Klimatförändringar vad handlar det egentligen om? En introduktion för ungdomar

1 Klimatförändringar vad handlar det egentligen om? En introduktion för ungdomar

Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*) : 00 800 6 7 8 9 10 11 (*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte 00 800-nummer eller avgiftsbelägger dem. En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu). Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2009 ISBN 978-92-79-09558-0 doi:10.2779/72057 Europeiska gemenskaperna, 2009 Kopiering tillåten med angivande av källan.. Printed in Belgium TRYCKT PÅ ÅTERVUNNET PAPPER SOM TILLDELATS EUROPEISKA UNIONENS MILJÖMÄRKE BLOMMAN FÖR GRAFISKT PAPPER. (HTTP://EC.EUROPA.EU/ECOLABEL)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Klimatförändringar vad handlar det egentligen om? 4 Hur uppstår klimatförändringar? 4 Växthuseffekten 4 Så arbetar klimatforskarna 5 Växthusgaser som produceras av människan 6 Klimatet förändras 7 Klimatförändringarna och deras följder 8 Hur kan klimatförändringarna stoppas? 12 Vad gör de ledande politikerna? 12 FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringar 12 FN:s ramkonvention om klimatförändringar 13 Kyotoprotokollet 13 Vad kan du göra? 14 Behovet av ett nytt globalt klimatavtal 16 Vad gör EU för att motverka klimatförändringarna? 17 Framsteg i EU 18 EU:s system för handel med utsläppsrätter 18 Minskade utsläpp är bra för ekonomin 20 Vi måste anpassa oss till klimatförändringarna 21

4 Klimatförändringar vad handlar det egentligen om? De pågående klimatförändringarna påverkar oss alla mer och mer. Har du lagt märke till att vädret blivit mer extremt i ditt land, eller sett det på tv? Kanske har vintrarna blivit lite varmare, med mindre snö och mer regn. Tycker du att det verkar som om våren kommer lite tidigare varje år, och blommorna och fåglarna är här tidigare än väntat? Allt detta är tecken på klimatförändringar, eller global uppvärmning som det också kallas. Om vi inte gör något för att stoppa den globala uppvärmningen kommer den värld vi lever i nästan säkert att förändras dramatiskt under det här århundradet, och vårt sätt att leva kommer också att förändras. Miljontals människoliv kan hotas. Hur uppstår klimatförändringar? Klimatet ändras på grund av vår livsstil, särskilt i rikare, ekonomiskt utvecklade länder som medlemsländerna i Europeiska unionen. Kraftverken som ger oss energi till elektricitet och uppvärmning av våra hus, våra bilar och flygplan, fabriker som framställer de varor vi köper och jordbruket som ger oss mat allt detta bidrar till klimatförändringarna genom att avge så kallade växthusgaser. Växthuseffekten Vår atmosfär fungerar som ett genomskinligt skydd runt jorden. Den släpper in ljus och håller kvar värme. Utan atmosfären skulle solvärmen omedelbart studsa bort från jordytan tillbaka ut i rymden. Då skulle jorden vara ca 30 C kallare och allt skulle frysa till is. Atmosfären kan liknas vid glasväggarna till ett växthus och det är därför man talar om växthuseffekten. Orsaken till växthuseffekten är växthusgaserna i atmosfären, som stänger in värmen. Till största delen uppstår växthusgaser naturligt. Men sedan den industriella revolutionen på 1700-talet har även vårt samhälle producerat allt större mängder växthusgaser. Det har lett till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären nu är högre än den varit någon gång de senaste 650 000 åren. Det gör växthuseffekten starkare. Därför stiger temperaturen på jorden och klimatet förändras.

5 Koncentrationer av koldioxid i atmosfären Mauna Loa- eller Keelingkurvan Atmosfärisk CO 2 Koncentration (ppm) Så arbetar klimatforskarna Modern klimatforskning handlar om att studera det förflutna, iaktta och tolka det som händer i dag och använda den informationen för att försöka förutsäga vad som ska hända i framtiden. Forskarna använder sig av en imponerande rad källor för att skaffa kunskap om klimatet förr. Bland annat borrar man i polarisen ner till berggrunden och tar upp cylindrar av is som kallas iskärnor. I Antarktis har ett europeiskt forskarlag tagit upp iskärnor från tre kilometers djup, is som inte kommit i kontakt med ljus eller luft på över 900 000 år! Genom att studera de fysiska egenskaperna hos isen och luftbubblorna i isen får forskarna reda på hur klimatet och atmosfären såg ut på den tiden. Andra informationskällor till det förflutna är årsringar i träd, korall från forntiden, stalagmiter och gamla rester av pollen, frön och blad. Genom denna forskning vet vi att jorden omväxlande haft istider och varmare perioder och att medeltemperaturen har växlat mellan 9 och 22 C (den nuvarande globala medeltemperaturen är 15 C). Dessa växlingar har haft naturliga orsaker, som jordens bana runt solen och sin egen axel, förändringar i solens aktivitet och vulkanutbrott (som kan göra att stoft förs långt ut i atmosfären och tillfälligt stänger ute en del av solvärmen). Under de senaste 8 000 åren har klimatet varit tämligen stabilt med små förändringar på mindre än 1 C per sekel. Dessa stabila förhållanden har gjort det möjligt för dagens samhällen och ekosystem att utvecklas. Men nu stiger temperaturen snabbt. Källa: NOAA Earth System Research Laboratory, 2007. De naturliga orsakerna räcker inte för att förklara en snabbare uppvärmning än vad vi haft på minst 1 000 år en del studier säger 2 000 år. Och koncentrationerna av koldioxid och metan i atmosfären är i dag de högsta på minst 650 000 år. Mycket av den information som forskarna har hittat används för att förutspå det framtida klimatet och effekterna av klimatförändringarna. Det görs med modellering och simulering i datorer. Det är inte frågan om enkla persondatorer de datorer som används för att se 100, 200 eller 300 år in i framtiden är komplexa system som hanterar många variabler. Forskarna vet fortfarande inte exakt hur känsligt vårt klimat är för ökande koncentrationer växthusgaser. Man vet inte vilka koncentrationer som sätter i gång temperaturförändringar, eftersom detta också beror på andra faktorer som luftföroreningar och molnformationer. Därför kör forskarna simuleringar som grundar sig på olika typer av antaganden. Forskarna måste också göra andra antaganden, t.ex. om hur mycket fossila bränslen vi kommer att använda i framtiden, hur stor jordens befolkning kommer att vara och hur ekonomierna kommer att utvecklas. Det är därför som alla förutsägelser om klimatutvecklingen i framtiden varierar.

6 Solenergistrålar tränger genom atmosfären. Växthuseffekten En del av energin studsar tillbaka ut i rymden. Jordytan värms upp av solen och strålar tillbaka värmen till rymden. Växthusgaser i atmosfären fångar en del av värmen. Källa: Den kanadensiska regeringens webbplats om klimatförändringar. Växthusgaser som produceras av människan Den största delen av de växthusgaser som produceras av människan utgörs av koldioxid (CO 2 ). Koldioxid står för 82 % av alla utsläpp av växthusgaser från de 27 EU-länderna. Koldioxid frigörs vid förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas. Fossila bränslen är fortfarande vår viktigaste energikälla. Vi förbränner fossila bränslen för att producera elektricitet och värme och använder dem som drivmedel i bilar, båtar och flygplan. Vi har alla stött på koldioxid i läsk bubblorna i kolsyrade drycker och öl är koldioxid. Koldioxid har också stor betydelse för andningen: vi andas in syre och andas ut koldioxid, medan träd och växter använder koldioxiden för att producera syre. Det är därför våra skogar är så viktiga. Skogarna använder upp en del av de stora mängder koldioxid som vi producerar. Dessvärre försvinner skog i stora delar av världen på grund av virkesproduktion, jordbruk och skogsbränder, och tropiska skogar försvinner mycket snabbare än andra varje år minskar deras yta med 10 miljoner hektar. Källa: Foto: V. Novikov (taget sommaren 2006); uppgifter från Tadzjikistans myndighet för hydrometeorologi. Fedsjenkoglaciären i Pamir i Tadzjikistan krymper. Fedsjenkoglaciären Isens flytriktning

7 När skogar avverkas eller brinner avger de koldioxid till atmosfären. Enligt beräkningar står avskogningen för omkring 20 % av de globala utsläppen av växthusgaser, så det är mycket viktigt att stoppa den här processen. Klimatet förändras Andra växthusgaser som frigörs genom mänsklig verksamhet är metan och kväveoxid. De ingår i de osynliga utsläppen från soptippar, boskapsuppfödning, risodling och vissa metoder för markgödsling. Vi framställer också vissa växthusgaser på konstgjord väg, s.k. fluorerade växthusgaser. De används i kylskåp, frysar, luftkonditioneringssystem och till och med i träningsskor. De kan läcka ut i atmosfären, särskilt om apparaterna inte skrotas på rätt sätt. Klimatförändringarna har redan börjat. Sedan 1850 har den globala medeltemperaturen stigit med 0,76 C. I Europa har medeltemperaturen stigit ännu mer, med nästan 1 C, och den snabbaste ökningen har registrerats de senaste 30 åren. Globalt sett har 12 av de senaste 14 åren varit de varmaste någonsin (dvs. sedan 1850, när de första instrumenten för att mäta temperatur någorlunda korrekt utvecklades). De tre hittills varmaste åren är, i fallande ordning, 1998, 2005 och 2003.

8 Satellitobservationer av polaristäcket Observerad havsis, september 1979 Uppvärmningen beror på den ökande mängden växthusgaser som uppstår till följd av mänsklig verksamhet, och den går allt snabbare: temperaturens ökningstakt har stigit från 0,1 C per årtionde de senaste 100 åren till 0,2 C det sista årtiondet. Klimatforskare förutspår att de globala medeltemperaturerna troligen kommer att stiga med ytterligare mellan 1,8 och 4,0 C det här århundradet men kan komma att stiga med så mycket som 6,4 C i värsta fall. Och det är bara försiktiga uppskattningar. De här temperaturökningarna kanske inte verkar så stora om man inte tänker på att den globala medeltemperaturen under den senaste istiden, som tog slut för 11 500 år sedan, var bara 5 C lägre än i dag, trots att stora delar av Europa var täckta av polaris. Några få grader gör stor skillnad för vårt klimat! Observerad havsis, september 2003 Klimatförändringarna får redan konsekvenser i Europa och världen över. Om vi inte lyckas stoppa dem kan de leda till katastrofer som snabbt stigande havsnivåer och brist på mat och vatten i vissa delar av världen. Klimatförändringarna kommer att påverka alla länder, men det är utvecklingsländerna som är mest sårbara. De är ofta beroende av klimatkänslig verksamhet som jordbruk och har inte tillräckligt med pengar för att anpassa sig till effekterna av klimatförändringarna. Men det positiva är att vi fortfarande hinner hejda klimatförändringarna om vi sätter fart och att vi får veta mer och mer om hur alla kan hjälpa till med det. Vital Arctic Graphics People and global heritage on our last wild shores Källa: Arctic Climate Impact Assessment (ACIA), 2004. Impacts of a Warming Arctic. Klimatförändringarna och deras följder Polarisen håller på att smälta. Det område vid Nordpolen som täcks av is har minskat med 10 % under de senaste decennierna, och den is som befinner sig över vattenytan har blivit ca 40 % tunnare. På andra sidan jordklotet har istäcket över Antarktis blivit instabilt. Glaciärer krymper världen över. Sedan 1850 har glaciärerna i Alperna förlorat omkring två tredjedelar av sin volym, och de krymper klart snabbare än de gjorde på 1980-talet. I skidorten Andermatt i Schweiz har man täckt över Gurschenglaciären, som är ett populärt skidområde, med ett enormt, isolerande plastöverdrag under sommaren för att förhindra att isen smälter och glider.

9 Temperaturer under de senaste 1 000 åren (norra halvklotet) och förutspådd temperaturökning under de närmaste 100 åren Temperaturavvikelser ( C) från genomsnittet från 1961 till 1990 Rekonstruerad temperatur. Data från trädens årsringar, koraller och iskärnor (blå), utjämnad data (svart) och felmarginal (grå). Förutspådd global genomsnittstemperatur, 2000 2100, beräknad i förhållande till olika IPCCsenarier (prickad linje) och samlade resultat (grå). Registrerad data från termometrar (röd). När polarisen smälter stiger havsnivån dubbelt så snabbt som för 50 år sedan. Forskarna konstaterade 2003 att havet steg med 31 centimeter per århundrade, och det kan komma att bli dubbelt så mycket under de kommande 100 åren. Den globala havsnivån kan komma att stiga med upp till 88 centimeter till 2100. Det skulle innebära att lågt liggande öar och kustområden som Maldiverna, Nildeltat i Egypten och Bangladesh översvämmas. I Europa kan stigningen bli 50 % större, och då skulle upp till 1,6 miljoner fler kustbor riskera att drabbas av översvämning 2080. Samtidigt kan omkring 20 % av kustvåtmarkerna komma att försvinna, och erosionen av Atlantkusten skulle då öka. I dag gröps kusten ur med upp till 1 meter om året. Längre bort från kustlinjen skulle havsvattnet tränga in och förstöra jordbruksmark och vattenreservoarer. Källa: Europeiska miljöbyrån. År Det enorma snötäcket över Grönland har börjat smälta. Minst 100 miljarder ton is försvinner varje år, och det gör att havsnivån stiger. Om snötäcket smälte helt, vilket antagligen skulle ta flera hundra år, skulle havsnivån kunna stiga med hela 7 meter. Klimatförändringarna väntas leda till att extremt väder som stormar, översvämningar, torka och värmeböljor ökar i intensitet och/eller blir vanligare. Omkring 90 % av alla naturkatastrofer i Europa sedan 1980 har direkt eller indirekt orsakats av vädret och klimatet. Det genomsnittliga antalet väderoch klimatrelaterade katastrofer per år i Europa ökade med omkring 65 % mellan 1998 och 2007 jämfört med genomsnittet för 1980-talet. Katastroferna leder inte bara till stora skador, utan också till högre kostnader för försäkring av hem och annan egendom. Sedan 1990 har Europa drabbats av nästan 260 större flodöversvämningar, bl.a. de katastrofala översvämningarna i Donau och Elbe sommaren 2002. Sedan 1998 har översvämningar dödat mer än 700 personer i Europa, tvingat en halv miljon människor att flytta och kostat minst 25 miljarder euro. Även om det ännu inte bevisats att dessa översvämningar direkt orsakats av klimatförändringarna väntas översvämningar bli allt vanligare och värre i stora delar av Europa i och med att den globala uppvärmningen fortsätter.

10 Kyotoprotokollet, tidslinje och historia Förkortningsordlista för tidslinjen VHG: växthusgas UNFCCC: FN:s ramkonvention om klimatförändringar IPCC: Mellanstatliga panelen för klimatförändringar COP: Partskonferens (mellan de länder som ratificerat en konvention) CMP: Möte mellan de parter som ratificerat Kyotoprotokollet Bakåt i tiden: Stockholmskonferensen om den mänskliga miljön 1972 Första globala klimatkonferensen i Genève 1979 IPCC bildades Vetenskaplig konferens i Toronto om förändringar i atmosfären FN:s generalförsamling förklarar att klimatförändringar är ett gemensamt problem för mänskligheten 1:a rapporten från IPCC jorden tycks bli varmare det tycks bero på mänsklig verksamhet mer tid behövs för att bekräfta dessa två antaganden Unced, Rio de Janeiro UNFCCC öppnas för underskrift UNFCCC träder i kraft 2:a rapporten från IPCC UNFCCC COP 1 Berlin De sammantagna beläggen tyder märkbar mänsklig påverkan på de Kyotokonferensen (COP3) Intensiva förhandlingar Kyotopro Globala u 5 % till Principen UN från Kyo Källor: UNFCCC, IPCC och Greenpeace. I många delar av världen råder det vattenbrist redan i dag. Nästan en femtedel av jordens befolkning, 1,2 miljarder människor, har inte tillgång till rent dricksvatten. Om de globala temperaturerna ökar med 2,5 C jämfört med de nivåer som rådde före den industriella revolutionen (dvs. omkring 1,7 C högre än dagens nivåer) kommer troligen ytterligare 2,4 3,1 miljarder människor i världen att drabbas av vattenbrist. Den globala uppvärmningen förutspås öka världens livsmedelsproduktion så länge den håller sig mellan 1,5 och 3,5 C över den förindustriella nivån (0,7 2,7 C över dagens globala medeltemperatur), men vid större temperaturökningar kommer livsmedelsproduktionen att minska. Odlingssäsongen har blivit längre i norra Europa, men när vissa grödor och växter blommar och mognar tidigare ökar risken för skador vid sen vårfrost. På vissa platser i Sydeuropa blir odlingssäsongen kortare. Tropiska sjukdomar som malaria och denguefeber kan komma att spridas, eftersom de områden där klimatet är gynnsamt för de myggor, fästingar och sandflugor som bär på sjukdomarna kommer att bli större. Tigermyggan, som kan sprida en rad olika sjukdomar, har brett ut sig över ett mycket större område i Europa de senaste 15 åren och finns nu i 12 länder. Enligt en undersökning riskerar uppskattningsvis 5 6 miljarder människor 2080 att drabbas av denguefeber på grund av klimatförändringarna och befolkningsökningen. En värmebölja i stora delar av Europa sommaren 2003 bidrog till att mer än 70 000 personer dog i förtid, orsakade omfattande skogsbränder i södra Europa och jordbruks- och skogsbruksförluster på 10 miljarder euro. Från 2070 och framåt riskerar Europa att drabbas av så svåra värmeböljor vartannat år.

på en t globala klimatsystemet tokollet: tsläppsmål för VHG: 2012 om handel med utsläpp av VHG CCC COP 4, Buenos Aires; handlingsplanen Buenos Aires lanseras för att utveckla toprotokollets regelbok UNFCCC version 7, Marrakech Kyotoprotokollets regelbok antas Vetenskapliga belägg för global uppvärmning Världstoppmötet i Johannesburg om hållbar utveckling 3:e rapporten från IPCC 4:e rapporten från IPCC: Den globala uppvärmningen är tydlig och får redan konsekvenser Om inget görs kan den globala temperaturen stiga med upp till 6,4 C till 2100 Det är både genomförbart och ekonomiskt möjligt att minska de globala utsläppen kraftigt Kyotoprotokollet träder i kraft UNFCCC COP 11, Kyoto CMP &, Montreal: diskussionerna om internationella åtgärder efter 2012 inleds UNFCCC COP 13/Kyoto CMP 3, Bali: formella förhandlingar inleds för att sluta klimatavtal för tiden efter 2012 före slutet av 2009 EU-institutionerna godkänner ett paket bestående av ambitiösa klimat- och energiåtgärder 11 Klimatförändringarna börjar göra många av de stora turistorterna kring Medelhavet mindre attraktiva, samtidigt som turistorter i andra områden blir populärare. Förutsägelser om klimatförändringarna i framtiden tyder på att Medelhavsområdet kommer att bli mindre lämpligt för turism på sommaren, vilket kommer att leda till att sommarturismen flyttar till andra delar av Europa. När Europa blir varmare flyttar fåglar, insekter, djur och växter norrut och till mer höglänta områden. Men risken är stor att många inte hinner med i klimatförändringarnas takt, eller att vägar, städer och annat som byggts av människan och delar landsbygden hindrar dem från att flytta tillräckligt långt. En studie med alarmerande resultat visar att klimatförändringarna skulle kunna leda till att en tredjedel av jordens arter är utrotade redan 2050. Däggdjur och fåglar i polartrakterna, t.ex. isbjörnar, sälar, valrossar och pingviner, är särskilt sårbara. På lång sikt kan omfattande klimatförändringar leda till regionala konflikter, svält och flyktingströmmar då det blir brist på mat, vatten och energiresurser. I hela världen kan upp till 1 miljard klimatflyktingar fördrivas från sina hem, och de kommer att behöva hjälp, särskilt från de rikare länderna. Ett annat skräckscenario är att förändrade havstemperaturer gör att Golfströmmen slutar att föra varmt vatten norrut i Atlanten. Även om det inte är troligt att det kommer att inträffa under det här seklet är forskarna ense om att en sådan händelse skulle leda till att utvecklingen mot varmare väder i norra Europa skulle stoppas och att det i stället skulle bli mycket kallare ( 1 ). ( 1 ) Många av dessa siffror och uppgifter kommer från två viktiga rapporter: den fjärde utvärderingsrapporten från FN:s klimatpanel (IPCC), som finns på: http://www.ipcc.ch/publications_and_data/publications_and_data_reports.htm#1, och rapporten Impacts of Europe s changing climate 2008 indicator-based assessment, som utarbetats gemensamt av Europeiska miljöbyrån, Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum och Världshälsoorganisationens regionala kontor för Europa och finns på: http://reports.eea.europa.eu/eea_report_2008_4/en.

12 Hur kan klimatförändringarna stoppas? Svaret är enkelt: vi måste minska utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Vissa växthusgaser är långlivade och finns kvar i atmosfären i tiotals år eller mer. Även om vi vidtar åtgärder nu kommer temperaturerna alltså att fortsätta att stiga ett tag till. Men om vi inte gör något alls kommer temperaturerna att stiga ännu mer och så småningom kan vi kanske inte stoppa utvecklingen längre. För att utsläppen av växthusgaser ska kunna minska krävs det investeringar och föränd ringar av produktionen och användningen av energi. Studier som har gjorts nyligen visar dock att priset för att inte göra detta skulle kunna bli mycket högre i slutändan på grund av de skador och det lidande som klimatförändringarna skulle leda till om vi inget gör. Klimatförändringarna kommer inte att upphöra omedelbart, men ju tidigare vi blir medvetna om dem och vidtar åtgärder för att stoppa dem, desto snabbare kommer vi att kunna ta kontrollen över vår framtid, leva ett gott liv och bevara vår planets skönhet och mångfald. Vad gör de ledande politikerna? På 1980-talet började tecknen på klimatförändringarna att hopa sig och ett antal internationella konferenser bidrog till att väcka oro för frågan världen över. På regeringsnivå började man inse vilket stort hot klimatförändringarna utgjorde och att något måste göras. Man insåg också att internationellt samarbete krävs för att man ska kunna nå framgång i denna fråga. Klimatförändringar är en global fråga, eftersom alla länder påverkas av dem och i olika hög grad bidrar till utsläppen av växthusgaser. Inget land kan därför lösa problemet på egen hand. FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringar Förenta nationerna inrättade 1988 en mellanstatlig panel för klimatförändringar (IPCC) som samlar tusentals forskare från hela världen. Deras uppgift är att utvärdera befintlig forskning och kunskap om klimatförändringarna och deras effekter och att med jämna mellanrum lägga fram uttömmande rapporter. Det krävs flera års arbete för att utarbeta varje rapport. Den fjärde utvärderingsrapporten, som är den senaste, offentliggjordes 2007. I den rapporten drogs slutsatsen att det inte råder något tvivel om att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har ökat främst till följd av mänsklig verksamhet, och man varnade för konsekvenserna om inget görs.

13 IPCC tilldelades tillsammans med USA:s tidigare vicepresident Al Gore Nobels fredspris 2007 för arbetet med att öka allmänhetens medvetenhet om klimatförändringarna. Att de tilldelades fredspriset är ett tydligt tecken på att klimatförändringarna börjar ses som ett hot mot mänsklighetens säkerhet. FN:s ramkonvention om klimatförändringar År 1992 antogs Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC). Hittills har detta internationella avtal formellt godtagits av 191 länder plus Europeiska unionen, vilket är nästan alla länder i världen. Syftet med konventionen är att stabilisera växthusgaskoncentrationen i atmosfären på en nivå som skulle förhindra farlig inverkan på klimatsystemet på grund av mänsklig verksamhet. Inom ramen för konventionen övervakar och rapporterar länderna de växthusgaser som de producerar, de utvecklar strategier för att hantera klimatförändringar och hjälper de fattigaste länderna att vidta åtgärder mot klimatförändringar. De träffas en gång om året för att se över framstegen och planera inför framtiden. Konventionen är utformad på så sätt att beslut om ytterligare åtgärder i framtiden kan fattas inom ramen för den. Kyotoprotokollet I Kyoto i Japan möttes länderna 1997 för att som ett nästa steg enas om det viktiga Kyotoprotokollet. Enligt detta fördrag ska de industriländer som undertecknar protokollet minska eller begränsa sina utsläpp av växthusgaser och nå vissa utsläppsmål senast 2012. Kyotoprotokollet riktar in sig på industriländerna, eftersom de är ansvariga för den största delen av utsläppen av växthusgaser, både historiskt sett och i dag. De har också den kunskap och de pengar som krävs för att minska utsläppen. Varje år produceras omkring elva ton växthusgas per invånare i EU, medan utvecklingsländerna endast producerar runt ett ton per invånare och år. Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005. Hittills har 183 stater plus Europeiska gemenskapen formellt antagit det. I protokollet fastställs utsläppsmål för 37 industriländer. De flesta av dessa mål innebär att växthusgasutsläppen senast 2012 ska minska med 5 8 % jämfört med 1990 års nivåer. Av industriländerna är det bara USA som har beslutat att inte underteckna Kyotoprotokollet.

14 Vad kan du göra? Klimatförändringar är ett globalt problem, och ändå kan var och en av oss bidra. Också små förändringar kan spara energi och resurser och bidra till att stoppa utsläpp av växthusgaser, utan att vår livskvalitet påverkas. Tvärtom kan vi tjäna pengar på det. Sopsortera till återvinning! Om en aluminiumburk återanvänds för att tillverka en ny går det åt tio gånger mindre energi än om den nyproducerats. Det går åt mycket mindre energi om papper framställs av begagnade dagstidningar än om det görs av massaved. Undvik mat som kräver mycket vatten och energi vid produktion eller transport, t.ex. kött och färdigmat. Var sparsam med flaskvatten. Det är faktiskt tusentals gånger dyrare än kranvatten! I Europa är det säkert att dricka kranvattnet, och man kan installera ett filter för att rena det ytterligare om man vill. Flaskvatten kräver energi vid tillverkning och försäljning, och i en del länder blir många av plastflaskorna till sopor som inte återanvänds. Koka bara upp den mängd vatten som du behöver när du ska dricka något varmt. Fyll inte kannan ända upp om det inte behövs! Spara varmvatten genom att duscha i stället för att ta ett bad energiåtgången blir fyra gånger mindre. Ha inte ljuset tänt i onödan. Det är särskilt viktigt med de starka halogengolvlampor som reflekterar ljus i taket de förbrukar mycket energi. Hushållen står för 30 % av elkonsumtionen i EU, så det är viktigt att vi alla sparar elektricitet. När du ska byta en glödlampa, köp en lågenergilampa. De är visserligen dyrare men de håller mycket längre och förbrukar omkring fem gånger mindre ström än vanliga glödlampor, så i slutändan sparar du mycket pengar. Låt inte tv:n, stereon och datorn stå på standby, utan stäng av ordentligt så att det inte lyser någon liten lampa. En tv använder i genomsnitt 45 % av sin energi under standby. Om alla européer undvek standby skulle de spara tillräckligt mycket elektricitet för att försörja ett land av Belgiens storlek med ström. Lämna inte heller din mobiltelefonladdare i kontakten när du inte har telefonen på laddning den fortsätter att förbruka elektricitet även om sladden inte sitter i telefonen! I dag finns det många bolag som levererar el från förnybara eller andra gröna källor. Be dina föräldrar att byta till ett grönt elbolag om de inte redan har gjort det. Och om du bor där det är soligt, be dem installera solpaneler. Om du eller dina föräldrar köper en ny elektrisk apparat, t.ex. ett kylskåp eller en tvättmaskin, se då till att den är märkt med ett A eller A++ för kylskåp enligt den europeiska energiklassificering som alla apparater måste vara märkta med. Det betyder att apparaten är mycket energisnål.

15 När kläderna inte är alltför smutsiga, använd tvättmaskinens ekonomiprogram. Och om det är varmt och torrt väder, häng tvätten på tork utomhus i stället för att använda torktumlare. Omkring en tredjedel av det vatten vi använder hemma spolas bokstavligt talat ner i toaletten. Så försök att spola mer sällan, använd alltid snålspolning när det är möjligt, eller minska kapaciteten på toalettens vattenbehållare. Samla in regnvatten att använda i trädgården eller för att tvätta bilen. På så sätt kan du använda 50 % mindre hushållsvatten. Låt inte kranen rinna när du borstar tänderna eller diskar, och använd duschkranar så kan du spara upp till 80 % vatten. Kontrollera så att dina kranar och rör inte droppar eller läcker, och laga dem om det behövs. Titta efter produkter med det europeiska miljömärket, en liten blomma, i affärer och varuhus. Märket visar att produkterna uppfyller strikta miljöstandarder. Slösa inte värme i onödan. Om din familj sänker temperaturen i hemmet med bara 1 C kan ni sänka elkostnaderna med upp till 7 %. Privatbilar står för 12 % av EU:s koldioxidutsläpp. Det är både billigare och hälsosammare att åka kollektivt, cykla eller gå. Om dina föräldrar ska köpa en ny bil, be dem att köpa en som är liten och bränslesnål! Hos auktoriserade bilförsäljare finns information om hur mycket koldioxid varje bil släpper ut. Om du bara ska resa några tiotals mil, ta tåget eller bussen i stället för att flyga. Flyget är den snabbast växande källan i världen till koldioxidutsläpp! Plantera ett träd på skolan, i trädgården eller i kvarteret! Fem träd absorberar omkring ett ton koldioxid under sin livstid. Om du bor i ett land där det inte regnar så mycket, leta efter trädgårdsväxter som passar klimatet och behöver mindre vatten. På semestern, välj hotell och resmål som har miljömål, t.ex. att minska vatten- och energianvändningen och begränsa mängden avfall. Använd lakan och handdukar flera gånger för att undvika onödig tvätt. När du vädrar, lämna fönstret på vid gavel i några minuter i stället för att låta fönstret stå på glänt länge.

16 Protokollet innehåller också olika ekonomiska samarbetsmodeller för minskning av utsläppen. De kommer att bidra till att sänka kostnaderna för minskningarna. Tack vare mekanismen för en ren utveckling kan industriländerna nå sina utsläppsmål delvis genom att investera i projekt för utsläppsminskning i utvecklingsländer. Det underlättar i sin tur överföring av ny teknik till fattigare länder, så att de kan få en renare utveckling. Det är det första globala systemet i sitt slag för miljöinvesteringar och miljökredit. Genom ett parallellt system som kallas gemensamt genomförande kan industriländerna investera i sådana projekt på varandras territorium. Behovet av ett nytt globalt klimatavtal Kyotoprotokollet är ett avgörande första steg mot minskade utsläpp av växthusgaser. Men med tanke på forskarnas förutsägelser om att den globala uppvärmningen kommer att fortsätta i allt snabbare takt det här århundradet om vi inte gör mer kommer mycket ambitiösare åtgärder att krävas efter 2012, när Kyotomålen ska ha uppnåtts. I december 2007, efter två års informella samtal, beslutade alla länder som undertecknat UNFCCC att inleda formella förhandlingar om ett internationellt klimatförändringsavtal för tiden efter 2012. Eftersom de insåg problemets allvar kom de överens om att avtalet skulle slutföras i slutet av 2009 vid FN:s klimatkonferens i Köpenhamn. På så sätt bör länderna hinna genomföra avtalet till 2013. För EU är det viktigt att det nya avtalet kräver insatser av alla stora utsläppsländer, även Förenta staterna, men också utvecklingsjättar som Kina och Indien. År 2020 tror man att de totala utsläppen av växthusgaser från alla utvecklingsländer kommer att vara större än industriländernas utsläpp. EU tänker också se till att avtalet garanterar att den globala uppvärmningen ligger kvar under 2 C över den förindustriella nivån (dvs. omkring 1,2 C högre än dagens temperatur). En större ökning skulle medföra en mycket större risk för miljökatastrofer och sämre tillgång till mat och vatten. För att klimatförändringarna inte ska nå sådana farliga nivåer måste de globala utsläppen minskas till mindre än hälften av 1990 års nivåer senast 2050. Det kommer att bli en enorm utmaning, men den teknik som krävs finns redan eller kommer snart att finnas till en rimlig kostnad det kostar faktiskt mycket mindre än den skada som klimatförändringarna skulle orsaka om inget görs för att stoppa dem.

Växthusgasutsläpp i EU 17 Övriga 4 % Hushåll och småföretag 17 % Industri 20 % Jordbruk 10 % Elsektorn 28 % Vad gör EU för att motverka klimatförändringarna? Europeiska unionen ligger i framkanten av den globala kampen mot klimatförändringar. Som stark ekonomi är det EU:s skyldighet att föregå med gott exempel, även om EU bara står för 14 % av de globala utsläppen. Källa: Europeiska miljöbyrån. Transport 21 % Från EU:s sida är man övertygad om att utsläppen av växthusgaser kan minskas samtidigt som människors levnadsstandard och livskvalitet ökar. Det går att kombinera, men det kräver en förändrad livsstil och nya sätt att producera och använda energi. Med detta i åtanke enades EU-ledarna i mars 2007 om en ambitiös och långtgående strategi för energi och klimatförändring. Den innefattar en del tuffa mål: EU:s växthusgasutsläpp ska minskas med minst 20 % senast 2020, och med 30 % om övriga industriländer gör detsamma inom ramen för det internationella klimatavtal som håller på att förhandlas fram. Andelen förnybar energi, t.ex. vind- och solenergi ( 2 ), ska senast 2020 öka till 20 % av all energi som används, mer än dubbelt så mycket som i dag. Energiförbrukningen ska minska med 20 % senast 2020 genom förbättrad energieffektivitet för en lång rad apparater och maskiner, t.ex. bilar, tv-apparater och luftkonditioneringsaggregat. Under 2008 enades man om konkreta åtgärder för att nå dessa mål. Det innebar att Europa inledde arbetet med att bli en klimatvänlig, koldioxidsnål ekonomi. Att spara energi och använda mer förnybar energi kommer inte bara att bidra till att minska EU:s växthusgasutsläpp utan det kommer också att göra EU:s elförsörjning säkrare och innebära att vi sparar pengar eftersom vi inte behöver importera så mycket olja och gas från andra länder. ( 2 ) Andra slags förnybar energi är vattenkraft (el som genereras av vatten som flyter genom dammar), förbränning av biomassa (organiskt material som trä, sågavfall, växter, djurspillning osv.) och biobränsle (bränsle som tillverkas av växter eller grödor), geotermisk energi (värme från varma källor eller vulkaner), tidvattenkraft och vågkraft.

18 Framsteg i EU Inom ramen för Kyotoprotokollet bestämde sig de 15 länder som var medlemmar i EU när protokollet förhandlades fram 1997 (markerade med ljusgrönt i tabellen på nästa sida) för en synnerligen ambitiös målsättning: att fram till 2012 minska sina sammanlagda utsläpp av växthusgaser med 8 % jämfört med nivåerna ett visst basår (1990 i de flesta fall). De enades också om hur mycket de olika länderna ska bidra till det gemensamma målet, med hänsyn till den ekonomiska situationen och industristrukturen i varje land. De flesta måste minska sina utsläpp, men vissa får öka dem till en viss nivå, och åter andra måste bibehålla sina utsläpp på samma nivåer som 1990. Tio av de tolv länder som gick med i EU 2004 och 2007 (markerade med mörkgrönt) har enskilda mål enligt protokollet. De ska minska sina nationella utsläpp med 6 eller 8 % inom samma tidsram. Det är bara Cypern och Malta som inte har några mål alls enligt Kyotoprotokollet. Genom det europeiska klimatförändringsprogrammet (ECCP) samarbetar EU med företrädare för industrin, miljöorganisationer och andra intressegrupper för att komma fram till åtgärder för att minska växthusgasutsläppen på ett kostnadseffektivt sätt. Bland de dussintals åtgärder som tagits fram ingår t.ex. att förbättra energieffektiviteten i byggnader (bättre isolering kan minska uppvärmningskostnaderna med 90 %!), begränsa läckage och användning av vissa fluorerade industrigaser och minska utsläppen från flygplan. EU:s system för handel med utsläppsrätter Den absolut viktigaste åtgärd som tagits fram inom ECCP är EU:s system för handel med utsläppsrätter, som lanserades i början av 2005. Systemet är världens första internationella system för handel med koldioxidutsläpp. Det är hörnstenen i EU:s strategi för att minska utsläppen på ett kostnadseffektivt sätt i de 27 medlemsländerna. Sedan starten 2008 omfattar systemet även Island, Liechtenstein och Norge. Systemet innefattar i dag omkring 11 000 kraftverk och energiintensiva fabriker, som tillsammans står för nästan hälften av EU:s koldioxidutsläpp. EU:s system för utsläppshandel fungerar så här. EU-länderna ger varje kraftverk eller fabrik rätt att släppa ut en viss mängd koldioxid per år. De som släpper ut mindre kan sälja de outnyttjade kvoterna till andra fabriker som inte klarar sig lika bra. Det innebär att företagen kan tjäna på att minska utsläppen. Företag som överskrider gränserna för utsläpp utan att kompensera detta genom att köpa utsläppsrätter från andra företag kommer att få betala böter. Tack vare systemet för utsläppshandel minskar den totala kostnaden för att begränsa utsläppen genom att de begränsas där det kostar minst. Från 2012 kommer systemet att utökas till att även omfatta utsläpp från trafikflygplan som flyger till och från flygplatser i EU. Ett antal viktiga förändringar av systemet kommer dessutom att göras från 2013 för att stärka det och göra det mer effektivt. Senast 2015 vill EU att systemet för utsläppshandel ska kopplas samman med liknande system som utvecklats i andra industriländer.

EU-ländernas Kyotomål 19 EU-länder med ett gemensamt minskningsmål på 8 % enligt Kyotoprotokollet EU-länder med enskilda mål enligt Kyotoprotokollet Österrike 13 % Tjeckien 8 % Belgien 7,5 % Cypern Danmark 21% Estland 8 % Finland 0 % Ungern 6 % Frankrike 0 % Lettland 8 % Tyskland 21 % Litauen 8 % Grekland + 25 % Malta Irland + 13 % Polen 6 % Italien 6,5 % Slovakien 8 % Luxemburg 28 % Slovenien 8 % Nederländerna 6 % Bulgarien 8 % Portugal + 27 % Rumänien 8 % Spanien + 15 % Sverige + 4 % Storbritannien 12,5 % De åtgärder för att minska utsläppen som vidtas av EU-länderna och på EU-nivå leder till framsteg mot Kyotomålen. Utsläppen från de 15 länder som varit medlemmar i EU fram till 2004 låg 2006 2,7 % under nivåerna för det basår som valts (1990 i de flesta fall), och förutsägelser om de framtida utsläppen visade att dessa länder var på god väg att nå minskningsmålet på 8 %. För dagens 27 medlemsländer uppgick utsläppsminskningen fram till 2006 till 10,8 %.

20 Minskade utsläpp är bra för ekonomin Åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna kommer att innebära besparingar på lång sikt, även om en del pengar måste investeras i dag. Faktum är att vi inte har råd att inte göra någonting. I en viktig rapport från den brittiske ekonomen Lord Stern varnas för att klimatförändringarna kommer att påverka den globala ekonomin allt mer om vi inte lyckas stoppa dem. Lord Stern uppskattar att klimatförändringarna kommer att kosta minst 5 % av världens ekonomiska produktion eller bruttonationalprodukt (BNP) varje år, och siffran kan stiga till så mycket som 20 % eller mer på lång sikt. Den ekonomiska effekten skulle motsvara den vid ett världskrig eller vid den stora depressionen, den globala ekonomiska krisen på 1930-talet. Å andra sidan uppskattar Lord Stern att de åtgärder som krävs för att kontrollera klimatförändringarna bara kommer att kosta omkring 1 % av BNP. Det finns redan en hel del klimatvänlig teknik, t.ex. förnybara energikällor, och annan teknik är snart färdigutvecklad för att kunna användas i stor skala. En lovande teknik gör det t.ex. möjligt att samla in en del av det kol som frigörs när fossila bränslen förbränns och deponera det i gamla gruvor eller nedlagda oljefält så att det inte kommer ut i atmosfären. Tekniken kallas kolfällor (carbon capture and storage). En annan lovande teknik, som emellertid kräver avsevärt mycket mer forskning, är framställning av väte från förnybar energi för användning i bränsleceller. Bränslecellen omvandlar väte och syre till vatten och under processen produceras elektricitet. Det enda utsläppet är vattenånga. Utvecklingen av miljövänlig teknik skapar också nya jobb och öppnar nya marknader. Tack vare stödordningar för vindkraft i flera EU-länder står europeiska företag numera för 90 % av den blomstrande världsmarknaden för vindkraftsutrustning. I Tyskland har vindkraften inneburit arbete för 40 000 människor. Den europeiska marknaden omsätter i dag 30 miljarder euro och står för 350 000 arbetstillfällen. När den förnybara energins andel av den totala energianvändningen ökar till 20 % senast 2020, som EU planerar, väntas antalet arbetstillfällen stiga till nästan 1 miljon. Övergången till en koldioxidsnål ekonomi innebär enorma möjligheter till innovation och ekonomisk tillväxt. Det är centrala mål för EU. Om de europeiska företagen är snabba med att utveckla miljövänlig teknik kommer de att ha konkurrensfördelar när den globala efterfrågan ökar.