Sä ITG do visning av elcertifikatskostnaden på elkundens faktura ER 2012:18
Eleertihkatsystemet har under nio år varit det huvudsakliga stödet till förnyhar elproduktionisverige.sedan systemet startade har den fömyhara elproduktionen ökat med drygt 13Eh.Oet är elkunden somislutändan står för kostnaden för eleertihkat men kunskapen om eleertihkatsystemet oeh hur myeket elkunden hidrartilldetärlågt. Regeringen har gettiuppdrag åt Energimyndigheten att utreda förutsättningarna för ett loav på särredoisning av eleeirkatskostnadenpåelkundens fakturor om det är en lämplig åtgärd för att öka elkundens medvetenhet om eleertilikatsystemet. Oenna rapport är Energimyndighetens redovisning av uppdraget. rvlartinlohansson har varit projektledare förarbetet med rapporten.1 projektgruppen har hån Energimyndigheten deltagit lennyhedströmermy NäslundoehKarin Sahlin.Vidare har Energimyndigheten samråttmedeommy Johansson oeh Sara rläselius hån Energimarknadsinspektionen. Eskilstuna maj 2012 ohaeublin Ställföreträdande generaldirektör rvlartinohansson projektledare
sammanfattning 7 hedning Ei Uppdrag 9 i.2 Utgångspunkter oeb avgränsningar 9 1. Rapportens disposition oeb metod i 2 Äldre hedningar ooh rosverk 2.1 Eldigare regelverk för särredovisning ii 2.2 Sammanfattning av tidigare rapport i2 iakturan ooh eloertifikatkotnaden idag 3.i Elkundens kostnad för eleertifikat 14.2 Elfakturanoebelavtalet 17 3.3 Norges regelverk för eleertiekatskostnaden 23 Utformningar av ett möjligt ärredoviningkrav 2 4.1 Särredovisning av elkundens faktiska kostnad för eleertifikat 2 4.2 Redovisning av månadsmedelvärde 26 4.3 Enbart införmation om eleertiekatsystemet 27 4.4 Rlaeering av särredovisningen på fakturan 27 4. Elågra elleverantörers attitydertill särredovisning 28 5 Analveroohiutater 0.1 Elkundens elfaktura som informationsbärare 3u.2 Erfarenbeter av det gamla kravet på särredovisning 31.3 Oen norska särredovisningen 1.4 Angående olika typer av särredovisning 2 äiiörteokning 5
8 ienlighet med vad som ståriregeringsuppdraget anser Energimyndigheten att det av hera skäl är viktigt att elkunderna informeras om eleertihkatsystemet.ivien systemet är konstruerat så att det är elleverantörerna som är kvotpliktiga. Oenna kvotplikt uppstår denlapril året etter fakturering till elkunden.oet är den enskilda strategin hos varje elleverantör som avgör hur kvotplikten ska uppnås. fakturan är Innlärrtplpiat för inforrritiort Oen direkta kopplingen mellan den månadsvisa fakturan o elkunden Enns alltså inte. Oärmed är fakturan en tveksam plats både för ett generellt krav på särredovisning av eleertihkatskostnaden oeh för ett lobav på information om att eleettihkatskostnadeningåridetfötala elpriset. Ehersom få elkunder läser specifikationen på elfakturan är den inte heller ett bra ställe att sprida kunskap på. Nyttan med införandet ska oekså ställasirelation till exempelvis de ökade administrativa kostnaderna kos elleverantörerna, somisin tur ökar kostnaden för elkunden, samt det ökade tillsynbehovet hån myndigbeter.elfakturan kan också hli mer svårtillgänglig ior elkunden oeh försvåra valet av elleverantör. Otfinn andra möhr att förrättri Ett sätt att öka informationen till elkunderna är att rikta delar av informationen som finns på Energimyndighetens webbplats om elcertifikatsystemet direkt till elkunder. Elleverantören skulle oekså kunna regleras att informera elkunden om eleettihkatsystemet på ett sätt som är bäst lämpat för den enskilde elleverantören oeh elkunden. Energimyndigheten anser att det möjligen är vid elavtalet som elkunderna bör fa eventuell införmation om att de betalar för förnybar el. Oet ligger doek utanför den här rapporten att granska elavtal ytterligare. Oet bar under utredningen hamkommit att eleertifikatskostnaden många gånger anges på ett tveksamt sätt vid marknadsföring av elpriser.oet kan finnas skäl för Eonsumentverket att genomföra en närmare granskning av detta med hjälp av Energimyndigheten. rierrrrvndr ordroo Energimyndigheten kan oekså konstatera att inget bänt som ändrar de slutsatser som gjordes då särredovisningsloavet, som gällde till och med år 206, togs bort. ortiåtrintärrdovoinavlortifikatkotnadn Vidare konstateras också att iorge förbjuder särredovisning av eleettifikatskostnaden på elfakturanoehimarknadsföring av elpriset. Oet anses att det är vikhgare att elkunden har ett totalt elpris att förhålla sigtill.inorge
8 Regeringen har gett Statens Energimyndigbetiuppdrag att utreda förutsättningarna för ett krav på särredovisning av eleertifikatskostnaden på elkonsumentens fakturor oeb om det kan vara en lämplig åtgärd för att öka konsumenternas kunskap oeb medvetenhet om eleertifikatsystemet oeh deras eget bidrag till detta system. Energimyndigheten ska beakta erfarenbeten av det krav på särredovisning av eleertihkatskostnaden som gällde t.om 206 oeh däreffer togs bort.luppdragets genomförande ska även den planerade etableringen av en gemensam eleertifikatsmarknad mellan Sverige oeb Norge från oeh med den! januari 2oi2 uppmärksammas. Om Energimyndigheten bedömer det lämpligt ska förslag till åtgärder lämnas. Vid genomförandet av uppdraget ska Energimyndigheten samråda med Energimarknadsinspektionen. 0 Utgångspunkten för rapporten är elkundens faktura.ienligbet med uppdraget ska fakturans rob som införmationsbärare beaktas tiiisammans med de erfarenheter som gjordes vid borttagandet av särredovisningskravet. kör att få en helhetsbild av innebörden oeb konsekvenserna av att återinföra ett lo.av på särredovisning krävs doek en förståelse oeb kortfattad redogörelse för hnr eieertifikatsprisetbehandiasi elavtalet oeb marknadsföringen av elpriset. Någon ytterligare gransloring av underliggande elavtal bar inte gjorts. Oåsärredovisningen togs bort flyttades även kvofplikten hån eianvändaren till elleverantörens. Oenna rapport kommer inte utvärdera konskevenser av detta eller utreda en eventuell förändring av kvotplikten. Utredningen syffar inte heller till att utreda kostnadseffektiviteten! eleertihkatsystemet, bur väl konkurrensen om det totala elpriset fungerar eller rimlighetenivad elkunden betalar för utbyggnaden av fömybarel. iuppdraget till Energimyndigheten används begreppet elkonsumenter.eher klargörande hån Näringsdepartementet ska begreppet inte utesluta någon elanvändare. Oå konsument normalt inte innefattar näringsidkare kommer istället begreppet elkund att användasirapporten.oet är oekså det begrepp som använts vid den senaste översynen av eleertifikatsystemet. 1 Ett företag som säljer el. Elleverantör är att likställa med begreppet elhandelsföretag.
2 Äldre utredningar och regelverk kring särredovisning När elcertifikatsystemet infördes den 1 maj 2003 fanns ett krav på särredovisning av elcertifikat. Kvotplikten låg då på slutanvändaren. Den 1 januari 2007 trädde en ny lag i kraft där kvotplikten istället flyttades till elleverantören. Samtidigt togs kravet på särredovisningen bort och ersattes av en rekommendation i propositionen om att elcertifikatskostnaden ska ingå som en enhet i elpriset. 2.1 Tidigare regelverk för särredovisning 2.1.1 Första laglydelsen och propositionen till elcertifikatslagen Följande lagtext stod i 4 kap 10 lag (2003:113) mellan 1 maj 2003 och 1 januari 2007. En elleverantör får ta ut ersättning för hanteringen av kvotplikten av de elanvändare vars kvotplikt han hanterar. Den ersättning som leverantören tar ut skall redovisas särskilt till eianvändaren. I författningstexten i propositionen 2 till elcertifikatslagen stod vidare att en elleverantör får ta ut ersättning för hanteringen av kvotplikten av de elanvändare vars kvotplikt han hanterar. Den ersättning som leverantören tar ut skall redovisas särskilt till eianvändaren. Paragrafen föreskriver en rätt för elleverantörerna att ta ut en ersättning för den tjänst som det innebär att hantera kvotpliten för de elanvändare som inte själva hanterar kvotpliten. Denna ersättning måste redovisas särskilt i fakturan till kunden och får således inte ingå som en del av ersättningen för den el som kunden faktureras för. 2.1.2 Propositionen som tog bort krav på särredovisning Den nya lagen om elcertifikat som trädde i kraft 1 januari 2007 hade endast en övergångsbestämmelse som tog upp särredovisningen. En elleverantör som vid lagens ikraftträdande har ett gällande avtal om elpris har, så länge avtalet gäller, rätt att av eianvändaren ta ut en ersättning som motsvarar leverantörens kostnad för inköp av elcertifikat för den el som sålts till eianvändaren. I propositionen 3 till den lagändring som fiyttade kvotplikten från slutanvändare till elleverantörer och tog bort kravet på särredovisning står följande beskrivet: 'Proposition 2002:03:40 3 Proposition 2005:06:154 11
2.2.1 Tiiioakabiiok Rapporten inleds med en beskrivning av vilken kostnad for eleertifikat som elkonsumenten kar mött. led konsument menas en fysisk person till vilken el överfors eller levereras kuvudsakligen for ändamål som faller utanför näringsverksamket. Analysen koneentrerades fortsättningsvis till kuskållskunder. Oe kundgrupper som kostnaden beräknas för är lägenket,villa utan elvärme med en beräknad årsforbruloring på OOOkBk oek villa med elvärme med en årsforbruloringpå20 000kk. rvledelprisetfor 2003 lågrelativtkonstantpå2,5 öre per kk.vid årsskiftet skedde en prisökningti!13öreperkk p.g.a. en köjd kvotnivå. Oet var relativt stora prisskillnader mellan olika elleverantörer. iviedelpriserpå2respektive4öre per kbk kar berälnats oek testas på de tre konsumentgrupperna. Resultatet visar att förenlägenketskund uppgår kostnaden till mellan 40 oeb 80 lr per år, for en villa utan elvärme uppgår kostnaden per år till mellanloo oek 200 losamt for en eluppvärmd villa uppgår kostnaden till mellan 400 oek 800 kr årligen. 2.2.2 information kring oioortifikat vid införandet av systemet kn relativt kög andel av elkonsumenterna kade inte gjort något aktivt val när det gäller att byta elbolag. När eleertiftkatsystemet infördes forberedde sig elleverantörerna på att antalet ftågor skulle öka saftigt.kunderna kar doekilåg ntsträekning kört av sig om information kring eleertifikat. 2.2. Faktorans roii som informationsbärare eniigt förra rapporten knergimyndigketen granskade fakturor ftånllbolag både stora oeb små. Resukatet blev varierande, från ingen särredovisning till ett foretag som bar en utförlig information på fakturans baksida. Endast4av bolagen kade någon information. 13
Administrativt påslag B Moms i i Pris på elcertifikat Figur 1 Veckomedelvärde av elcertifikatsspotpriset multiplicerat med gällande kvot. Moms och tio procent administrativ kostnad är tillagd. Källa Elcertifikatsystemet 2011, ET 2011:32. Handeln med elcertifikat sker dels via mäklare ock dels bilateralt mellan elleverantör ock elproducent. En del certifikat kandlas inte alls utan stannar inom ett företag, exempelvis om det samtidigt är kvotpliktigt ock tilldelas elcertifikat. Av de kandlande elcertifikaten sker cirka 70 procent vid en marknadsplats. Svensk Kraftmäkling AB (SKM) är den vanligaste mäklaren. De produkter som omsätts på kandelsplatsen är dels spot (dagspris), det vill säga elcertifikat som köps ock levereras direkt, ock dels terminskontrakt som innebär att priset sätts direkt men leveransen sker vid ett senare tillfälle. Eerminskontrakten vid SKM är leverans i mars från nästkommande år upp till 7 år i framtiden. Figur 2 visar fördelningen mellan olika kontraktstyper under år 2008. Om efterfrågan av produkter från elleverantören inte är densamma som utbudet av produkter från producenter av förnybar el brukar tradingföretag, som enbart köper ock säljer elcertifikat, kunna svara upp mot differensen. 15
igurtveckhngenavo Oen kostnad som olika elkunder betalar på fakturan en speeifik månad kan alltså variera kraftigt. Förklaringen liggeriatt det ftnns flera olika kundtyper med olika förutsättningar oek med en rad olika avtalstyper att välja på. Eleertifikatspriset varieraritiden oek elleverantörerna kan ka olika strategier för inköp oek bantering av eleettifikat för de olika kund-oek avtalstyperna. Onder maj år 2008 var den uppskattad eleertifikatskostnaden för elkunden enligt Figurlnästan öre/kk. För en elkund med ett bundet pris ftån år 2006 oeb ett bra elavtal med låga administrativa avgifter, oeb möjligket att göra avdrag för moms, kan doek kostnaden varit så låg som2öre/kk. Utöver själva kostnaden för inköp av eleertifikat kostar även kanteringen av eleenifikaten. Storleken på den administrativa kostnaden är idag okänd då den ingåriden totala administrativa kostnaden för elleverantörer. 2 akanoonev Elkundens faktura kan se ut på olika sätt beroende på vilket typ av elavtal som teeknats oek vilken typ av elkund det rör sig om. manligast är att elkunden kar teeknateft elavtal om fttst eller rörligt elpris, de elkunder som inte kar teeknat något elavtal kar ett anvisat pris.oet ärvid själva avtalet som elkundens kostnad ellervad kostnaden ska baseras på fastsälls.eldfast elpris anges ett pris för elkundeniöreperkk oek vid rörligt pris anges påslagets storlek oek vad det rörliga priset ska kåseras på, normalt månadsmedelvärdet på elspotpriset. Flfakturans kar sedan somkuvuduppgiftattvisa vad elkunden ska betala för den el som den använt. Elfakturansinnekållreglerasidagsläget inte annat en indirekt. Se avsnitt3.2.1.en viktig del av fakturans utformning äristället de rekommendationer som utförmats av branseborganisationen Svensk Energi utifrån deras satsning Kundoffensiven. Eekommendationen är attfakturaninnekåller en enkel framsida oek en mer speeifteerad baksida. Få den enkla framsidan anges enbart den totala kostnaden för kunden, för vilken period fakturan avser oek möjligen moms. 1 'http://www.elradgivningsbyran.se/documents/prisstatistiykundernas avtalstyp.pdf 12 Svensk Energi, Elfakturan - Krav och rekommendationer, uppdaterad februari 2008. 17
.2.2 loortifikatskostoadon på fakturan Eftersom detidagsläget inte finns någon reglering av kur eleettifikat ska särredovisas på fakturan beställde knergimyndigketen en rapport från fviarkör om kurelleverantörenagöridag.ivfarkördjupintervjuadeielleverantörer angående kurden införande av ett krav på särredovisning. Elleverantörerna fiek svara på fiågan om de särredovisareleertifikatskostnad for sina elkunder på fakturan oek om det skilde sig åt beroende på vilket elavtal elkunden kar eller vilken typ av elkund det är. Sättet att redovisa varierade lobaftigt mekanekeverantören oek sammanfattas nedan. D D Eleertifikatskostnadensärredovisas inte alls,vare sig for elkunder med rörkgteiavtak fast eiavtak konsument eker for företag. Eleettifikatskostnadensärtedovisas för dem med rörligt elavtal men inte för dem med fast eiavtai så väi för konsument som for foretag. Eleertifikatskostnadensärredovisas for företag men inte for konsument, så väirörkgt som fast eiavtai. Eleeftifikatskostnadensärredovisas för större företag med särskilda elavtal (portföljkunder). Några eiieverantörer kar eikunder med gamia eiavtai fi ån tiden då det var ett krav med sänedovisning oek för dessa särredovisas eieertifikatskostnaden fortfarande. Oet är tydligt att elleverantörerna väljer att särredovisaeleertifikatskostnaden på fakturan tik företag oftare än tiii konsumenter oek vid rörkgt eiavtai oftare än vid fast eiavtai.avdeiforetagen var det tiii exempei inget foretag som särredovisadeeleeftifikat för konsumenter med fasta avtal. En förklaring till det är att kostnaden for eieertifikat ingår som en deiieipriset.kikundens faktiska kostnad for eleettifikat vid fasta elprisavtal är enkgt några elleverantörer inte självklart. Enkgt elleverantörerna efterfrågar inte vanliga konsumenter särredovisning! samma ntsträekning som foretag. Om det efterfiågasitillräekligt stor utsträelming ser de tik att erbjuda det..2. Atfitydor oob kunskaper om oleortifikat oob olfakfuran ISvensk Energis undersökning Kundoffensiven som använts som underlag för fiamtagning av standardfakturor beslobivs bland annat ett bebovfrån elkunder oek branseben att få enklare oek tydligare fakturor.oärfiamgår oekså att endast en tiondel av elkunderna kontrollerar sin faktura noggrant.var fjärde kund jämför förbrukningen av el på sin egen mätare med vad som står på fakturan medan resterande andel elkunder enbart tittar på slutpriset oeb gör bedömningen om det är rimligt. 17 Djupintervjuer angående särredovisning av elcertifikatkostnaden på elfakturan, mars 2012 19
Tabell 2. Detaljerad information av vad som ingår i det rörliga priset hos tre olika elleverantörer på webbplatsen Elskling.se vecka 12 år 2012. Kostnadspost [öre/kwh] Elbolag 1 Elbolag 2 Elbolag 3 Spotpris 44,84 44,84 44,84 volympåslag 0 3,24 3,68 Påslag 0 0 2,7 Elcertifikatavgift 6,2 3,14 2,63 Fasta avgifter 0 0 0 Miljöpåslag 0 0 0 Energiskatt 29 29 29 Moms 20,01 20,06 20,71 Rörligt pris 100,05 100,28 103,56 Energimarlmadsinspektionen kar också en egen webbplats för jämförelse av elavtal kallat Elpriskollen. Den regleras av Energimarknadsinspektionens föreskrifter 21. Där framgår att elleverantörer som levererar el inom koncessionspliktigt nät till elanvändare som är konsument är skyldig att lämna uppgifter enligt dessa föreskrifter. Elleverantörerna ska rapportera fast, rörligt, mixat ock anvisat pris. Priset ska redovisas enligt definitionen "Öre per kilowattimme med två decimaler inklusive kostnad för elcertifikat". Vid inrapportering av pris anger elleverantören från vilket datum priset är giltigt, fast årsavgift ock eventuell engångsavgift. Om det är ett fast pris rapporteras det inklusive elcertifikat. Vid rapportering av rörligt elpris kan elleverantören välja att redovisa kostnaden för elcertifikat under övriga påslag alternativt samla kostnaden för elcertifikat med administrativa påslag under påslag. Elleverantörerna är skyldiga att meddela energimarknads inspektionen vid ändring av pris eller leveransvillkor samma dag som dessa ändrats. De priser som rapporteras in till Energimarknadsinspektionen används sedan i Elpriskollen där elavtal från olika elleverantörer kan jämföras. Eill skillnad mot Elskling kar Elpriskollen vid rörligt elpris inga redovisade kostnader för elcertifikat utan endast ett påslag. Det finns inte någon information till elkunden om huruvida elcertifikatskostnaden ingår i påslagen eller inköpspriset för el. Även om få lagar reglerar vad som ska ingå i elfakturan eller elavtalet finns Prisinformationslagen 22 och marknadsinformationslagen 23 som reglerar kur man inte får göra. Viktiga lagrum för elcertifikat är 10 i Prisinformationslagen: Prisinformationen skall vara korrekt och tydlig. Om det kan tillkomma avgifter och andra kostnader, skall detta anges särskilt. Prisinformationen skall lämnas skriftligen, om konsumenten inte kan få EIFS 2010:2, EIFS 2011:5 Prisinformationslag (2004:347) Marknadsföringslag (2008:486) 21
finns oeksåredanregleringarilagstifiningarutanföreleertifikatslagen som kan lösa detta. orgesregolverkornoloorkakonaden Oen norska lagstiftningen för eleertifikatskostnaden är mer reglerat än den svenska. Särredovisning fill viss del om kur det fungeraripraktikenidet svenska systemet samt regelverk kring prissättning oek marknadsföring. f23 första styeketide norska föreskrifierna för eleertifikat ställs följande krav om prisupplysning oek marlnadsföring kopplade till eleertifikat. r v o o v Oen norska tillsynsmyndigketen för eleertifikat,nvfi,ger ytterligare förtydkganden. Med variakla kontrakt (variaklekontrakter)menas kontrakt där priset är varierande, men inte direkt knutet till spotprisetielspotmarknaden. Bestämmelsernaiföreskrifternainnekär att eleertifikatskostnaden ska ingåidet totala elpriset kåde vid marknadsföring, prisupplysning oek fakturering. Med fastpriskontrakt menas kontrakt där priset är avtalat på förkand för en avtalad period, köresloifisbestämmelsernainnekär att eleettifikatsskostnaden ska ingåi det totala elpriset kåde vid, prisapplysning oek marknadsföring. Oet ketyderi praktiken att elleverantörerna inte kanjusterakosntaden för eloertifikat under avtalsperioden, då knndens samlade kostnader ska vara kända vid tidpunkten då avtalet ingås. Med kontrakt direkt knutet till spotpris menas alla kontrakt där spotpriset utgör en delipriset oek därmed inte är käntpå förkand. kör dessa kontrakt ska kostnader som följer av eleertifikatskanteringeningåipåslaget oek vara fastställt på förkand. klleverantörer som använder ett fast kelopp som tillägg till spotpriset ska inkludera eleertifikatsskostnadenidetta fasta kelopp om de inte önskar att införa ett påslag lotutet till förkrulotingen. Bestämmelseniförstameningeni23innekär vidare att det äristrid med föreslifierna att uppge kostnader Imutna till eleettifikat som en egen kostnadspost vid marknadsföring, prisupplysning oek fakturering.oet är oeksåi strid med föreslifterna att keteekna detta som kostnader för eleertifikat", avgifter" eller dyklt. FO.20rt26nr 139823 Norges VassdragogEnergirektorat 23
Oongavemögt särredovningskrav Om ett loav på särredovisning av eleettifikatskostnaden ska förslås måste denna definieras eftersom olika elkunders kostnad varierar kraftigt oek ibland inte går att fastställa. Tidigare lagrum gjorde gällande att elleverantörer fiek ta ut ersättning för banteringen av kvotplikten oek att denna ersättning skulle redovisas på fakturan. Numera ligger kvotplikten kos elleverantören oeb kostnaden för eleertifikat är bara en av fiera utgiftsposter för en elleverantör,somislutändan betalas av elkunden. Eftersom kvotplikten även foftsättningsvis ska vara kvar kos elleverantören kan inte det ursprungliga lagrummet om möjligket att ta ut ersättning återinföras. Oet medför oekså att den gamla innebörden av att särredovisaeleertifikatskostnaden inte keller kan tillämpas. kn annan definition av särredovisning måste därmed göras. Två generella utgångspunkter är då att se till en speeiftk kund eller kundtyps faktiska kostnad for eleeftiftkatellertill en mer kollektiv kostnadiform av ett genomsnittligt marknadspris. ärredovningav eländens falska eek Att somitidigare lagrum särredovisa en ersättning för kanteringen av kvotplikten skulle till dagens regelverk kunna översättas med att ange elleverantörens faktiska kostnad för eleertifikat for en speeifik elkund.ikapitelbesloivs bur denna kostnad uppstår oek att den är starkt beroende av elleverantörens strategier vid bandel med eleeftiftkat. Oet totala elpriset for en elkund en viss månad kommer däremot inte att påverkas direkt av denna strategi eftersom det ärielavtalet som riktlinjer for elkundens kostnad for el oek eleertiftkat bestäms. När fakturan väl kommer till elkunden är det totala elpriset, där eleertifikat ingår, antingen redan tidigare fastställt eller så utgår det från något bestämt marknadsmedelvärde. För att enklare resonera kring vad elkundens faktiska kostnad för eleertifikat ändå innebär oek kur det skulle kunna redovisas på fakturan kar en uppdelning mellan elkunder med fast oek rörlig eleertifikatskostnad gjorts. Faktisk kostnad för oiknndor mod fast oioortifikatskostnad Elkunder med avtal om fast elpris kar oekså en fast kostnad för eleertifikat eftersom denna ingåridet totala fasta elpriset, rvien även elkunder med avtal om rörligt elpris kan ka fasta kostandet för eleertiftkat om de bar ett fast påslag som inkluderar eleertifikatskostnaden. kör dessa elkunder är inte elleverantörens 25
lavsnitt.l visades dock att ungefartvå tredjedelar av kontrakten på elcertifikat är sådana som leveraras vid nästa mars eller mars vid senare år.oet är alltså först på årsbasis medelvärdet gertillftedställande information. Oet är inte beller någon bra mått på elcertifikatens marknadspris eftersom det varje mars kommer in överföringar där prissättning gjorts för upp till sju årtillbakaitiden. Svenska Kraftnäts årsmedelvärde skulle kunna vara ett bra sätt att visa för elkunden vad den genomsnittlige elknnden betalade för eleertiftkat nnder det föregående året. Oet tillkommer doek en osäkerket eftersom alla överföringar inte är mellan förnybara elproducenter ocb kvotpliktiga elleverantörer.kn betydande andel överföringar sker via tradingbolag, eller mellan bolag inom samma koncern. 4.2.2 odolvärdofiånmäklaro Frisstatistik ftån Svensk Kraftmäkling ger rådande marknadspris på elcertifikat ock går att kämta kem både månadsvis oeb årsvis. Marknadspriset är dock inte ett mått på vare sigvissa enskilda elkunders kostnad för elcertifikat just för tillfallet eller den kollektiva kostnaden för elcertifikat. Särredovisningen skulle därförvara striktiinformativt syfte.oet skulle också kunna innebära problem attiett regelverk känvisa till marknadspriset på en marknadsplats som inte är officiell, som fallet är med elmarknadsplatsen kiordpool. nnaoiono ktt alternativ till att särredovisaelcertifikatskostnaden på fakturan är att ange att elcertifikat ingår som en delielpriset ock att elcertifikatsystemet är ett stödsystem för förnybar elproduktion. Få det sättet informeras elkunden om att de är med oek betalar för förnybar el ocb att det ingårideras totala kostnad för el. Oe elkunder som är intresserade kan då välja attta reda på mer information, klkunder med intresse väljer då troligen att kontakta sin elleverantöriförsta kand. kllaverantören är också den mest lämpliga att svara på ftågor om en specifik kunds kostnad förelcertifikat.vissa kunder lärvända sigtillknergimyndigketen direkt eller via kemsidan där det då beböver finnas en mer riktad information till elkunder. Framför allt om kur elcertifikatspriset för några olika typkunder kan räknas ner till en kostnad för den typkunden. laoering av särredovisningen åfakran Oavsett vilken typ av särredovisning som rekommenderas bör inte knergimyndigketenidetalj reglera var på fakturan som särredovisningen ska ske. kn rekommendation skulle dock kunna vara att ange detispecifikationen av fakturan för att inte förstöra det arbete som lagts ner på att förenkla fakturan för elkunderna. 27
vad dea faktiska kostaadea är oek att det skalle ställas krav på kaergirayadigketea att redogöra för detta. Några elleverantörer skalle föredra att ett raarkaadspris redovisas då det är raer rättvisaade för elkaadea.aadra ifrågasätter vilket raarkrradsprissoraiså fall skalle särredovisas för elkaaderraed fast elpris. Med detta systern skalle iate dea adrninistrativa kostnaden för elleverantörens kaatering av eleertifikat redovisas atan skalle då ingåidet övriga elpriset. Elleverantörerna fiek frågorpå orn ett krav på särredovisning skall öka deras adrainistrativa kostnader. Svaren skiljde sig ganska ntyeketkeroende på att vissa redan sänedovisar kostnaden idag. Vissa kar oekså elintensiva elkander som inte oetalarföreleertikkatidagvilket gör att eleertikkatskostaadenmåste skiljas at från dessa kander.körnågra skalle det därmed knappt innekära någon ytterligare kostnad. Andra ser det som en kanterkar engångskostnad för en omstraktareriag medan andra ser det som mer kostsamt, ktt av elleveraatöreraas ekonomisystem skalle inte klara av särredovisningen oek de skalle därför keköva ett nytt. 29
rfarenneer av deidigare kraven oå särredovisning Energimyndighetens det loav på särredovisning av eleertiftkatskostnaden som gällde till oek med 2006 oek därefter togs bort. En viktig orsak till att särredoviningen togs bort var aft kvotplikten ftyttades ftån eianvändaren till elleverantören. Det sågs oekså som ett problem att eleertiftkatskostnaden användes för attjastera elpriset genom att köja eleertiftkatskostnaden oek sänka resterande elpris. Med ett förändrat regelverk så att eleertiftkatskostnaden ingår som en delielprisets ansågs det att eleertiftkatskostnaden skalle vara mer koakarrensatsatt oek att det ökar eakelketeaförelkandenpåelmarknadenistort. Sedan loavet togs bort har inget hänt som gör aft slatsatsema ftån rapporten eller propositionerna behöver omprövas. Evotplikten ligger förttarande kvar kos elleveraatören oek därmed är eleertiftkatenförtfttrande en del av elleverantörens kostnad. Eftersom det förtfttrande är myeket ovanligt med klagomål ftån elkander på prissättning eiier marknadsföring av eieertiftkatskostnaden verkar det inte keiier appkommit några nya strakfttrella problem relaterade till eleertiftkatskostnaden. Vissa prohiem kvarstår doek avseende marknadsföring av eiprisavtai där kostnader som inte är kopplade tik eieertiftkatsystemetkommaaieeras som eleertiftkatsavgift eller eleertiftkatskostnad. Men detta strider eventaellt prisinförmationslagen oek marknadsföringslagen. Oet gäller även användandet av begrepp som avgifter för något som inte är en avgift. Konsamentverket bör därför granska detta iaom gällande regelverkisamråd med Energimyndigketen oek Energimarknadsinspektionen. Oen norska särredovisningen Eakgtappdraget ska dea gemensamma eleertiftkatsmarknaden med Norge appmärksammas. Norge kar valt att införa ett förhad mot särredovisning av kostnaden för eleertiftkatbådeimarloaadsföring, på elavtal oeh på eftaktaran.de kar däremot ett krav på aft känvisa till NVE:s webbsida på fttktaran. Aft införa ett krav på särredovisning av eleertiftkatskostanden skalle alltså innebära att Sverige gör tvärtemot vad Norge gör. Oet ftnns ingetirapporten om gemensamt eleertiftkatsystem med Norges eller avtaletmellan Sverige oek Norge om att fttktaror eller särredovisning av eleertiftkatskostnaden måste samordnas. Däremot betonas vikten av ett kostaadseftektivt system oek en väl fttngerande gemensam eleertiftkatsmarknad. Eåda länderna anser oekså att det är E20t0.vtai meiian konungariket Sveriges regering oeh konungariket Norges regering om en gemensam marknad tor eieertitikat. 3i
påslag äröreperkk. Oen sänedovlsadeeleertlfikatskostaadea skalle alltså bk mer än vad kandea faktiskt betalar, kå samma sätt skulle en redovisning av marknadspriset visa på en kögre kostnad än det totala påslaget. 2. En elleverantörn marknadspriset på eleertifikat oek en viss månad är dennaöreperkk. Elleverantören bar doek gjort en bättre affär än månadsmedelvärdet oeb etalarenkostnadmotsvarandeöreperkk. Om elleverantörerna var tvungna att ange sina faktiska kostnader för eleertifikat skulle eleertlfikatskostnaden på fakturan Inte stämma överens med vad elleverantören egentligen betalar.eftersom vissa elleverantörerväljer att redovisa elkundernas rörkgaeleertlfikatskostnadsknlledetlvärsta fall stå två olika belopp på eleertlfikatskostnaden, dels det som elkunden betalar, öre perkbk, oeb dels elleverantörens kostnad,4öreperkk. Elleverantören väljer attväata med att köpa alla slaa eleertifikat änder ett årtllls februari året efier. Medgav på särredovisning av elleverantörens kostnad för eleertifikat skriver de dåoöreperkb på faktaroraauader året efiersom Inga eleertlfikatänna köpts la. Oetär däremot möjllgtattdetaljstyra ett eventaellt regelverk kring särredovisnmg för att styra mot en mer generell rnetod för alla elleverantörer, oek deras olika typer av elkander, eller en metod som ärmerelkaadsspeelfik. Oet är doek viktigt attkatlllsynsansvaretlåtanke.ettmer omfattande regelverk kräver mer omfattande tillsyn. Att granska om en elleverantörs särredovisning av eleertlfikatskostnad fill elkander stämmer överens med deras verkliga kostnader för eleertifikat för den el som sålts fill elkanden kan bli tämligen omfattande. Särskilt om elkunden kar många okka typer av elkunder med olika avtal. Ett bättre sätt att visa vad elkunden som kollektiv betalar för eleertifikat är det volymvägda årsmedelvärdet av eleertifikat frånsvenska Kraftnät nedbrutet fill en medelkostnad för elkundenlöreperkk.rvfen den är Inte keller direkt kopplad fill fakturan, som normalt visar förra månadens förbrukning eller totala elpris. Även om elfakturan vore ett bra sätt att öka elkundens medvetenket om eleertlfikatsystemet skulle särredovisnmg av eleerfifikatskostnaden vara en tveksam metod för att stärka elkundens kunskap om systemet ellertlll oeb med deras bldragtlll det. Eramför allt då det kan skapa mer fiågeteeken än det reder ut oek då kostnaden Inte alltid är direkt kopplat fill perloden elfakturan avser. Om kvotpkkten kade legat på elkunden kade elkunden möjligen kunnat välja en "eleertlfikatsleverantöe oeb en annan elleverantör.elkunden kade då kunnat byta baraeleertlfikatsleverantör". Särredovisningen av eleertlfikatskostnaden kade då fått en viktig betydelse för elkundens vak Ela måste elkanden se fill det totala elpriset oek därför är samman av kar elleverantören agerar på elmarknaden oek eleertlfikatsmarknaden viktigare än var för sig. En särredovisning av eleertifikat skulle alltså inteidet avseendet stärka elkundens ställning på elmarknaden eller öka dess möjkgketer att påverka sia elförbrulmmg oeb sina elkostnader. Snarare 33
äöokng Avstämningsrapport ftån Energimarknadsinspektionen till Näringsdepartementet, Dnr00-iii02884 Avtal mellan konungariket Sveriges regering oeb konungariket Norges regering om en gemensam marknad för eleertifikat Eleertiftkatsystemet201i,EE20ii:32 Gemensamt eleertifikatsystemmednorge, ER2010:28 Eonsekvenser för elkunden av en köjdambitionsnivåieleertifikatsystemet, ER 2009:2 Konsumenternas elrådgivningsbyrå, Eokiesselgren Konsumentverket, Magnus Karpe Rapport till Energimyndigketen om djupinteryluer angående särredovisning av eleertiftkatskostnaden på elfakturan, Markör, mars 2012 Svensk Energi, ElfakturanKrav oek rekommendationer, uppdaterad februari 2008 Atgärderförattskyddaelkaadeamotkögaeleertiftkatpriser,ER2010:27 Översyn av eleertiftkatsystemet etapp ii, ER 200:9 Eagarproposftioaermm Aktiebolagslagen (200551) Bokföringslagen (19:1078 EikS 2010:2, Energimarknadsinspektionens föreskrifter oek allmänna råd om elleverantörers skyldigket att lämna uppgift om priser oek leveransvillkor som tillämpas mot elanvändare EikS 2011:, Energimarknadsinspektionens föreslobifter om ändring av Energimarlotadsinspektionens föreskrifter oek allmänna råd om elleverantörers skyldigket att lämna uppgift om priser oek leveransvillkor som tillämpas mot elanvändare (EikS 2010:2 Ellagen (i997:87 korsktiftomelsertiftkater,for20ie12i6nrl8 Eag(201i:1200 om eleertifikat Marknadsföringslag (2008:486 Meärdesskattelagen(1994:200 35