1(28) Plats och tid Rinmansalen, Stadshuset Klockan 8:30-12:10 Beslutande Ersättare Johan Nilsson (S), ordförande Annelie Nyström (M) Biljana Levacic (M) Carlos Costa (C), Faisal Hassan (MP Geerth Gustavsson (S), Helen Wretling (FP), Inger Eriksson (S), Jari Puustinen (M), Mendo Stepanovski (KD), Reynaldo Garcia Quinteros (MP), Susann Karlsson (S), Viggo Hansen (V), Björn Larsson (S) och Anton Berglund (SD) Ursula Sköld (FP), Lill Holmström (s), Mats Wernersson (s), Patrik Karlsson (m) och Stina Ollila (m) Utses att justera Geerth Gustavsson (S) Justeringens plats och tid Fredagen den 28 september, Nämndens kansli Paragrafer 76-91 Underskrifter... Sekreterare Nina Söderquist Ordförande Justerande... Johan Nilsson... Geeth Gusavsson Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden Anslaget sätts upp 2012-09-28 Anslaget tas ner 2012-10-22 Förvaringsplats för protokollet Barn- och utbildningsförvaltningens kansli, Alva Myrdals gata 5 Underskrift...
2(28) Övriga närvarande Bo Karlsson, tf förvaltningschef Thomas Åkerblom, tf biträdande skolchef grundskolan Helena Carlström, tf gymnasichef Fredrik Westberg, ekonomichef Monica Olsson, informationsstrateg Kristina Nylander, personalchef Jessica Olsson, personalföreträdare Lärarnas Riksförbund Sabine Faison, registrator Nina Söderquist, nämndsekreterare
3(28) 76 Protokollsjustering Till protokollsjusterare utses Geerth Gustavsson (S).
4(28) 77 Föredragningslistans godkännande Föredragningslistan godkänns.
5(28) BUN/2012:280 78 Delårsrapport 2, 2012 Beslut Delårsrapporten 2, 2012 godkänns. Ärendebeskrivning Delårsrapport ska lämnas till kommunstyrelsen senast 21 september 2012. Delårsrapporten är utformad enligt anvisningar från kommunledningskontoret. Nämnden föreslås godkänna delårsrapporten för perioden januari augusti 2012 och överlämna den till kommunstyrelsen. Yrkanden Johan Nilsson (S) yrkar bifall till framställan. Utdrag till: Kommunstyrelsen
6(28) BUN/2012:556 79 Förändrat strukturtillägg för grundskolorna i Eskilstuna kommun Beslut Förändringar i strukturtillägget och som föreslås gälla från och med budgetår 2013 är: 1. Grundskolans förskoleklass inkluderas i beräkningen och fördelningen av strukturtillägget. 2. Index utländsk bakgrund viktas ned från 50-procentenheter till 25- procentenheter. Därutöver tas endast hänsyn till huruvida eleven är född utomlands (tidigare även om båda föräldrarna var födda utomlands). 3. Index grundskolenivå som högsta utbildningsnivå hos föräldrarna viktas upp från 37,5-procentenheter till 67,5-procentenheter. 4. Index gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå hos föräldrarna viktas ned från 12,5-procentenheter till 7,5-procentenheter. 5. Nivån på strukturtillägget är oförändrat 11 procent av grundskolans totala volymbudget (elevpengsbudget) exkl. lokalhyrorna. 6. a) Utvärdering sker efter år 2015. b) Kontinuerlig uppföljning sker Reservation Jari Puustinen (M), Annelie Nyström (M), Biljana Levavic (M), Ursula Sköld (FP), Patrick Karlsson (M), Mendo Stepanovski (KD), Helen Wretling (FP) och Carlos Costa (C) reserverar sig mot beslutet och lämnar en skriftlig reservation (bilaga 1). Ärendebeskrivning Av 9 kap. 6 fjärde stycket skollagen framgår att en kommun ska lämna tilläggsbelopp för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Det framgår inte av bestämmelserna eller av förarbetena hur stort ett tilläggsbelopp ska vara eller hur det ska beräknas. Kommunen har därför att bestämma tilläggsbeloppets storlek och beräkningsgrunderna för detta. Kommunen måste dock alltid iaktta principen om likabehandling. Utöver grundbeloppet får grundskolorna i Eskilstuna kommun ett strukturtillägg (som en tilläggsresurs) som baseras på den socioekonomiska strukturen i de olika
7(28) skolorna. Strukturtillägget ska täcka skolans kostnader för modersmålsundervisning och andra kostnader relaterade till elevens utländska bakgrund såsom tolkkostnader. Strukturtillägget ska även finansiera andra stödåtgärder åt elever med stora inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer. Ett strukturtillägg eller en tilläggsresurs kan beskrivas som kompensatorisk i den mening då att den tar hänsyn till elevens olika förutsättningar och behov till skillnad från den rent volymbaserade tilldelningen. Det är principiellt viktigt att kommunens resursfördelningsmodell är medveten, aktuell och tar hänsyn till lokala förutsättningar och behov och följs upp och granskas i förhållande till de insatser och resultat som verksamheten åstadkommer. I Sveriges kommuners grundskolor är det vanligast att ta hänsyn till föräldrars utbildningsnivå och till andelen elever med utländsk bakgrund vid fördelningen av socioekonomiska tilläggsresurser. Åtta av tio kommuner använder sig av denna fördelningsprincip. Det är också vanligast att beakta två eller tre faktorer vid fördelning av tilläggsresurser. Ett fåtal kommuner använder ett större antal faktorer (som exempel 7-8 stycken) vid fördelning av tilläggsresurser. På senare år har förfinade analysmetoder och forskningsstudier gett relativt entydiga resultat som pekar på att det finns ett starkt positivt samband mellan ökade resursinsatser och bättre skolresultat, särskilt för barn och elever i yngre åldrar och för elever från hem med mindre gynnsam socioekonomisk struktur. Motsägelsefullt är att nuvarande resursfördelningsmodell ej inkluderar förskoleklass i strukturfördelningen. I förslag till ny modell föreslås att förskoleklass inkluderas i beräkningen och fördelningen av resurser för att tillskapa socioekonomiska resurser för elever i de yngsta åldrarna. I Skolverkets rapport samband mellan resurser och resultat beskrivs det starka sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och skolans betygsresultat. Högre utbildningsnivå hos föräldrar innebär högre betygsmedelvärde och färre elever med ofullständiga betyg. Som stöd i forskningen och en medveten förändringsvilja av det nuvarande strukturtillägget viktas index elevens föräldrars utbildningsnivå upp samtidigt som index elevens bakgrund viktas ned. Därutöver tas bara hänsyn tas till huruvida eleven är född utomlands eller ej. Detta till skillnad mot nuvarande modell där man även ser till om elevens båda föräldrar är födda utomlands. Sammantaget viktas index avseende föräldrars utbildningsnivå upp 25 procentenheter. Tilläggsresurser för elever i behov av särskilt stöd finns i ungefär samma utsträckning i alla typer av kommuner. Andelen tilläggsresurser av den totala budgeten varierar men i genomsnitt är andelen ungefär lika stor i de minst segregerade kommunerna som i de mest segregerade. I Eskilstuna kommun utgör
8(28) strukturtillägget 11 procent av volymbudgeten (elevpengsbudgeten) vilket också stämmer väl med den genomsnittliga kommunnivån. I Eskilstuna finns därutöver anslagsfinansierade stödverksamheter i form av så kallade fria nyttigheter där ingen kostnad uppstår för skolan vid utnyttjande av verksamheten. Ingen förändring av strukturtilläggets procentuella fördelning av total budget föreslås. Simuleringar visar att en 2 procentenheters ökning av strukturtillägget (till 13 procent) missgynnar landsbygdsskolorna ekonomiskt medan en minskning av strukturtillägget med 2 procent (till 9 procent) gör det svårare för skolor som redan idag befinner sig i en bekymmersam ekonomisk situation. Yrkanden Johan Nilsson (S) yrkar bifall till framställan med nämndens tillägg under punkt 6 om att en utvärdering sker efter 2015. Viggo Hansen (V) yrkar bifall till framställan med ett tillägg i punkt 6 om en kontinuerlig uppföljning. Jari Puustinen (M) och Carlos Costas (C) yrkar bifall till framställan samt att ärendet kompletteras med en sjunde punkt Landsbygdsskolorna kompenseras motsvarande den förlust som uppstod i samband med att landsbygdsstödet togs bort 2011. Ajournering Barn- och utbildningsnämnden ajournerar sig klockan 09.10 och mötet återupptas klockan 9.25. Propositionsordning Ordförande finner att det finns två tilläggsyrkanden till förslag till beslut: dels Johan Nilssons (S) förslag om bifall till punkterna 1 6 och avslag till punkten 7. Ordföranden föreslår propositionsordning som innebär att de två tilläggsyrkanden ställs mot varandra. Barn- och utbildningsnämnden godkänner propositionsordningen. Efter att ha ställt de två tilläggsyrkanden mot varandra finner ordföranden att barnoch utbildningsnämnden beslutar enligt Johan Nilsson (S) yrkande, det vill säga att bifalla framställan med ett tilläggsyrkandet i punkt 6 att utvärdering sker efter 2015. Utdrag till: Kommunstyrelsen Torshälla stadsdelsnämnd
9(28) BUN/2012:553 80 Inrättande av lokal skolinspektör Beslut 1. Nämnden antar yttrandet som sitt eget 2. Yttrandet lämnas till kommunstyrelsen. Särskilt yttrande Jari Puustinen (M), Annelie Nyström (M), Biljana Levavic (M), Ursula Sköld (FP), Patrick Karlsson (M), Mendo Stepanovski (KD), Helen Wretling (FP) och Carlos Costa (C) lämnar ett särskilt yttrande i ärendet (bilaga 2). Ärendebeskrivning Nämnden är positiv till att en lokal inspektörfunktion inrättas inom utbildningsområdet i Eskilstuna kommun med ansvaret att framförallt ha en koordinerande roll mellan utbildningsverksamheter inom arbetsmarknadsoch familjenämnden(amf), barn- och utbildningsnämnden(bun), Torshälla stads nämnd(tsn), eventuella självstyrande enheter(sse) och fristående verksamheter, men att det inte får råda något tvivel om att skolutvecklingsfrågorna ska hanteras inom respektive nämnd och dess förvaltning. Den roll nämnden kan se som inspektörsfunktionen kan ha, utöver samordning mellan olika utbildningsanordnare, är när det gäller kvalitativt arbete bör vara rent summativ. En uppgift som bör ligga på inspektionsfunktionen är yttranden kring ansökningar om att starta fristående verksamheter, samt andra juridiska frågor kopplade till kommunens ansvar som huvudman för kommunala skolan, liksom kommunala insynsrättigheten i fristående skolor och tillsynen av fristående förskolor. Att inspektören skulle ha en självständig kontrollfunktion över den politiska nämndens förmåga att verkställa politiska beslut upplever vi som märkligt. Nämnden föreslår att inspektörsfunktionen utgörs av tre heltidspersoner:
10(28) 1. En inspektör med framförallt uppgiften att koordinera och samordna olika frågor mellan kommunala och fristående verksamheter samt ansvara för tillsynen av fristående förskolor. 2. En administratör med ansvaret att expediera ersättningarna till fristående och kommunala verksamheter efter principer beslutade i kommunstyrelse/kommunfullmäktige. 3. En jurist som i arbetar med ansökningar om tillstånd att starta fristående skolor och förskolor och eventuella överklaganden beträffande dessa ansökningar och om fördelning av ekonomiska resurser på lika villkor. Juristen bör också kunna vara en resurs för kommunens utbildningsverksamhet som helhet när det gäller anmälningar till Skolinspektionen. Nämnden föreslår att den ansvarige för inspektionen benämns utbildningsinspektör. Tanken att inspektörsfunktionen ska ha en mer fri roll och bättre kunna stödja fristående verksamhet utanför den kommunala utbildningsverksamheten än vad BUN kan göra är förmodligen också helt rätt, eftersom BUN idag ansvarar för den klart övervägande delen utbildningsverksamheten i Eskilstuna kommun och därför framförallt är fokuserad på att bedriva en så kvalitativ och effektiv verksamhet som möjligt i sina egna verksamheter. Att tillsynsansvaret för fristående förskolor och ansvaret att utöva insyn i fristående skolor flyttas utanför BUN och närmare kommunstyrelsen som huvudman är också att föredra. Yrkanden Johan Nilsson (S) yrkar bifall till framställan och att ärendet överlämnas till kommunstyrelsen. Utdrag till: Kommunstyrelsen
11(28) BUN/2012:547 81 Måltidsdrycker i gymnasieskolan Beslut 1. Nämnden fattar nödvändiga beslut för att på försök servera fruktdryck i kommunala gymnasieskolan under en 5-årsperiod i syfte att följa elevernas sockerintag i samband med skolluncher 2. Förvaltningen får i uppgift att till nämnden årligen rapportera den genomsnittliga konsumtionen av fruktdryck per gymnasieelev. Reservation Jari Puustinen (M), Annelie Nyström (M), Biljana Levacic (M), Stina Ollila (M), Ursula Sköld (FP), Patrick Karlsson (M), Mando Stepanovski (KD), Helen Wretling (FP) reserverar sig mot beslutet och lämnar en skriftlig reservation (bilaga 3). Ärendebeskrivning Av tradition har man i kommunala gymnasieskolan erbjudit eleverna fruktdrycker utöver mjölk och vatten som måltidsdryck i samband med skollunchen. Önskemål har framförts om att få fortsätta med detta trots att det i de av kommunfullmäktige fastställda Riktlinjer för mat och måltider i förskola och skola står: Dryck Lättmjölk och vatten ska serveras som måltidsdryck. Som törstsläcker mellan måltiderna serveras vatten. Drycker innehållande socker ger mycket energi utan andra näringsämnen och ska därför väljas bort. Efter det att fullmäktige fattade detta beslut om måltidsdrycker har man även godkänt att alla sorters mjölk kan få erbjudas.
12(28) Förvisso innehåller de fruktdrycker som serverats i gymnasieskolan, fruktdryck lingon lättsockrad BOB alternativt fruktdryck citron & lime lättsockrad BOB en liten mängd socker (7% alternativt 6,5%) och bör med en strikt tolkning av riktlinjerna väljas bort. Skollagens 1kap 4 säger bland annat: Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Man skulle kunna tänka sig att själv väja måltidsdryck, utifrån vad som är mest hälsovänligt, kan vara ett steg i den personliga utvecklingen som gymnasieelever borde kunna få möjlighet att praktisera. Vill man följa i vilken utsträckning gymnasieelever kan hantera denna frihet kan man mäta den årliga konsumtionen av fruktdryck per elev i kommunala gymnasieskolan under de närmaste fem åren och se om konsumtionen ökar eller minskar. Yrkanden Johan Nilsson (S) yrkar bifall till framställan. Jari Puustinen (M) yrkar bifall till framställan och att försöket införs permanent på samtliga gymnasieskolor. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut: dels Johan Nilssons (S) förslag om bifall till framställan och dels Jari Puustinens (M) om bifall till framställan med förslag om att försöket införs permanent. Ordföranden föreslår en propositionsordning som innebär att han ställer de båda förslagen mot varandra. Barn- och utbildningsnämnden godkänner propositionsordningen. Efter att ha ställt proposition på de två förslagen finner ordföranden att barnoch utbildningsnämnden beslutar enligt Johan Nilssons (S) yrkande, det vill säga att bifalla framställan. Utdrag till: Gymnasierektorer
13(28) 82 Skolgång i särskolan BUN/2011:848 Skadeståndsanspråk enligt skrivelse från NN ÅÅMMDD- XXXX Beslut Skadeståndsanspråket avslås. Ärendebeskrivning NN har genom sin förvaltare Jillica Lindström framfört ett skadeståndsanspråk eftersom man anser att NN gått i särskola på bristfälliga grunder enligt bilaga 1. Skolinspektionen mottog den 21 april 2011 en anmälan från NN, som tidigare varit elev på XXX och XXX i Eskilstuna kommun, om att felaktigt mottagits i särskolan. Eskilstuna har skickat in en redovisning till Skolinspektionen över vidtagna generella åtgärder 2012-01-25 men ännu inte fått något svar på detta. Barn- och utbildningsförvaltningen har i samverkan med Kommunstyrelsen, Konsult och uppdrag, utformat ett yttrande enligt bilaga 2 angående begärt skadestånd, där det föreslås att skadeståndsanspråket ska avslås. Yrkanden Johan Nilsson (S) yrkar bifall till framställan. Utdrag till: Förvaltare Jillica Lindström Kommunens chefsjurist
14(28) BUN/2012:482 83 Yttrande över förslag till kommunikationspolicy för Eskilstuna kommunkoncern Beslut Barn- och utbildningsnämnden tillstyrker förslag till ny kommunikationspolicy för Eskilstuna kommun. Ärendebeskrivning Policy för information och kommunikation i Eskilstuna kommun antogs av kommunfullmäktige den 21 januari 1999. Behov av ny kommunikationspolicy har funnits under ett par års tid. Vid Kommunkompassens kvalitetsgranskning angav de ny kommunikationspolicy som ett förbättringsområde. Ett förslag till ny kommunikationspolicy har arbetats fram av Kommunledningskontoret i samverkan med informationsstrateger och informatörer från förvaltningarna. Policyn redogör för kännetecken och förhållningssätt för kommunikationsarbetet, som utgår från organisationens värden; professionalism, respekt, tydlighet, invånarkund och brukarfokus samt helhetssyn. Policyn fastslår även kommunikationsarbetets fem verksamhetsprocesser; demokratikommunikation, kommunikation av uppdrag och tjänster, internkommunikation, ortskommunikation och kriskommunikation. För samtliga områden finns övergripande kommunikationsmål. Policyn beskriver därutöver för Eskilstuna kommunkoncerns kommunikationssystem samt vilket ansvar olika funktioner har i kommunikationsarbetet. Kommunstyrelsen har föreslagit att policyn ska gälla för hela kommunkoncernen och att den ska remitteras till samtliga nämnder, styrelser och samverkansråd och de vill ha svar senast 15 oktober 2012.
15(28) Yrkanden Johan Nilsson (S) yrkar bifall till framställan. Utdrag till: Kommunstyrelsen
16(28) BUN/2012:495 84 Yttrande över handlingsplan 2013-2018, landsting, regioners och kommuners samarbete inom e- hälsoområdet Beslut Yttrandet antas och överlämnas till kommunstyrelsen Ärendebeskrivning Landsting och regioner har samarbetat och finansierat gemensam e-hälsoutveckling sedan 2007. För perioden 2013-2018 har förslag till fortsatt samarbete med möjlighet till inkludering av kommunsektorn utarbetats. Sveriges Kommuner och Landstings styrelse har i juni 2012 beslutat att rekommendera samtliga landsting, regioner och kommuner att anta föreslagen handlingsplan för e-hälsoområdet för perioden 2013-2018. Handlingsplanens enskilt viktigaste fråga är att öka varje individs möjlighet att delta mer i sin egen vård. E-hälsotjänster för invånare behöver integreras inom en samlad IT-arkitektur för att vara effektiva och värdeskapande. En central fråga är därför att samordna arbetet inom hela e-hälsoområdet. När det gäller IT-användning inom olika områden av vården så har Sverige nått långt när det gäller införandet av digitala journalsystem. Det innebär i praktiken att patientjournalen inom landstinget är åtkomlig inom landstingets alla verksamheter, reglerat enligt villkoren i patientdatalagen. Sverige har också kommit långt vad gäller överföring av elektroniska meddelande, framför allt när det gäller e-recept men också med elektronisk överföring av remisser och svar för de flesta laboratorie-medicinska områdena. Inom området telemedicin (det vill säga vård och omsorg på distans med hjälp av IT) ligger Sverige efter många andra länder i Europa. Det gäller såväl användningen av tekniken inom vården, som i dialog med patienter och anhöriga. En viktig förutsättning för att säkert kunna kommunicera med patienter är att patienten kan identifiera sig med ett e-id. Utvecklingen och införandet av e-tjänster har starkt
17(28) begränsats av att det i Sverige inte funnits en klar policy för en nationell e-idlösning. Utdrag ur Handlingsplanens målbild 2018 Varje individ kan nå alla uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och omsorg. Individen når sina uppgifter på ett flertal olika sätt beroende på vad som passar personen bäst. Säkerhet och integritet är garanterade och en nationell säkerhetslösning är införd. Som medarbetare i vården har man tillgång till samtliga uppgifter som krävs för att kunna ge högkvalitativ vård och omsorg. Detta innefattar aktuell kunskap och vetenskapliga rön samt tillgång till patientens hälsodata (förutsatt att patienten ger sitt samtycke). Alla uppgifter registreras endast en gång (vid källan) och då genomförs nödvändiga kvalitetskontroller av informationen. När patienten lämnar en vårdgivare och vårdansvaret övergår till en annan övergår samtidigt tillgången till nödvändiga uppgifter utan manuell hantering och utan tidsfördröjning. De koder, begrepp och termer som använd är giltiga och användbara i vårdprocessen normalt även internationellt. Medarbetare kan använda sina egna data för att kvalitetskontrollera sitt eget arbete. Som beslutsfattare på olika nivåer har man tillgång till bra underlag för faktabaserade beslut. Det finns också en enhetlig infrastruktur som gör att informationsförsörjningen och därmed också vårdprocessen fungerar, oavsett om vårdgivaren är offentlig eller privat. Barn-och utbildningsnämnden ser positivt på e-hälsoutvecklingsarbetet som förslås i handlingsplanen. Inom nämndens verksamhetsområde återfinns elevhälsan och elevhälsans medicinska del, skolhälsovården, samt ungdomsmottagningen. Elevhälsan skulle kunna göra stor tidsvinster i och med att patientinformation samt tillgång till nödvändiga uppgifter kan övergå mellan olika huvudmäns verksamheter utan manuell hantering och utan tidsfördröjning. Detta under förutsättning att säkerhet och integritet kan garanteras. Av handlingsplanen framgår att landsting/regioner och kommuner inbjuds att vara intressenter, det vill säga finansiärer och därmed beslutsfattare av gemensam utveckling via CeHis (Center för ehälsa i samverkan). Intressenterna betalar framöver gemensamt via CeHis för gemensamma utvecklingsprojekt enligt årlig verksamhetsplan och verkställande beställarfunktion. Vidare betalas införandet av ehälsotjänster hos varje intressent av denne. Ett klargörande kring hur finansieringen av detta kan ske i kommunen behöver göras innan beslut om att anta handlingsplan 2013-2018 fattas.
18(28) Yrkanden Johan Nilsson (S) yrkar bifall till framställan. Utdrag till: Kommunstyrelsen
19(28) BUN/2012:555 85 Programutbud för gymnasiesärskolan hösten 2013 Beslut Programutbud för gymnasiesärskolan föreslås inför läsåret 2013/14 Fastighet, anläggning och byggnation Hotell, restaurang och bageri Hälsa, vård och omsorg Samhälle, natur och språk Förslaget innebär att gymnasiesärskolan i Eskilstuna kommun erbjuder fyra av nio program. Programmen erbjuds inom en sammanhållen gymnasiesärskola med placering på Rinmangymnasiet. Ärendebeskrivning Läsåret 2012/13 erbjöd gymnasiesärskolan nedanstående på Rinmangymnasiet: Fastighet, anläggning och byggnation Hotell, restaurang och bageri Hälsa, vård och omsorg Samhälle, natur och språk Hemkommunen ansvarar för att ungdomar i kommunen som har behov av gymnasiesärskola erbjuds utbildning av god kvalitet. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. I gymnasiesärskolan finns det möjlighet att anordna nio program. Eskilstuna kommun erbjuder fyra av dessa. Gymnasiesärskola är förlagd till Rinmangymnasiet för ökade möjligheter till samordning och stöd för de elever som går utbildningen.
20(28) Yrkanden Johan Nilsson (S) yrkar bifall till framställan. Utdrag till: Gymnasierektorer
21(28) BUN/2012:40 86 Rapporter och meddelanden från barn- och utbildningsnämndens förskole-, grundskole- och gymnasieutskott Förskoleutskottet: Faisal Hassan (MP), ordförande: Utskottet har haft möte med förskolan Pilen och fått information om att de inte har tillgång till vikariepoolen. Utskottet har även besökt Källgatans förskola där de fann att de har små lokaler men bra verksamhet. Verksamhetsbesök har även gjorts på de fyra förskolorna i Nyfors. Diskussion kring behovet av centrumnära förskolor. Minnesanteckningar kommer senare. Grundskoleutskottet: Geerth Gustavsson (S), ordförande: Studiebesök är inplanerade till Lundby och Björktorp i november. Gymnasieutskottet: Annelie Nyström (M): Redogör för verksamhetsbesök på S:t Eskil. På frågan om uppehållsrum finns hänvisar Helena Carlström (tf gymnasiechef) till investeringsbudgeten. Minnesanteckningar kommer senare. Johan Nilsson (S) berättar att han träffat rektorer från fristående gymnasier och haft ett bra möte. Deras synpunkter är bland annat att de tycker det är bra att de får återkoppling.
22(28) BUN/2012:568 87 Delegationsbeslut barn- och utbildningsnämnden Beslut Delegationsbesluten godkänns och läggs till handlingarna: Delegation Datum-period 3. PERSONALÄRENDEN 3.1 Anställning/avveckling 3.1.1 Anställning S:t Eskils gymnasium 12-06-19-08-13 (4) Rinmangymnasiet 12-06-21-08-23 (19) Förvaltningskontoret/personalpoolen 12-06-27-08-30 (16) Stöd & Service 12-05-29-08-10 (13) Resursenheten 12-08-22 Tuna skolområde 12-08-14-08-22 (16) Mångkulturella enheten 12-07-30-08-27 (19) Grundskoleområde 1 12-07-04-08-31 (30) Grundskoleområde 2 12-05-23-08-23 (39) Grundskoleområde 3 12-06-28-08-29 (39) Grundskoleområde 4 12-06-15-08-27 (27) Grundskoleområde 5 12-05-20-06-26 (10) Grundskoleområde 7 12-06-26-08-20 (32) Förskoleområde 2 12-06-04-08-20 (8) Förskoleområde 3 12-07-05-08-21 (9) Förskoleområde 4 12-07-05-08-22 (4) Förskoleområde 5 12-07-2408-13 (7) Förskoleområde 6 12-01-05-06-19 (22) Förskoleområde 7 12-06-13-08-24 (33)
23(28) 3.3 Övriga personalärenden 3.3.8 Disciplinpåföljd 12-04-16 Dnr 2012.369 3.3.17 Tjänsteresor utanför Sverige Skiftingehus förskola, Förskoleområde 2, Lagersbergsskolan 12-08-20 (3) Stålforsskolan 12-08-20 S:t Eskils gymnasium 12-09-24 Rinmangymnasiet 12-05-29 4. Ekonomi 4.2 Löpande administration 4.2.2 Beslut om kontantkort/handkassa 12-04-19, 12-05-29 dnr 2012:314 5. FÖRSKOLAN 5.1 Organisation 5.1.3 Avtal om mottagande av barn från annan 12-08-03 Kommun/placering av barn i annan kommun Dnr 2012:535 5.2 Barnen 5.2.1 Anvisning av plats inom förskolan för barn som behöver särskilt stöd SkolL 8 kap, 5 9 14 12-08-07-08-30 (27) 5.2.3 Extra resurs som särskilt stöd 12-08-17-08-31 (5) 6. GRUNDSKOLAN, inkl SKOLBARNSOMSORGEN 6.1 Organisation 6.1.11 Avtal om särskild undervisning för elev vid placering i annan kommun 12-08-01 (15) Dnr 2012:519-534 6.2 Eleverna 6.2.10 Förtur till plats inom skolbarns- 12-06-12-08-21 (34) omsorg samt utökning av tid för barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd SkolL 14 kap 4 5 6
24(28) 8.GRUNDSÄRSKOLAN OCH GYMNASIESÄRSKOLAN 8.1 Organisation 8.1.3 Avtal om mottagande av elev från annan 12-08-08-08-30 (11) kommun Dnr 2012:536, 2012:548-549, 2012:544-546, 2012:540 2012:551, 2012:491, 2012:446, 2012:552 INSATSER FÖR FUNKTIONSHINDRADE BARN/UNGA 9.1.10 Boende enl 9.1.9, med placering i 12-08-28 annan kommun Dnr 2012:559 Handlingar finns tillgängliga på nämndens kansli.
25(28) BUN/2012:567 88 Rapporter och meddelanden barn- och utbildningsnämnden Beslut Rapporter och meddelanden godkänns och läggs till handlingarna. Rapporter och meddelanden Anmälan till huvudman angående kränkande behandling enligt Skollagen 2010:800 6 kap 10 : Slottsskolan dnr 2012:431 Hällbyskolan dnr 2012:359 Skolinspektionens beslut 2012-08-13. Uppföljning av beslut angående skolsituationen för elev vid Stålforsskolan i Eskilstuna kommun. Skolinspektionens beslut 2012-08-31. Godkännande av AmiSgo AB som huvudman för grundskola årskurserna 6 9 i Eskilstuna kommun. Skrivelse från British Schools, dnr 2012:516. Förvaltningsrätten Linköping, dom mål nr 4267-11 dnr 2012:517 Kammarrätten Jönköping, dom mål nr 743-744-11 dnr 2010:137+2010:272. Anmälan om förändring, Föräldrakooperativet Fyrklövern dnr 2012:562. Postlista från förskoleområde 5, juni 2012 Postlista från grundskoleområde 7, juni 2012
26(28) BUN/2012:570 89 Förslag till omdisponering av investeringsbudget Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att hos kommunstyrelsen begära omfördelning av investeringsbudget för lokaler innebärande att anslaget för tillbyggnad av Skogsängsskolan, 6 miljoner kronor, överförs till tillbyggnad av Djurgårdsskolan. Ärendebeskrivning I samband med att Odlarskolan avvecklades som kommunal grundskola beslutades att eleverna skulle erbjudas plats på dels Djurgårdsskolan (årskurs 7-9), dels på Skogsängsskolan (årskurs 6). Då uppstod ett behov av utbyggnad av matsal samt lärosalar på Djurgårdsskolan samt lärosalar m.m. på Skogsängsskolan. Behovet av utökade lokaler på Skogsängsskolan förstärktes ytterligare av den långsiktiga utvecklingen av antalet elever i området. I augusti 2012 togs en utbyggnad av matsalen på Djurgårdsskolan i bruk. Samtidigt med matsalsbyggnationen pågick/pågår planering för utbyggnad av andra lokaler på Djurgårdsskolan och Skogsängsskolan. Under detta planeringsarbete har framkommit att det ur ekonomisk synpunkt är väsentligt förmånligare att utöka byggnationen på Djurgårdsskolan och avstå från utbyggnad av Skogsängsskolan. Genom att i stället bygga ytterligare en våning på den planerade på Djurgårdsskolan förbilligas kvm-priset med ca 30 40 % enligt beräkningar gjorda av projektavdelningen på Kommunfastigheter. En följd av detta blir att Skogsängsskolan återgår till att bli en F-åk 5 skola, d.v.s. att eleverna hänvisas till Djurgårdsskolan från och med årskurs 6. Skolledningen inom Grundskoleområde 6 har tagit del av ovan beskrivna planer och ställt sig positiva till förslaget. Yrkanden Johan Nilsson (S) yrkar bifall till framställan. Utdrag till: Kommunstyrelsen
27(28) BUN/2012:64 90 Val av ledamot till barn- och utbildningsnämndens gymnasieutskott Beslut Val av ny ledamot i gymnasieutskottet, Ursula Sköld (FP). Ärendebeskrivning Ny ledamot i barn- och utbildningsnämndens utskott mandatperioden till och med den 31 december 2014. Yrkanden Johan Nilsson (S) yrkar bifall till föreslagen ledamot. Utdrag till: Kommunstyrelsen
28(28) 91 Övriga frågor BUN/2012:41 Jari Puustinen (M) ställer frågan om lärare får ha en politisk åsikt som de propagerar för i egenhändigt tillverkade läromedel. Helena Carlström, t f gymnasiechef förklarar att det inte är tillåtet. Kristina Nylander, personalchef undersöker och ber att få återkomma. Mendo Stpanovski (KD) informerar om att det vid Syrénens förskola varit vattensamlingar och undrar med vem man tar upp frågan. Geerth Gustavsson (S) svarar att det är bäst att kontakta HSB som i sin tur kan kontakta kommunfastighet som är förvaltare för förskolans gård. Faisal Hassan (MP) redogör för trafiksituationen vid British Junior och vid Djurgårdsskolan. Föräldrar skjutsar sina barn till och från skolorna och det är trångt med bilar. Johan Nilsson (S) svarar att det inte finns några hinder att skolorna skaffar parkeringstillstånd. Annelie Nyström (M) ställer frågan hur det brukar se ut inom den kommunala förskolan med sammansättning yrkesgrupper. Det har kommit till hennes kännedom att det på British Mini inte finns tillräckligt antal utbildad personal.