1 Medborgarförslag - Stöd Södertälje katthem. 3 Information om sanering av förorenat område på fastigheten Kagghamra 7:1, Grödinge

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [1] Miljö- och hälsoskyddsnämnden Tid Måndagen den 23 april 2012 kl: 18:30 Plats Tumba kommunalhus, lokal 2, plan 2 Ärenden Justering 1 Medborgarförslag - Stöd Södertälje katthem 2 Medborgarförslag Katthem i Botkyrka 3 Information om sanering av förorenat område på fastigheten Kagghamra 7:1, Grödinge 4 Rapport Luftföroreningar i Botkyrka kommun mätdata Miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande över förslag till flerårsplan Enhetschefen/miljöenheten informerar 7 Delegationslista 8 Ev. tillkommande ärenden Gruppsammanträden S, V och MP kl. 18:00, konferensrum 2, plan 2, kommunalhuset, Tumba. M, TUP, KD och FP - kl. 18:00, konferensrum Munkhättan, Miljöenheten plan 3, kommunalhuset, Tumba. Kaffe och smörgås från kl. 17:30, Helges restaurang, kommunalhuset, plan 2. Anmäl ev. förhinder till Karina Wallenius, tel , e-post karina.wallenius@botkyrka.se

2 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1 [1] Miljö- och hälsoskyddsnämnden Medborgarförslag Stöd Södertälje katthem till beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden avslår medborgarförslaget. Ärendet Miljö- och hälsoskyddsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag om att Botkyrka kommun antingen ska anordna nya lokaler för Södertälje katthem eller regelbundet ge katthemmet ekonomiskt stöd. sställaren beskriver att katter som är i nöd och i behov av hjälp tidigare har kunnat omhändertas vid Södertälje katthem och att deras verksamhet nu kan vara hotad. Yttrande Enligt uppgift från Länsstyrelsen i Stockholms län så var det ungefär 60 stycken katter i Botkyrka kommun som var i behov av omplacering efter omhändertagande under åren 2009 till Enligt uppgift från ansvarig på Södertälje katthem tar de årligen emot omkring tio stycken katter från Botkyrka kommun och från Södertälje tar de emot mellan 200 och 300 katter. Det innebär att majoriteten av de katter som omhändertas i Botkyrka kommun inte placeras på Södertälje katthem. Inom Stockholms län finns det i dagsläget omkring 15 stycken katthem som tar emot och tar hand om katter i nöd. Att ge kommunal finansiering till denna typ av verksamhet är frivilligt men det förutsätter att angelägenheten är av allmänt intresse och har anknytning till kommunens medborgare eller kommunens geografiska område (2 kap. 1 kommunallagen (1991:900)). Mot bakgrund av att det är ett relativt litet antal katter från Botkyrka kommun som omhändertas vid Södertälje katthem, samt med beaktande av att det totalt sett finns omkring 15 katthem i Stockholms län, anser Miljö- och hälsoskyddsnämnden inte att ett genomförande av stödinsatserna i enlighet med medborgarförslaget kan anses vara av allmänt intresse för Botkyrka kommun.

3 TJÄNSTESKRIVELSE 1 [1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Dnr: sbf/2011:778 Referens Elna Svensson Mottagare Miljö- och hälsoskyddsnämnden Medborgarförslag Stöd Södertälje katthem till beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden avslår medborgarförslaget. Ärendet Miljö- och hälsoskyddsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag om att Botkyrka kommun antingen ska anordna nya lokaler för Södertälje katthem eller regelbundet ge katthemmet ekonomiskt stöd. sställaren beskriver att katter som är i nöd och i behov av hjälp tidigare har kunnat omhändertas vid Södertälje katthem och att deras verksamhet nu kan vara hotad. Yttrande Enligt uppgift från Länsstyrelsen i Stockholms län så var det ungefär 60 stycken katter i Botkyrka kommun som var i behov av omplacering efter omhändertagande under åren 2009 till Enligt uppgift från ansvarig på Södertälje katthem tar de årligen emot omkring tio stycken katter från Botkyrka kommun och från Södertälje tar de emot mellan 200 och 300 katter. Det innebär att majoriteten av de katter som omhändertas i Botkyrka kommun inte placeras på Södertälje katthem. Inom Stockholms län finns det i dagsläget omkring 15 stycken katthem som tar emot och tar hand om katter i nöd. Att ge kommunal finansiering till denna typ av verksamhet är frivilligt men det förutsätter att angelägenheten är av allmänt intresse och har anknytning till kommunens medborgare eller kommunens geografiska område (2 kap. 1 kommunallagen (1991:900)). Mot bakgrund av att det är ett relativt litet antal katter från Botkyrka kommun som omhändertas vid Södertälje katthem, samt med beaktande av att det totalt sett finns omkring 15 katthem i Stockholms län, anser Miljö- och hälsoskyddsnämnden inte att ett genomförande av stödinsatserna i enlighet med medborgarförslaget kan anses vara av allmänt intresse för Botkyrka kommun. Mikael Nyberg Tf Samhällsbyggnadschef Ingrid Molander Tf Miljöchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Org.nr Bankgiro Fax Webb

4

5 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1 [2] Miljö- och hälsoskyddsnämnden Medborgarförslag Katthem i Botkyrka till beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden avslår medborgarförslaget. Ärendet Miljö- och hälsoskyddsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag angående ett katthem i Botkyrka kommun. sställaren önskar att det någonstans i Botkyrka kommun ska finnas ett seriöst katthem, där det säkerställs att katterna har en bra tillvaro. De katter som föreslås lämnas här är de som är hemlösa, bortsprungna eller som av annan anledning inte kan bo kvar hos sina ägare. sställaren önskar att kommunen ska skapa förutsättning för att starta upp ett katthem. Stöd ska kommunen ge genom information om lämplig lokalisering och eventuellt bistå med en ändamålsenlig lokal. Vidare beskriver förslagsställaren att ett katthem i kommunen skulle kunna skapa praktikplatser för veterinärstudenter, personer i jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas eller för personer med olika typer av funktionsnedsättning. Yttrande Statistiken för de tre senaste åren över omhändertagna katter i Botkyrka kommun ser enligt uppgift ifrån Länsstyrelsen i Stockholms län ut som följer: - År 2009 omhändertogs ca 14 stycken - År 2010 omhändertogs ca 215 stycken - År 2011 omhändertogs 10 stycken År 2010 var antalet omhändertagna katter betydligt större än de andra åren. Totalt avlivades 178 stycken av de omhändertagna katterna på grund av att de var i för dåligt skick. Enligt uppgifter hämtade ifrån miljöenhetens ärendehanteringssystem (Ecos) så var det totalt 9 stycken klagomål på misskötsel av katter eller liknande under åren 2007 och I inget av ärendena var katterna misskötta och i behov av att omhändertas. I Stockholms län finns det i dagsläget minst 15 stycken katthem som tar hand om katter i nöd och vid dem kan katter från Botkyrka omhändertas.

6 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2 [2] Miljö- och hälsoskyddsnämnden Den aktuella verksamheten är av ett slag som normalt inte anses falla kommunens ansvarsområde. Om privatpersoner eller företag tar initiativ till att starta upp ett katthem inom kommunen är verksamhetsutövaren välkommen att ta kontakt med kommunen för vägledning och råd, vad gäller bestämmelser för en sådan etablering.

7 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1 [2] Dnr: sbf/2012:82 Referens Elna Svensson Mottagare Miljö- och hälsoskyddsnämnden Medborgarförslag Katthem i Botkyrka till beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden avslår medborgarförslaget. Ärendet Miljö- och hälsoskyddsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag angående ett katthem i Botkyrka kommun. sställaren önskar att det någonstans i Botkyrka kommun ska finnas ett seriöst katthem, där det säkerställs att katterna har en bra tillvaro. De katter som föreslås lämnas här är de som är hemlösa, bortsprungna eller som av annan anledning inte kan bo kvar hos sina ägare. sställaren önskar att kommunen ska skapa förutsättning för att starta upp ett katthem. Stöd ska kommunen ge genom information om lämplig lokalisering och eventuellt bistå med en ändamålsenlig lokal. Vidare beskriver förslagsställaren att ett katthem i kommunen skulle kunna skapa praktikplatser för veterinärstudenter, personer i jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas eller för personer med olika typer av funktionsnedsättning. Yttrande Statistiken för de tre senaste åren över omhändertagna katter i Botkyrka kommun ser enligt uppgift ifrån Länsstyrelsen i Stockholms län ut som följer: - År 2009 omhändertogs ca 14 stycken - År 2010 omhändertogs ca 215 stycken - År 2011 omhändertogs 10 stycken År 2010 var antalet omhändertagna katter betydligt större än de andra åren. Totalt avlivades 178 stycken av de omhändertagna katterna på grund av att de var i för dåligt skick. Enligt uppgifter hämtade ifrån miljöenhetens ärendehanteringssystem (Ecos) så var det totalt 9 stycken klagomål på misskötsel av katter eller liknande under åren 2007 och I inget av ärendena var katterna misskötta och i behov av att omhändertas.

8 I Stockholms län finns det i dagsläget minst 15 stycken katthem som tar hand om katter i nöd och vid dem kan katter från Botkyrka omhändertas. Den aktuella verksamheten är av ett slag som normalt inte anses falla kommunens ansvarsområde. Om privatpersoner eller företag tar initiativ till att starta upp ett katthem inom kommunen är verksamhetsutövaren välkommen att ta kontakt med kommunen för vägledning och råd, vad gäller bestämmelser för en sådan etablering. Mikael Nyberg Tf Samhällsbyggnadschef Ingrid Molander Tf Miljöchef

9

10 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1 [1] Miljö- och hälsoskyddsnämnden Information om sanering av förorenat område på fastigheten Kagghamra 7:1, Grödinge till beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden har tagit del av informationen. Sammanfattning På fastigheten Kagghamra 7:1 vid Kaggfjärden i Botkyrkas sydostligaste del finns ett område som är kraftigt förorenat av metaller, framför allt av arsenik. Föroreningarna uppkom dels i slutet av 1800-talet, då ett skeppsvarv fanns på platsen, och dels under och 40-talen då en impregneringsverksamhet fanns på samma plats. Länsstyrelsen har låtit göra en s. k. ansvarsutredning för att klarlägga var det juridiska ansvaret för föroreningarna ligger. Eftersom ingen juridiskt ansvarig har kunnat pekas ut har kommunen agerat huvudman för den miljötekniska undersökning (huvudstudie) som gjorts i området. Statliga medel från Naturvårdsverket har bekostat undersökningen. Undersökningar och åtgärder får inte utföras av miljö- och hälsoskyddsnämnden eftersom denna nämnd har tillsyn över saneringsarbetet. Istället har samhällsbyggnadsnämnden via stadsbyggnadsenheten agerat huvudman i projektet.

11 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2010:130 Referens Anders Forsberg Mottagare Miljö- och hälsoskyddsnämnden Information om sanering av förorenat område på fastigheten Kagghamra 7:1, Grödinge till beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden har tagit del av informationen. Sammanfattning På fastigheten Kagghamra 7:1 vid Kaggfjärden i Botkyrkas sydostligaste del finns ett område som är kraftigt förorenat av metaller, framför allt av arsenik. Föroreningarna uppkom dels i slutet av 1800-talet, då ett skeppsvarv fanns på platsen, och dels under och 40-talen då en impregneringsverksamhet fanns på samma plats. Länsstyrelsen har låtit göra en s. k. ansvarsutredning för att klarlägga var det juridiska ansvaret för föroreningarna ligger. Eftersom ingen juridiskt ansvarig har kunnat pekas ut har kommunen agerat huvudman för den miljötekniska undersökning (huvudstudie) som gjorts i området. Statliga medel från Naturvårdsverket har bekostat undersökningen. Undersökningar och åtgärder får inte utföras av miljö- och hälsoskyddsnämnden eftersom denna nämnd har tillsyn över saneringsarbetet. Istället har samhällsbyggnadsnämnden via stadsbyggnadsenheten agerat huvudman i projektet. Resultaten från huvudstudien visar att området är mycket kraftigt förorenat och är i behov av sanering. För att komma fram till hur omfattande sanering som ska göras har en s. k. riskvärdering gjorts. Riskvärderingen utfördes i ett samarbete mellan kommunen (tjänstemän och några politiker i samhällsbyggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden), länsstyrelsen och konsulten som utförde undersökningen. Utifrån resultaten i huvudstudien hade konsulten i förväg arbetat fram förslag på sju olika åtgärdsnivåer. Resultatet av riskvärderingen blev att åtgärdsnivå 5 vid en samlad värdering bedömdes som det mest lämpliga alternativet. Åtgärdsnivå 5 innebär att kort- och långtidsrisker för människors hälsa och miljön åtgärdas genom rivning och borttransport av förorenade byggnader samt bortschaktning av förorenad jord. Åtgärdsnivå 5 innebär också att intag av bär och svamp från området ska kunna ske utan risk efter saneringen. Enligt beräkningar kommer cirka 14 ton förorenade massor och byggnader att behöva tas bort och Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post anders.forsberg@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

12 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2010:130 kostnaden för saneringen att uppgå till cirka 24 milj. kr. Om Naturvårdsverket godkänner kommunens ansökan kommer det statliga bidraget täcka hela detta belopp. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Ingrid Molander Tf miljöchef Anders Forsberg Miljöutredare Bilaga: ärende till samhällsbyggnadsnämnden Sanering av förorenat område på fastigheten Kagghamra 7:1, Grödinge Expedieras till Text

13 TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2010:130 Referens Anders Forsberg Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Sanering av förorenat område på fastigheten Kagghamra 7:1, Grödinge till beslut Att anta huvudmannaskapet för saneringen av det förorenade området på fastigheten Kagghamra 7:1, Grödinge. Att för saneringen av det förorenade området på fastigheten Kagghamra 7:1 söka medel från Naturvårdsverket för åtgärdsnivå 5 i riskvärderingen. Sammanfattning På fastigheten Kagghamra 7:1 vid Kaggfjärden i Botkyrkas sydostligaste del finns ett område som är kraftigt förorenat av metaller, framför allt arsenik. Föroreningarna uppkom dels på slutet av 1800-talet, då ett skeppsvarv fanns på platsen, och dels under och 40-talen då en impregneringsverksamhet fanns på samma plats. Eftersom ingen juridiskt ansvarig har kunnat pekas ut har kommunen agerat huvudman för den miljötekniska undersökning som har gjorts av området. Statliga medel från Naturvårdsverket har bekostat undersökning. Resultaten från undersökningen visar på att området är mycket kraftigt förorenat. På platsen förekommer halter av föroreningar som kan ge upphov till akuta och långsiktiga risker för människors hälsa. Dessutom pågår en långsam spridning av föroreningar till den närliggande Kaggfjärden. För att ta nästa steg i detta projekt, vilket innebär sanering av området, behöver kommunen på nytt söka medel hos Naturvårdsverket. För att förbereda för en sådan ansökan har en s. k. riskvärdering utförts där kommunala tjänstemän och politiker, länsstyrelsen och konsulten som utförde undersökningen har medverkat. Ett syfte med riskvärderingen var att komma fram till vilken åtgärdsnivå som ska tillämpas för att sanera området. Med åtgärdsnivå menas hur många och stora åtgärder som ska vidtas för att sanera området och därmed hur rent området ska bli efter saneringen. Som utgångspunkt för riskvärderingen användes en sjugradig skala med olika åtgärdsnivåer, där 0 motsvarar inga åtgärder och 6 totalsanering. Ökad åtgärdsnivå leder alltså till ökad reduktion av aktuella hälso- och miljörisker samt mängd arsenik i området. Högre åtgärdsnivå Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post anders.forsberg@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

14 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2010:130 leder förstås också till högre kostnader. Ett resultat av riskvärderingen var att åtgärdsnivå 5 förordades som den åtgärdsnivå som är lämplig att söka medel för hos Naturvårdsverket. Åtgärdsnivå 5 innebär reduktion av kortoch långtidsrisker genom schaktsanering och rivning och borttransport av byggnaderna. Det innebär också att intag av bär och svamp från området ska kunna ske utan risk efter saneringen. Enligt beräkningar kommer cirka 14 ton förorenade massor och byggnader behöva att tas bort och kostnaden för saneringen kommer att uppgå till cirka 24 milj. kr. Om Naturvårdsverket godkänner kommunens ansökan kommer det statliga bidraget täcka hela detta belopp. Bakgrund Verksamheter som förorenat Vid 1870-talets slut anlades Sjöbergs varv på den nuvarande fastigheten Kagghamra 7:1 vid Kaggfjärden i Grödinge. Varvet kom att tillverka elva segel- och ångfartyg under en tioårsperiod innan varvsrörelsen flyttade till Argentina. En del av de förhöjda metallhalter (t. ex. bly) som påträffats på Kagghamra 7:1 härrör sannolikt från den gamla varvsverksamheten. På 1930-talet startades en impregneringsverksamhet på samma plats. Det var till en början en experimentanläggning som användes av Bolidens Gruvaktiebolag för att undersöka lämpliga impregneringsmetoder och impregneringsmedel, framför allt testades olika arsenikföreningar. Anläggningen i Kagghamra blev därefter en av landets första i kommersiell drift. Det impregneringsmedel som användes bestod av arseniksalt och zinksulfat. Impregneringsverksamheten pågick på platsen fram till slutet av 1940-talet. Huvudstudie Botkyrka kommun har via samhällsbyggnadsförvaltningen agerat huvudman för en s. k. huvudstudie av det förorenade området på Kagghamra 7:1. Huvudstudien har inneburit att en miljöteknisk undersökning gjorts av mark, byggnader, grundvatten, ytvatten och sediment i och kring området där varvs- och impregneringsverksamheterna en gång bedrevs. Kommunen har erhållit statliga medel från Naturvårdsverket för att genomföra huvudstudien. De statliga medlen har täckt samtliga kostnader, utom arbetstiden för kommunens deltagande tjänstemän. Huvudstudien påbörjades i slutet av 2010 och är nu i stort sett klar. Kommunen upphandlade Golder Associates AB att utföra huvudstudien.

15 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2010:130 Områdesbeskrivning Området ägs av Kagghamra gård och grusvägen som leder till området från väg 225 är cirka 2,3 km lång och privat. Området är dock allemansrättsligt tillgängligt via gång och cykel. Området ligger naturskönt med fin utsikt över Kaggfjärden, som är en vik av Östersjön. Antalet besökare som inte har förankring till platsen bedöms dock vara ganska få. Kagghamra gård hyr ut bostäder till cirka 5-6 familjer och/eller enskilda i närområdet. Det förorenade området i och vid den gamla impregneringsanläggningen ligger inom dessa hyresgästers närströvområde. Sedan hösten 2010 sitter det skyltar runt det förorenade området som informerar besökare om föroreningarna och riskerna i området. Föroreningssituationen Utifrån resultaten från huvudstudien kan föroreningssituationen på platsen kort sammanfattas enligt följande: Föroreningarna utgörs främst av impregneringstypiska ämnen såsom arsenik, krom, koppar och zink, men även metaller som bly och kadmium förekommer i förhöjda halter. Marken omkring de byggnader som användes vid impregneringsverksamheten och där upplag och sågning av impregnerat virke utfördes innehåller kraftigt förhöjda metallhalter. Föroreningar finns huvudsakligen i ytliga jordlager (den översta decimetern), men på en del ställen har man hittat höga halter av föroreningar djupare ner i marken (1-2 m djup). En långsam successiv spridning av föroreningarna sker från området till Kaggfjärden, som ligger omedelbart nedströms fastigheten. Några förhöjda föroreningshalter har dock inte påträffats i Kaggfjärdens ytvatten eller sediment, förutom i en vassrugge i strandområdet. De största riskerna med föroreningarna på platsen för miljön och människors hälsa är kopplade till de ytligt förekommande mycket höga halterna av arsenik i och intill byggnaderna där impregneringsverksamheten bedrevs. Vid intag av arsenikförorenad jord via munnen kan akuta effekter (magproblem, illamående) uppstå. Upprepad exponering (via munnen) under en livstid innebär en ökad risk för cancer. Barn är naturligtvis särskilt känsliga. Byggnaderna där impregneringen av virke bedrivits är i mycket dåligt skick och stor risk för ras föreligger. I takt med byggnadernas förfall ökar risken för olyckor samt exponering för de kraftigt förorenade materialen inuti byggnaderna.

16 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2010:130 Rättsläge Miljöskyddslagen började gälla år Verksamhetsutövare som förorenat mark, vatten och byggnader m. m. före detta datum är svåra att ställa till svars med hjälp av dagens lagstiftning (miljöbalken). Kagghamra 7:1 förorenades huvudsakligen under 1880-talet och framför allt under och 40-talen. Länsstyrelsen har låtit göra en s. k. ansvarsutredning för att klarlägga var det juridiska ansvaret för det förorenade området ligger. Ansvarsutredningens resultat visar att det inte går att peka ut något företag eller enskild som juridiskt ansvarig för att åtgärda det förorenade området. För att undersöka och åtgärda förorenade områden som saknar juridiskt ansvarig kan kommuner söka statliga medel hos Naturvårdsverket. Stödet utgår med 100 % av kostnaderna för undersökning och åtgärder, undantaget ersättning för kommunala tjänstemäns arbetstid. Undersökning och åtgärder får inte utföras av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd eftersom denna nämnd har tillsyn över saneringsarbetet. Vad gäller det förorenade området i Kagghamra har mark- och exploateringsgruppen på stadsbyggnadsenheten varit projektledare för huvudstudien. Även för den kommande saneringen föreslås projektledaren komma från denna enhet. Riskvärdering Med utgångspunkt från resultaten av huvudstudiens undersökningar på Kagghamra 7:1 utfördes en s. k. riskvärdering. Syftet med riskvärderingen är att komma fram till vilken nivå av åtgärder som ska användas för att sanera det förorenade området. Förutom naturvetenskapliga kriterier som t. ex. vatten- och markkvalitet och exponeringsrisker för människor och djur, kan även sociala och ekonomiska aspekter vara viktiga när man bestämmer sig för till vilken nivå som ett förorenat område ska saneras. Det kan t. ex. handla om fysisk planering och socioekonomiska aspekter. Som utgångspunkt för riskvärderingen hade sju tänkbara åtgärdsnivåer utarbetats av konsulten och godkänts av projektgruppens tjänstemän. Med ökande åtgärdsnivå uppnås ökad riskreduktion: Åtgärdsnivå 0 inga åtgärder Åtgärdsnivå 1 områdesrestriktioner Åtgärdsnivå 2 reduktion av korttidsrisker genom schaktsanering av jord som överskrider gränsen för farligt avfall samt rivning och borttransport av byggnaderna Åtgärdsnivå 3 reduktion av korttidsrisker genom schaktsanering av jord som överskrider halter som innebär akuta risker för människor samt rivning och borttransport av byggnaderna

17 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2010:130 Åtgärdsnivå 4 reduktion av kort- och långtidsrisker genom schaktsanering samt rivning och borttransport av byggnaderna (exponering via intag av svamp och bär beaktas ej) Åtgärdsnivå 5 reduktion av kort- och långtidsrisker genom schaktsanering samt rivning och borttransport av byggnaderna (exponering via intag av svamp och bär beaktas) Åtgärdsnivå 6 totalsanering Riskvärdering utfördes i ett samarbete mellan kommunen, länsstyrelsen och Golder (konsult) under två möten. Vid det första förberedande mötet deltog kommunala tjänstemän och konsulten. Vid det andra mötet deltog förutom kommunala tjänstemän och konsulten även länsstyrelsen och politiker från samhällsbyggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Resultatet av riskvärdering blev att åtgärdsnivå 5 vid en samlad värdering bedömdes som det mest lämpliga alternativet. Åtgärdsnivån innebär reduktion av kort- och långtidsrisker genom schaktsanering samt rivning och borttransport av byggnaderna, intag av svamp och bär från området beaktas. Enligt beräkningar kommer cirka 14 ton förorenade massor och byggnader att behöva tas bort och kostnaden för saneringen bli cirka 24 milj. kronor. Om Naturvårdsverket anser att den åtgärdsnivå som kommunen söker medel för är rimlig kommer ersättning utgå för hela kostnaden, undantaget kommunens egen arbetstid. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Christina Lood Tf stadsbyggnadschef Anders Forsberg Miljöutredare Bilaga: PM Riskvärdering Kagghamra, Botkyrka kommun (Golder Associates, ) Expedieras till

18 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1 [1] Miljö- och hälsoskyddsnämnden Rapport Luftföroreningar i Botkyrka kommun mätdata 2011 till beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att nämnden tagit del av föreliggande rapport i ärendet upprättad av miljöutredare Dan Arvidsson. Sammanfattning Under år 2011 genomfördes kontinuerliga mätningar av luftföroreningar i Alby av kvävedioxid, svaveldioxid, ozon och partiklar (PM10). Mätningar av kvävedioxid genomfördes också under februari månad i Fittja, Tullinge, Tumba och Grödinge. Året inleddes med vinterväder och en riktigt kall februari. Snön låg kvar en bra bit in i mars. Den milda våren följdes av relativt varmt väder i juni och juli. Juli blev mycket torr. Förhösten var varm och fuktig, men november var nederbördsfattig och december var betydligt varmare jämfört med åren Vindar från sydväst dominerade under året med avsaknad av längre vindstilla perioder. Halterna av kvävedioxid var lägre än föregående år. Trots det överskred miljökvalitetsnormen till skydd för människors hälsa i Alby. Dygnsmedelvärdet överskreds, men timmedelvärdet, och årsmedelvärdet klarades. Mätningarna visar att när vädret är lugnt och temperaturen låg uppmäts höga halter av kvävedioxid. I Alby överskreds miljökvalitetsmålet för högsta timmedelvärde och det för årsmedelvärdet. På övriga mätplatser i kommunen var medelhalten i februari betydligt än i Alby. Miljökvalitetsnormen och miljökvalitetsmålet för svaveldioxid bedöms klaras. Halterna år 2011 var i nivå med föregående år. Miljökvalitetsnormen för marknära ozon för skydd av hälsa klarades i Alby Således klarades även miljökvalitetsmålet, delmålet för marknära ozon (som är det samma som ovan nämnda). Även halterna av partiklar var i samma nivå som året innan. Miljökvalitetsnormen och miljökvalitetsmålet för partiklar, PM10, klarades i Alby under perioden.

19 Rapport 2012:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2011 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Natur och miljöanalys

20 Tumba, april 2012 Innehållsförteckning 2

21 Sammanfattning 4 1. Inledning 5 2. Metodik 5 3. Resultat Väder Luftföroreningar Kvävedioxid Svaveldioxid Marknära ozon Partiklar, PM Uppmätta föroreningar - ursprung och effekter 13 5 Luftkvalitet - miljökvalitetsnormer och miljömål 14 6 Referenser 15 Kartbilaga 1 Kartbilaga 2 3

22 Sammanfattning Under år 2011 genomfördes kontinuerliga mätningar av luftföroreningar i Alby av kvävedioxid, svaveldioxid, ozon och partiklar (PM10). Mätningar av kvävedioxid genomfördes också under februari månad i Fittja, Tullinge, Tumba och Grödinge. Meteorologi Året inleddes med vinterväder och en riktigt kall februari. Snön låg kvar en bra bit in i mars. Den milda våren följdes av relativt varmt väder i juni och juli. Juli blev mycket torr. Förhösten var varm och fuktig, men november var nederbördsfattig och december var betydligt varmare jämfört med åren Vindar från sydväst dominerade under året med avsaknad av längre vindstilla perioder. Kvävedioxid, NO 2 Halterna av kvävedioxid var lägre än föregående år. Trots det överskred miljökvalitetsnormen till skydd för människors hälsa i Alby. Dygnsmedelvärdet överskreds, men timmedelvärdet, och årsmedelvärdet klarades. Mätningarna visar att när vädret är lugnt och temperaturen låg uppmäts höga halter av kvävedioxid. I Alby överskreds miljökvalitetsmålet för högsta timmedelvärde och det för årsmedelvärdet. På övriga mätplatser i kommunen var medelhalten i februari betydligt än i Alby. Svaveldioxid, SO 2 Miljökvalitetsnormen och miljökvalitetsmålet för svaveldioxid bedöms klaras. Marknära ozon, O 3 Halterna år 2011 var i nivå med föregående år. Miljökvalitetsnormen för marknära ozon för skydd av hälsa klarades i Alby Således klarades även miljökvalitetsmålet, delmålet för marknära ozon (som är det samma som ovan nämnda). Partiklar, PM10 Även halterna av partiklar var i samma nivå som året innan. Miljökvalitetsnormen och miljökvalitetsmålet för partiklar, PM10, klarades i Alby under perioden. 4

23 1. INLEDNING Mätningar av luftföroreningar ingår som en del av Botkyrka miljöenhets övervakning av miljön. Föreliggande rapport avser kontinuerliga mätningar av kvävedioxid, svaveldioxid, marknära ozon och partiklar (PM10) i Alby från om med till och med Mätningar av kvävedioxid under februari månad har också utförts i Fittja, Tullinge, Tumba och Grödinge. Kontinuerliga mätningar av meteorologiska parametrar utfördes från om med till och med på Hamra gärde i Tumba. Ur luftföroreningsavseende har mätplatsen i Alby en strategisk placering då den är en av de mest påverkade platserna i kommunen där människor bor och vistas. Platsen är utsatt för luftföroreningar från vägtrafik från E4/E20, Hågelbyleden och dess anslutning till motorvägen samt det expansiva industri och handelsområdet i Eriksberg. Hågelbyleden är dessutom den mest betydelsefulla länken för trafik som ska till eller från Botkyrka kommun, och all exploatering i kommunen söder om Alby påverkar trafikflödet på Hågelbyleden. Även topografin har en ogynnsam effekt på luftföroreningshalterna. Mätplatsen utgör en lågpunkt med Eriksbergsåsen och Albyberget i norr, flervåningshus i öster och en höjdrygg i söder. 2. METODIK Utrustningen för 2011 års mätning av kvävedioxid, ozon och svaveldioxid bestod av en DOAS-utrustning (Differential Optical Absorption Spectroscopy) av märket Opsis. Partiklar (PM10) mättes med en s.k. β-mätare (β-absorptionsmetoden), Opsis SM200. DOASmätsträckan var belägen tvärs över Albyvägen från Domarebacken till Lagman Lekares väg på 2,5 till 4 meters höjd över marken, se kartbilaga 1. β-mätaren är placerad i samma container som DOAS-analysatorn, på Lagman Lekares väg. Kvävedioxid mättes också i februari resp. med passiva provtagare i form av IVL:s diffusionsprovtagare. Regelbunden tillsyn och service är utförd av Dan Arvidsson och Anders Forsberg, natur och miljöanalys, samhällsbyggnadsförvaltningen, Botkyrka kommun. Insamling och kvalitetsgranskning av mätdata utfördes av SLB-analys. Service av DOAS-utrustningen och β-mätaren utfördes på plats av företaget Opsis servicetekniker; Magnus Gelinder. Mätutrustningen för insamling av meteorologiska data är monterad på en 24 m hög mast belägen invid Åvägen på Hamra gårds marker i Tumba. Service av den meteorologiska mätutrustningen utfördes av Anders Ekman, Ekmans Mätmontage. Via modem insamlas och bearbetas data kontinuerligt från masten, DOAS-utrustningen och β-mätaren i ett luftövervakningssystem, SMHI:s Airviro. Sammanställningen är gjord av Dan Arvidsson. 3. RESULTAT 5

24 Uppgifterna avser perioden från och med till och med Jämförande väderuppgifter avser perioden till och med Väder Året inleddes med mycket snö och februari var rejält kall. Årets lägst temperatur uppmättes till -27,4 grader den 24:e februari. Efter en lång vinter bjöd april månad på varmt väder. Juni och juli var varmare än normalt. I juni kom det en hel del regn dagarna kring midsommar, men juli månad blev mycket torr. Årets varmaste dag var den 2:e juli med 28,0 grader. Augusti var svalare än normalt och relativt regnig. Hela hösten var varmare än normalt och startade med en relativt blöt september som avslutades mycket varm. Även oktober blev varm och blöt medan november kännetecknades av lite nederbörd. I december var medeltemperaturen 3 grader högre än genomsnittet för perioden Men strax innan nyår sjönk temperaturen till det lite mer normala. Medeltemperaturen över året var 7,3 grader, d.v.s. högre än medeltemperaturen för perioden till och med som är 6,6 grader. 20,0 15,0 10,0 Temp (C) 5, ,0-5,0 Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. -10,0 Vindar från sydväst dominerade vilket är det normala. Längre perioder med lugnt väder och stabil skiktning saknades. Den tidsmässiga täckningsgraden för insamling meteorologiska data var 100 % år Luftföroreningar 6

25 De luftföroreningar som mättes i Alby var kvävedioxid, NO 2, svaveldioxid, SO 2, ozon, O 3. och partiklar (PM10). Under perioden till låg mätningarna nere, p.g.a. tekniska problem med mätutrustningen. Den tidsmässiga täckningsgraden under 2011 var för kvävedioxidmätningarna 97 %, för ozonmätningarna 96 % och för partikelmätningarna (Beta-instrumentet) 97 %. Mätning av NO 2 med diffusionsprovtagare gjordes i februari i Fittja, Tullinge, Tumba och Kattkulla i Grödinge Kvävedioxid, NO 2 Mätresultat Kvävedioxid år 2011 Alby (µg/m 3 ), något över gatunivå 1) Jämförande värden från Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund Södermalm i taknivå, Tork. Knuts.g.(µg/m 3 ) E4/E20 Lilla Essingen gatunivå (µg/m 3 ) Periodmedelvärde Högsta dygnsmedelvärde 118 (23 feb.) percentil dygnsmedelvärde Högsta timmedelvärde 222 (24 feb.) percentil timmedelvärde ) Mätsträckan i Alby ligger c:a 2,5-4 m över marken. Kvävedioxid 5-års medelvärde (µg/m 3 ) Alby (µg/m 3 ), något över gatunivå 1) Jämförande värden från Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund Södermalm i taknivå, Tork. Knuts.g.(µg/m 3 ) E4/E20 Lilla Essingen gatunivå (µg/m 3 ) Periodmedelvärde 5 år percentil dygnsmedelvärde percentil timmedelvärde Jämförelse med miljökvalitetsnormen för skydd av hälsa Miljökvalitetsnorm kvävedioxid (µg/m 3 ) Medelvärdestid Anmärkning Alby 2011 (µg/m 3 ) 40 1 år Aritmetiskt medelvärde som inte får överskridas 24 7

26 Miljökvalitetsnorm kvävedioxid (µg/m 3 ) Medelvärdestid Anmärkning Antal överskridande av miljökvalitetsnormens värde år 2011 i Alby: timme Värdet får inte överskridas mer än 18 timmar per år* 90 1 timme Värdet får inte överskridas 111 mer än 175 timmar per år* 60 1 dygn Värdet får inte överskridas 8 mer än 7 dygn per år * 90 µg/m 3 får överskridas 175 timmar per år (men inte mer) förutsatt att 200 µg/m 3 aldrig överskrids mer än 18 timmar per kalenderår. Jämförelse med miljökvalitetsmålet Frisk luft, delmålet för kvävedioxid Miljökvalitetsmålet för kvävedioxid är angivet som ett delmål till år Miljökvalitetsmål Medel- Anmärkning Situation i Alby 2011: kväve- dioxid (µg/m 3 ) värdestid 20 1 år Värdet ska i huvudsak 24 underskridas år timme Värdet får överskridas högst 175 timmar per år. Överskreds 420 gånger Jämförelse med tidigare mätningar av kvävedioxid (DOAS) i Alby. Kvävedioxidhalter (µg/m 3 ) Medel 98%-il tim. 98%-il dygn Alby Alby 1999 Alby 2000 Alby 2001 Alby 2002 Alby 2003 Alby 2004 Alby 2005 Alby 2006 Alby 2007 Alby 2008 Alby 2009 Alby 2010 Alby 2011 Kvävedioxidmätning med diffusionsprovtagning OBS! I Fittja skedde mätningarna fram till Periodmedelvärde Fittja Tullinge Tumba Grödinge Jämförelse (Krögarvägen) (centrum) (Gröndalsv.) (Kattkulla) Alby (DOASmätning) µg/m

27 Kommentar: Miljökvalitetsnorm till skydd för människors hälsa klarades inte i Alby Dygnsmedelvärdet 60 µg/m 3 överskreds 8 gånger mot tillåtna 7. Miljökvalitetsmålet för årsmedelvärdet, 20 µg/m 3, överskreds och högsta timmedelvärde, 60 µg/m 3, överskreds 420 ggr i Alby Mätningarna med diffusionsprovtagare under februari månad speglar den trafikbelastningssituation som råder vid respektive mätpunkt. De högsta halterna i Alby av kvävdioxid uppmäts vanligen under vintern när vädret lugnt och förbränningen är hög. Någon trend i koncentrationen av kvävedioxid i februari för perioden 2000 till 2011 är svår att urskilja Svaveldioxid, SO 2 Jämförelse med miljökvalitetsnormen för skydd av hälsa Miljökvalitetsnorm svaveldioxid (µg/m 3 ) Medelvärdestid Anmärkning timme Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år dygn Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år Antal överskridande av miljökvalitetsnorm i Alby 2011: 0 0 Svaveldioxid, SO 2, år 2011 (µg/m 3 ) Alby 1) Södermalm, taknivå Periodmedelvärde 1,6 0,8 (se kommentar) Högsta månadsmedelvärde (se kommentar) 2,1 1) Mätsträckan i Alby ligger c:a 2,5-4 m över marken. Jämförelse med miljökvalitetsnormen, skydd av ekosystem Miljökvalitetsnorm svaveldioxid(µg/m ) Medelvärdestid Anmärkning Alby (µg/m 3 ) 20 1 år Aritmetiskt medelvärde som inte får överskridas 1,6 (se kommentar) Jämförelse med miljökvalitetsmålet för svaveldioxid Miljökvalitetsmålet för svaveldioxid är angivet som ett delmål till år Värdet som ska uppnås är 5 µg/m 3 som årsmedelvärde. Målet gäller skydd av kulturvärden och material. Miljökvalitetsmålet bedöms att klaras i Alby. Kommentar: Till följd av bl.a. minskat svavelinnehåll i eldningsolja är halterna av svaveldioxid numera mycket låga i luften. Årsmedelvärdet uppmättes i Alby 2011 till 1,6 µg/m 3. Mätmetoden (DOAS) är en relativ mätmetod, vilket bl. a. innebär svårigheter att exakt bestämma nollreferensen. Mycket låga halter kan därför bli osäkra. Mätningarna visar dock att halterna är mycket låga och miljökvalitetsnormerna och miljökvalitetsmålet bedöms därför att klaras. 9

28 3.2.3 Marknära ozon, O 3 Mätning av marknära ozon med DOAS-provtagare i Alby O 3, µg/m 3 Alby 2011 Södermalm 2011 Norr Malma 2011 (taknivå) Periodmedelvärde Högsta timmedelvärde 125 (31 maj) Högsta (31 maj) timmarsmedelvärde* Högsta dygnsmedelvärde 96 (7 juni) * glidande 8h-medelvärde Jämförande värden från Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund Ozon 5-års medelvärde (µg/m 3 ) Alby (µg/m 3 ), något över gatunivå 1) Tork. Knutssonsg., urban bakgrund (µg/m 3 ) Norr Malma, regional bakgrund (µg/m 3 ) Periodmedelvärde 5 år (52**) Jämförelse med miljökvalitetsnormen för ozon, skydd av hälsa Miljökvalitetsnorm (µg/m 3 ) Medelvärdestid Anmärkning Alby Södermalm Norr Malma 120 (år 2010) Högsta medelvärde under 8 timmar dagligen Värde som ska eftersträvas, skydd av hälsa Antal överskridanden dygn 1 dygn 1 dygn Jämförelse med miljökvalitetsnormen för ozon, skydd av växtlighet (AOT40) Miljökvalitetsnorm (µg/m 3,h)* Medelvärdestid Anmärkning Alby Södermalm Norr Malma (år 2010) 6000 (år 2020) 1 timme Värde som ska eftersträvas, skydd av växtlighet (AOT40). Värde Medelvärde år (1323**) * Värdet beräknas genom att summera skillnaden mellan timkoncentrationer över 80 µg/m 3 och 80 µg/m 3, kl under perioden maj t o m juli. ** OBS! Värdena från mätningarna Alby är inte fullständiga pga av att det 2007 och 2009 saknas mätvärden för delar av perioden maj-juni. 10

29 Jämförelse med miljökvalitetsnormen för ozon, information och larm till allmänheten Miljökvalitetsnormen innehåller även tröskelvärden för information och larm till allmänheten vid höga halter. Antal överskridande av tröskelvärde år 2011 Miljökvalitetsnorm Medelvärdestid Anmärkning Alby O 3 (µg/m 3 ) timme Tröskelvärde, skyldighet att 0 informera allmänheten timme Tröskelvärde, skyldighet att varna allmänheten 0 Jämförelse med miljökvalitetsmålet för ozon Miljökvalitetsmålet för marknära ozon är angivet som ett delmål till år Delmålet innebär att halten inte ska överskrida 120 µg/m 3 som 8-timmars medelvärde. Miljökvalitetsmålet klarades i Alby 2011 (värdet 120 µg/m 3 tangerades). Kommentar Miljökvalitetsnormen för skydd av hälsa och miljökvalitetsmålet klarades i Alby under Mätningarna visar tydligt att när halten av kvävedioxid är hög, så är halten av ozon låg, och ofta vice versa Partiklar, PM10 Partiklar, PM 10 år 2011 (µg/m 3 ) Alby 1) E4/E20 Lilla Essingen (gatunivå) Norr Malma (norra Uppland) Periodmedelvärde Högsta dygnsmedelvärde 54 (21 april) percentil dygnsmedelvärde ) Mätpunkten i Alby ligger c:a 3 m över marken. Jämförelse med miljökvalitetsnormen för PM10 Miljökvalitetsnorm till skydd för hälsa (µg/m 3 ) Medelvärdestid Anmärkning Alby 2011 (µg/m 3 ) 40 1 år Aritmetiskt medelvärde som inte får överskridas 12 Miljökvalitetsnorm till Medelvärdestid Anmärkning Alby år 2011 skydd för hälsa (µg/m 3 ) 50 1 dygn Värdet får inte överskridas mer än 35 dygn per år 1 11

30 Jämförelse med miljökvalitetsmålet Frisk luft för partiklar, PM 10. Antal dygn över delmålets värde år 2011 Nationellt miljömål Medel- Anmärkning Alby värdestid 35 1 dygn Värdet får överskridas högst 37 dygn per år PM10 (µg/m 3 ) Årsvärde µg/m år Värdet får inte överskridas 12 4 Miljökvalitetsmålet, Frisk luft, för partiklar, PM10, ska uppnås år Delmålet innebär att halten inte ska överskrida 20 µg/m 3 som årsmedelvärde, och 35 µg/m 3 som dygnsmedelvärde får överskridas högst 37 dygn/år. Miljökvalitetsmålet klarades. Kommentar Miljökvalitetsnormen och miljökvalitetsmålet för partiklar, PM10, klarades i Alby under

31 4. UPPMÄTTA LUFTFÖRORENINGAR - URSPRUNG OCH EFFEKTER Luftföroreningar ger upphov till problem inom en rad olika områden, t.ex. skador på människor och andra levande organismer, skador på konstruktioner och på byggnader. Effekter av skadorna kostar samhället stora summor varje år i form av minskad avkastning av gröda, korrosion på byggnader och fordon, kalkning av sjöar med mera. De högsta halterna av luftföroreningar uppträder normalt sett under vintern, med undantag för ozon. Detta beror dels på att utsläppen är större under vintern, men framför allt på väderförhållanden. Under vintern uppstår ofta perioder med stabil luftskiktning, så kallad inversion, vilket innebär att luftföroreningarna blir kvar på den nivå där de släppts ut. Inversioner uppstår även under sommarnätter, men dessa inversioner löses normalt sett upp under dagen. Halterna av ozon är oftast som högst under soliga och varma vår- och försommardagar. Ozon som är en s.k. fotokemisk oxidant bildas av kvävedioxid och luftens syre vid närvaro av kolväten och under starkt solljus. Ozon bryts ned av bl. a kväveoxid vilket innebär att de högsta halterna oftast uppmäts på landsbygden. Vid sidan av de föroreningar som bildas lokalt, förekommer också så kallade episoder; luftmassor med höga föroreningshalter som transporteras till vårt område. Svaveldioxid (SO 2 )bildas vid förbränning av svavelhaltigt bränsle. Svaveldioxid bidrar starkt till försurning av naturen och irriterar luftvägarnas slemhinnor, vilket kan medföra andningssvårigheter för astmatiker. Tidigare har svaveldioxid varit ett av de stora problemen, men med minskad oljeeldning, minskad svavelhalt i oljan och minskade utsläpp i övriga Europa har problemet minskat markant. Kväveoxider (NO x ) bildas vid all förbränning genom att luftens kvävgas och syrgas reagerar med varandra vid hög temperatur. Merparten kommer från vägtrafiken. Det mesta utsläppet sker som kväveoxid (NO) men denna oxideras snabbt till kvävedioxid (NO 2 ) i luften. Kväveoxiderna är också viktiga beståndsdelar i de atmosfärskemiska reaktionerna, vid t ex bildandet av marknära ozon. Kväveoxiderna bidrar till försurning och övergödning av mark och vatten. Kvävedioxid kan påverka slemhinnor och lungvävnad, framförallt hos känsliga personer som astmatiker. Studier finns också som tyder på att höga halter kvävedioxid ger kraftigare reaktioner för allergiker och att de dessutom ökar risken för luftvägssjukdomar. Kvävedioxid fungerar också som en indikator för ett flertal avgasrelaterade föroreningar. Bland dessa kan nämnas kolmonoxid och aromatiska kolväten. Allmänt sett betyder detta att om halten kvävedioxid är hög så är sannolikt halten av dessa andra föroreningar också hög. Marknära ozon bildas genom kemiska reaktioner mellan syrgas, kväveoxider och flyktiga organiska ämnen (VOC). Eftersom reaktionen påskyndas vid inverkan av solljus och höga temperaturer, är halterna är vanligtvis högre under vår och sommar samt på eftermiddagar. Ozonhalterna kan uppvisa stor variation beroende på väderförhållanden, årstid, tid på dygnet och förändringar i mängden långväga transporterat ozon. Kväveoxid förbrukar ozon vilket gör att man ofta har låga halter ozon nära föroreningskällan. 13

32 Ozon påverkar vår hälsa genom att bl. a irritera ögon och slemhinnor samt miljön genom att den skadar växtligheten genom att bladens åldrande påskyndas. Problemet orsakar stora ekonomiska förluster för såväl jord- som skogsbruket. Betydelsefulla källor till partiklar är framför allt vägtrafik, energiproduktion, arbetsmaskiner och sjöfart. Partiklar finns i avgaserna och uppkommer vid slitage mellan framför allt dubbade vinterdäck och vägbana. Högst halter av PM10 brukar uppkomma på våren. Partiklar kan leda till nedsättning av lungfunktionen och påverkar luftvägssjukdomar. Det kan ge upphov till astma och försämrat sjukdomstillstånd hos astmatiker. Partiklar ökar också risken för dödlighet i hjärt- och lungsjukdomar och cancer. Partiklar innehåller ofta tungmetaller och organiska miljögifter vilket leder till upplagring gifterna i sediment och mark. Partiklar har en klimatpåverkande effekt och leder till nedsmutsning. 5. LUFTKVALITET - MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL Miljökvalitetsnormer är ett nationellt rättsligt styrmedel inom miljöpolitiken. Det infördes i miljöbalken i syfte att bl.a. uppnå internationella, nationella, regionala eller lokala miljömål samt att genomföra vissa EG-direktiv. En miljökvalitetsnorms nivå ska fastställas utifrån vad människan kan utsättas för utan fara för olägenhet av betydelse, och/eller vad miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. I praktiken har dock normerna närmat sig EU:s gränsvärden, som också tar hänsyn till praktiska möjligheter att uppnå normerna. Normerna anger föroreningsnivåer som inte får överskridas eller ska eftersträvas efter en viss angiven tidpunkt. Kommuner ska se till att miljökvalitetsnormer uppfylls bl.a. när de planlägger och utövar tillsyn. Inom luftområdet finns miljökvalitetsnormer för kväveoxider, kvävedioxid, svaveldioxid, partiklar (PM10 och PM2,5), bly, bensen, koloxid, marknära ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren (SFS 2010:477). Miljökvalitetsnormerna gäller utomhusluft med undantag för arbetsplatser samt väg- och tunnelbanetunnlar. Naturvårdsverkets har utarbetat föreskrifter om hur kontrollen av miljökvalitetsnormer för utomhusluft ska utföras (NFS 2010:8). Ansvaret för kontroll och rapportering ligger i de flesta fall på kommunerna. Kontrollen kan även ske genom samverkan mellan flera kommuner, i t.ex. luftvårdsförbund. Botkyrka kommun är medlem i Stockholms- och Uppsala läns Luftvårdsförbund som förutom mäter även sammanställer utsläppsdata och utför spridningsberäkningar. Miljökvalitetsmålet omfattar sexton områden som antogs av riksdagen 1999 och 2005 (det sextonde). Ett av dessa är Frisk luft, där det övergripande målet är att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Under målet Frisk luft finns delmål för halterna av svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon, partiklar (PM 10 och PM 2,5), bens(a)pyren samt utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC). Miljömål är till skillnad mot miljökvalitetsnormer inte kopplade till lagstiftning utan är enbart vägledande för miljöarbetet. 14

33 6. REFERENSER Miljöförvaltningen, Luftmätningar Alby och Tumba Botkyrka kommun. Miljöförvaltningen, Luftmätningar Tullinge Botkyrka kommun. Miljöförvaltningen, Luftföroreningar i Botkyrka kommun, Mätdata , Rapport 2001:3. Botkyrka kommun. Miljöförvaltningen, Luftföroreningar i Botkyrka kommun, Mätdata 2001, Rapport 2002:1. Botkyrka kommun. Miljöförvaltningen, Luftföroreningar i Botkyrka kommun, Mätdata 2002, Rapport 2003:2. Botkyrka kommun. Miljöförvaltningen, Luftföroreningar i Botkyrka kommun, Mätdata 2003, Rapport 2004:1. Botkyrka kommun. Miljöförvaltningen, september Luftföroreningar i Botkyrka kommun, Mätdata 2004, Rapport 2005:1. Botkyrka kommun. Miljöförvaltningen, juli Luftföroreningar i Botkyrka kommun, Mätdata 2005, Rapport 2006:2. Botkyrka kommun. Samhällsbyggnadsförvaltningen, Miljöenheten, december Luftföroreningar i Botkyrka kommun, Mätdata 2006, Rapport 2007:1. Botkyrka kommun. Samhällsbyggnadsförvaltningen, Miljöenheten, april Luftföroreningar i Botkyrka kommun, Mätdata 2007, Rapport 2008:1. Botkyrka kommun. Samhällsbyggnadsförvaltningen, Miljöenheten, september Luftföroreningar i Botkyrka kommun, Mätdata 2008, Rapport 2009:1. Botkyrka kommun. Samhällsbyggnadsförvaltningen, Miljöenheten, april Luftföroreningar i Botkyrka kommun, Mätdata 2009, Rapport 2010:1. Botkyrka kommun. Samhällsbyggnadsförvaltningen, Miljöenheten, april Luftföroreningar i Botkyrka kommun, Mätdata 2010, Rapport 2011:1. Botkyrka kommun. SLB-analys, april Luftkvalitet i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun. Kontroll och jämförelse med miljökvalitetsnormer år LVF 2011:2, Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund. SLB-analys, mars Personlig kommunikation med Boel Löwenheim. Stockholm stad

34 16

35 17

36 Kartbilaga 2 Röda fyrkanter visar mätplatser med diffusionsprovtagare. 18

37 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1 [1] Miljö- och hälsoskyddsnämnden sbf/2012:166 5 Remiss till miljö- och hälsoskyddsnämnden - till flerårsplan till beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till yttrande över förslag till flerårsplan Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsnämnden vidhåller sin begäran om utökning av ramen med en miljon kronor bestående av en tjänst för praktiskt naturvård och tillhörande driftbudget. I och med inrättandet av Lida och Vinterskogens naturreservat samt kommunfullmäktiges beslut att anta naturvårdsprogrammet Botkyrkas gröna värden, har behovet av skötsel och förväntningarna från allmänheten på natur- och friluftsupplevelser ökat. Om man vill profilera naturen som ett upplevelsevärde i kommunen, är det viktigt att verkligheten motsvarar förväntningarna. Finansieringen för den praktiska naturvårdsförvaltningen är nu otydlig och konkurrerar med skötsel av tätortsnära skog och parkmark när det gäller drift, investeringar och periodiskt underhåll. De naturvårdsåtgärder som pekas ut i Botkyrkas gröna värden har därmed inga riktade medel vilket medför stor risk för att de inte kommer till stånd. Det gäller kontinuerligt underhåll och skötsel av våra ängs- och hagmarker, våtmarker, naturområden och kulturminnen, både för mark som kommunen äger och privat ägd mark. Tjänsten behövs för att samordna insatserna, visst utförande och till kommunikation med medborgarna. Paragrafen förklaras omedelbart justerad

38 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr sbf/2012:166 Referens Ingrid Molander Mottagare Miljö- och hälsoskyddsnämnden Remiss till miljö- och hälsoskyddsnämnden - till flerårsplan till beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till yttrande över förslag till flerårsplan Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsnämnden vidhåller sin begäran om utökning av ramen med en miljon kronor bestående av en tjänst för praktiskt naturvård och tillhörande driftbudget. I och med inrättandet av Lida och Vinterskogens naturreservat samt kommunfullmäktiges beslut att anta naturvårdsprogrammet Botkyrkas gröna värden, har behovet av skötsel och förväntningarna från allmänheten på natur- och friluftsupplevelser ökat. Om man vill profilera naturen som ett upplevelsevärde i kommunen, är det viktigt att verkligheten motsvarar förväntningarna. Finansieringen för den praktiska naturvårdsförvaltningen är nu otydlig och konkurrerar med skötsel av tätortsnära skog och parkmark när det gäller drift, investeringar och periodiskt underhåll. De naturvårdsåtgärder som pekas ut i Botkyrkas gröna värden har därmed inga riktade medel vilket medför stor risk för att de inte kommer till stånd. Det gäller kontinuerligt underhåll och skötsel av våra ängs- och hagmarker, våtmarker, naturområden och kulturminnen, både för mark som kommunen äger och privat ägd mark. Tjänsten behövs för att samordna insatserna, visst utförande och till kommunikation med medborgarna. Bakgrund Allmänna synpunkter Miljö- och hälsoskyddsnämnden har i framåtsikten identifierat volym- och ambitionsökningar för framåtsiktperioden. Vi ser att fler tillsynsobjekt tillsammans med ökat myndighetsansvar för ett antal EU direktiv och förordningar kommer att kräva ytterligare resurser till den lagstadgade myndighetsutövningen inom flerårsplaneperioden. Nämnden återkommer med en mer detaljerad analys av resursåtgång för det i kommande framåtsikt. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms ---- E-post ingrid.molander@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

39 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr sbf/2012:166 I nämndens ettårsplan läggs stor vikt vid målområde Grön stad i rörelse. Nämnden anser sig direkt berörd av mål 8 och 9. Praktisk naturvårdsförvaltning Nämnden har särskilt lyft fram angelägenheten av är att stärka den praktiska naturvårdsförvaltningen i kommunen redan från och med I samband med framåtsikten presenterades en kartläggning av behoven i dokumentet Behovskartläggning av praktisk naturvårdsförvaltning, miljöenheten Här ges argumenten för behovet av minst en tjänst för praktiskt naturvård och också behovet av ett kontinuerligt ramtillskott på 500 tkr per år för drift och delvis planerat underhåll för skötsel av skyddad och värdefull natur. Finansieringen för den praktiska naturvårdsförvaltningen är nu otydlig och konkurrerar med skötsel av tätortsnära skog och parkmark när det gäller drift, investeringar och periodiskt underhåll. I och med inrättandet av Lida och Vinterskogens naturreservat samt kommunfullmäktiges beslut att anta naturvårdsprogrammet Botkyrkas gröna värden, har behovet av skötsel och förväntningarna från allmänheten på natur- och friluftsupplevelser ökat. Om man vill profilera naturen som ett upplevelsevärde i kommunen, är det viktigt att verkligheten motsvarar förväntningarna. De naturvårdsåtgärder som pekas ut i det av kommunfullmäktige antagna handlingsprogrammet för Botkyrkas gröna värden har inga riktade medel vilket medför stor risk för att de inte kommer till stånd. Det gäller underhåll och skötsel av våra ängs- och hagmarker, våtmarker, naturområden och kulturminnen, både för mark som kommunen äger, och privat ägd mark. Tjänsten behövs för att samordna insatserna, utförande och till kommunikation med medborgarna. En naturvårdsförvaltare arbetar mycket ute i fält och kan svara på frågor från allmänhet och intresseorganisationer. På så sätt är denna person kommunens ansikte utåt när det gäller den kommunala naturvården. Tjänsten passar också för att handleda praktikanter och sommarjobbare och samtidigt få angeläget arbete utfört. I Södertälje kommun ligger den praktiska naturvården under miljökontoret/miljö- och hälsoskyddsnämnden. Här ansvarar 3 naturreservatsförvaltare för skötsel och naturbevakning inom 7 naturreservat och med en sjörestaurering. Botkyrka har 11 naturreservat. I Huddinge finns det en naturvårdsavdelning som sorterar under samhällsbyggnadsnämnden, men som också informerar miljö- och hälsoskyddsnämnden. På naturvårdsavdelningen arbetar c:a 15 personer, 7 st. med främst administrativa uppgifter och 7-8 st. med praktiskt arbete. Avdelningen köper också tjänster av entreprenörer. Naturvårdsavdelningens ansvarsområde är förutom skötsel av naturreservat, även skötsel av annan värdefull mark som t.ex. ängs- och hagmarker samt fornminnesvård. Förutom den di-

40 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr sbf/2012:166 rekta naturvården har avdelningen även hand om skötsel av kommunens övriga skogsområden.. Mikael Nyberg tf Samhällsbyggnadschef Ingrid Molander tf Miljöchef Expedieras till Text

41 till Flerårsplan en plan för hållbar utveckling