KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE



Relevanta dokument
ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kontrakt för ST-läkare i allmänmedicin

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Utbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Våren Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.

Ansvar för att utbildningsprogrammet revideras regelbundet och därutöver vid behov i samband med handledaren och ST-läkaren.

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

Del 3: Checklista för inspektion

Riktlinjer för gemensam organisation för ST/AT-läkare

Rutin för specialiseringstjänstgöringen för läkare i Region Norrbotten

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Mitt-i-ST FyrBoDal. I Mitt-i-ST ingår följande moment

Appendix. A. Verksamheten

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Läkarnas ST - vad krävs?

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

ST-läkare i allmänmedicin

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen Stockholm. Specialistkompetens i

Nytt i nynya ST (2015:8)

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

ST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M)

Anvisningar till. Ansökan om bevis om specialistkompetens för tandläkare med legitimation i enlighet med HSLF-FS 2017:77

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Frågor och svar om läkarnas ST enligt SOSFS 2008:17

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Synpunkter från SILF/SPUK

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Underlag för kvalitetsbedömning

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling

Krav på utbildningsvårdcentral Utbildningsuppdraget för ST-läkare i allmänmedicin

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SPUR-inspektion Information till enhet inom slutenvård

Nya bestämmelser om läkarnas ST

SOSFS 2012:8. Bilaga 1. ANSÖKAN om specialistkompetens. Socialstyrelsen STOCKHOLM. Återställ formulär. Personuppgifter

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

Dokumentrubrik. ST utbildning i Landstinget Västernorrland

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST

SPUR-inspektion Information till kliniken

Handledningsmanual ST Region Gävleborg

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Klinisk neurofysiologi I. Övergripande målbeskrivning

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2008:17) om läkarnas specialiseringstjänstgöring

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

ST i Östergötland. En introduktion till läkares specialisttjänstgöring enligt Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSF 2008:17)

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Sidotjänstgöringsöverenskommelse för ST-läkare i allmänmedicin, Landstinget Uppsala län

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt

Bild- och Funktionsmedicin

Individuell planering av tjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Transkript:

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:.... (namn och personnummer) Åtagande Specialiseringstjänstgöringen (ST) skall utformas utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, Läkarnas Specialiseringstjänstgöring SOSF 2015:8 alternativt 2008:17 om ST-läkaren är legitimerad före 150501, samt Specialitetsföreningens kompletterande anvisningar. Detta innebär minst fem års handledd tjänstgöring på heltid efter legitimation samt deltagande i kompletterande utbildning. Arbetet på Familjeläkarmottagningen utgör grunden för kompetensutvecklingen under ST. Större delen av tjänstgöringen skall vara förlagd till sådan. Likaså bör om möjligt en kontinuerlig relation med egna patienter bevaras under hela ST. Kompletterande sidoutbildning på externa arbetsplatser skall ingå, men inte planeras schablonmässigt, utan utgå från ST-läkarens individuella behov som blivande allmänläkare och målbeskrivningens kompetenskrav; 18-24 månader är ett riktmärke. Övergripande mål ST-läkaren skall självständigt, säkert och kritiskt kunna bedöma och lösa allmänmedicinska arbetsuppgifter och problem kunna ta långsiktigt hälso- och samordningsansvar för egna patienter i alla åldrar och med alla sorters hälsorelaterade problem uppnå en bred, specifikt allmänmedicinsk kompetens följa och kritiskt kunna värdera samt anpassa sin praxis efter utvecklingen inom det allmänmedicinska området ha god förmåga att kommunicera, muntligt såväl som skriftligt, i möten med patienter och anhöriga, arbetskamrater och omvärld ha god samarbetsförmåga och förmåga till medicinskt ledarskap ha förmåga att initiera och genomföra utvecklings- och förändringsarbeten ha kunskap att genomföra mindre projekt enligt vetenskapliga principer samt förmåga till kritisk granskning av vetenskapliga artiklar. Genomförande ST-läkaren upprättar en personlig utbildningsplan med stöd av handledare och studierektor. Planen utarbetas med utgångspunkt från ST-läkarens tidigare erfarenheter, tjänstgöringar, förmåga att lösa uppgifter i det dagliga patientarbetet och kunskaper satta i relation till målbeskrivningens krav. Planen skall beakta utbildningsbehoven ur olika 1

aspekter såsom medicinska kunskaper, praktiska färdigheter, konsultationsförmåga, kliniskt och vetenskapligt förhållnings-sätt, samverkans- och ledarskapsförmåga. Denna första översiktliga utbildningsplan skall upp-rättas inom sex månader från påbörjad ST och vara godkänd av verksamhetschef, handledare, ST-läkare och studierektor. I utbildningsplanen skall anges när och hur uppföljning skall ske. I samråd med handledare och med studierektor som rådgivare kompletteras planen därefter årligen med en mer detaljerad planering för det närmaste året. Planeringen specificerar konkreta delmål, genomförande och hur uppföljning skall ske. ST-läkaren skall fortlöpande dokumentera sin kompetensutveckling samt årligen lämna in en årsrapport som visar hur ökad kompetens har uppnåtts och hur målen för det gångna året uppnåtts. Dokumentationen utgör underlag för den slutliga värderingen inför ansökan hos Socialstyrelsen om bevis på specialistkompetens i allmänmedicin. Kompetensvärdering Ansvar för fortlöpande kompetensvärdering av ST-läkare har handledare och verksamhetschef. Denna kompetensvärdering ska dokumenteras. En gång per år i samband med revidering av utbildningsplan deltar studierektor i sådan kompetensvärdering. Minst en gång under ST skall extern kompetensvärdering genomföras. Då redovisar ST-läkaren utbildningsdokumentation, självvärdering och konsultationsförmåga. Sådan kompetensvärdering utförs av extern bedömare med erfarenhet av, och kompetens för sådan bedömning, företrädesvis via Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) i form av Mitt-i-ST. När utbildningen närmar sig sitt slut sammanställs dokumentation för godkännande av handledare och studierektor som underlag för ansökan om specialistkompetens. Följande skall ingå: Tidpunkt och antal månader för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin på Familjeläkarmottagning respektive externa arbetsplatser. Intyg om grad av måluppfyllelse gällande kompletterande tjänstgöringar på externa arbetsplatser. Intyg om godkända obligatoriska kurser. Intyg om godkänt skriftligt, individuellt arbete enligt vetenskapliga principer samt intyg om godkänt och utfört evidensbaserat kvalitets- och utvecklingsarbete. Beskrivning av kompetensutveckling som allmänläkare. Utbildningen värderas genom att översiktligt beskriva hur kompetens inom målbeskrivningens olika kompetensområden uppnåtts. Kompletterande utbildningar (till exempel deltagande i FQ-grupp, Balintgrupp, seminarier, kurser, möten, konferenser, genomförda litteraturstudier). Beskrivning och värdering av handledningen. Handledarens sammanfattande värdering. Ansvarsfördelning ST-läkarens ansvar är att genomföra sin kompetensutveckling utifrån Socialstyrelsens föreskrifter, allmänna råd och gällande målbeskrivning samt Specialitetsföreningens anvisningar att inventera och dokumentera sitt utbildningsbehov att upprätta skriftlig utbildningsplan 2

att fortlöpande dokumentera uppnådd kompetensutveckling, handledar- och kompetensutvecklingssamtal att samråda med handledare och eventuellt studierektor om ändringar i utbildningsplanen att delta i seminarier och andra gemensamma utbildningar riktade till allmänmedicinare att aktivt delta i och bidra till gemensamma ST-seminarier att i samråd med handledare planera deltagande i obligatoriska såväl som andra kurser vilka är nödvändiga för att uppnå målbeskrivningens kompetenskrav att förbereda/planera tjänstgöring på externa arbetsplatser efter individuellt behov och gällande målbeskrivning att i god tid före tjänstgöring på extern arbetsplats ta kontakt med klinikens utbildningsansvarige samt meddela uppsatta mål för den aktuella tjänstgöringen. Efter tjänstgöringen uppvisas intyg om grad av måluppfyllelse. att årligen inkomma till studierektor med årsrapport att medverka i minst en extern kompetensbedömning under utbildningstiden Handledarens ansvar är att genom dialog och återkoppling stödja och uppmuntra ST-läkarens utveckling till specialist-kompetens att bistå vid upprättande av utbildningsplan samt vid uppföljning och avstämning mot denna att planera strukturerad, regelbunden och schemalagd handledning minst en timme/vecka att minst fyra gånger per år medelst medsittning och/eller videoinspelade patientmöten aktivt stödja och värdera ST-läkarens utveckling av konsultationsförmåga att bistå vid val av kurser och andra utbildningsmoment att följa och stötta sin ST-läkare under tjänstgöring på externa arbetsplatser att tillsammans med ST-läkaren initiera årliga utvärderingar av ST-läkarens kompetensutveckling att kontinuerligt bedöma och dokumentera ST-läkarens kompetensutveckling samt ge åter-koppling till denne att årligen upprätta ett handledarutlåtande till studierektor gällande ST-läkarens utveckling och den egna handledarsituationen att samråda med verksamhetschef och studierektor vid problem i ST-läkarens kompetensutveckling eller förhållningssätt att bedöma om/när specialistkompetens uppnåtts samt intyga detta i ansökan till Socialstyrelsen att planera och genomföra egen kompetensutveckling som handledare samt delta i handledarmöte minst en gång per termin. Verksamhetschefens ansvar är att utöva den praktiska, kontinuerliga arbetsledningen inklusive årliga utvecklingssamtal med ST-läkaren att en kontinuerlig bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling genomförs samt att denna dokumenteras att regelbunden handledning av specialistkompetent, utbildad handledare finns under hela ST-tiden att cirka 1½ - 2 timmar per vecka av handledarens arbetstid avsätts för regelbundet schemalagd, strukturerad handledning, förberedelse för handledning och övriga uppgifter som ingår i handledaruppdraget 3

att ST-läkaren under handledning får ansvar för egna patienter och ges möjlighet att upprätthålla ett långsiktigt patientansvar att ungefär 20 % av ST-läkarens totala tjänstgöringstid (exklusive patientadministrativ tid) anslås till kompetensutveckling. I denna tid ingår handledning, utvecklingssamtal, auskultationer, medsittningar, kurser, seminarier, utbildningar, regelbundet schemalagd tid för självstudier minst två timmar/vecka, dokumentation samt projektarbete. att ST-läkarens arbetsbelastning är rimlig i förhållande till utbildningsnivå och individuell kompetens. I början av ST lägre och i slutet av ST högre men aldrig i nivå med vad som förväntas av en erfaren, specialistkompetent allmänläkare att ST-läkaren ges möjlighet till deltagande i obligatoriska och andra kurser, seminarier och konferenser som är nödvändiga för att uppnå specialistkompetens enligt målbeskrivningens krav att ST-läkaren ges möjlighet till nödvändig tjänstgöring på extern arbetsplats samt under sådan tjänstgöring även ges möjlighet att regelbundet återvända till familjeläkarmottagningen för handledning och eventuell kontakt med egna patienter att ST-läkaren ges möjlighet att följa verksamhetens ordinarie utbildningsprogram samt delta i obligatorisk seminarieverksamhet för ST-läkare i allmänmedicin i länet att ge ST-läkaren möjlighet att delta i nationell medicinsk konferens, Riksstämma eller allmänmedicinsk kongress minst en gång per år att ST-läkaren får en god inblick i verksamhetens ledning och organisation samt inblick i primärvårdens roll i hälso- och sjukvården att extern granskning av typ SPUR-inspektion enligt Socialstyrelsens föreskrifter genomförs med högst fem års mellanrum att i samband med extern kompetensvärdering av typ Mitt-i-ST och/eller deltagande i specialistexamen stå för kostnaderna i samband med sådan examination Studierektors ansvar är att kontrollera att förutsättningar finns för att ST ska kunna genomföras med god kvalitet att värdera den personliga utbildningsplanen och genomföra uppföljning och kvalitetskontroll att samordna gemensamma utbildningsträffar för ST-läkare respektive handledare att ha fortlöpande kontakter med utbildningsansvariga på externa arbetsplatser och ansvara för uppföljning av kvalitén på den tjänstgöring som erbjuds där att godkänna deltagande i och bevilja medel för externa kurser att vid problem avseende handledning eller tjänstgöring bistå ST-läkare, handledare och verksamhetschef att medverka till en rättvis och allsidig bedömning av om ST-läkaren uppfyller kraven för specialistkompetens att sedan fullgod kompetens konstaterats intyga detta i ansökan till Socialstyrelsen Ansökan om specialistkompetens undertecknas av studierektor och handledare. Verksamhetschef, oavsett om denne är läkare med avsedd specialistkompetens eller ej, delegerar till studierektor att godkänna specialistkompetens i ST-läkarens ansökan till Socialstyrelsen. Giltighet Genom undertecknande av denna kravspecifikation och efter godkännande och undertecknande av Avtal om specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin med har vårdgivaren rätt att erhålla ST-ersättning när sådan finns tillgänglig enligt det kösystem som tillämpas av landstinget. 4

Landstingets ekonomiska ansvar upphör när ST-läkaren erhåller bevis om specialistkompetens i allmänmedicin eller tidigare om förutsättningar för fullbordande av ST inte anses föreligga. Detta avgörs av studierektor i samråd med beställare och vårdgivare. Däremot kvarstår vårdgivarens arbetsgivaransvar för ST-läkaren även om Kravspecifikation och Avtal om specialiseringstjänstgöring upphör att gälla. Plats och datum......... ST-läkare Verksamhetschef...... Handledare Studierektor 5