Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2



Relevanta dokument
Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

Rötning Viktiga parametrar

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

Var produceras biogas?

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Hygienisering av avloppsslam

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy

BMP-test Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning

Contracting division of Läckeby Water Group. Anaerob behandling av industriella avloppsvatten Daniel Ling 27 Januari 2011

Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Jordbruk, biogas och klimat

Simulering av biogasprocesser

Modellering och simulering av rötningsprocesser

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Gårdsbaserad biogasproduktion

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret

Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips!

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Passiv gödselseparering

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

Svart- och gråvattenrening

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll


Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket


Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Biogas och bioetanol ger. Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

ÄMNEN SOM INTE FÅR TILLFÖRAS AVLOPPS- VATTNET. Exempel på ämnen som inte får tillföras avloppsledningsnätet är;

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Miljöpåverkan från avloppsrening

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Miljörapport Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning

Brandholmens avloppsreningsverk.

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A

Befintlig och ny teknik inom biogas

Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när

Hur reningsverket fungerar

Rapport Metanpotential

Produktionsvolym och energiförbrukning

Vatten och luft. Åk

Skumningsproblem vid rötning

Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2

Och vad händer sedan?

Handbok för kompostering med Ag Bag-systemet

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening - 1RT361

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet

Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm,

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm vvd Produktchef

Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A

Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet

Samrötning. Rötning av avloppsslam med olika externa material

Effek%vare biogasproduk%on

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad Uppdragsnummer

Statisk olinjäritet. Linjärt dynamiskt system

Energieffektiv vattenrening

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?

RAPPORT U2010:06. Rötning med inledande biologiskt hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och biogasanläggningar.

Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar

Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A

Dricksvatten & dess sammansättning

Bio A++ Biologisk avloppsunderhåll & luktkontroll Naturens egna lösning på stopp och dålig lukt i avloppssystem.

RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet Sjuhärad

Div of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet -

Transkript:

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad Teoretisk energibesparing

Förutsättningar: Varför? Ta hand om avloppsvattnet vid källan Kommunal anläggning ej lämplig för bryggeriavloppsvatten Energiåtervinning, minskat oljeberoende Bryggeriavloppsvatten Lätt nedbrytbart Kort uppehållstid <24 tim Minimal anläggning Varmt avloppsvatten Låg partikelhalt Biologisk process Levande mikroorganismer Temperaturberoende ph känsligt Luftfri miljö

Processparametrar: COD belastning x avloppsflödet = dygnsbelastningen styr anläggningsdimensioneringen ph-variationer och ph-justering Partikelinnehåll i avloppsvattnet, grovfiltrering Avloppstemperatur

Kemisk syreförbrukning Chemical Oxygen Demand COD COD är ett mått på föroreningsgraden Reningsgraden, volym- och slambelastningen baseras på COD analyser 1 kg COD nedbrutet = 0,35 Nm 3 metan COD nedbrutet

Anaerob nedbrytning Omvandling av nedbrytbart material (COD,BOD) till Metan (CH 4 ) Koldioxid (CO 2 ) Lite ny biomassa

Anaeroba nedbrytningssteg Hydrolys Enzymer utanför cellen bryter ner stora molekyler till mindre, som kan brytas ner av mikroorganismerna. Enzymerna bildas av syraproducerande organismer Syrabildning (acidogenesis) Syrabildande bakterier omvandlar mindre molekyler till flyktiga syror (ättikssyra, propionsyra, smörsyra etc) Ättiksyrabildning (acetogenesis) Organismer omvandlar flyktiga syror (VFA) till ättikssyra, koldixid (CO 2 )och vätgas (H 2 ) Metanproduktion (methanogenesis) Ättikssyra, CO 2 och H 2 omvandlas till biogas (CH 4 och CO 2 ).

Egenskaper biomassan Granulerad biomass utan bärarmaterial Höga sedimentationshastigheter (60-100 m/h) COD belastning 10-20 kg COD per m 3 reaktor volym per dag Slamproduktion 1-5% av nedbruten COD

Beräkningsfaktorer och parametrar Summan av VFA och alkaliniteten i blandningstanken och anaerobutloppet är alltid ungefär lika Utgående VFA i normalt fungerande anläggningar är < 150 mg ättikssyra/l, och 300 mg/l är övre gräns Optimal temperatur är 37 o C Optimalt ph I anaeroba reaktorn är 6.8-7.0 (intervall 6.5-8.0)

Flyktiga syror - VFA (Volatile Fatty Acids) Alkalinitet Den viktigaste parametern för den anaeroba processen Daglig analys är nödvändig

Nödvändiga förutsättningar för mikroorganismer Vatten utan vatten INGET liv Kol viktigast för cellstrukturen Kväve proteiner, DNA och RNA Fosfor energitransport (ATP), DNA och RNA Svavel proteiner Tillväxtfaktorer vitaminer Mineraler t ex nickel (Ni) och kobolt (Co) för metanbakterier

Temperaturintervaller för mikrooganismer o C Typ min optimum max Psykrofil 5 15 20 Mesofil 15 37 42 Termofil 40 60 70

Temperatur Methanogenic activity at various temperatures 120 100 Biomass activity (%) 80 60 40 20 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Temperature ( Celcius)

ph ALLMÄNNA BIOLOGISKA PROCESSER 4.0 < ph < 9.0 METANBILDNING 6.5 < ph < 8.0

ph optimum för metanbakterier

Till Panna Gasfackla Kemikalie dosering Anläggningsuppbyggnad Buffert+hydrolys Tank Blandnings Tank Bioreaktor Slam Lager Utlopp Ev. beluftning VVX Ev.värmepump VVX

Biogas: Biogas består av: Metan Koldioxid Vattenånga och kvävgas Svavelväte ± 65 vol-% ± 30 vol-% ± 4 vol-% ± 0.1-2 vol-%

Störningsfaktorer Förgiftning Slamflykt Stora belastningsvariationer Driftavbrott Vattentemperatur

Miljörisker: Brännbara och giftiga gaser som bildas i den anaeroba processen: Metan (CH 4 ) Svavelväte (H 2 S) Lukter från anläggningen Tillsatskemikalier för ph-justering

Uppskattad anläggningskostnad: Byggnader, maskiner, processutrustning 25-35 miljoner SvKr Driftkostnader 500 700 TKr/år (El, kemikalier, analys, rep.underhåll, medräknat 5 graders uppvärmning 3 månader) Personal 2 tim/dag Tillkommer gaseldning

Teoretiskt energiutbyte och gasvärde Antag 85 % COD nedbrytning 1 kg COD nedbrutet = 0,35 Nm 3 metan 1 m 3 biogas = 7 kwh 1 m 3 metangas = 9,7 kwh Antalet produktionsdagar 250 dygn Antaget BOD-COD förhållande 0,6 1 m 3 eldningsolja är 10,2 Mwh

Teoretiska beräkning 1 Antagen produktionsvolym 2 miljoner Hl = 200 000 m 3 produkt Antagen avloppskoncentration medelvärde 2857 mg/liter Antagen avloppsmängd 3,5 liter/liter producerad produkt ( renvattenförbrukning ca 4,6 l/l ) Antagen COD mängd 10 kg COD/ m 3 produkt Anläggningsstorlek medel 8000 kg COD/d 200 000 m 3 produkt x 10 kg COD/m 3 = 2 000 000 kg COD (jfr. 200 000 m 3 x 3,5 l/l x 2857 mg/l = 2 000 000 kg COD) Medelnedbrytning COD 85% x 2 000 000 kg COD = 1 700 000 kg CODnedbruten 1 700 000 kg CODnedbruten x 0,35 Nm 3 metan = 595 000 Nm 3 metan 595 000 Nm 3 x 9,7 kwh/m3 = 5 771 500 kwh = 5 772 MWh Motsvarande oljemängd 5 772 MWh och 10,2 MWh/m 3 = 566 m 3 olja

Beräkning 2 Antagen produktionsvolym 1 miljoner Hl = 100 000 m 3 produkt Antagen avloppskoncentration medelvärde 3 000 mg/liter Antagen avloppsmängd 4 liter/liter producerad produkt ( renvattenförbrukning ca 5,1 l/l ) Antagen COD mängd 12 kg COD/ m 3 produkt Anläggningsstorlek medel 5000 kg COD/d 100 000 m 3 produkt x 12 kg COD/m 3 = 1 200 000 kg COD (jfr. 100 000 m 3 x 4 l/l x 3000 mg/l = 1 200 000 kg COD) Medelnedbrytning COD 85% x 1 200 000 kg COD = 1 020 000 kg CODnedbruten 1 020 000 kg CODnedbruten x 0,35 Nm 3 metan = 357 000 Nm 3 metan 357 000 Nm 3 x 9,7 kwh/ m 3 = 3 462 900 kwh = 3 462 MWh Motsvarande oljemängd 3 462 MWh och 10,2 MWh/m 3 = 339 m 3 olja

Frågor