Tema Asyl
En medelstor svensk stad År 2003 kom drygt 31 000 asylsökande till Sverige. För de flesta av dem väntar en lång period, kanske år, av ovisshet. Den 31 december 2003 väntade omkring 40 000 asylsökande runt om i Sverige på beslut från Migrationsverket eller Utlänningsnämnden. Enligt Migrationsverkets beräkningar kan den siffran år 2006 ha stigit till omkring 65 000. Antalet asylsökande som väntar är ungefär lika många som antalet invånare i en medelstor svensk stad. i oviss väntan Väntetiden, den tid den asylsökande är registrerad i Migrationsverkets mottagandesystem, i avvaktan på beslut om bifall eller avslag, var under år 2003 i genomsnitt 404 dagar, alltså mer är ett år. Många väntar betydligt längre, två till tre år. Under väntetiden är den asylsökandes liv präglat av oro, ångest, ovisshet och en mycket begränsad möjlighet att själv påverka sin framtid. Enligt regeringens mål och riktlinjer skall mottagandet bland annat främja den asylsökandes framtid oavsett utgången i asylärendet, visa särskild hänsyn till barn, krigsskadade och andra med särskilda behov. Men verkligheten kan se annorlunda ut. De asylsökande kommer bland annat från Irak, Serbien och Montenegro, Bosnien-Herzegovina, Iran, Ryssland, Somalia, Syrien, Afghanistan och Turkiet. En del är statslösa. Spridningen på fler nationaliteter har ökat de senaste åren och år 2002 registrerades asylsökande från 124 länder. Sysslolöshet medför ohälsa Den sammanräknade tiden för asylprövningen påverkar den asylsökandes psykiska, fysiska och sociala hälsa. Hur väntetiden utnyttjas får konsekvenser för den asylsökandes framtida möjligheter att fungera i arbetsliv och utbildning. Det utanförskap asylsituationen innebär, det faktum att man lever i det svenska samhället men per definition inte ingår i det, begränsar också individens handlingsmöjligheter. 1
Endast en mycket liten del av de asylsökande har ett reguljärt arbete. Hur många som arbetar i den informella sektorn är okänt, men troligen har antalet ökat, i synnerhet i storstäderna. Den organiserade verksamhet som Migrationsverket driver är tänkt att ge asylsökande en meningsfull tillvaro under väntetiden, samtidigt som den skall vara förberedande för integration eller återvändande. Men enligt en granskning av Riksrevisionsverket (RRV) deltar endast hälften av de asylsökande i verksamheten. Enligt RRV har det också i stor utsträckning saknats tydliga mål, riktlinjer och uppföljning av verksamheten. En lång, oviss väntan, ofta präglad av sysslolöshet och isolering, medför ohälsa. Allt pekar på att många asylsökande far illa i dagens mottagandesystem. Antalet asylsökande har ökat med 40 procent varje år mellan 2000 och 2002. År 2002 kom 33 000 asylsökande till Sverige, en tredubbling jämfört med 1999. Under 2003 minskade antalet nya asylsökande något och enligt Migrationsverket beräknas 29 000 asylsökande komma till Sverige år 2004. Av de beslut som Migrationsverket fattade under 2003 ledde cirka 15 procent till bifall, av Utlänningsnämndens beslut ledde åtta procent till bifall. Tolv procent av de så kallade Nya ansökningarna till Utlänningsnämnden resulterade i bifallsbeslut samma år. Andelen bifall har successivt minskat. En allt större andel av de asylsökande skall återvända till sina hemländer/motsvarande, men enligt Rikspolisstyrelsen finns en stor del av de mellan 8000 och 9000 asylsökande som fått avslag troligen kvar i landet, en siffra som enligt samma källa kan komma att öka till närmare 30 000 år 2006. 2
Antal asylsökande och beviljade uppehållstillstånd 1991 2003 Fler avslag leder till ökade väntetider En allt större andel av de asylsökande får avslag på sin asylansökan av Migrationsverket. Samtidigt överklagar allt fler avslagsbeslutet till Utlänningsnämnden. I nuläget är det även möjligt att göra en så kallad Ny ansökan om uppehållstillstånd (NUT) till Utlänningsnämnden och andelen asylsökande som använder den möjligheten ökar. Även andelen asylsökande som får bifall på grund av humanitära skäl bifallsgrunden är då oftast ohälsa som uppkommer under den långa väntetiden har ökat kraftigt under de senaste åren. Myndigheterna är överens Under senare år har flera utredningar och rapporter konstaterat att det finns brister och uppenbara systemfel i dagen asyl- och flyktingpolitik. Ett viktigt policydokument när det gäller mottagandet av asylsökande och flyktingar är Överenskommelse om utveckling av introduktionen för flyktingar och andra invandrare. Syftet är att fyra myndigheter Arbetsmarknadsstyrelsen, Integrationsverket, Migrationsverket och Skolverket samt Svenska Kommunförbundet genom Överenskommelsen skall utveckla en gemensam plattform för ett samordnat förändringsarbete och för att stärka samarbetet mellan berörda aktörer när det gäller asyl- och flyktingmottagning. 3
Regeringens nyligen avslutade utredning Etablering i Sverige tar liksom Överenskommelsen fasta på att asylmottagning och introduktion av flyktingar måste ses som sammanhållen process. Tidiga och samordnade åtgärder är nödvändiga för att nå målet integration och självförsörjning, enligt utredningen. och medlemsstaterna är överens Sedan år 1999 pågår ett intensivt utvecklingsarbete inom Europeiska Unionen för att åstadkomma ett gemensamt europeiskt asylsystem. Den legala grunden för EU:s åtgärder inom asyl- och flyktingpolitik är Amsterdamfördraget. Vid Europeiska rådets möte i Tammerfors 1999 togs flera viktiga principbeslut inom asyl- och flyktingområdet för en harmonisering av medlemsstaternas asylsystem. Målsättningen är att skapa ett gemensamt asylsystem Common European Asylum System. Medlemsstaterna har också antagit ett rad direktiv som anger en minimistandard för asylmottagandet gällande bland annat hälso- och sjukvård, stöd till utsatta grupper, utbildning, sysselsättning och särskilda insatser för till exempel ensamkommande barn och ungdomar. 4
Gemenskapsinitiativet Equal Equal, ett utvecklingsprogram inom Europeiska Socialfonden, ger stöd till verksamheter som utvecklar nya metoder och vägar för att motverka diskriminering i arbetslivet och utestängning från arbetsmarknaden. Inom Equal finns ett antal prioriterade teman, däribland ett som specifikt berör asylsökande. De övergripande målen för Equal-programmet vad gäller asylsökande är att: - underlätta asylsökandes integration i samhälle och arbetsliv - utveckla insatser för att underlätta ett eventuellt återvändande - utveckla insatser för meningsfulla aktiviteter under väntetiden Europeiska flyktingfonden Europeiska flyktingfonden (ERF) stöder bland annat projekt som arbetar för att utveckla mottagandesystemet för asylsökande, integrationsåtgärder och insatser i samband med ett eventuellt återvändande eller vid frivillig återvandring. De hundratalet projekt i Sverige som bedrivs eller har bedrivits med stöd från ERF fokuserar på områden som samverkan mellan myndigheter och frivilligorganisationer, utveckling av metoder som underlättar för målgruppen att välja bostadsort, effektivisering av hälso- och sjukvård och rehabilitering samt förbättrad introduktion för särskilt utsatta grupper av flyktingar. Nya aktörer Equals tema asyl berör flera olika politikområden och integrerade insatser från skilda samhällsaktörer behövs. Verksamheten inom Equal sker inom så kallade utvecklingspartnerskap, där aktörer från olika samhällssektorer samverkar för att lösa gemensamt identifierade problem. Varje utvecklingspartnerskap har även transnationellt samarbete med verksamheter i andra europeiska länder. Ett ökat engagemang från frivilligorganisationernas sida efterlyses, både inom Equal och ERF. Tema asyl i Equal I Sverige finns tre utvecklingspartnerskap inom Equal och ett projekt, finansierat av Växtkraft Mål 3, inom tema asyl. De utvecklar aktiviteter inom olika prioriterade områden, men samverkar också i en så kallad tematisk 5
grupp på nationell nivå där även projekt från ERF ingår. Följande utgångspunkter är gemensamma för de fyra projektverksamheterna: - Asylmottagande behandlas som en del av en sammanhållen process som består av förutom asylmottagande flyktingintroduktion, integration samt återvändande/återvandring. - Asylsökandes situation ses ur ett hälsoperspektiv. En viktig utgångspunkt för arbetet är att individens fysiska och psykiska hälsa är avgörande för möjligheten att tillgodogöra sig utbildning och andra insatser. - Prioritering av särskilt utsatta grupper, vilket bland annat innebär utbildning och socialt stöd för ensamkommande ungdomar samt anpassade insatser för lågutbildade kvinnor. - En effektiv samverkan förutsätter hög kompetens hos berörda aktörer. Gemensam kompetensutveckling av funktionärer och beslutsfattare från samtliga organisationer/myndigheter är ett viktigt medel för att uppnå detta. 6
Återvändandeperspektiv nödvändigt Majoriteten av de asylsökande får avslag. Verksamheter som fokuserar på asylsökande och asylmottagande måste därför vara realistiska och arbeta utifrån det faktum att det kan bli avslag på asylansökan. Väntetiden måste utnyttjas på ett konstruktivt sätt och förbereda den asylsökande både på ett liv i Sverige och, vid avslag, underlätta ett återvändande. Oavsett vad utgången av asylprövningen blir skall individen vara väl rustad att hantera sitt liv och sin framtid. Avgjorda asylärenden 2003 Migrationsverkets beslut Medborgarskap Avgjorda Beviljade Andel Avslag Avskrivna beviljade % Övrigt Serbien & Montenegro 6 738 521 8 5 474 743 Irak 2 435 1 179 48 792 464 Bosnien-Hercegovina 1 995 73 41 738 184 Somalia 1 812 1 223 67 505 84 Ryssland 1 475 88 6 1095 292 Statslös 1 036 480 46 461 95 Turkiet 953 85 9 809 59 Bulgarien 835 0 0 636 199 Vitryssland 799 6 1 646 147 Övrigt 13 256 976 7 10 500 1 780 Totalt 31 334 4 631 15 22 656 4 047 Källa: Migrationsverket Ett nationellt forum NTG-asyl Sedan år 2002 finns en nationell temagrupp, NTG-asyl, inom gemenskapsinitiativet Equal. I gruppen ingår representanter från berörda myndigheter, Europeiska flyktingfonden samt från utvecklingspartnerskapen och projekten inom tema asyl. Syftet med NTG-asyl är att på nationell nivå och som en sammanhållen resurs förstärka arbetet med erfarenhetsspridning och system- och policypåverkan. Den nationella temagruppen analyserar, följer upp och utvärderar projekterfarenheter och resultat från Equal och Europeiska flyktingfonden. Gruppen initierar och bidrar också med relevant forskning och utvecklingsverksamhet. 7
NTG-asyl ger underlag till och påverkar berörda departement, myndigheter, organisationer och aktuella utredningar. En viktig uppgift är att skapa kontakter med både funktionärer och beslutsfattare, bidra till kunskaps- och opinionsbildning inom området samt förbättra befintliga system. NTG-asyl anordnar seminarier och konferenser, sammanställer erfarenheter och resultat från projekt och forskning samt fungerar som bärare av ett långsiktigt utvecklingstänkande och förvaltare av ny kunskap. NTG-asyl har en egen hemsida www.temaasyl.se som är ett gemensamt forum för information, lärande och kommunikation. På hemsidan finns bland annat fakta, dokument och information om asyl- och flyktingfrågor både på nationell och EU-nivå. Där finns också aktuell forskning och debatt, goda exempel och erfarenheter från projektverksamheter samt ett kalendarium. FORSKNING FÖR ÖKAD KUNSKAP Inom ramen för NTG-asyl bedrivs tre forskningsprojekt för att få ökad kunskap om de asylsökande och asylmottagandet: Välfärdens gränser från asylmottagande till bosättning Asylmottagandet innefattar enligt bland annat den myndighetsgemensamma Överenskommelsen insatser från olika politikområden och förutsätter därmed ett sektorsövergripande samarbete mellan myndigheter och organisationer. Vilka är gränserna för välfärdsstatens inkludering av asylsökande? Finns det en diskrepans mellan retorik och praktik i asylmottagandet? Vilka regelverk och incitament finns för myndigheternas insatser? While we are waiting Hur fungerar individen i en situation präglad av väntan, ovisshet och en begränsad möjlighet att själv påverka sin framtid? Vilka strategier väljer/ tvingas individen välja under sådana omständigheter? Hur kan Equalprogrammets krav på ett empowerment-perspektiv tillgodoses? En väntan under påverkan Hur påverkas den asylsökande och hans/hennes hälsa av väntetiden? Finns det återkommande mönster? Studien syftar till en ökad kunskap om vad som påverkar den asylsökande i både negativ och positiv riktning under mottagandeperioden. 8
Ett europeiskt forum ETG-asyl Inom ramen för Equal-programmet finns även motsvarande temagrupper på EU-nivå. Sverige är, tillsammans med Nederländerna, ordförande i den europeiska temagruppen på asylområdet, ETG-asyl (Asylum Seekers European Thematic Group). Gruppen arbetar med erfarenhetsspridning och systempåverkan på EU-nivå. Ett viktigt arrangemang, för att nå bland andra beslutfattare i hela Unionen, är den av ETG-asyl anordnade första europeiska konferensen om asylmottagande i Dublin våren 2004, med deltagare från både nya och gamla medlemsstater. En serie mindre konferenser och seminarier anordnas löpande under programperioden. Ytterligare information om ETG-asyls verksamhet finns på EU-kommissionens hemsida http://europa.eu.int/ comm/employment_social/equal 9
Svenska projektverksamheter inom tema asyl: ANKOMST GÖTEBORG Målgruppen är asylsökande i eget boende. I olika delprojekt och verksamheter arbetar utvecklingspartnerskapet för att bibehålla och stärka människors hälsa och ge de asylsökande en känsla av meningsfullhet under perioden av väntan. Alla verksamheter har en dubbel inriktning: förberedelse för integration och, i händelse av avslag på asylansökan, återvändande. Ankomst Göteborg ingår i det transnationella partnerskapet ASPIRE! (Asylum Seekers Participation is the Result!). Utvecklingspartnerskap från Sverige, Tyskland, Nederländerna, Irland och Portugal samt en frivilligorganisation i Tjeckien samarbetar för att förbättra de asylsökandes situation i Europa, bland annat utifrån ett hälsoperspektiv. Kontaktinformation: Mirsad Hadzic, koordinator Telefon: 031-701 20 89 E-post: mirsad@initiativet.nu Katarina Nilsson, transnationell koordinator Telefon: 031-80 39 66 E-post: katarina.nilsson@initiativet.nu RE-KOMP (REHABILITERING OCH RE-ORIENTERING GENOM KOMPETENSUTVECKLING) Utvecklingspartnerskapet bedriver en rad olika verksamheter i Uppsala och Malmö som tar sin utgångspunkt i de nyanländas behov av rehabilitering och deras förutsättningar för kompetensutveckling och omorientering. Stor tonvikt läggs vid hälsoperspektivet, stärkande av de asylsökandes egenmakt samt tillvaratagandet av resurser och kompetenser hos nyanlända. RE-KOMP ingår i det transnationella partnerskapet ASPIRE! (Asylum Seekers Participation is the Result!). Utvecklingspartnerskap från Sverige, Tyskland, Nederländerna, Irland och Portugal samt en frivilligorganisation i Tjeckien samarbetar för att förbättra de asylsökandes situation i Europa, bland annat utifrån ett hälsoperspektiv. 10
Kontaktinformation: Katarina Löthberg, koordinator Uppsala Telefon: 018-727 72 01 E-post: katarina.lothberg@uppsala.se Torgny Ängquist, koordinator Malmö Telefon: 040-34 47 88 E-post: torgny.engquist@malmo.se REHABILITERING AV TRAUMATISERADE FLYKTINGAR I GLESBYGD Utvecklingspartnerskapets målgrupp är traumatiserade kvotflyktingar från Sierra Leone och Liberia som kommunplacerats i Dorotea och Lycksele kommuner. Målsättningen är att, utifrån de aktuella flyktingarnas resurser och begränsningar, underlätta integration i samhället och på arbetsmarknaden. Individernas fysiska och psykiska hälsa sätts i centrum. Rehabilitering av traumatiserade flyktingar i glesbygd ingår i det transnationella partnerskapet NEAR (New European action for Asylum seekers and Refugees). Tillsammans med utvecklingspartnerskap i Tyskland och Grekland arbetar man med målsättningen att utveckla metoder för integration av asylsökande och flyktingar i samhället och på arbetsmarknaden. Kontaktinformation: Lilian Ralphsson, koordinator Telefon: 013-22 19 36 E-post: lilian.ralphsson@lio.se Ann-Charlotte Hermansson, transnationell koordinator Telefon: 013-221936 E-post: ann-charlotte.hermansson@lio.se 11
RÄTT IN I SVERIGE (RIIS) Projektets målgrupp är asylsökande och boende vid Migrationsverkets enhet i Gimo, Östhammars kommun. Målsättningen är att genom bland annat praktik hos lokala företag förbättra de asylsökandes anställbarhet och integration på den svenska arbetsmarknaden. Kontaktinformation: Annie Rubensson, projektledare Telefon: 0173-42920 E-post: annie.rubensson@lanc.amv.se I den Nationella temagruppen asyl inom Equal ingår: Equal ett utvecklingsprogram inom Europeiska socialfonden, Europeiska flyktingfonden, Migrationsverket, Integrationsverket och Svenska ESF-rådet. SEKRETARIATET FÖR NATIONELLA TEMAGRUPPEN ASYL NTG-ASYL INOM EQUAL Post- och besöksadress: Equal NTG-asyl Holländargatan 26 A 113 59 Stockholm Kontakt: Christian Råbergh Telefon: 08-32 02 90, 070-226 92 29 E-post: christian.rabergh@swipnet.se www.temaasyl.se 12
Broschyren är producerad av Paraplyprojektet. West Studios AB Bok & Tryck AB, Bollnäs 2004
Europeiska flyktingfonden