En liten bok om miljöarbetet i Göteborgs stad göteborg & miljön
Bebyggelse Hur bygger vi en stad som inte belastar miljön? Bebyggelsen är en nyckelfråga när det gäller en hållbar framtid. sid 4 15 resor Vi behöver minska miljöbelastningar från våra transporter. Hur kan vi och våra varor resa hållbart? sid 16 27 Natur I en växande stad måste naturen tas med i beräkningen, såväl naturen inne i staden, som skogar och marker utanför staden. sid 28 39 konsumtion Konsumtion av varor och energi spelar stor roll för vår miljöpåverkan. Hur kan vi göra klokare och bättre val? sid 40 50 så här hittar du det du söker 1. nuet och fr amtiden 2. lok ala miljömål 3. vad gör göteborgs stad? Här får du en helhetsbild över miljösituationen i Göteborg. De färgade pilarna hänvisar till de sidor där du kan fördjupa din kunskap. Här presenteras de miljömål som Göteborgs Stad beslutat om. Här får du information om vad som görs i Göteborgs Stad när det gäller miljöarbetet.
förändring... En sak kan vi nog alla vara överens om. Vi vill fortsätta att leva ett gott liv, utan att skada vår miljö. Med kloka beslut idag skapar vi förutsättningar för en hållbar framtid imorgon. Utmaningen om en miljöanpassad stad måste antas av oss alla; politiker, företag och vanliga göteborgare. inledning Hur vi bor, arbetar, reser och handlar påverkar miljön, både inom och utanför Göteborg. De senaste 50 åren har vi stadigt fått det bättre. Men vår stigande levnadsstandard har tyvärr en baksida. Vi använder mer energi, vi orsakar mer utsläpp, mer buller, mer avfall och vi hushållar inte med naturens resurser. Nu har vi ett gemensamt ansvar att stoppa denna utveckling och skapa en hållbar miljö för oss som lever nu och för kommande generationer. Vi kan glädjas åt att problem som var alarmerande för några decennier sedan idag ser ut att kunna lösas. Uttunningen av ozonskiktet är ett exempel på det. Andra miljöproblem finns kvar, inte minst gäller det klimatförändringar, och nya tillkommer. Vi kan lösa en del problem med ny teknik och lagstiftning, men det kommer också att krävas modiga beslutsfattare och att vi alla är beredda att ändra vår livsstil. I Göteborg & Miljön, beskriver vi miljösituationen i Göteborg idag. Vad beror dagens miljöproblem på? Vad kan vi göra åt det? Vilka mål måste vi nå? Frågorna är många, men det positiva är att mycket redan har gjorts och mer är på gång. Vi sätter fokus på fyra olika områden, som är avgörande för vår framtida miljö. Det handlar om ny och gammal bebyggelse, om resor, om vår nära natur och om vår konsumtion. Vi siktar på att skapa en hållbar stad. En stad där vi alla mår bra. Vill du vara med? 3
4
bebyggelse bebyggelse dags att bygga en stad som inte belastar miljön Två till synes likadana hus kan ha helt olika miljöbelastning. Båda kan vara lika bekväma och ombonade, men skilja sig åt genom val av isolering, uppvärmning och elapparater. De byggnader som redan finns står för ungefär en tredjedel av samhällets energianvändning och klimatutsläpp. Men idag är det fullt möjligt att bygga hus som inte förbrukar energi och ger klimatutsläpp. Om Göteborg ska begränsa sin klimatpåverkan, är bebyggelsen en nyckelfråga. Hur vi väljer att bygga och renovera idag kommer att påverka oss långt in i framtiden. I hela Sverige står vi inför renovering av de bostäder som byggdes under miljonprogrammet på 60- och 70-talen. Ungefär 60 procent av dagens flerbostadshus i Sverige behöver renoveras inom en tioårsperiod. När dessa hus byggs om finns stora möjligheter att energieffektivisera. på sid 9 på sid 14 5
bebyggelse göteborgs centrum växer över älven G Läs öteborg växer och tusentals nya bostäder behöver byggas varje år. Men hur ska det göras miljöanpassat? Faktum är att Göteborg har mer på sid 10 en unik möjlighet att växa mitt i centrum. På båda sidor av älven, där hamn- och industriområden tidigare legat, finns planer på att bygga ut centrala Göteborg. Förhoppningen är att göteborgarna lättare ska kunna nå Göta älv, och att Hisingen och fastlandet knyts ihop så att Göteborgs centrum blir både större och trevligare. Området kallas Centrala Älvstaden och omfattar till exempel Frihamnen, Ringön, Backaplan och Gullbergsvass. På lång sikt är det tänkt att 40 000 nya arbetsplatser och 30 000 nya invånare ska finnas här. För att detta ska lyckas ur ett miljöperspektiv är det viktigt att byggnaderna blir energisnåla, men också att det blir en blandstad där man kan bo, arbeta och handla utan att vara bilberoende. Ny bebyggelse nära hållplatsen Givetvis kommer det att behöva byggas i andra delar av Göteborg också. Göteborg är idag en utspridd och därmed bilberoende stad. Inriktningen är därför att i framtiden komplettera med ytterligare bebyggelse, där det redan finns bra kollektivtrafik och service. Genom att blanda på sid 11 boendeformer, arbetsplatser och handel på ett bra sätt blir det möjligt att leva och bo i en stadsdel under alla faser i livet. hur bygger vi miljöanpassat? M ånga viktiga steg har redan tagits för att minska byggnaders miljöpåverkan. Den totala energiförbrukningen i byggnader varit ungefär densamma i Sverige genom åren, trots att vi har en mycket större boendeyta per person nu. Det är ändå långt kvar innan vi har en bebyggelse som inte belastar miljön. En av de största utmaningarna är att minska klimatpåverkan och att använda energi på ett snålt sätt. Därför har Göteborgs Stad under flera år prioriterat målen att Förbrukningen av fossila bränslen ska minska och att El-effektiviteten ska öka. För att lyckas med det krävs förbättringar inom flera områden. Fossila bränslen, som olja och naturgas, behöver ersättas med miljövänligare alternativ när el och värme produceras. När vi bygger om och nytt behöver husen göras mer miljöanpassade och energisnåla. Slutligen behöver vi alla leva på ett sätt som förbrukar så lite energi som möjligt där vi bor och verkar. på sid 15 6
fjärrvärmen kan bli helt fossilfri I göteborg värms 90 procent av alla flerbostadshus och lokaler med fjärrvärme. Allt fler småhus ansluts också till fjärrvärmenätet. Principen för fjärrvärme är enkel; varmvatten transporteras i ett slutet rörsystem och värmer våra element och varmvattnet i kranarna. Fjärrvärme är ett energieffektivt system som genom åren ersatt tusentals små värmepannor. Ur miljöperspektiv är det extra intressant vilket bränsle som används. På 70-talet skedde uppvärmningen till stor del med olja, vilket orsakade dålig luftkvalitet och stora utsläpp av växthusgaser. Idag håller oljan på att ersättas helt av miljövänligare alternativ i småhus och det mesta av fjärrvärmen kommer från biobränslen och spillvärme, det vill säga överskottsvärme från sopförbränning, industriprocesser och avloppsrening. Sommartid räcker denna spillvärme för att täcka behovet av fjärrvärme. Under vintern använder vi även biobränslen och naturgas. Naturgasen är ett fossilt bränsle som på sikt behöver ersättas med biogas. Redan idag producerar vi biogas i Göteborg, genom att röta avloppsslam på Ryas avloppsreningsverk. Planer finns på att röta även biologiskt avfall, det vill säga kompost från hushållen. Detta blir ett bra tillskott, men ska man ersätta all naturgas kommer det att krävas mycket större mängder. Första steget i en storskalig biogasproduktion baserad på skogsavfall planeras i projektet GoBiGas. på sid 15 Energisnåla hus I dag är det fullt möjligt att bygga hus som inte kräver någon aktiv uppvärmning alls. Så kalllade passivhus tar tillvara den värme som människor och elektrisk utrustning avger. Genom att bygga tätt och välisolerat får vi värmen att stanna kvar inomhus. För att inte inomhusluften ska bli dålig, krävs ventilation som tar in frisk luft. Genom att värmeväxla inkommande och utgående luft, värms den friska luften upp innan den tas in i rummen. Idag finns till och med exempel på plushus, det vill säga hus som levererar energi istället för att förbruka energi. Detta är möjligt om man till exempel sätter upp solceller. I Göteborgsområdet finns Sveriges första och största exempel på passivhus. För den som bygger nya bostäder på kommunal mark i Göteborg ställs idag tuffa miljökrav innan marken överlåts. på sid 12 på sid 13 bebyggelse 7
bebyggelse Industrin: stora utsläpp och NY MILJÖTEKNIK I göteborg står industrier och energianläggningar för ungefär två tredjedelar av koldioxidutsläppen. De största utsläpparna är med i EU:s handel med utsläppsrätter. De måste alltså betala för varje kilo koldioxid som släpps ut. Minskar utsläppen kan företagen sälja sina utsläppsrätter. Mängden utsläpp i hela EU är begränsat och minskas med jämna mellanrum. På så sätt minskar också den sammanlagda klimatpåverkan från industrin i Europa. Det är viktigt att industrin minskar sina egna utsläpp. Men industrin har också en viktig roll att ta fram ny teknik som kan minska miljöbelastningen, lokalt och globalt. Inte minst gäller det branscher som bilindustrin och raffinaderierna, som är stora näringsgrenar i Göteborg. Med utveckling av till exempel miljöbilar och biobränslen, som ersätter tidigare miljöbelastande produkter, kan en omställning till ett hållbart samhälle skyndas på. ÄR klimatför ändringarna ETT HOT MOT Göteborg? M ed utsläppen från de fossila bränslena ökar jordens medeltemperatur, med bland annat kraftigare vindar och ökad nederbörd som följd. Effekterna blir väldigt olika på olika platser på jorden. Det allvarligaste hotet mot Göteborg är temperaturhöjningar, som i sin tur höjer havsvattennivån. Det är havsnivån som främst avgör vattennivån i Göta älv. Vid extrema vädersituationer, som till exempel vid en storm lik Gudrun, skulle det bli på sid 12 kraftiga översvämningar för lågt liggande bebyggelse utmed älven. Andra exempel på risker i klimatförändringarnas spår är att vägar, järnvägar och annan infrastruktur slås ut, att skred uppstår i älvdalen eller att orenat avloppsvatten svämmar över. Dricksvatten har vi väl gott om? Ett fåtal göteborgare har egen brunn och får sitt dricksvatten från grundvattnet. Göta älv försörjer 700 000 personer på sid 9 i Göteborg och andra kommuner med dricksvatten. Älvens vattenmängder är enorma, men att kvaliteten är tillräckligt bra i framtiden är inte självklart. En höjd havsnivå på grund av klimatförändringar ökar risken för att saltvatten tränger in till råvattenintaget i Göta älv. Vattenkvaliteten är också känslig för höga vattentemperaturer och ökad nederbörd. Ytterligare en vattenreserv skulle göra tillgången på dricksvatten säkrare. 8
Lok alt miljömål: Begr änsad klimatpåverk an År 2050 har Göteborg en hållbar och rättvis utsläppsnivå för koldioxid För att begränsa den globala uppvärmningen på jorden måste vi på sikt sluta använda fossila bränslen som olja, kol och naturgas. Om vi inte gör det kommer växthusgaserna i luften att öka och skapa klimatförändringar, vilket är ett hot mot både människor, djur och växter. Världens klimatforskare träffas regelbundet via FN:s klimatpanel. Ökningen av jordens medeltemperatur behöver begränsas till två grader. För att nå en hållbar och globalt rättvis utsläppsnivå måste varje göteborgare minska sina utsläpp av växthusgaser till en femtedel av nuvarande nivå från tio till två ton. En övergång till energieffektiva och fossilfria lösningar kräver nya tekniska lösningar, modiga beslutsfattare och medvetna konsumenter. Vi behöver förändra transporter, energiförbrukning i bostäder och lokaler, samt konsumtion av varor och tjänster. För att nå målet krävs också att vi fortsätter att satsa på kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik samt spårbunden godstrafik. Lok alt miljömål: Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet bidrar till goda livsmiljöer för människor, djur och växter, samt utgör ett säkert och hållbart råvatten för enskild vattenförsörjning i Göteborg 2020 G rundvatten bildas genom att regn- och smältvatten tränger ner och fyller hålrum i marken och sprickor i berggrunden. I Göteborg är det mindre än 3 000 hushåll som har egen brunn och tar sitt dricksvatten från grundvattnet, men i framtiden kan det bli en viktigare resurs. Grundvattnet kan förstöras om man tar bort naturgrus, förbrukar för mycket grundvatten eller bygger vägar och tunnlar på ett oförsiktigt sätt. Grundvattnet kan dessutom förorenas av luftföroreningar eller läckage, från till exempel avfallsupplag eller jordbruk. I Göteborg är grundvattnet vid gamla avfallsupplag påverkat av metaller. bebyggelse 9
bebyggelse nationellt miljömål: god bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktig god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. * Många vill bo i staden. Här finns möjligheter att studera och få arbete och här kan man njuta av stadens stora utbud och folkliv. Ur miljösynpunkt är förutsättningarna ovanligt goda i en storstad. Att bo tätt innebär att det är lättare att ta sig fram till fots eller på cykel. Med många människor finns underlag för en bra kollektivtrafik. Tätheten gör det också enklare att skapa miljöanpassade lösningar för uppvärmning av byggnader genom till exempel fjärrvärme. Men tät bebyggelse gör också att risken för störningar ökar. En stad som planeras väl har avslappnande och vackra platser, och gör det möjligt för invånarna att nå grönska och vatten. Risken är annars att staden blir stressande och hälsofarlig. Trafik, industrier och avfall riskerar att resultera i en stad med dålig luft, buller och annan miljöpåverkan. Göteborg växer hela tiden, vilket gör att det finns möjlighet till förändringar och förbättringar. En stor utmaning är att bevara de kvaliteter som gör staden attraktiv idag, samtidigt som vi bygger på gammal industrimark och tillåter områden med bra kollektivtrafik att växa, utan att värdefulla grönområden försvinner. En hållbar stad innebär också att energiförbrukningen och avfallsmängderna måste minskas. 10 *) Ett lokalt miljömål för God bebyggd miljö kommer att tas fram i Göteborg.
! Detta gör göteborgs stad för miljön översiktsplan för Göteborg: vad skall finnas var? bebyggelse Översiktsplanen är kommunens långsiktiga vision om användningen av stadens mark- och vattenområden och om hur bebyggelsen ska utvecklas. I översiktsplanen betonas att stadens infrastruktur ska användas effektivt och att trafikens miljöpåverkan ska minimeras. Fortsatt planering i Göteborg ska i första hand ske med inriktning mot komplettering av den byggda staden, i kombination med byggande i strategiska knutpunkter som City, Backaplan, Frölunda torg, Gamlestaden och Angereds centrum. En knutpunkt ska vara en viktig bytesplats för kollektivtrafiken och ha många boende i närheten. Dessutom ska det finnas handel, annan service och arbetsplatser i närheten. En av de strategiska frågorna i översiktsplanen är Attraktiv stadsmiljö, där utgångspunkten är människors möjligheter att röra sig och vistas i stadsrummen. Det blir allt viktigare med gröna ytor och vatten i en stad som byggs tätare. Allt byggande bör anpassas så att miljöpåverkan minimeras. En annan av de strategiska frågorna är Förändrat transportbehov, där sambandet mellan bebyggelseplanering och trafik poängteras. God kollektivtrafik ska finnas redan innan nya områden börjar byggas. En tät stad gör det möjligt för fler att gå eller cykla. Ladda hem översiktsplanen på www.goteborg.se 11
bebyggelse! Detta gör göteborgs stad för miljön MILJÖANPASSAT BYGGANDE KRAV PÅ NYA BOSTÄDER När vi bygger nytt finns stora möjligheter att bygga miljöanpassat och energisnålt. För att det verkligen ska bli så, har Göteborgs Stad ett Program för miljöanpassat byggande. Programmet innebär höga miljökrav vid så kallade markanvisningar, det vill säga när kommunen upplåter mark och ger klartecken att bygga. Programmet är indelat i flera sakområden, som alla har betydelse för ett ekologiskt byggande. Bland annat handlar det om beständighet, det vill säga att en byggnad ska ha lång livslängd. Andra exempel är fuktskydd, bullerskydd och miljöpåverkan. Med miljöpåverkan menas att en byggnad ska ha så lite påverkan på miljön som möjligt, under både byggtid och livstid. Höga krav finns också på att byggnaderna ska vara energisnåla. Till exempel får ett flerbostadshus dra högst 60 kilowatt-timmar per kvadratmeter för sin uppvärmning och fastighetsel. Detta kan jämföras med Boverkets regler som ligger på 110 kilowatttimmar per kvadratmeter.! stad Detta gör göteborgs för miljön extremt väder K limatförändringarna är extra riskabla för kustnära städer, där en höjd havsnivå kan få stora konsekvenser. För att förbereda sig på detta har Göteborgs Stad gjort flera utredningar under namnet Extremt väder. Där pekas förändringar i havsnivån ut som det största hotet, eftersom det vid extrema vädersituationer skulle översvämma och skada stora delar av centrala Göteborg, och även ge störningar såväl inom transportsystemet somv inom vår el- och vattenförsörjning. Översvämningsriskerna kommer att bli extra viktiga att hantera, eftersom det idag planeras mer bebyggelse nära älven, till exempel i Gullbergsvass och Ringön. Gemensamt för dessa områden är att de ligger lågt och nära älven. Ett resultat av arbetet med Extremt väder är att den lägsta golvnivån vid nybyggnation höjts och att samhällsviktiga funktioner ska skyddas med ännu större marginaler. Att säkra Göteborgs befintliga centrala delar vid höga vattennivåer skulle kosta mångmiljardbelopp. Ladda hem Program för miljöanpassat byggande på www.goteborg.se Ladda hem utredningarna för Extremt väder på www.goteborg.se 12
! stad Detta gör göteborgs för miljön Hamnhuset - Sveriges första passivt uppvärmda flerbostadshus bebyggelse När hamnhuset i Sannegårdshamnen, med sina 115 lägenheter, stod klart år 2008 blev det Sveriges första passivt uppvärmda flerbostadshus. Huset värms främst upp med överskottsvärme från elektrisk utrustning, de boendes kroppsvärme och solen. Den energi som behövs utifrån kommer från fjärrvärme och miljömärkt el. Resultatet är en energibesparing på minst 50 procent och en minskning av koldioxidutsläppen med 75 procent, jämfört med en vanlig byggnad. Och ändå gör man inte avkall på den standard och komfort som förväntas av en modern byggnad. Bakom Hamnhuset står det kommunala bolaget Älvstranden Utveckling. Målet var att sänka energianvändningen utan att höja driftkostnaden och därmed hyran för hyresgästerna. Analyser visar att passivhus använder mer material än vanliga bostäder, men de extra koldioxidutsläpp som skapas vid tillverkning av dessa material är återbetalda på mindre än tre år. Att bo i Hamnhuset ställer inga speciella krav på hyresgästerna, däremot blir de boende en del i utvecklingen av framtidens energieffektiva bostäder. om Hamnhuset på www.alvstranden.com 13
bebyggelse! stad Detta gör göteborgs för miljön Katjas gata 66 procent lägre energianvändning efter ombyggnaden På katjas gata 119, mitt i miljonprogramsområdet Backa Röd och omgivet av gråa 40-åriga byggnader, ligger en orange byggnad som ser helt nybyggd ut. I själva verket är den precis lika gammal som husen runtomkring, men efter en renovering har byggnadens energianvändning minskat till en tredjedel av vad den tidigare var. Detta är resultatet av ett pilotprojekt utfört av det kommunala bostadsbolaget Poseidon. För att minska energiförbrukningen har krypgrund, tak och ytterväggar tilläggsisolerats och alla fönster är utbytta mot nya med lågt energivärde. Byggnaden är mycket lufttät, och för att garantera ett bra inomhusklimat har en ny till- och frånluftsventilation med värmeåtervinning installerats. sammantaget skapar de här insatserna ett så lågt uppvärmningsbehov att huset endast kommer att behöva tillskottsvärme via fjärrvärme under årets kallaste månader. Totalt innebär ombyggnaden att energianvändningen minskar till 60 kilowatt-timmar per kvadratmeter, vilket bara är en tredjedel av den tidigare förbrukningen. För att ytterligare hjälpa de boende att minska sin energianvändning har utrustning för energimätning installerats i varje lägenhet. Hyresgästerna kommer att få detaljerad information om sin användning och behöver endast betala för det varmvatten och den el som de använder. Möjligheten att spara egna pengar blir ytterligare en morot för att spara energi. Med erfarenheten från Katjas gata öppnar sig enorma möjligheter att minska energiförbrukningen i Göteborg, eftersom många liknande bostadsområden kommer att behöva renoveras. om Katjas gata på www.poseidon.goteborg.se 14
! stad Detta gör göteborgs för miljön storsatsning på biogas i göteborg L okalt producerad biogas är ett av de absolut bästa bränslena ur ett klimatperspektiv. År 2016 väntas en ny anläggning i Göteborg producera biogas motsvarande 1000 GWh energi. Idag används både biogas och naturgas i Göteborg för att producera el och värme, och som fordonsbränsle. Med en ökad framställning av biogas kan användningen av den fossila naturgasen, som bidrar till ökad växthuseffekt, minskas. Gothenburg Biomass Gasification Project, GoBiGas, är namnet på Göteborg Energis stora satsning på produktion av biogas genom förgasning av biobränsle och spill från skogsbruket. Anläggningen kommer att producera gasen från skogsavfall som grenar, rötter och trädtoppar. En stor fördel med biogas är att man kan använda det nuvarande naturgasnätet för distribution. Anläggningen är tänkt att ligga i Ryahamnen vid Göta älvs utlopp, nära Göteborgs el-, gas- och fjärrvärmenät. Här finns förutsättningar för miljöanpassade transporter av skogsråvaran med både fartyg och järnväg. om GoBiGas på www.goteborgenergi.se! stad Detta gör göteborgs för miljön Sparad energi på äldreboenden ger trivselpeng G enom energibesparande åtgärder, till exempel byta till lågenergilampor och tvätta fulla tvättmaskiner, har personalen på cirka 30 äldreboenden i Göteborg sänkt elförbrukningen rejält. Sparåtgärderna är resultatet av ett samarbete med fastighetsförvaltaren Medichus. I energisparprogrammet ingår också energiseminarier för personalen och regelbundna energironder. Åtgärderna är ofta enkla, men effektiva. Det kan handla om att inte lämna elapparater i standby-läge, att hålla rätt temperatur i kylskåp och frysar och att ta fram rutiner för vädring. Ibland får tekniska lösningar sköta besparingen, till exempel genom att belysningen styrs av rörelsedetektorer. Den kostnadsbesparing som personalens lyckats åstadkomma återförs till äldreboendet, som själva väljer hur man använder den öronmärkta pengen. Med en minskad elförbrukning på 14 procent blir det en vinst för både människor och miljö. bebyggelse 15
16
resor Resor det är viktigt hur varor och människor rör sig Göteborg har en lång resa framför sig för att ställa om till en stad med miljöanpassade resor. Staden är med sin utspridda bebyggelse en typisk bilstad. Eftersom Göteborg är arbetsmarknadscentrum för hela Göteborgsregionen, blir belastningen av resor och transporter extra stora. I Göteborg finns också Nordens största hamn, vilket resulterar i mycket transporter, både på land och till havs. För att minska miljöpåverkan som dålig luftkvalitet, buller och klimatutsläpp krävs stora förändringar. D et händer mycket positivt inom det här området. Miljöbilar blir allt vanligare och stora satsningar på järnväg och annan kollektivtrafik planeras i Göteborg, vilket skapar alternativ till bil- och lastbilstransporter. Tillsammans med en satsning på trängselskatt och en förändrad parkeringspolitik öppnar sig en unik möjlighet att ställa om Göteborg till en miljövänlig cykel- och kollektivtrafikstad. 17
resor 18 Frisk luft ger friskare göteborgare V ägtrafiken har störst påverkan på luften vi andas, eftersom utsläppen sker i marknivå där människorna finns. Blickar vi tillbaka 50 år i tiden har luften i Göteborg blivit mycket bättre. Men samtidigt har trafiken ökat, vilket motverkar den positiva effekt som allt renare bilar medför. Eftersom många utsätts för dålig luft blir också de sammanlagda hälsoeffekterna stora. Antalet förtida dödsfall i Sverige på grund av luftföroreningar kan räknas i tusental, vilket i Göteborgs fall medför en förkortad medellivslängd med flera månader. Främst yttrar sig effekterna genom ökat antal hjärt- och kärlsjukdomar och lungsjukdomar. Ännu fler är de som besväras av dålig lukt från luftföroreningarna, och en annan vanlig negativ effekt är irritation i luftvägarna. I ett miljövänligt och attraktivt Göteborg ska man kunna andas på sid 23 på sid 20 frisk luft och slippa oroa sig över att barnen ska fara illa av luften de andas. Hur reser vi miljöanpassat? V i reser allt längre vägar för att arbeta, semestra och till och med varorna på hyllan i affären reser allt längre. Prognoser pekar också på att antalet göteborgare kommer att bli fler, vilket ger ett ökat resande i sig. Den största utmaningen blir att få fler att resa på andra sätt än ensamma i bil. Därför har Göteborgs Stad under flera år prioriterat målet att Miljön ska förbättras i Göteborg genom att resande med kollektivtrafik och cykel ska öka i förhållande till biltrafiken. För att lyckas krävs förändringar inom flera områden. Nya bostäder, service och arbetsplatser behöver lokaliseras så att de blir lätta att nå till fots, med cykel eller kollektivtrafik. Då behöver kollektivtrafiken byggas ut för att ta emot nya resenärer, inte minst från kommunerna runt Göteborg, där resandet ökat allra mest. De bilar, bussar och lastbilar som rullar i Göteborg måste också minska sina utsläpp. på sid 26 Slutligen behöver fler bilister ta steget ut ur bilen och välja alternativa sätt att resa när det är möjligt.
Kollektivtr afik och cykel passar perfekt i en stad I göteborg sker ungefär 25 procent av resorna med kollektivtrafik och tio procent med cykel. Det borde vara betydligt mer, eftersom en storstad med alla sina människor ger utmärkta förutsättningar för att gå, cykla och resa kollektivt. Vi ligger långt efter till exempel Stockholm och Oslo, där cirka 40 procent reser kollektivt. Idag finns en stor enighet mellan alla politiska partier och kommuner i Göteborgsregionen att även vi ska nå en 40-procentig andel. Ofta är det tidsbristen som gör att man väljer bilen. Som alternativ krävs då en effektiv kollektivtrafik på längre sträckor med bra kopplingar till lokaltrafik, cykel och gångstråk för den sista biten till resmålet. Ibland är det snarare vanans makt som får oss att resa likadant år ut och år in. Hälften av alla resor med bil är till exempel under fem kilometer, ett lagom cykelavstånd. Cykeln har alla miljöfördelar inga hälsofarliga utsläpp, ingen klimatpåverkan, den tar liten plats och den är tyst. Göteborg har blivit en allt mer cykelvänlig stad, med fler cykelbanor, cykelparkeringar och lånecyklar på stan. Jämfört med andra trafikslag på sid 22 på sid 23 på sid 25 är investeringarna små, men miljönyttan stor. I centrala Göteborg är ofta cykeln snabbaste alternativet. För att locka många måste cykeln få ta ännu större plats i staden. Våra varor - på väg, vatten eller r äls? Det är inte bara människor som ska fram i Göteborg, utan även alla varor. Göteborg har Nordens största hamn, vilket inte bara innebär mycket sjöfart utan även omfattande landtransporter. Ur klimatsynpunkt är sjöfart kombinerat med järnväg det bästa transportalternativet, eftersom på sid 27 både fartyg och tåg kan frakta stora godsvolymer på ett energisnålt sätt. Däremot på sid 21 släpper sjöfarten ut stora mängder ämnen, som ger försurning i sjöar och marker. Sjöfarten är internationell och därmed krävs ofta globala överenskommelser för att lösa miljöproblemen, vilket visat sig ta tid. Genom att satsa på att fartyg i Göteborgs hamn är elanslutna, minskar vi lokalt ändå båtarnas buller och utsläpp. 19 resor
resor Lok alt miljömål: För frisk luft Luften i Göteborg ska vara så ren att den inte skadar människors hälsa eller ger upphov till återkommande besvär. Det är framförallt vägtrafiken som påverkar luftkvaliteten i gatunivå. Trots att utsläppen minskar klarar vi varken lagens normer eller miljömålet på många platser i centrala Göteborg. Det innebär i praktiken att många människor utsätts för luftföroreningsnivåer som påverkar hälsan negativt. Partiklar och marknära ozon är de luftföroreningar som har störst hälsopåverkan. Partikelhalterna i luften har vi ganska stor möjlighet att sänka genom att till exempel minska användning av dubbdäck och införa hastighetsbegränsningar. De flesta luftföroreningar kräver att vi väljer miljövänligare transportsätt, och att EU:s krav på nya fordons avgasutsläpp är tillräckligt tuffa. Extra tydligt blir behovet av internationellt samarbete för marknära ozon, som främst beror på ozonrik luft från kontinenten. För att nå målet om Frisk luft krävs mindre förorenande transporter, till exempel en ökad andel kollektivtrafik för personresor och mer tågtransporter för gods. Även om vägtrafiken dominerar luftkvaliteten i gatunivå, så är det viktigt att andra stora utsläppare som sjöfarten, industrin och energisektorn gör vad de kan för att minska sin negativa påverkan. 20
Lok alt miljömål: Bar a natur lig försurning resor Det sura nedfallet och försurande effekter av skogsmarkens användning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Göteborgsområdet är idag kraftigt påverkat av försurningen. Det beror dels på att det sura nedfallet fortfarande är stort, dels på att vår berggrund har dålig förmåga att neutralisera det sura nedfallet. De försurande utsläppen minskar i Göteborg, särskilt för svaveldioxid. Men det sura nedfallet, som främst beror på utsläpp från andra länder, har inte minskat tillräckligt mycket och återhämtningen i mark och vatten går långsamt. Fortfarande behöver vi kalka de flesta sjöarna i Göteborgs kommun, för att bevara fisk och annat biologiskt liv. Göteborgs Stad äger och förvaltar hälften av skogsmarken i kommunen och har därmed stora möjligheter att bedriva ett skogsbruk som inte bidrar till försurning. För att minska försurningen krävs internationellt minskade utsläpp. Sjöfartens utsläppsbidrag är stort och där krävs ett fortsatt arbete med att minska svavelinnehållet i fartygsbränslet, öka kvävereningen och öka andelen elanslutningar vid kaj. Vägtrafiken behöver också minska sina utsläpp. 21
resor! stad Detta gör göteborgs för miljön K2020: fördubblad kollektivtr afik i Göteborgsomr ådet Bättre kollektivtrafik är kanske den enskilt viktigaste frågan för att minska klimatpåverkan, förbättra luften och nå andra miljöförbättringar i Göteborg. Genom samarbetet K2020 har Göteborgsregionens 13 kommuner tillsammans med statliga Trafikverket tagit fram en strategi för hur antalet kollektivtrafikresor ska öka. Man räknar med att det totala resandet kommer att öka, eftersom Göteborgsområdet växer. Hela reseökningen är tänkt att fångas upp av en bättre kollektivtrafik. Detta skulle öka andelen kollektivresor från dagens knappt 25 procent till 40 procent, vilket innebär mer än en fördubbling av antalet resor. Tack vare K2020 finns numera en bred politisk enighet och en tydlig bild av vad som krävs för att öka kollektivtrafiken i Göteborgsregionen. För att nå dit behöver kollektivtrafiken vara snabb, enkel, pålitlig, trygg och säker. Pendeltågslinjerna behöver bli fler och bättre och bindas ihop med en tunnel under Göteborg (Västlänken), med möjlighet att stiga av på flera platser i Göteborg. Inne i Göteborg kan kollektivtrafiken öka med fler spårvagnslinjer och nya stråk för bussar. Resandet måste också bli smidigt med bra realtidsinformation om trafikläget och med ett enkelt taxesystem. För att nå en fördubblad kollektivtrafik kommer stora investeringar att krävas. Ett infrastrukturpaket som delvis betalas med trängselskatter har gjort att K2020:s mål nu ser ut att kunna bli verklighet. om K2020 på www.k2020.se 22
! stad Detta gör göteborgs för miljön! stad Detta gör göteborgs för miljön resor Stomcykelbanor: motorvägar till cyklisterna G öteborg satsar sedan lång tid på att få ett sammanhängande nät av cykelbanor. Sedan några år byggs dessutom cykelstråk om, för att klara extra höga krav på framkomlighet, säkerhet, underhåll och prioritet för cyklister. Dessa cykelbanor kallas stomcykelbanor och är något av cyklisternas motorvägar. Stomcykelbanorna ska vara breda och gena, ha bra belysning, farliga hinder ska tas bort och snöröjning och halkbekämpning ska ha hög prioritet. Befinner man sig på en stomcykelbana ska man veta att cykelresan flyter på. Flera av sträckorna har även en cykelbarometer som visar hur många som passerat under dagen. Det senaste tillskottet är att lägga detektorer i marken, som gör att cyklisten slipper stanna och trycka för grönt ljus. De fyra första stomcykelbanorna går från centrum till centrala Hisingen, Partille, Mölndal och Älvsborgsbron. Luftöv erva k ning: flera vakande ögon har koll på luften V arje kommun måste ha koll på luftkvaliteten. I Göteborg finns det flera fasta mätstationer och mobila mätvagnar, som mäter luftkvaliteten dygnet runt. Vill du se hur luften är just nu eller ta del av sammanställningar av mätningarna, kan du gå in på stadens webbplats. Här finns också beräkningar varje år som presenteras i kartform, så att du på ett enkelt sätt kan se var luften är bra eller dålig. Röda områden klarar inte lagens miljökvalitetsnormer för kvävedioxid (dygnsmedelvärden för 2009) om luftkvaliteten i Göteborg på www.goteborg.se/luften De fyra första stomcykelbanorna i Göteborg 23
resor! stad Detta gör göteborgs för miljön Buller ett hinder för en avslappnad stad Buller är ett utbrett miljöproblem som berör många människor. Att bo i en bullrig trafikmiljö kan leda till sömnproblem, irritation, huvudvärk och till och med blodtrycket kan påverkas. Ungefär 17 000 göteborgare beräknas ha för höga bullernivåer vid sin bostad (över 65 dba). Ändå har mycket redan gjorts för att förbättra göteborgarnas nattsömn genom byggande av bullerplank och fönsterbyten. En bra ljudmiljö där man kan slappna av kräver att fordonen utanför fönstret blir färre, tystare, kör långsammare eller att asfalten dämpar ljudet bättre. När det byggs nya bostäder i Göteborg måste man följa en kommunal tillämpning av riktvärden för trafikbuller. Inga bostäder får byggas med för höga bullernivåer (över 65 dba) utanför fönstret, men egentligen ska bullret vara ännu lägre om man till exempel ska kunna öppna fönstret utan att bli störd. För att få bygga nytt i Göteborg där bullret kan vara störande (över riktvärdet 55 dba), krävs det att bostaden är planerad så att det finns möjlighet att ordna sovplats mot en tyst sida, till exempel in mot en gård. Bostaden ska också ligga nära kollektivtrafik, för att de som flyttar in inte ska bli bilberoende och därmed skapa ännu mer buller. 24
! stad Detta gör göteborgs för miljön resor Lånecyklar spontancykling som du styr själv Numera finns lånecyklar i centrala Göteborg på platser där det passerar mycket människor och där det är nära till knutpunkter för kollektivtrafiken. Tanken är att det ska vara enklare för såväl vana som ovana cyklister, både göteborgare och turister, att ta sig runt med cykel i staden. Man hämtar cykeln på en station och lämnar den på en annan vid resans mål. När systemet med lånecyklar är färdigbyggt år 2013 kommer det att finnas 1 000 cyklar i centrala Göteborg, på minst 60 stationer och med 300-500 meters mellanrum. 25
resor! stad Detta gör göteborgs för miljön Miljöbilar: val av bil påverkar klimatet Sedan början av 2000-talet har antalet miljöfordon i Göteborg ökat från några hundra till tiotusentals fordon. I Göteborgs Stads egen bilpark nåddes målet att 90 procent ska vara miljöfordon år 2010. Den största miljövinsten med att välja en miljöbil är att de klimatpåverkande utsläppen minskar. Det kan till exempel bero på att bränslet inte är bensin eller diesel, utan utbytt mot etanol eller biogas som tillverkas från biologiskt material. Riktigt bränslesnåla bilar kan också vara miljöbilar även om de körs på bensin eller diesel, eftersom klimatutsläppen blir så små. Den så kallade pumplagen har gjort att det finns miljöbränslen på alla större mackar i Sverige. Oftast är det etanol som säljs. I västra Sverige och Skåne är även utbudet av biogas stort, vilket på flera sätt är ett bra miljöalternativ. Förutom att biogasen inte bidrar till växthuseffekten, så kan den produceras från resurser som tidigare inte utnyttjats. Exempel på det är rötning av avloppsslam, kompost eller gödsel. Gasbilar har dessutom ovanligt små utsläpp av hälsofarliga ämnen till luften. I Göteborgsområdet finns det gott om ställen där man kan tanka fordonsgas, som är en blandning av biogas och fossil naturgas. Vill man vara extra miljövänlig kan man teckna ett GrönGas-avtal, som kan jämföras med grön el-principen. Det innebär att när man tankar en viss mängd fordonsgas vid ett tankställe, så rapporteras kvantiteten och en motsvarande mängd biogas fylls på i systemet. på www.miljofordon.se 26
! stad Detta gör göteborgs för miljön resor Pendeltåg för containr ar en succé Den tunga vägtrafiken är extra påtaglig i Göteborg, som har Nordens största hamn och mycket industri. Transportsektorn har ökat klimatutsläppen under lång tid och trafiken med tunga lastbilar är inget undantag. Lastbilstrafiken påverkar också stadens lokala miljö med sämre luft, buller och trängsel. Men det finns exempel som visar att det går att bryta trenden - containertrafiken till och från hamnen är ett sådant. Göteborgs Hamn satsar stort på att öka andelen gods som transporteras på tåg. År 2000 transporterades 22 procent av alla containrar till och från hamnen med tåg. År 2009 hade andelen passerat 50 procent. Den positiva utvecklingen beror på ett system med tågpendlar som Göteborgs Hamn byggt upp tillsammans med järnvägsoperatörer och andra. För tio år sedan startade den första tågpendeln till Karlstad. Idag finns det 26 pendlar med dagliga avgångar till 23 städer i Sverige och Norge. om godspendlar på www.portgot.se 27
28
natur Natur en naturlig del av staden Göteborg kallas ibland för parkernas stad. Redan för mer än hundra år sedan var göteborgarna förutseende nog att skapa stora och vackra parker, som Slottsskogen. Och behovet av platser för picknick, lek, motion och vacker utsikt har knappast minskat sedan dess. I framtiden kommer vi att bygga på stora hamn- och industriområden på båda sidor om älven, mitt i Göteborg. Men innan tiotusentals bostäder och arbetsplatser fyller ut området måste vi tänka efter och ställa oss frågan: Var skapar vi nya grönskande parkområden i ett ombyggt och mer tätbebyggt centrum? Förutom alla parker och den insprängda grönska som redan finns mitt i staden, hittar man också en fantastisk variation av naturtyper inom Göteborg. I östra Göteborg ligger stora skogsområden med småsjöar som i Vättlefjäll och Delsjöområdet. Hit söker sig hundratusentals människor varje år. 29
natur Något händer under havsytan rik natur är värd att värna I göteborg sammanstrålar flera dalgångar med åar som mynnar ut i den mäktiga älven. Ett exempel är Säveån, som har ett unikt lax-bestånd. Ett annat är Lärjeåns dalgång, som också har höga naturvärden. Göta älv letar sig sedan ut i havet med alla skärgårdsöar. På Hisingen finns allt från öppet hav till jordbruks- och våtmarker. Där kan man i småvatten och dammar hitta den större vattensalamandern, skyddad enligt EU:s art- och habitatdirektiv. I många av dessa områden finns stora naturvärden. Flera naturområden är idag skyddade, men för att bevara den biologiska mångfalden på lång sikt behöver fler områden sparas, eftersom Göteborg växer och förändras hela tiden. Även små grönområden kan ha stor betydelse för dem som bor i närheten eller för enskilda växt- och djurarter. När det byggs nytt måste vi vara aktsamma så att inte värdefulla natur- och rekreationsvärden försvinner. Unika arter finns inte bara i det som vi normalt betraktar som natur. Ibland har vi utan avsikt skapat förutsättningar för djurliv på platser som hustak, golfbanor, tunnlar och avskärmade ytor mellan vägar och industrier. Rätt utfört kan en växande stad både bevara naturvärden och ge plats för ökad biologisk mångfald. på sid 35 på sid 36 på sid 37 på sid 38 En av göteborgs största tillgångar är närheten till havet med salta bad, vindpinad natur och härliga båtresor. Men något håller på att hända. Vi vet att när naturen på land förändras reagerar vi ofta snabbt. I havet är det inte lika enkelt att se hur miljön förändras av människan. Havet gynnar också människan på sätt vi inte alltid tänker på, genom produktion av syre, recirkulation av näringsämnen och lagring av koldioxid. Göteborgarna påverkar havet på många på sid 32 på sid 39 på sid 33 sätt, till exempel genom utsläpp, sjöfart och fritidsbåtar. Längs vår kust finns mycket känsligt djur- och växtliv som till exempel ålgräsängar, som är något av fiskens barnkammare. Ålgräset hotas idag av för mycket övergödande ämnen. Mycket pekar på att miljöförstöringen i havet är en riktigt stor utmaning för oss. På många nivåer i samhället måste vi ta livet i havet på större allvar. 30
hur får vi en blå stad? natur Hur får vi en grön stad? R edan idag har Göteborg fantastiska parker och grönområden. Göteborgs Stad sköter om och utvecklar de flesta parker och naturområ-den och äger dessutom en stor del av skogen, vattnet och till och med åkermarken i kommunen. En viktig uppgift för staden är att utveckla och nyanlägga grönområden, så att alla göteborgare får möjlighet att njuta av grönska nära sin bostad. När det byggs nytt måste närhet till platser att promenera i och slappna av på vara en naturlig del. De grönområden som redan finns behöver också skötas, utvecklas och göras ännu enklare att nå. Dels för att vi ska kunna njuta av grönskan, men också för att de har stora naturvärden. För de områden som främst används för skogsbruk behöver skötseln vara mer naturvårdsinriktad. på sid 37 på sid 34 Ä ven om Göteborg har gott om sjöar, vattendrag och hav, är det i praktiken ofta svårt att nå fram till vattnet. Hamnområden, industrier och privata tomter blockerar många gånger vägarna till vattnet för den som vill njuta av sol och bad vid strandkanten. Även om drömmen för många är att bo i ett hus med strandtomt, så betyder dagens strandskydd längs hav och sjöar mycket för en storstad som Göteborg. Precis som allemansrätten i skog och mark gör Sverige unikt, är det viktigt att även värna möjligheten för alla att kunna ta del av vattnets njutningar. Längs Göteborgs många vattendrag finns också en stor potential att skapa trevliga och backfria stråk för promenader och cykling. på sid 33 31
natur lok alt miljömål: hav i balans Kust och hav i Göteborg ska 2015 ha goda förutsättningar för rik biologisk mångfald och ha god tillgänglighet för rekreation. Det finns i dag många tecken på en storskalig förändring och en ekologisk obalans i havet. Övergödning, överfiske och klimatförändringar är några av de största hoten, tillsammans med spridning av främmande arter och miljögifter. Havet har också visat sig vara drabbat av försurning på grund av ökad koldioxidhalt i atmosfären. Längs kusten ökar dessutom trycket från bebyggelse och turism. För att åter få ett hav i balans krävs bland annat att fisket regleras. Exempelvis bör överfiske och skadliga fiskemetoder, som alltför intensiv bottentrålning, stoppas. Fler marina områden behöver också skyddas. Spridningen av främmande arter, som kan ske från fartygs barlastvatten eller skrov, skadar havsmiljön, liksom utsläpp av gifter, olja och giftiga båtfärger från sjöfarten. Många av dessa problem kan vi lösa om vi på internationell nivå kommer överens om gemensamma regler och följer dem. Nedskräpning påverkar också havet. Havet rymmer numera stora mängder med allt från synligt skräp till mikroskopiska plastfragment som riskerar att påverka det marina livet. I Göteborg påverkar även det stora antalet fritidsbåtar vår havsmiljö. I småbåtshamnar kan läget förbättras, dels med hjälp av spolplattor som renar giftig båtbottenfärg, dels med anläggningar som tar emot toalettavfall, som annars släpps ut orenat i havet. 32
Lok alt miljömål: ingen övergödning Utsläppen av gödande ämnen i mark och vatten i Göteborg ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Övergödningen är främst ett miljöproblem i havet, men även i många sjöar och vattendrag. Det är framförallt grundämnena fosfor och kväve som skapar övergödning. De övergödande ämnena kan komma från reningsverk, läckage från jordbruksmark och luftföroreningar. I Göteborg sker de största utsläppen till vatten från Rya avlopps-reningsverk, men även jordbruk, industrier och andra källor bidrar. Vid regn hamnar dagvatten med näringsämnen i vattendrag och i havet. Vid riktigt kraftig nederbörd släpps även orenat avloppsvatten ut. Bättre rening och ett förbättrat avloppssystem kan minska utsläppen i Göteborg. En annan åtgärd är att förbättra och skapa våtmarker som, förutom att bli livsmiljö för växter och djur, kan rena och jämna ut vattenflöden. Lok alt miljömål: Leva nde sjöar och vattendr ag Sjöars och vattendrags biologiska, ekologiska, sociala och kulturhistoriska värden ska bevaras samtidigt som råvattentillgången säkerställs. I göteborg finns gott om sötvatten i form av cirka 70 sjöar, Göta älv, flera större åar och ungefär 50 bäckar. Ofta är dessa vatten påverkade av övergödning eller försurning, lite beroende på vilken typ av mark och miljö som finns omkring vattnet. Försurningen har påverkat det ursprungliga växt och djurlivet. Om inte de flesta sjöarna i Göteborg kalkades, skulle fiskar och annat liv slås ut helt. I flera vattendrag finns hinder som behöver tas bort för att ge fisken fria vandringsvägar. Göta älv är Sveriges mest vattenrika älv och ett vattendrag med många fiskarter. Fartygstrafiken påverkar växtlivet på botten med vågsvall och erosion, men det största hotet mot livet i älven är om det sker olyckor med farliga utsläpp. Många värdefulla sjöar och vattendrag skulle behöva bli naturreservat för att skyddas på lång sikt. Lärjeån är utpekad som nationellt viktig ur ett naturvårdsperspektiv, och är särskilt värdefull ur ett fiskeperspektiv. Säveån är viktig för att lax och havsöring ska kunna fortplanta sig. Mölndalsån var tidigare kraftigt påverkad av utsläpp och helt tom på fisk. Tack vare ett omfattande miljö- och fiskevårdsarbete hittar man återigen fisk i ån. natur 33
natur Lok alt miljömål: levande skogar Skogens sociala värden, kulturmiljövärden och biologiska mångfald ska värnas och utvecklas samtidigt som den biologiska produktionen upprätthålls. Med dagens moderna skogsbruk har den biologiska mångfalden minskat i takt med att sumpskog, lövskog och gammelskog försvunnit. Inslag som skogsbete och skogsbränning gynnar växt- och djurlivet i skogen, men är ovanliga idag. Med fler skyddade områden och ett skogsbruk som drivs med större naturhänsyn, skulle höga naturvärden kunna komma tillbaka. Ett steg i rätt riktning är den certifiering av skog som Göteborgs Stad och några privata skogsägare följer. Hälften av kommunens skog används inte för skogsbruk, utan har sparats för rekreation, friluftsliv och naturvård och den sköts med stor naturhänsyn. Bland annat sparar man medvetet lövträd, och döda träd och grenar lämnas kvar efter gallring eller avverkning, vilket gynnar mossor, lavar, svampar och insekter. Ungefär 90 procent av göteborgarna har besökt ett naturområde det senaste året. Mest populärt är Delsjöområdet med en miljon besök per år, men även Sandsjöbacka och Vättlefjäll drar till sig hundratusentals besökare. För att fler göteborgare ska kunna njuta av skogarna behöver vi ännu mer information, underhåll och nyanläggningar, till exempel fler handikappanpassade stigar. 34
Lok alt miljömål: Ett rikt odlingslandsk ap och myllr ande våtmarker natur Natur-, kultur- och sociala värden i Göteborgs odlingslandskap och våtmarker ska bevaras och utvecklas samtidigt som produktionsförmågan behålls. Under de senaste åren har andelen jordbruksmark, framförallt betesmark, ökat i Göteborg. Inte minst beror det på bete från hästar. Det är positivt att markerna hålls öppna, men förändrade brukningsmetoder har lett till att många arter får allt svårare att överleva i det moderna och storskaliga jordbruket. Förr var det mycket vanligare med blomsterrika ängsoch hagmarker, stenmurar, odlingsrösen och gamla alléer. Denna typ av miljöer var livsmiljöer för många djur, som idag är hotade. Även gifter som används i odling, skadar den biologiska mångfalden. Göteborgs Stad har sedan många år som mål att köpa mer ekologisk mat, det vill säga mat som är odlad utan kemiska bekämpningsmedel. Våtmarker har historiskt dikats ut och försvunnit för att få mer mark till odling och skogsplantering. Men utan våtmarker bromsas inte vattnet upp i landskapet på samma sätt och de snabbare flödena drar med sig näringsrikt vatten, som resulterar i övergödning. Bristen på våtmarker innebär också en brist på livsmiljöer för vattenlevande växter och djur. På senare år har det anlagts nya våtmarker i Göteborg, men fler skulle behövas. 35
natur Lok alt miljömål: Ett rikt växt och djurliv Göteborg ska ha ett attraktivt och varierat landskap med en bevarad mångfald av djur och växter. 36 Gemensamt för all natur i Göteborg är att den kan vara ett hem för ett rikt växt- och djurliv, det man brukar kalla biologisk mångfald. Ibland är det lätt att glömma hur beroende vi är av naturen. Den ger oss inte bara direkta nyttor i form av mat, virke och bränsle, utan den ger oss även inspiration och avkoppling. Naturen har även många viktiga funktioner, som att reglera lokalklimatet, bilda syre och insekters pollinering av växter. Ännu svårare är det att förutse nyttan av biologisk mångfald i framtiden, till exempel den genetiska variation som utvecklats på jorden under flera miljarder år. För att bevara ett rikt växt- och djurliv i Göteborg måste vi ta större hänsyn i bland annat skogs- och jordbruk och fiske. Många hotade arter är beroende av hur vi tidigare brukat åkrar, skogar och annan mark. Den igenväxning som sker när marken lämnas åt sitt öde, innebär ofta att stora naturvärden försvinner. I en växande storstad som Göteborg är ett stort hot att marken helt förändras när den exploateras. Genom utbyggnad av vägar, industrier och bostadsområden blir marken ofta hårdgjord, vilket innebär att dagvattnet inte längre infiltreras i marken utan i stället snabbt rinner ut i sjöar och åar. Detta förstör inte bara livsmiljöerna för växter och djur, utan skapar också barriärer som hindrar spridning och genutbyte. När Göteborg växer måste vi bygga så att inte bara människan trivs.