Rapport 2009:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2008 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning
Tumba, september 2009 Cirkulationsplats över E4/E20 vid motet Foto: Dan Arvidsson 2
Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5 1.1 Uppmätta föroreningar, deras ursprung och effekter 5 1.2 Miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitet 6 2. Metodik 7 3. Resultat 8 3.1 Väder 8 3.2 Luftföroreningar 8 3.2.1 Kvävedioxid 9 3.2.2 Svaveldioxid 11 3.2.3 Marknära ozon 12 3.2.4 Partiklar, PM10 13 4 Referenser 15 Kartbilaga 1 Kartbilaga 2 3
Sammanfattning Under år 2008 genomfördes mätning av luftföroreningar i med DOAS-utrustning samt med Beta-instrument (β-absorptionsmetoden). DOAS-mätsträckan gick tvärs över vägen, från Lagman Lekares väg till Domarebacken. De föroreningar som mättes var kvävedioxid, svaveldioxid, ozon och partiklar (PM10). Mätningen skedde med kontinuerligt registrerande utrustning och resultaten lagrades som timmedelvärden. Mätningar av kvävedioxid och ozon har också genomförts med passiva provtagare under februari respektive maj månad i Fittja, Tullinge, Tumba och Grödinge. Under 2008 skedde ett mätuppehåll under januari, i samband service av mätutrustningen. Den tidsmässiga täckningsgraden var 83-96 % för DOAS-mätningarna och 77 % för betamätningarna. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid till skydd för människors hälsa klarades i 2008. Timmedelvärdet, 90 µg/m 3, överskreds 80 gånger, att jämföras med tillåtna 175 gånger. Dygnsmedelvärdet, 60 µg/m 3, överskreds 5 gånger att jämföras med tillåtna 7 gånger. Årsmedelvärdet uppmättes till 21 µg/m 3, att jämföras med miljökvalitetsnormen som är 40 µg/m 3. Högsta timmedelvärde i uppmättes till 151 µg/m 3. Mätningarna visar att när vädret är lugnt och temperaturen låg uppmäts höga halter av kvävedioxid, ofta i samband med rusningstrafik. Under de inledande månaderna av 2008 var vädret milt och blåsigt, vilket bidrog till att hålla halterna av kvävedioxid på relativt låga nivåer. På övriga mätplatser i kommunen var medelhalten i februari lägre än i. Det finns därför skäl att anta att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid som gäller för hela året även klaras på dessa platser. Miljökvalitetsmålet för högsta timmedelvärde, 60 µg/m 3, överskreds 381 gånger i (målet anger högst 175 ggr/år). Miljökvalitetsmålet för årsmedelvärdet, 20 µg/m 3, överskreds i. Miljökvalitetsnormen och miljökvalitetsmålet för svaveldioxid bedöms klaras. Miljökvalitetsnormen för marknära ozon för skydd av hälsa (120 µg/m3, högsta 8- timmarsmedelvärde under ett dygn) överskreds i 2008. Således överskreds även miljökvalitetsmålet, delmålet för marknära ozon (som är det samma som ovan nämnda). Miljökvalitetsnormen och miljökvalitetsmålen för partiklar, PM10, klarades i under perioden. 4
1. INLEDNING Mätningar av luftföroreningar ingår som en del av Botkyrka miljöförvaltnings övervakning av miljön. Föreliggande rapport avser kontinuerliga mätningar av kvävedioxid, svaveldioxid, marknära ozon och partiklar (PM10)i mellan 2008-01-01 och 2009-01-01. Mätningar av kvävedioxid under februari och ozon under maj månad har också utförts i Fittja, Tullinge, Tumba och Grödinge. Kontinuerliga mätningar av meteorologiska parametrar utfördes mellan 2008-01-01 och 2009-01-01 på Hamra gärde i Tumba. Ur luftföroreningsavseende har mätplatsen i har en strategisk placering den är en av de mest påverkade platserna i kommunen där människor bor och vistas. Platsen är utsatt för luftföroreningar från vägtrafik från E4/E20, Hågelbyleden och dess anslutning till motorvägen samt det expansiva industri och handelsområdet i Eriksberg. Hågelbyleden är dessutom den mest betydelsefulla länken för trafik som ska till eller från Botkyrka kommun, och all exploatering i kommunen söder om påverkar trafikflödet på Hågelbyleden. Även topografin har en ogynnsam effekt på luftföroreningshalterna. Mätplatsen utgör en lågpunkt med Eriksbergsåsen och berget i norr, flervåningshus i öster och en höjdrygg i söder. Service av luftmätningsutrustningen i utfördes i januari. Täckningsgraden för luftföroreningsmätningarna under året var 77-96 %, beroende på parameter. 1.1 Uppmätta föroreningar, deras ursprung och effekter. Luftföroreningar ger upphov till problem inom en rad olika områden, t.ex. skador på människor och andra levande organismer, skador på konstruktioner och på byggnader. Effekter av skadorna kostar samhället stora summor varje år i form av minskad avkastning av gröda, korrosion på byggnader och fordon, kalkning av sjöar med mera. De högsta halterna av luftföroreningar uppträder normalt sett under vintern, med undantag för ozon. Detta beror dels på att utsläppen är större under vintern, men framför allt på väderförhållanden. Under vintern uppstår ofta perioder med stabil luftskiktning, så kallad inversion, vilket innebär att luftföroreningarna blir kvar på den nivå där de släppts ut. Inversioner uppstår även under sommarnätter, men dessa inversioner löses normalt sett upp under dagen. Halterna av ozon är oftast som högst under soliga och varma vår- och försommardagar. Ozon som är en s.k. fotokemisk oxidant bildas av kvävedioxid och luftens syre vid närvaro av kolväten och under starkt solljus. Ozon bryts ned av bl a kväveoxid vilket innebär att de högsta halterna oftast uppmäts på landsbygden. Vid sidan av de föroreningar som bildas lokalt, förekommer också så kallade episoder; luftmassor med höga föroreningshalter som transporteras till vårt område. Svaveldioxid (SO 2 )bildas vid förbränning av svavelhaltigt bränsle. Svaveldioxid bidrar starkt till försurning av naturen och irriterar luftvägarnas slemhinnor, vilket kan medföra andningssvårigheter för astmatiker. Tidigare har svaveldioxid varit ett av de stora problemen, men med minskad oljeeldning, minskad svavelhalt i oljan och minskade utsläpp i övriga Europa har problemet minskat markant. Kväveoxider (NO x ) bildas vid all förbränning genom att luftens kvävgas och syrgas reagerar med varandra vid hög temperatur. Merparten kommer från vägtrafiken. Det mesta utsläppet sker som kväveoxid (NO) men denna oxideras snabbt till kvävedioxid (NO 2 ) i luften. 5
Kväveoxiderna är också viktiga beståndsdelar i de atmosfärskemiska reaktionerna, vid t ex bildandet av marknära ozon. Kväveoxiderna bidrar till försurning och övergödning av mark och vatten. Kvävedioxid kan påverka slemhinnor och lungvävnad, framförallt hos känsliga personer som astmatiker. Studier finns också som tyder på att höga halter kvävedioxid ger kraftigare reaktioner för allergiker och att de dessutom ökar risken för luftvägssjukdomar. Kvävedioxid fungerar också som en indikator för ett flertal avgasrelaterade föroreningar. Bland dessa kan nämnas kolmonoxid och aromatiska kolväten. Allmänt sett betyder detta att om halten kvävedioxid är hög så är sannolikt halten av dessa andra föroreningar också hög. De högsta halterna i av kvävdioxid uppmäts vanligen under vintern när förbränningen är hög och vädret lugnt. Marknära ozon bildas genom kemiska reaktioner mellan syrgas, kväveoxider och flyktiga organiska ämnen (VOC). Eftersom reaktionen påskyndas vid inverkan av solljus och höga temperaturer, är halterna är vanligtvis högre under vår och sommar samt på eftermiddagar. Ozonhalterna kan uppvisa stor variation beroende på väderförhållanden, årstid, tid på dygnet och förändringar i mängden långväga transporterat ozon. Kväveoxid förbrukar ozon vilket gör att man ofta har låga halter ozon nära föroreningskällan. Ozon påverkar vår hälsa genom att bl a irritera ögon och slemhinnor samt miljön genom att den skadar växtligheten genom att bladens åldrande påskyndas. Problemet orsakar stora ekonomiska förluster för såväl jord- som skogsbruket. 1.2 Miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitet Miljökvalitetsnormer är ett nationellt rättsligt styrmedel inom miljöpolitiken. Det infördes i miljöbalken i syfte att bl.a. uppnå internationella, nationella, regionala eller lokala miljömål samt att genomföra vissa EG-direktiv. En miljökvalitetsnorms nivå ska fastställas utifrån vad människan kan utsättas för utan fara för olägenhet av betydelse, och/eller vad miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. I praktiken har dock normerna närmat sig EU:s gränsvärden, som också tar hänsyn till praktiska möjligheter att uppnå normerna. Normerna anger föroreningsnivåer som inte får överskridas eller ska eftersträvas efter en viss angiven tidpunkt. Kommuner ska se till att miljökvalitetsnormer uppfylls bl.a. när de planlägger och utövar tillsyn. Inom luftområdet finns miljökvalitetsnormer för kväveoxider, kvävedioxid, svaveldioxid, partiklar (PM10), bly, bensen, koloxid, marknära ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren (SFS 2001:527, senast uppdaterad SFS 2007:771). (För PM2,5 finns ett luftkvalitetsdirektiv inom EU (2008/50/EG) som ännu inte införts i svensk lagstiftning.) Miljökvalitetsnormerna gäller utomhusluft med undantag för arbetsplatser samt väg- och tunnelbanetunnlar. Naturvårdsverkets har utarbetat föreskrifter om hur kontrollen av miljökvalitetsnormer för utomhusluft ska utföras och rapporteras (NFS 2007:7). Ansvaret för kontroll och rapportering ligger i de flesta fall på kommunerna. Kontrollen kan även ske genom samverkan mellan flera kommuner, i t.ex. luftvårdsförbund. Botkyrka kommun är medlem i Stockholms- och Uppsala 6
läns Luftvårdsförbund som förutom mäter även sammanställer utsläppsdata och utför spridningsberäkningar. Miljökvalitetsmålen omfattar sexton områden som antogs av riksdagen 1999 och 2005 (det sextonde). Ett av dessa är Frisk luft, där det övergripande målet är att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Under målet Frisk luft finns delmål för halterna av svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon, partiklar (PM 10 och PM 2,5), bens(a)pyren samt utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC). Miljömål är till skillnad mot miljökvalitetsnormer inte kopplade till lagstiftning utan är enbart vägledande för miljöarbetet. 2. METODIK Utrustningen för 2008 års mätning av kvävedioxid, ozon och svaveldioxid bestod av en DOAS-utrustning (Differential Optical Absorption Spectroscopy) av märket Opsis. Partiklar (PM10) mättes med ett s.k. Beta-instrument (β-absorptionsmetoden) β-mätare, Opsis SM200. DOAS-mätsträckan var belägen tvärs över vägen från Domarebacken till Lagman Lekares väg på 2,5 till 4 meters höjd över marken, se kartbilaga 1. β-mätaren är placerad i samma container som DOAS-analysatorn, på Lagman Lekares väg. Kvävedioxid och ozon mättes också i februari resp. maj med passiva provtagare i form av IVL:s diffusionsprovtagare. Mätutrustningen för insamling av meteorologiska data är monterad på en 24 m hög mast belägen invid Åvägen på Hamra gårds marker i Tumba. Via modem insamlas och bearbetas data kontinuerligt från masten, DOAS-utrustningen och β-mätaren i ett datasystem (SMHI:s Airviro). Regelbunden tillsyn och service är utförd av Dan Arvidsson och Anders Forsberg, miljöövervakningsgruppen, samhällsbyggnadsförvaltningen, Botkyrka kommun. Sammanställningen är gjord av Dan Arvidsson. Service och kalibrering av DOASutrustningen och β-mätaren utfördes av företaget OPSIS AB i Furulund samt på plats av Opsis servicetekniker; Fredrik Pettersson och Magnus Gelinder. Service av den meteorologiska mätutrustningen utfördes av Anders Ekman, FDS Mätteknik AB. 7
3. RESULTAT Uppgifterna avser perioden 2008-01-01 till och med 2008-12-31. Jämförande väderuppgifter avser perioden 1993-01-01 till och med 2007-12-31. 3.1 Väder Året inledde extremt milt, efter en varm avslutning på 2007. Medeltemperaturen i januari och februari var 4-5 grader varmare än normalt för perioden 1993-2007, och månaderna var blåsiga och nederbördsrika. Först i mitten av mars kom kylan, och årets lägsta temperatur uppmättes den 24:e, med relativt blygsamma 15,3 grader. Värmen kom tillbaka och april och första hälften av maj var varma. Under sommaren förekom två värmeböljor, en i slutet på maj och början av juni och en under andra hälften av juli. Den 31 juli uppmättes årets högsta temperatur med 28,5 grader, och juli blev också den årets varmaste månaden. Värmen kom av sig i början av augusti och den 4 augusti inträffade en sommarstorm med kraftiga vindar och mycket regn. Hösten blev nederbördsrik och temperaturmässigt ganska normal men december varmare än vanligt. Medeltemperaturen över året var 7,6 grader. 20,0 15,0 Grader 10,0 5,0 2008 1993-2007 0,0-5,0 Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. Månad Vindar från sydväst dominerade under 2008. Perioder med lugnt väder och stabil skiktning var ovanliga under vintermånaderna. Den tidsmässiga täckningsgraden för insamling meteorologiska data var100 % år 2008. 8
3.2 Luftföroreningar De luftföroreningar som mättes i var kvävedioxid, NO 2, svaveldioxid, SO 2, ozon, O 3. och partiklar (PM10). Service av DOAS-utrustningen utfördes i januari fr.o.m. 2008-01-07 t.o.m. 2008-01-21, då ingen mätning utfördes. Den tidsmässiga täckningsgraden under 2008 var för kvävedioxidmätningarna 96 %, för ozonmätningarna 83 % och för partikelmätningarna (Beta-instrumentet) 77 %. Mätning av NO 2 och O 3 med diffusionsprovtagare gjordes i februari resp. maj i Fittja, Tullinge, Tumba och Tyskbotten. 3.2.1 Kvävedioxid, NO 2 Mätresultat Kvävedioxid år 2008 (µg/m 3 ), något över gatunivå 1) Jämförande värden från Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund Södermalm i taknivå, Tork. Knuts.g.(µg/m 3 ) E4/E20 Lilla Essingen gatunivå (µg/m 3 ) Periodmedelvärde 21 12 32 Högsta dygnsmedelvärde 72 (6 nov.) 33 (29 okt.) 63 (3 april) 98-percentil dygnsmedelvärde 50 6 55 Högsta timmedelvärde 151 (19 feb.) 88 (15 april) 155 (13 feb.) 98-percentil timmedelvärde 78 40 77 1) Mätsträckan i ligger c:a 2,5-4 m över marken. Kvävedioxid 5-års medelvärde 2004-2008 (ug/m 3 ) (µg/m 3 ), något över gatunivå 1) Jämförande värden från Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund Södermalm i taknivå, Tork. Knuts.g.(µg/m 3 ) E4/E20 Lilla Essingen gatunivå (µg/m 3 ) Periodmedelvärde 5 år 20 15 34 2) 98-percentil dygnsmedelvärde 60 33 65 2) 98-percentil timmedelvärde 83 47 83 2) 2) Medel 2005-2008. Mätningarna startade i februari 2005. Jämförelse med miljökvalitetsnormen för skydd av hälsa Miljökvalitetsnorm kvävedioxid (µg/m 3 ) Medelvärdestid Anmärkning 2008 (µg/m 3 ) 40 1 år Aritmetiskt medelvärde som inte får överskridas 21 9
Miljökvalitetsnorm kvävedioxid (µg/m 3 ) Medelvärdestid Anmärkning 200 1 timme Värdet får inte överskridas mer än 18 timmar per år* 90 1 timme Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år* 60 1 dygn Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år Antal överskridande av miljökvalitetsnorm i 2008: 0 * 90 µg/m 3 får överskridas 175 timmar per år (men inte mer) förutsatt att 200 µg/m 3 aldrig överskrids mer än 18 timmar per kalenderår. 80 5 Jämförelse med miljökvalitetsmålet Frisk luft, delmålet för kvävedioxid Miljökvalitetsmålet för kvävedioxid är angivet som ett delmål till år 2010. Miljökvalitetsmål Medel- Anmärkning Situation i 2008: kväve- dioxid (µg/m 3 ) värdestid 20 1 år Värdet ska i huvudsak 21 underskridas år 2010. 60 1 timme Värdet får överskridas högst 175 timmar per år. Överskreds 381 gånger Jämförelse med tidigare mätningar av kvävedioxid (DOAS) i. Kvävedioxidhalter (µg/m 3 ) 160 140 120 100 80 60 Medel 98%-il tim. 98%-il dygn 40 20 0 1993-94 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 10
Kvävedioxidmätning med diffusionsprovtagning 2008-02-04 2008-03-05 Periodmedelvärde Fittja Tullinge Tumba Grödinge (Krögarvägen) (centrum) (Munkhättev.) (Kattkulla) Jämförelse (DOASmätning) µg/m 3 19 10 8 5 25 Kommentar: Miljökvalitetsnorm till skydd för människors hälsa klarades i 2008. Miljökvalitetsmålet för årsmedelvärdet, 20 µg/m 3, överskreds och högsta timmedelvärde, 60 µg/m 3, överskreds 381 ggr i 2008. Mätningarna visar att när vädret är lugnt och temperaturen låg uppmäts höga halter av kvävedioxid, ofta i samband med rusningstrafik. Under 2006 uppstod flera sådana situationer, framför allt i slutet av vintern, och miljökvalitetsnormen överskreds. Under 2008 var vintern mild och blåsig och följaktligen dagar med lugnt väder ovanliga. Mätningarna med diffusionsprovtagare under februari månad speglar väl den trafikbelastningssituation som råder vid respektive mätpunkt. Någon trend i koncentrationen av kvävedioxid i februari för perioden 2000 till 2008 är svår att urskilja. 3.2.2 Svaveldioxid, SO 2 Jämförelse med miljökvalitetsnormen för skydd av hälsa Miljökvalitetsnorm svaveldioxid (µg/m 3 ) Medelvärdestid Anmärkning 200 1 timme Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år 100 1 dygn Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år Antal överskridande av miljökvalitetsnorm i 2008: 0 0 Svaveldioxid, SO 2, år 2008 (ug/m 3 ) 1) Södermalm, taknivå Periodmedelvärde Nära noll 0,8 (se kommentar) Högsta månadsmedelvärde 1,1 (mars) (se kommentar) 1,1 1) Mätsträckan i ligger c:a 2,5-4 m över marken. Jämförelse med miljökvalitetsnormen, skydd av ekosystem Miljökvalitetsnorm svaveldioxid(µg/m ) Medelvärdestid Anmärkning (µg/m 3 ) 20 1 år Aritmetiskt medelvärde som inte får överskridas Nära noll (se kommentar) 11
Jämförelse med miljökvalitetsmålet för svaveldioxid Miljökvalitetsmålet för svaveldioxid är angivet som ett delmål till år 2005. Värdet som ska uppnås är 5 µg/m 3 som årsmedelvärde. Målet gäller skydd av kulturvärden och material. Miljökvalitetsmålet bedöms att klaras i. Kommentar: Till följd av bl.a. minskat svavelinnehåll i eldningsolja är halterna av svaveldioxid numera mycket låga i luften. Årsmedelvärdet uppmättes i 2008 till strax under 0 µg/m 3. Mätmetoden (DOAS) är en relativ mätmetod, vilket bl. a. innebär svårigheter att exakt bestämma nollreferensen. Mycket låga halter kan därför bli osäkra. Mätningarna visar dock att halterna är mycket låga och miljökvalitetsnormerna och miljökvalitetsmålet bedöms därför att klaras. 3.2.3 Marknära ozon, O 3 Mätning av marknära ozon med DOAS-provtagare i O 3, µg/m 3 2008 Södermalm 2008 Norr Malma 2008 (taknivå) Periodmedelvärde 50 51 55 Högsta timmedelvärde 130 135 (11 maj) 143 (2 april) (2 april) Högsta 8-121 (2 april) 124 (11 maj) 129 (2 april) timmarsmedelvärde* Högsta dygnsmedelvärde 96 (29 april) 113 (11 maj) 99 (11 maj) * glidande 8h-medelvärde Jämförelse med miljökvalitetsnormen för ozon, skydd av hälsa Miljökvalitetsnorm (µg/m 3 ) 120 (år 2010) Medelvärdestid Anmärkning Södermalm Norr Malma Antal överskridanden 2008 Högsta medelvärde under 8 timmar dagligen Värde som ska eftersträvas, skydd av hälsa 1 dygn 2 dygn 2 dygn Jämförelse med miljökvalitetsnormen för ozon, skydd av växtlighet (AOT40) Miljökvalitetsnorm (µg/m 3,h)* 18 000 (år 2010) 6000 (år 2020) Medelvärdestid 1 timme Värde som ska eftersträvas, skydd av växtlighet (AOT40). Anmärkning Södermalm Norr Malma Värde 2008 1092 5814 7182 Medelvärde år 2004-2008 5144** 4266 6643 12
* Värdet beräknas genom att summera skillnaden mellan timkoncentrationer över 80 µg/m 3 och 80 µg/m 3, kl 08-20 under perioden maj t o m juli. ** OBS! Värdena från mätningarna är inte fullständiga pga av att det 2004 och 2007 saknas mätvärden för delar av perioden maj-juni. Jämförelse med miljökvalitetsnormen för ozon, information och larm till allmänheten Miljökvalitetsnormen innehåller även tröskelvärden för information och larm till allmänheten vid höga halter Miljökvalitetsnorm O 3 (µg/m 3 ) Medelvärdestid Anmärkning 180 1 timme Tröskelvärde, skyldighet att informera allmänheten 240 1 timme Tröskelvärde, skyldighet att varna allmänheten Antal överskridande av tröskelvärde år 2008 0 0 Jämförelse med miljökvalitetsmålet för ozon Miljökvalitetsmålet för marknära ozon är angivet som ett delmål till år 2010. Delmålet innebär att halten inte ska överskrida 120 µg/m 3 som 8-timmars medelvärde. Miljökvalitetsmålet överskreds i 2008. Ozonmätning med diffusionsprovtagning 2008-04-30 2008-05-30 Periodmedelvärde Fittja Tullinge Tumba Grödinge (DOASmätning) (Krögarvägen) (centrum) (Munkhättev.) (Kattkulla) O 3, µg/m 3 68 69 72 74 68 Kommentar Miljökvalitetsnormen för skydd av hälsa överskreds i under 2008. Även miljökvalitetsmålet överskreds. Mätningarna visar tydligt att när halten av kvävedioxid är hög, så är halten av ozon låg, och ofta vice versa. 3.2.4 Partiklar, PM10 Observera att data saknas för perioden 2008-01-07 2008-03-04 och 2008-05-31 2008-06- 13 p.g.a. tekniska problem. Detta innebär att några absoluta slutsatser inte kan dras av värdena som presenteras nedan. Partiklar, PM 10 år 2008 (µg/m 3 ) 1) Hornsgatan (gatunivå) Norr Malma (norra Uppland) Periodmedelvärde 11 37 11 Högsta dygnsmedelvärde 50 (4 april) 174 (3 april) 43 (2 april) 90-percentil dygnsmedelvärde 21 74 17 13
1) Mätsträckan i ligger c:a 2,5-4 m över marken. Jämförelse med miljökvalitetsnormen för PM10 Miljökvalitetsnorm till skydd för hälsa (µg/m 3 ) Medelvärdestid Anmärkning 2008 (µg/m 3 ) 40 1 år Aritmetiskt medelvärde som inte får överskridas 11 Miljökvalitetsnorm till Medelvärdestid Anmärkning år 2008 skydd för hälsa (µg/m 3 ) 50 1 dygn Värdet får inte överskridas mer än 35 dygn per år 1 Jämförelse med miljökvalitetsmålet för partiklar, PM 10. Miljökvalitetsmålet, Frisk luft, för partiklar, PM10, ska uppnås år 2010. Delmålet innebär att halten inte ska överskrida 20 µg/m 3 som årsmedelvärde, och 35 µg/m 3 som dygnsmedelvärde får överskridas högst 37 dygn/år. Miljökvalitetsmålen klarades. (Dygnsmedelvärdet överskreds under 3 dygn i 2008, att jämföra med tillåtna 37 dygns överskridande.) Kommentar Miljökvalitetsnormen och miljökvalitetsmålen för partiklar, PM10, klarades i under 2008. 14
4. Referenser Miljöförvaltningen, 1997-05-29. Luftmätningar 1993-1994 och Tumba 1994-1996. Botkyrka kommun. Miljöförvaltningen, 1999-02-17. Luftmätningar Tullinge 1997-1998. Botkyrka kommun. Miljöförvaltningen, 2001-05-10. Luftföroreningar i Botkyrka kommun, Mätdata 1999-2000, Rapport 2001:3. Botkyrka kommun. Miljöförvaltningen, 2002-04-24. Luftföroreningar i Botkyrka kommun, Mätdata 2001, Rapport 2002:1. Botkyrka kommun. Miljöförvaltningen, 2003-05-12. Luftföroreningar i Botkyrka kommun, Mätdata 2002, Rapport 2003:2. Botkyrka kommun. Miljöförvaltningen, 2004-02-19. Luftföroreningar i Botkyrka kommun, Mätdata 2003, Rapport 2004:1. Botkyrka kommun. Miljöförvaltningen, september 2005. Luftföroreningar i Botkyrka kommun, Mätdata 2004, Rapport 2005:1. Botkyrka kommun. Miljöförvaltningen, juli 2006. Luftföroreningar i Botkyrka kommun, Mätdata 2005, Rapport 2006:2. Botkyrka kommun. Samhällsbyggnadsförvaltningen, Miljöenheten, december 2007. Luftföroreningar i Botkyrka kommun, Mätdata 2006, Rapport 2007:1. Botkyrka kommun. Samhällsbyggnadsförvaltningen, Miljöenheten, april 2008. Luftföroreningar i Botkyrka kommun, Mätdata 2007, Rapport 2008:1. Botkyrka kommun. SLB-analys, mars 2009. Luftkvalitet i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun. Kontroll och jämförelse med miljökvalitetsnormer år 2008. LVF 2009:1, Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund. SLB-analys, mars 2009. Luften i Stockholm. SLB 1: 2009, Stockholms Miljöförvaltningen. SOU 1996:124, 1996, Miljörelaterade hälsorisker, bilaga 1 till miljöhälsoutredningen. www.naturvardsverket.se 15
16
17
Kartbilaga 2 Röda fyrkanter visar mätplatser med diffusionsprovtagare. 18