lag (Ds 2012:6)



Relevanta dokument
Yttrande över socialdepartementets remiss Ds 2012:6 Patientrörlighet i EU - förslag till ny lag

Yttrande över departementspromemorian Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18)

Gränsöverskridande vård inom EU/EES- eller Schweiz - så fungerar det idag. Labeata Shala

Stockholms läns landsting 1(2)

Patientrörlighet i EU - förslag till ny lag (Ds 2012:6) Remiss från Socialdepartementet

Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag

Betänkandet Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land (DS 2006:4).

DOM Meddelad i Stockholm

Remiss: Kommissionens förslag till direktiv om patientens rättigheter vid gränsöverskridande vård S2008/6067/HS

Patientrörlighet i EU förslag till ny lagstiftning

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ersättning för kostnader för vård i annat EES-land. samarbetsområdet (EES) med stöd av EG-fördraget

Socialstyrelsens yttrande över departementsskrivelsen Patientrörlighet i EU förslag till ny lag (Ds 2012:6), ert diarienummer S2012/2474

Landstingsstyrelsens beslut

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Remissyttrande - Patientrörlighet inom EES - kompletterande förslag för tandvården

Patientlag (SOU 2013:2)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 6 november 2017 följande dom (mål nr ).

Patientrörlighet i EU- förslag till ny lag (Ds 2012:6 )

DOM. KAMMARRÄTTEN Mål nr I STOCKHOLM Avdelning Meddelad i Stockholm. Ombud: Johan Rosengren KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Hälso- och sjukvård, patientrörlighetsdirektivet, EU- och EES-patienter, ersättningslagen Pål Resare, Anna Åberg Avdelningen för juridik

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Patientrörlighet i EU förslag till ny lagstiftning

Yttrande över Departementspromemoria Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel DS 2017:29

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 20 februari 2017 följande beslut (mål nr ).

Patientlagen (2014:821) och reviderat riksavtal för utomlänsvård. Anna Åberg och Hasse Knutsson

3 Anmälan av inkomna och utgående skrivelser, protokoll m m

Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Lars Hedengran (Socialdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad

Datum Remiss: Departementspromemoria 2014:9 En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd

Möte med läns- och regionförbunden i september 2014

Svensk författningssamling

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29)

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

att att Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande, Sammanfattning av departementspromemorian, bilaga 1

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem,

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23)

Yttrande över departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för personer med sjukdom och funktionsnedsättning (Ds 2010:42)

Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)

Särskilda satsningar på ungas och äldres hälsa Ds 2015:59

/2018 1(5) Socialdepartementet

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om behandling av Stockholmspatienter som lider av extrem svettning

Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård. YTTRANDE (6) Ds 2010:42. Allmänna synpunkter

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Rätten till ny medicinsk bedömning

Yttrande över remiss om nationell läkemedelslista (Ds 2016:44)

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Yttrande över promemorian Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna (Ds 2016:41)

Varför införs en patientlag?

Patientlagen 2014:821

Socialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon

REGERINGSRÄTTENS DOM

Yttrande över kompletterande svar rörande Patientrörlighet inom EES Ds2015:18

ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Kommunstyrelsen D.nr:15/

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9)

Remiss - förslag till föreskrifter om anmälan av allvarliga vårdskador (lex Maria)

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Remissvar avseende Framtidens biobanker (SOU 2018:4), dnr S2018/00641/FS

29 Remiss Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel RS150078

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Särskilda satsningar på ungas och äldres hälsa (Ds 2015:59)

Utvecklingen för dem vi är till för

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden och dagverksamheter för äldre

DIVISION Landstingsdirektörens stab

RP 150/2014 rd. övergå till fakturering på basis av faktiska kostnader. I förslaget föreslås det dessutom att Folkpensionsanstalten

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Patientsäkerhet - Vad har gjorts? Vad behöver göras? (SOU 2008:117) Remiss från Socialdepartementet

Socialstyrelsens yttrande över betänkande SOU 2017:15 Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden Ert dnr S2017/01576/FS

Varför en ny lag? Patientlag

Svensk författningssamling

Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk

Remiss av förslag till föreskrift

LS

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förordning om försäkringsmedicinska utredningar

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Stockholms län och Försäkringskassan, beträffande personer i behov av andningshjälp

Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Socialdepartementets remiss: SOU 2015:32, nästa fas i e-hälsoarbetet

Yttrande över betänkandet Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel, (SOU 2017:76) 17 LS

Yttrande över Nationell Läkemedelslista (Ds 2016:44)

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara

RSK Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län

Region Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015

Transkript:

Sid l (5) VÄSTRA GÖTALAN DS REG JON EN Datum 2012-06-19 Diarienummer RS 895-2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Patientrörlighet i EU- förslag till ny lag (Ds 2012:6) Västra Götalandsregionen har inbjudits att läm11a synpunkter på fårslag angående Patientrörlighet i EU - förslag till ny lag. Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsutskott avger yttrandet. Framtagandet av yttrandet har gj01ts av regionkansliets hälso- och sjukvårdsavdelning. Sammanfattande synpunkter Västra Götalandsregionen (VGR) ser positivt på förslaget som syftar till att åstadkomma en tydligare tillämpning av den fria rörligheten inom hälso- och sj ukvårdsområdet. En sammanhållen hantering är angelägen för en effektiv och enhetlig handläggning av ärenden men också samrådsförfarandet mellan Försäkringskassan och landstingen är viktigt för att säkerställa landstingens inflytande i berednings- och beslutsprocesser. Den föreslagna kontrollstationen är viktig för att följa kostnadsutvecklingen så att den ekonomiska överfåringen från staten tilllandstingen görs på rätt nivå. Av den föreslagna ny lagen, "Lag om ersättning för vissa vårdkostnader som uppkommit vid vård i ett a1mat land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)" framgår att patienten har rätt till ersättning för vårdkostnader om vården skulle ha bekostats av det allmänna om den utförts i Sverige. VGR är angelägen om att det är den vård som skulle ha bekostats av hemlandstinget om den utförts i Sverige som ska ersättas. Ytterligare kommentarer och synpunkter framgår i det följande. Synpunkter på förslaget Försäkringskassans ansvar för beslut och utbetalning av ersättning Försäkringskassan ska enligt fårslaget besluta i ärenden om planerad vård i andra EES-länder enligt både den föreslagna nya Jagen och den sedan tidigare gällande fårordning (EEG) 883/2004. VGR delar depa1tementets bedömning att Försäkringskassan även i fmtsättningen ska vara beslutande myndighet. Försäkringskassans nuvarande administration av ersättning får gränsöverskridande vård har fungerat väl. Försäkringskassan har också i sitt arbete ett väl upparbetat kontaktnät med myndigheter i andra EES-Iänder som har hand om motsvarande ersättningsfrågor. POSTAORESS BESOKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Ullhagsparken 5 Växeln 010-441 o o oo 010-441 13 72

Sid 2 (5) VÄSTRA VGR ser också en stor fördel med att hanteringen av dessa många gånger komplexa ärenden handläggs på ett ställe. Det bidrar till en mer enhetlig tillämpning. Försäkringskassan föreslås även få ansvaret för att besluta om och utbetala ersättningar för sådan vård som ska ersättas enligt den föreslagna nya ersättningslagen. A v lagen framgår att Försäkringskassan, om det inte är uppenbart obehövligt, ska hämta in yttrande i ersättningsärenden från berört landsting, dvs. från patientens hemlandsting, som rar det finansiella ansvaret för vård insatsen. VGR anser att det är rimligt att det finansiella ansvaret för vård, akut och planerad, i andra EESländer överförs från staten till landstingen. Detta förutsätter att landstingen tillförsäkras ett reellt inflytande i denna berednings- och beslutsprocess för att ge elen föreslagna ansvarsfördelningen legitimitet. Då det ekonomiska ansvaret, enligt förslaget, även omfattar vård som regleras i förordning (EEG) 883/2004 måste den kommande propositionstexten förtydliga att Försäkringskassan även för den planerade vården i denna förordning ska inhämta yttrande från berött landsting. Formerna för hur samrådet mellan Försäkringskassan och landstingen ska ske i bedömningar och beslut behöver preciseras ytterligare i den kommande propositionstexten. Det måste också i detta sammanhang framhållas att samrådet mellan landsting och försäkringskassa i medicinska bedömningar och prisunderlag för ersättning kommer att innebära behov av organisatoriska förberedelser inom landstingen. Finansieringsansvaret och kostnadskontroll VGR tillstyrker att den föreslagna kontrollstationen inrättas tre år efter ikraftträdandet av de nya lagarna. Det är angeläget att kostnadsutvecklingen följs så att lanelstingen rar full kompensation för de åtaganden som följer av den gränsöverskridande vården. VGR delar departementets bedömning att utvecklingen av ärendevolymen är svårbedömd i dagsläget. Andra faktorer som även de är svåra att uppskatta är de organisatoriska förberedelser som krävs med anledning av landstingens nya ansvar. Detta måste beaktas i underlaget för elen ekonomiska regleringen. Frågor om den gränsöverskridande hälso- och sjukvårdens kvalitet och säkerhet behöver också beaktas vid den föreslagna kontrollstationen. Även frågor som rör patientsäkerhet, vårdkvalitet och smittskydd bör noga följas. Förekomsten av eventuell ökad antibiotikaresistens, vårdrelaterade infektioner och vårdskador likaså. När det gäller receptläkemedel som är förskrivna i ett annat EES-land kommer dessa enligt förslaget att ersättas, till skillnad fi ån de regler som gäller idag. En bedömning av dessa kostnader behöver tydliggöras i den kommande propositionstexten inte minst mot bakgrund av risken för höga kostnader för vissa läkemedel. Förhandsbesked om vård i annat EES-land VGR delar departementets bedömning att det inte bör införas ett krav på förhandstillstånd. VGR ser dock positivt på att det i förslag till ny ersättningslag ges möjlighet för patienter att söka förhandsbesked för planerad vård. Ett förhandsbesked ger den enskilde patienten möjlighet att förutse de ekonomiska konsekvenserna av den gränsöverskridande vården. POSTADRESS BESOKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Ullhagsparken 5 Växeln 010-441 00 00 010-441 13 72

VÄSTRA Sid 3 (5) Prislistor Enligt förslag till ny ersättningslag framgår att Försäkringskassan ska lämna förhandsbeskedet om det högsta belopp ersättning kan utges för mottagen vård. Vidare framgår av departementspromemorian att vårdens verkliga kostnader i ett landsting kan beräknas med utgångspunkt från de så kallade utomlänsavgifterna som tillämpas enligt Riksavtalet for utomlänsvård. VGR ser här ett behov av fortydligande i den kommande propositionen om hur den ekonomiska ersättningen ska beräknas då VGR inom sitt område har olika prislistor fastställda for respektive sjukhus/motsvarande. Här behövs också ett fortydligande for tandvårdens olika fmansieringsformer. V årdåtagandct I forslag till ny ersättningslag framgår under 5 "Rätten till ersättning" att den behandlingsmetod som har använts ska vara i enlighet med internationell medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet. VGR ser behov av att avgränsningen for vilka åtgärder som ska ersättas av allmänna medel " i enlighet med internationell medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet" fortydligas och konkretiseras. Behovet kring avgränsningar gäller även odontologisk vetenskap och beprövad erfarenhet. Vånlutbudet Av promemorian framgår att en patient, enligt den nya ersättningslagen, ska kunna begära ersättning får vårdkostnader som har uppkommit då patienten har mottagit hälso- och sjukvård, tandvård, läkemedel, andra varor, förbrukningsattiklar eller hjälpmedel i ett annat land inom EES. Vidare framgår att vården skulle ha bekostats av det allmätma om den hade utförts i Sverige. De föreslagna kriteriema för vård behöver förtydligas då de är för oklara och därmed kan lämna öppet för olika tolkningar. Som förslaget har utformats riskerar det att äventyra landstingens möjligheter till kostnadskontroll och vård prioriteringar. Patientrörlighetsdirektivet medger förekomsten av regionala skillnader inom medlemsländerna. J promemorian har också tydliggjorts att grundtanken i patientrörlighetsdirektivet är att en patient som mottar gränsöverskrida.nde vård, så långt det är möjligt, ska försättas i en situation som är identisk med den som skulle ha uppstått om vården hade utförts i försäkringsmedlemsstaten. VGR ser därför behov av att det i propositionstexten klart framgår att ersättning lämnas om vården skulle ha bekostats av berött hemlandsting om den hade utförts i Sverige. Detta stämmer också väl med att det är hemlandstinget som har det finansiella ansvaret for vården. Tandvård VGR ser behov av att den tandvård som landstingen ska ersätta ytterligare specificeras i den kommande propositionstexten. I propositionen behöver också beskrivas vad som gäller i sådana ärenden där landstingen gör en förhandsprövning av tandvård som ett led i sjukvårdsbehandling i enlighet med 3 i tandvårdsförordningen (1998: 1338). Villkor för tandvård som led i sjukdomsbehandling, tandvård inom den nya lagen "det tredje steget" behöver mot bakgrund av förslaget utredas ytterligare. Denna analys måste också inbegripa patientens eventuella möjlighet att betala mellanskillnad mellan den vård som regionens regelverk ersätter och eventuella ytterligare önskemål från patienten, vilket inte är möjligt enligt lag för närvarande i Sverige. POSTAORESS BESOKSAORESS TELEFON TELEFAX E POST Regionens Hus Ullhagsparken 5 vaxeln 010-441 oo o o 010-441 13 72

VÄSTRA Sid 4 (5) I direktivets artikel 4.2 d anges att den behandlande medlemsstaten ska säkerställa att det för den behandling som tillhandahålls på svensh.1 territorium finns system för yrkesförsäkring, eller en garanti eller liknande arrangemang som är likvärdig. VGR anser att tandvårdens ansvarsfrågor i detta avseende behöver tydliggöras. Det behöver också klart framgå att ersättning lämnas om tandvården skulle ha bekostats av beröt1 hemlandsting om den hade utförts i Sverige. Läkemedel Apotekens Service AB rar i förslaget till uppgift att registrera de uppgifter som behövs för tillämpningen av 5 a lagen (2002:160) om läkemedelsfönnåner m.m. Utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv bör Apotekens Service AB då registrera uppgifter i receptregistret om det expedierade läkemedlet, åtminstone vad gäller substans enligt det internationella A TC-kodsystemet. l Sverige pågår ett intensivt arbete med att få till stånd en samlad nationell ordinationsdatabas för läkemedel. Patientens läkemedelslista, ordination och uthämtade läkemedel, ska finnas momentant tillgänglig för den förskrivare som med patientens samtycke behöver den utifrån ett medicinskt perspektiv. Här bör också de läkemedel som förskrivits utomlands och som patienten får subventionerade finnas med. Hjälpmedel En patient ska, enligt den nya ersättningslagen, kunna begära ersättning för vårdkostnader som uppkommit då patienten har mottagit hjälpmedel i ett annat land inom EES. VGR vill framhålla vikten av ett förtydligande i propositionstexten vad gäller definition av begreppet hjälpmedel samt att kopplingen till det aktuella landstingets regelverk klargörs vad gäller ersättning för hjälpmedel. Patientsäkerhet och patientjournal För att inte äventyra patientsäkerheten måste relevant och i det enskilda fallet specifik och förståelig medicinskjournaldokumentation, såsom resultat av diagnostiska åtgärder och gjorda överväganden avseende rekommendation av åtgärder, finnas till hands för aktuell vårdgivare - antingen det gäller svensk patient som söker vård i annat EU-land eller vård i Sverige av patient från annat medlemsland. VGR menar att detta måste tydliggöras, gärna med anvisningar, om hur detta i praktiken ska gå till och kvalitetssäkras. Det blir av många skäl mycket viktigt att påskynda de olika aspekterna av e-hälsa. Utöver IMI (kontrollfunktion som ger svar på om viss vårdgivare är legitimerad) blir det viktigt att även kmma skicka information elektroniskt t ex journaler, röntgenbilder och annan patientinformation. För den praktiska hanteringen kring flera patientgrupper blir detta avgörande. Information till invånare VGR delar depat1ementets bedömning att det är lämpligt att Försäkringskassan och Socialstyrelsen ska vara nationella kontaktpunkter för gränsöverskridande vård. Försäkringskassan har redan idag informationsansvar för all gränsöverskridande vård gentemot allmänheten i Sverige och har arbetat upp en kompetens på området. VGR vill dock framhålla att det är viktigt att korrekt information ges i förväg till personer boende i Sverige. Det är komplicerade regelverk som dessutom är olika när det gäller vad som ersätts enligt den nya lagen respektive vad som ersätts i samband med planerad vård enligt förordning (EEG) 883/2004. Ett sådant exempel är sjukreseersättning som inte ersätts när patienten söker vård på eget initiativ. POSTADRESS BESDKSADRESS TELEFON TELEFAX E POST Regionens Hus Ullhagsparken 5 Växeln 010-441 00 o o 010-441 13 72

~YÄSTRA "'{( Sid 5 (5) Tandvårdens regelverk för nödvändig tandvård, tandvård som led i sjukdomsbehandling m.m. måste kommuniceras så att patienter vid val av utiandstandvård är införstådda med vad som kommer att ersättas. Även när det gäller frisktandvård är det viktigt att förtydliga villkoren för berörda patienter. En annan angelägen information är att den svenska patientförsäkringen inte gäller i samband med vård i andra EES-länder. Detsamma gäller den svenska läkemedelsförsäkringen. EES-patienter som kommer till den svenska hälso- och sjukvården/tandvården VGR ställer sig bakom att det är Socialstyrelsen som får till uppgift att vara kontaktpunkt i frågor som handlar om att informera patienter från andra EES-Iänder om den svenska hälso- och sjukvården. VGR ser också att landstingen, i en ökad utsträckning, kanuner att få frågor från enskilda patienter från andra EES-länder om möjligheterna att i Sverige få tillgång till hälso- och sjukvård då patientrörlighetsdirektivets bestämmelser innebär att landstingen får ta emot en ökad tillströmning av EES-patienter. Det är viktigt att det föltydligas i propositionstexten att landstingen samtidigt ska leva upp till målet om att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta i landstinget i enlighet med bestämmelserna i 3 i HSL. Vård till patienter från andra länder kan antingen ges enligt reglerna i patientrörlighetsdirektivet eller enligt förordning (EEG) 883/2004. Ersättning för kostnader enligt dessa regelverk kommer att ske i enlighet med de så kallade utomlänsprislistorna. För tandvård har vmje vårdgivare enligt lag rätt att hålla egna prislistor. Det är endast för käkkirurgi i anslutning till sjukhusets resurser, som priserna finns upptagna i utomlänsprislistorna. För landstingen innebär vård som ges med hänvisning till patientrörlighetsdirektivet att vårdgivarna ska ersättas direkt i samband med vård. VGR föreslår att denna faktureringsrutin föltydligas i den kommande propositionen. Försäkringskassan kan inte acceptera att landstingen gör ett påslag för administrativa kostnader med hänvisning till Förordningen (1994:2053) om vissa ersättningar i internationella förhållanden till landsting och kommuner från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring samt Rådets förordning (EEG) 1408/71. Förordningen begränsar, enligt försäkringskassans tolkning, landstingens och därmed Care-organisationernas möjligheter att ta ut ett pris som motsvarar den verkliga kostnaden för patienter som kommer från ett annat EU-, EES-land eller Schweiz. Patienter som kommer från annan medlemsstat ska få vård till samma kostnad som gäller för svensk medborgare från ett annat landsting. Vård till personer från andra länder kan även ges på affärsmässig grund enligt reglerna i Lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. Denna lag som är en separat rättsakt i förhållande till både den nya föreslagna lagen och EEG-förordningen bör enligt VGR uppmärksammas i propositionstexten. Övrigt VGR vill också uppmärksamma departementet på angelägenheten i att Sverige inom ramen för samarbetet inom EU verkar för att medlemsstater sjukvårdsförsäkrar sina medborgare. Detta sker inte alltid idag vilket innebär att ersättning för akut sjukvård, för oförsäkrade från andra medlemsstater, ofta uteblir. ~OiU~UKVÅRDSllTSKOTTET - Helen Eliasson ~ ~ Ordförande ~röm Hälso- och sjukvårdsdirektör POSTAORESS BESOKSADRESS TELEFON TELEFAX E POST Regionens Hus Ullhagsparken 5 Vaxeln 010-441 00 00 010-44113 72