Promemoria 2008-12-05 Utrikesdepartementet Uppdaterad 2008-12-05 Handlingsplan för handelsfrämjandet med Afrika söder om Sahara 1. Prioriterade aktiviteter: En modern Afrikabild i Sverige och ökad kännedom om affärsmöjligheter i Afrika Bilden av Afrika skiljer sig betydligt mellan företag som finns på plats och de som ännu inte gör affärer där. I svenska medier domineras rapporteringen om Afrika fortfarande av konflikter, katastrofer och korruption, medan den positiva utvecklingen har svårare att få utrymme. Att överbrygga informationsgapet och ge företagen en aktuell bild av möjligheterna i Afrika är därmed av stor betydelse för att få ett ökat svenskt engagemang i regionen. Åtgärder: Genomförande av seminarieserier för att ge företag (import och exportföretag) i hela landet möjlighet att få en modern bild av Afrika och av aktuella affärsmöjligheter i regionen. Ansvarig: Afrikaenheten vid UD i samarbete med Exportrådet eller andra aktörer såsom Handelskamrar, företagarorganisationer etc. Använda www.ud.se som kanal för att förmedla en modern Afrikabild, inklusive webbsändning av ovan nämnda seminarier
2 Ansvarig: Afrikaenheten vid UD i samarbete med UD:s Press och informationsenhet Vid inkommande officiella besök från Afrika bör även programmet innehålla företagsseminarium där öppenhet skall finnas att även ge utrymme för afrikanska exportföretag. Ansvarig: Afrikaenheten vid UD i samarbete med Exportrådet Uppdaterade övergripande beskrivningar av trender och aktuella affärsmöjligheter (s.k. fact packs) för de viktigare marknaderna i Afrika ska finnas tillgängliga för företagen att utan kostnad ladda ned från nätet. Motsvarande information sk Market Briefs för afrikanska exportörer finns att ladda ner från www.cci.se/trade Ansvarig: Fact Packs: Exportrådet Market Briefs: Handelskamrarna Samarbete, samordning samt CSR Ett väl fungerande samarbete mellan de olika svenska aktörerna med näringslivsfrämjande uppgifter är en förutsättning för att få ut mesta möjliga av de svenska resurserna. För att kunna jobba effektivt i fält med näringslivsfrämjande krävs Afrika-övergripande samordning och strategiskt tänkande. De svenska företagen har genomgående en medveten hållning till sitt ansvar avseende mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, ev. miljöpåverkan och det omgivande civilsamhället (Corporate Social Responsibility, CSR). Att i kontakter med värdland och lokala myndigheter framhålla svenska företags framsynta CSR-politik och program som genomförs av de svenska företagen eller i samverkan med olika organisationer medverkar till att sprida goda exempel mellan företagen och att förstärka Sveriges profilering som värnande av mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, bättre miljö och antikorruption, den s.k. Sverigeplattformen. Åtgärder: Genom den regionala främjaren vid UD:s Afrikaenhet finns en sammanhållande funktion som koordinerar de insatser i regionen som direkt eller indirekt finansieras via UD:s anslag och därigenom kan synergier skapas mellan olika afrikanska regioner och mellan företag. Ansvarig: UD:s Afrikaenhet
3 För samordning och fokus i det gemensamma arbetet anordnas ett årligt möte för främjaransvariga vid ambassaderna. Innehåll i mötet varierar år från år. Ansvarig: Värdambassad i samarbete med UD:s Afrikaenhet och enheten för främjande och inre marknaden CSR (Corporate Social Responsability) ska vara ett genomgående inslag i alla näringslivsfrämjande aktiviteter. Företagen ska uppmuntras att ta ett socialt och miljömässigt ansvar bl.a. genom att ställa sig bakom OECD:s riktlinjer och respektera de tio principerna i Global Compact. Detta kan ske via lunchmöten, seminarier etc. Ansvarig: Respektive ambassad i samarbete med företagen. Sverigefrämjande events (t.ex. nationaldagsfiranden, Luciafirande, Sverigedagar) bör utnyttjas för att också framhålla de svenska företagen med intressen i landet. Ansvarig: Respektive ambassad i samverkan med företagen. Ambassadernas webbplatser skall konsekvent nyttjas för att återspegla regeringens politik och ambassadens verksamhet på området Ansvarig: Respektive ambassad i samarbete med UD:s press och informationsenhet Honorärkonsulerna skall dras in i främjandet i sina respektive verksamhetsområden och hållas uppdaterade om sitt ansvar härvidlag. Ansvarig: Respektive ambassad och handelssekreterare Möjligheten att under verksamhetsperioden anordna en konsulskonferens i Stockholm skall undersökas. Ansvarig: Utrikesdepartementets Afrikaenhet Upprättande av årsplan för främjandet vid respektive ambassad. Återrapportering om planens genomförande sker inom ramen för VP-processen. Inte minst innehåll och effekten av vardagsfrämjandet skall beskrivas i denna återrapportering. Ansvarig: Ambassaderna Frekventa företagsdelegationer för ökad kunskap och egna kontakter
Sverige har genom sitt långvariga engagemang byggt upp omfattande nätverk, kunskaper och goda relationer med många länder i Afrika, vilket med fördel företagen bör dra nytta av. Deltagande i delegationsresor är ett sätt att på plats fördjupa kunskaper om länderna, att marknadsföra och knyta eller förstärka kontakter med regeringsföreträdare, myndigheter, organisationer och affärspartners. Åtgärder: Anordnande av delegationsresor för svenska export och importföretag till intressanta afrikanska marknader, beroende av efterfrågan från företag. Företagens deltagaravgifter ska ligga på en nivå så att även mindre företag stimuleras att delta. Ansvarig: Exportrådet i samarbete med resp. ambassad. I så stor utsträckning som möjligt inkludera en främjarkomponent i högnivåbesök till Afrika oberoende av vilket fackdepartement som ansvarar för besöket. Ansvarig: UD:s Afrikaenhet i samarbete med respektive departement och med resp. ambassad. Tidig projektspaning med målsättning att svenska företag vinner fler internationellt upphandlade kontrakt Tidig projektspaning bygger på ett fördjupat samarbete mellan näringslivsfrämjande aktörer - ett system för att hämta in, bearbeta och sprida information om kommande internationellt upphandlade projekt i ett mycket tidigt skede. Åtgärder: Målsättningen är att modellen för projektspaning implementeras successivt i fler afrikanska länder, med prioritet där många upphandlingar genomförs, där svenska företag är aktiva och där landets behov överensstämmer med svensk kompetens. Resultaten skall återges på respektive ambassads webbplats. Ansvarig: Exportrådet och ambassaderna. Efter den inledande etableringsfasen bör projektspaningen ingå i resp. organisations uppdrag. Aktivera samarbetsgruppen med Afrikanska utvecklingsbanken för att tillsammans med banken och företagen utarbeta konkreta strategier för ökad svensk upphandlingsmedverkan inom bankens projekt. Ansvarig: Afrikaenheten i samarbete med UD:s Projektexportsekretariat (PES) och Exportrådet 4
Kompetensutveckling och kunskapsöverföring inom strategiska områden En genomgående trend när det gäller affärer med Afrika är behovet av kompetensutveckling vilket företagen ofta pekar på. Inom utvecklingssamarbetet har Sida utarbetat flera instrument som står till förfogande inom detta område. Åtgärder: Använda ITP- det internationella träningsprogrammet, KTS det kontraktsfinansierade samarbetet och RPM- Rapid Partnership Mechanism för att ytterligare stärka kompetensen inom sektorer där Afrikas behov sammanfaller med svenska företags intressen och kompetens. Det kan handla om skräddarsydda nationella eller subregionala åtgärder som direkt fångar upp ömsesidiga specifika kompetenshöjande behov. Ansvarig: respektive ambassad Uppmuntra företagen att utnyttja Start Syd programmet som från 2009 tas över av Swedfund. Ansvarig: ambassader, Afrikaenheten, Exportrådet Strategisk projektutveckling inom energi- och miljösektorn Projektutvecklingen ska vara tydligt fokuserad och bör även kompletteras med de instrument som ställs till förfogande av Sida och Exportrådet och andra aktörer såsom projektspaning ITP, KTS etc. Energisektorn, med fokus på problemlösning inom kraftgenerering, transmission och distribution samt på utveckling av effektiv regional handel med el (power pools) i Afrika, är en av de viktigaste för att bygga förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling i regionen. Svensk kompetens är stor på dessa områden, och även inom det svenska utvecklingssamarbetet är energisektorn prioriterad i många av de afrikanska länderna. SymbioCity-konceptet, ett nytt marknadsföringsverktyg för svensk miljöteknik för effektivt utnyttjande av urbana resurser genom att kombinera energi, avfallshantering, vatten och avlopp, trafik och kommunikationer i en integrerad stadsplanering är ett annat fokusområde för svensk projektexport. Åtgärder: Elenergimarknaden i Afrika kommers att stå i fokus för Utrikesdepartementets projektexportsekretariat (PES) att där i 5
6 samverkan med nätverket Svensk Projektexport (exportörer av projekt och tjänster) utnyttja möjligheterna för svensk projektexport. PES och Exportrådet samverkar kring SymbioCity för förbättrad miljö och stadsutveckling i relevanta afrikanska länder Ansvarig: ambassader, Utrikesdepartementets projektexportsekretariat i samarbete med Afrikaenheten 2. Bakgrund handelsfrämjande i Sveriges nya Afrikapolitik Grunden för vår Afrikapolitik läggs fast i regeringens skrivelse i mars 2008 till riksdagen Sverige och Afrika en politik för gemensamma utmaningar och möjligheter. I skrivelsen betonas att Afrikapolitiken ska vila på och bidra till ett brett, aktivt och effektivt engagemang i det svenska samhället för Afrikas utveckling och en nära samverkan mellan statliga och icke-statliga aktörer. Där framhålls att formerna och förutsättningar för samverkan mellan det svenska näringslivet och det statliga utvecklingssamarbetet bör förbättras bl.a. för att bättre tillvarata den kunskap och erfarenhet näringslivet besitter. Där anges också att en handlingsplan skall upprättas för hur det svenska näringslivs- och investeringsfrämjandet i Afrika söder om Sahara kan bedrivas. En av de centrala utgångspunkterna för Afrikapolitiken är Sveriges politik för global utveckling, PGU, som syftar till att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Målet rör alla politikområden, inte bara biståndssamarbetet, och tar avstamp i att utveckling bygger på en rad samverkande faktorer och kräver en helhetssyn. Inom ramen för PGU ska Sverige bli bättre på att stimulera framväxten av självbärande relationer av ömsesidigt intresse mellan svenska aktörer och aktörer i lågoch medelinkomstländer som bidrar till fattigdomsbekämpning och en rättvis och hållbar global utveckling. Inom ramen för detta har inom utvecklingssamarbetet konceptet aktörssamverkan tagits fram som ett medel att använda för att stimulera framväxten av sådana relationer. I linje med vår politik för global utveckling omfattar denna handlingsplan för främjande av handel mellan Afrika och Sverige såväl export från Sverige som import till Sverige. Regeringen intensifierar och fördjupar nu näringslivsfrämjandet i Afrika. Företagen och företagens behov måste vara styrande och det är i ett nära samspel mellan aktörerna (import och exportföretag, regering och övriga främjarorgan) som synergier och affärsmöjligheter skapas. För att underlätta företagens expansion på de afrikanska marknaderna har ett
7 flertal myndigheter och organisationer utarbetat instrument som kan användas i internationella affärer. Föreliggande handlingsplan visar på regeringens konkreta åtgärder och de verktyg som ställs till förfogande för handelsfrämjandet i Afrika söder om Sahara. Tidsperspektivet är två-tre år utifrån dagens förutsättningar. Till denna plan skall läggas respektive ambassads årliga plan för hur främjandearbetet i respektive land skall utformas. 3 Inledning 3.1 Trender i Afrika söder om Sahara Afrika idag jämfört med för tio år sedan uppvisar tydliga förändringstendenser till det bättre. Att tala om Afrika som ett begrepp låter inte göra sig, givet att det är en gigantisk kontinent bestående av ett flertal regioner och 53 länder med vitt skilda förutsättningar och utvecklingsgrad. Trots de stora skillnaderna kan ändå noteras flera genomgående trender. Den ekonomiska tillväxten har de senaste 5 åren legat på i genomsnitt ca 6 % per år en markant förbättring mot tidigare decennier. Afrika strävar att uppnå de s.k. milleniemålen. På flera områden görs framsteg men för att uppnå milleniemålen fullt ut skulle tillväxten behöva vara uppskattningsvis 8%. Antalet väpnade konflikter på den afrikanska kontinenten har halverats sedan början av 1990-talet och den ökade stabiliteten har givit förutsättningar för stärkt demokrati andelen länder som bedöms som fria eller delvis fria i termer av politiska och civila rättigheter har på tre decennier ökat från 43% till 71 % 2006. Många länder har lyckats stabilisera ekonomierna och inlett strukturella reformprogram. Vidare har insikten om den privata sektorns betydelse för utvecklingen av ett land ökat. Detta sammantaget har medverkat till att förtroendet för de afrikanska ekonomierna har ökat. Även externa faktorer har medverkat till den positiva utvecklingen. Många högt skuldsatta länder har erhållit stora skuldlättnader vilket förbättrat förutsättningarna för stabilisering av ekonomin. En annan viktig förklaring till den historiskt sett höga och uthålliga tillväxten i Afrika är den starka efterfrågan på världsmarknaden för Afrikas naturresurser inklusive olja. 1 De utländska direktinvesteringarna i Afrika har fyrdubblats sedan år 2000 och hade år 2006 gått om biståndsinflödet 1 Dock har även länder som inte hittills visat sig ha några större mineraltillgångar haft mycket hög tillväxt, t.ex. Moçambique som haft en årlig BNP-tillväxt på ca 8 % under de senaste tio åren (IMF, Regional Economic Outlook: Sub-Saharan Africa, 2008).
till kontinenten. Särskilt markant har intresset vuxit från Kina och Indien vars starka tillväxt gjort att de blivit allt mer angelägna att säkra god tillgång till råvaror. Det globala finanssystemets utveckling är givetvis av betydelse för utvecklingen i Afrika. 3.2 Ökat intresse från svenska företag Intresset för Afrika ökar från de svenska export och importföretagen. Fortfarande dominerar de stora industriföretagen även om mindre nischföretag och tjänsteföretag har börjat rikta blickarna mot de växande marknaderna i Afrika. De stora svenska företagen som etablerat sig där visar vägen för de mindre när de vittnar att det går att göra bra affärer i Afrika. Lokal närvaro, uthållighet i satsningarna och strävan att vara god arbetsgivare utmärker de svenska företag som lyckas. Den svenska exporten till Afrika har ökat med nära 200 % sedan år 2000 och uppgick till nära 16 miljarder kr 2007. Sydafrika är den största marknaden med knappt hälften av exporten, följt av Nigeria på drygt 15% och Ghana 6%. Starkast exporttillväxt har Sverige haft till länder som Angola, Tanzania, Uganda och DR Kongo. De främsta exportvarorna är gruvmaskiner, telekommunikationsutrustning, tunga fordon samt elektriska och andra maskiner. Svensk import från Afrika har vuxit mer än exporten under samma period, 236%, men i reella tal betydligt lägre än exporten, knappt 5 miljarder kronor 2007. Sydafrika svarar för 86 % av importen från Afrika. Kenya kommer därefter med drygt 5 %. Jordbruksprodukter är den största varugruppen. 4. Sektorer i fokus för svenskt handelfrämjande med Afrika Sverige som del av EU beslutade vid ett toppmöte mellan EU-Afrika i december 2007 om en långsiktig, gemensam strategi för fördjupat samarbete och en handlingsplan för perioden 2008-2010. Samarbetet koncentreras till områdena fred och säkerhet, demokratisk styrning och mänskliga rättigheter, handel och regional integration, FN:s millenniemål, energi, globala klimatförändringar, migration, mobilitet och sysselsättning, samt forskning, IT och rymdfrågor. Sverige kommer aktivt att medverka i detta samarbete och låta det återspeglas i svensk Afrikapolitik. Bland de prioriterade samarbetsområdena mellan EU och Afrika finns en tydlig samstämmighet med de svenska prioriteringarna för 8
handelsfrämjandet. Förutom det mer övergripande målet avseende ökad handel och regional integration, finns också energi och globala klimatförändringar, båda fokusområden för främjandet där Sverige har spetskompetens. Inom klimatområdet ska överföring och tillämpning av miljövänlig och energisnål teknologi samt förnybar energi för att motverka klimatförändringarnas effekter främjas. Ambitionen är att stimulera till ökat engagemang av svenska företag på miljöområdet i Afrika. Dessutom ska möjligheterna för att närmare koppla samman afrikansk och svensk forskning utredas vidare, liksom etablerandet av ytterligare internationella utbildningsprogram inom energi, naturresurser, miljö och klimat. Inom energiområdet finansierar regeringen en högnivåkonferens med tretton länder i östra och södra Afrika hösten 2008. Syftet är att diskutera hur moderna energisystem kan bidra till hållbara lösningar av den energikris som präglar denna afrikanska region och som fått hämmande konsekvenser för både tillväxt och utveckling. Genom konferensen skapas en mötesplats för att visa hur svensk kunnande och teknologi kan bidra till att främja energieffektivitet och förnybara energilösningar, integration av regionala energisystem samt avreglering av energimarknaden. Förhoppningen är att partnerskap utvecklas mellan offentliga och privata aktörer, där den svenska resursbasen med den expertis som svenska företag besitter inom energisektorn matchas mot afrikanska behov. Ambitionen är bl. a. att identifiera högprioriterade elenergiprojekt, som enligt PES-modellen(se sid.11) kan vidareutvecklas mot lönsamma, finansierbara projekt. Naturresursutvinning och underleveranser till naturresursutvinning är ett andra prioriterade områden liksom infrastruktur och telecom. Utöver dessa sektorer finns hög kompetens och intresse från det svenska näringslivet även inom andra områden som hälso- och sjukvård, jordbruk/agro-business, civila säkerhetslösningar där företagen kan bidra till efterfrågade lösningar. Varje enskilt land/marknad har sin särart och speciella behov. Företagens intresse bör därför fångas upp i de aktiviteter som respektive ambassad genomför för enskilda marknader och återspeglas i de landspecifika främjarplanerna. För år 2009 får främjandeplanerna utformas med beaktande av EU-ordförandeskapets särskilda krav. 9
10 5 Vad gör Sverige inom handelsfrämjandet i Afrika idag? Näringslivsfrämjandet börjar redan hos de små och medelstora företagen i Sverige med olika insatser inom näringspolitiken. Utöver Exportrådet har särskilt myndigheterna Nutek 2, Vinnova 3 liksom Almis 4 olika program för småföretagsutveckling och stimulering av teknisk utveckling i företagen viktiga utgångspunkter för att öka svenska företags internationalisering. Det finns många exempel på initiativ för att hitta områden med synergier mellan de svenska företagens kompetens och intresse och utvecklingssamarbetet. I Afrika kan de svenska företagen spela en roll då dessas kompetens och verksamhet på olika sätt kan bidra till en ökad måluppfyllelse inom andra politikområden. Ett exempel är ansträngningarna att minska globala miljö- och klimatproblem, som med svenska företags spetskompetens skulle kunna användas i detta syfte. 5.1 Näringslivsfrämjande - ett lagarbete Förutsättning för effektivt resursanvändande i arbetet att stärka de svenska exportföretagen på de afrikanska marknaderna är ett nära samarbete mellan aktörerna som har ett statligt främjaruppdrag liksom väl fungerande dialog med näringslivets egna främjarorganisationer såsom Handelskamrarna 5 och NIR 6 m.fl. För att nå framgång i arbetet bör även svenska importintressen beaktas. För ett brett främjandet i respektive land är ambassaden den naturliga sammanhållande länken. 5.2 Utrikesdepartementets främjarorganisation Regionala näringslivsfrämjare Näringslivsfrämjare finns vid UD:s sex regionala enheter (Afrika, Amerika, Asien och Oceanien, Mellanöstern och Nordafrika, Västeuropa samt Östeuropa och Centralasien). Näringslivsfrämjarna arbetar framför allt med frågor som rör handel och investeringar. Arbetet bedrivs i nära samråd med ambassader och generalkonsulat, enheten för främjande och EU:s inre marknad (UD-FIM), Exportrådet, Invest in Sweden Agency (ISA) samt företag och organisationer i Sverige. En viktig arbetsuppgift är att hjälpa svenska och utländska företag till rätt kontakt. Enheten för främjande och EU:s inre marknad UD-FIM, 2 www.nutek.se 3 www.vinnova.se 4 www.almi.se 5 www.cci.se 6 www.nir.se
11 Enheten svarar bl.a. för frågor om genomförandet och utvecklingen av EU:s inre marknad (fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital), främjandet av svenska intressen i utlandet inkl. handels- och investeringsfrämjande, kulturfrämjande och Sverigebilden samt projektexport. På främjandeområdet arbetar enheten tillsammans med myndigheter och organisationer, andra enheter på UD samt utlandsmyndigheter (ambassader och konsulat) för att underlätta för svenskt näringsliv att hävda sig på internationella marknader och bidra till ökad svensk handel och ökade utländska investeringar i Sverige samt att skapa intresse, förtroende och goodwill för Sverige. Projektexportsekretariatet (PES)vid FIM PES verksamhet syftar till att öka projektexporten från Sverige. Sekretariatets insatser avser projekt som finansieras genom bland annat internationella finansieringsinstitut. Brist på finansiering är inte alltid det starkaste skälet till att högt prioriterade och angelägna projekt inte kommer till stånd. Multilaterala utvecklingsbanker och finansieringsinstitutioner har snarare ökade resurser för finansiering. Ofta handlar det om brist på bra projekt i Afrika, dvs. projekt som initieras och drivs fram till lönsamma, finansierbara projekt. FIM-PES har goda erfarenheter att jobba med strategisk projektutveckling av högprioriterade större projekt i Östeuropa och utvecklingsländer där det sammanfaller med utbud och intresse i svenska företag. UD-IH Globalt Ansvar Globalt Ansvar arbetar för att främja arbetet med mänskliga rättigheter, med grundläggande arbetsvillkor, bättre miljö och antikorruption med de tio principerna i FN:s Global Compact, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och OECDs verktyg för riskhantering som bas. Syftet är att vara en plattform för olika aktörer som arbetar med företags sociala ansvar (Corporate Social Responsibility, CSR), såsom näringslivet, arbetsmarknadens parter och frivilligorganisationer, bl.a. genom en referensgrupp för CSR. På många marknader i Afrika är korruptionen utbredd och utgör därmed ett hinder för utveckling av handeln. Det är viktigt att företag som gör affärer i dessa länder är medvetna om korruptionsriskerna och hur man kan skydda sig. Tillgängliga instrument som www.business-anticorruption.com bör utnyttjas. Portalen har landprofiler över 19 länder i Afrika.
12 5.3 Ambassaderna motorn i näringslivsfrämjandet i Afrika Sammantaget har Sverige 13 ambassader i Afrika söder om Sahara, i de flesta fall med sidoackreditering i närbeliggande länder. Två Stockholmsbaserade ambassadörer täcker även länder i Afrika. Genom regeringens s.k. landfokuseringsprocess för utvecklingssamarbetet har Afrika kommit att bli en högt prioriterad kontinent. Vid samtliga ambassader utom de i Nigeria och Angola finns Sida-utsänd personal. Avgörande för ett väl fungerande främjandearbete i fält är ett nära samarbete mellan ambassadens olika avdelningar (politik,säkerhet/utveckling/handel). Grunden i främjandet är ambassadernas aktiva vardagsfrämjande. Exempel på vardagsfrämjande är löpande myndighetskontakter (på nationell, regional och lokal nivå), hantering av handelshinder, sammanställning av landrapporter och ekonomiska rapporter, hjälp till svenska företag med praktiska kontakter, informera om och understryka vikten av att känna till och ställa sig bakom OECD:s riktlinjer för multinationella företag och att respektera Global Compacts tio principer, aktiv samlingspunkt för svenska företag, projektbevakning samt aktiviteter som stöttar den övergripande Sverigebilden till stöd för handels- och investeringsfrämjandet. I handelsfrämjararbetet skall även afrikanska exportintressen och därmed svenska importintressen finnas med i planeringen. detta skall även beaktas i särskilda främjandeinsatser och främjandeaktiviteter Ambassaderna kan om efterfrågan finns ta initiativ till särskilda främjandeinsatser. Dessa skall alltid planeras och genomföras i brett samarbete med olika aktörer och med samfinansiering i syfte att uppnå så stora synergier som möjligt. Främjandeinsatserna skall planeras i god tid och finnas med i ambassadens plan för främjandet. Andra främjandeaktiviteter som t.ex. delegationer, invigningar och seminarier, bör så långt möjligt samarrangeras med Exportrådet. Högnivåbesök som planeras för regionen skall utnyttjas i främjarsyfte. Näringslivsfrämjandet skall i högre grad knytas till Sverigefrämjandet, t.ex. inom ramen för nationaldagsfirandet, där de svenskrelaterade företagen kan engageras och visa upp sig mot viss finansiering av firandet. Utrikesförvaltningen har lång erfarenhet av att ge stöd och råd till både företag och enskilda som arbetar internationellt. Samtidigt utgör handelshinder ett påtagligt problem för många företag och påverkar den
ekonomiska tillväxten och sysselsättningen negativt. Det kan handla om problem för exportföretag att få tillträde till marknader men också om hinder för svenska företags etableringar i utlandet. Att motverka handelshinder är sedan länge en naturlig del av handelsfrämjandet i utlandet. För att stärka detta arbete har UD-FIM utarbetat en lathund eller handbok som syftar till att vara ett hjälpmedel i arbetet med att identifiera och motverka handelshinder. Den riktar sig främst till verksamma inom utrikesförvaltningen och ska fungera som ett stöd i det dagliga arbetet med att assistera företag och bemöta handelshinder. Inom ramen för arbetet att genomföra EU:s marknadstillträdesstrategi, att få större marknadsandelar för EU-företag, pågår inom EU ett arbete att undanröja handelshinder. Ett huvudelement i detta är samarbete marknadstillträdesteam (Market Access Teams) bestående av EUkommissionen, EU-medlemsländernas ambassader och näringslivet på plats i respektive land. Strukturen är flexibel. Ibland kan ett marknadstillträdesteam finnas för en speciell fråga. I andra fall kan det vara de normala handelsrådsmötena eller andra former av koordinering mellan parterna. 5.4 Honorärkonsulerna I länder där Sverige inte har någon ambassad finns ofta en honorärkonsul utsedd. Honorärkonsuln lyder under en ambassad och är Sveriges officiella företrädare hos de lokala myndigheterna inom sitt verksamhetsområde. Honorärkonsuln är oftast en välrenommerad person från landets näringsliv väl förankrad i samhället med goda kontakter i regering och näringsliv. I honorärkonsulatets uppgifter ingår att så långt det är möjligt bistå svenska företag som är på besök eller som är boende inom honorärkonsulatets verksamhetsområde. 5.5 Exportrådets ökade närvaro i Afrika söder om Sahara Exportrådet ägs av staten och näringslivet gemensamt och har till uppgift att göra det enklare för svenska företag att växa internationellt. Exportrådet erbjuder information, strategisk rådgivning och handfast hjälp på plats. I det årliga statliga uppdraget ligger att bistå svenska företag med grundläggande exportinformation och rådgivning genom regionala exportrådgivare runt om i Sverige samt även att samverka med ambassaderna i generella näringslivsfrämjande insatser, som t.ex. vid handelsdelegationer till och från länderna. Exportrådet har utökat närvaron i Afrika i takt med att de svenska företagen har visat ett ökat intresse för affärer i Afrika. Kontoret i 13
Johannesburg som etablerades 1994, har numera kompletterats med kontor i Nigeria, Angola, Kenya, Namibia och Botswana. Möjligheterna att placera representanter vid olika ambassader undersöks. Huvuddelen av verksamheten i Afrika är inriktad på direkta konsultuppdrag för enskilda företag, bl.a. marknadsundersökningar, partnersökningar och hjälp vid etableringar. Förutom ett begränsat antal Affärschans-projekt för småföretag, som delfinansieras inom ramen för Exportrådets statliga uppdrag, utförs dessa tjänster helt mot arvode från företagen. MeetingPoint ett koncept som utvecklats inom det aktörsdrivna samarbetet I Namibia och Botswana modererar även Exportrådet konceptet Mötesplats, MeetingPoint. Det har utarbetats av Exportrådet i samverkan med Sida, där målet är att bidra till att svenska och afrikanska aktörer utvecklar ömsesidiga och bärkraftiga relationer för att öka handelsutbytet mellan parterna. Verksamheten delfinansieras av Sida under en treårsperiod inom ramen för det aktörsdrivna samarbetet. MeetingPoint kan ses som ett verktyg för att främja detta samarbete. Det ligger också i linje med målet att skapa synergier mellan det svenska näringslivet och utvecklingssamarbetet. För Exportrådets del innebär MeetingPoint möjligheter att etablera sig och bygga upp marknadskunskap/erfarenhet och breda nätverk inom samhällets alla sektorer vilket underlättar för möten mellan svenska och lokala aktörer som ger Exportrådet bättre förutsättningar att stödja kommersiella relationer. Fokus för Exportrådets insatser ligger på att aktivt fånga upp bärkraftiga idéer och stimulera och driva processer inom områden som är speciellt intressanta ur ett näringslivsperspektiv såsom transport, handel, trafiksäkerhet, ICT, gruvnäring, energi miljö och klimatfrågor. Projektspaning / tidig information om internationellt upphandlade projekt Sverige ligger generellt långt efter jämförbara konkurrentländer när man mäter återflödet och antal företagskontrakt för internationellt upphandlade projekt. Ett viktigt konkurrensmedel är enligt många företag tillgång till tidig information - information som finns hos finansiärer och ministerier i länderna i fråga. I och med lokal närvaro och nätverk är de svenska utlandsmyndigheterna och Exportrådet viktiga bärare och förmedlare av sådan information. Exportrådet har därför tillsammans med UD och Sida, utarbetat en modell för Projektspaning. På basis av en pilotstudie har principer utvecklats för informationsinhämtning och samordning mellan Exportrådet, Sida och 14
ambassadpersonal). Parallellt har Exportrådet utvecklat ett administrationsverktyg för hantering och inmatning av information, kopplat till en nättjänst: http://www.upphandlingsnytt.swedishtrade.se/ I ett inledande skede ingår Kenya, Tanzania och Uganda i projektet, men tanken är att fler länder ska anslutas allt eftersom. Förhoppningen är att Projektspaning ska ge synergier i form av ökade kontakter mellan näringsliv, ambassader och Sida, i och med att företagen uppmanas att vända sig direkt till fältet för mer information och stöd. Projektspaning är ett instrument som utarbetats i enlighet med regeringens ambitioner att uppnå synergier mellan utvecklingssamarbetet och näringslivet. 5.6 Andra organisationer aktiva i Afrika med statliga uppdrag att främja internationell handel 5.6.1 Exportkreditnämnden (EKN) Tillsammans med EKN kan exportföretagen tidigt gå in på svåra marknader och därigenom vinna marknadsandelar. EKN bedömer att Afrika är en kontinent med stor potential för svenska exportföretag. EKN har gedigen erfarenhet av att göra affärer i Afrika och en god kännedom om riskbilden på kontinenten. Sedan ett antal år ser EKN ett växande intresse för Afrika från svenska exportörer, vilket avspeglas i den ökande exponeringen på kontinenten. Sedan 2006 har EKN:s engagemang i affärer till Afrika mer än fördubblats om man bortser från JAS-affären med Sydafrika som ensam alltjämt utgör en stor del av det totala engagemanget på Afrika. Angola är ett av de länder där EKN ser ett stort intresse. En förklaring till det är att EKN var en av de första exportkreditinstitut som öppnade för garantigivning på Angola, vilket gav de svenska företagen ett försprång. Andra länder där EKN ser en ökande efterfrågan är Nigeria, Kenya och Elfenbenskusten. Det privata företagandet har utvecklats positivt i flera afrikanska länder. Från att tidigare främst ha tagit risk på offentliga köpare ser EKN i dag till största delen affärer med privata köpare. Många affärer i telekomsektorn garanteras, men också inom kraft- och transportsektorn. EKN hjälper även svenska företags dotterbolag i Afrika Tack vare EKN:s nya bredare mandat kan export från svenska dotterbolag i exempelvis Sydafrika till andra afrikanska länder stödjas. Riskvilja och expertkunskap 15
Exportföretagen har mycket att vinna på att ta kontakt med EKN på ett tidigt stadium inför en affär. EKN gör en kvalificerad bedömning av risken och har en stor riskvilja. EKN deltar gärna när exportföretagen träffar sina kunder. Risken att inte få betalt Det vanligaste är att försäkra sig mot risken att inte få betalt. Om kunden exempelvis får betalningsproblem eller går i konkurs eller om myndigheterna i landet inför hinder för finansiella transaktioner får det svenska företaget eller den långivande banken ersättning från EKN. och andra risker EKN kan täcka risker under hela affärsprocessen, från anbudsstadiet till sista betalning. Vi har också en garanti för investeringar utomlands som ersätter förluster på grund av politiska händelser. Garantin kan täcka både exportföretagets egna investeringar och andra finansiärers investeringar. 5.6.2 Swedfund Swedfund International AB är ett statligt riskkapitalbolag som erbjuder finansiering och kompetens för investeringar i utvecklingsländer samt vissa länder i Östeuropa (inte EU-medlemmar). 7 Det överordnade målet för Swedfunds verksamhet är att bidra till målsättningen för det svenska utvecklingssamarbetet genom investeringar som bidrar till hållbar ekonomisk utveckling i de länder där investeringar görs. Utifrån detta mål ska verksamheten bedrivas på ett affärsmässigt sätt. Swedfund ska medverka till investeringar som inte bedöms kunna realiseras med enbart kommersiell finansiering och verksamheten ska avse samhällsekonomiskt sunda investeringar som bidrar till tillväxt och utveckling samt god miljö, god företagskultur och goda arbetsvillkor. Samarbetsföretaget ska dela den finansiella risken med Swedfund och ta ett operativt ansvar. Under perioden 2007 2009 kommer Swedfund att tillföras ett kapitaltillskott på totalt 1 miljard kronor. Hittills har 700 miljoner kronor utbetalats. Vidare har Swedfund under 2008 fått 10 miljoner kronor för att underlätta investeringar inom 1) miljöteknik, 2) i postkonfliktområden, och 3) i samverkan med företagare med invandrarbakgrund. Flera av de investeringsförslag som för närvarande granskas inom ramen för detta, avser länder i Afrika. 16 7 Swedfund ska kunna investera i länder som enligt OECD/DAC:s definition kvalificerar för utvecklingsfinansiering samt i länder i Östeuropa som inte är EU-medlemmar. Bland utvecklingsländerna ska Swedfund prioritera investeringar i låginkomstländer.
17 Swedfund tar årligen fram periodiska rapporter avseende de olika investeringsmarknaderna. I rapporterna som berör Afrika beskrivs kontinenten ur perspektivet Afrika som en affärspartner. Rapporterna kan laddas ner från www.swedfund.se. Swedfund har arbetat i Afrika i 29 år och har över tiden hittills investerat ca 1500 miljoner kronor i ca 70 företag i Afrika, huvudsakligen med svenska företagare. Under 2007 beslutades om investeringar i Tanzania, Somalia, Ghana, Kenya och Sydafrika samt i två afrikanska bolag med verksamhet i flera länder. Drygt 40 procent av Swedfunds investeringsportfölj avser Afrika och investeringarna spänner över ett stort antal branscher, allt från sjukhus till basindustri. Swedfund arbetar aktivt för att investera tillsammans med både svenska och internationella energi- och miljöföretag med fokus på fattiga länder i bl.a. Afrika som har miljöproblem. Under 2009 planerar Swedfund att öppna ett lokalkontor i Nairobi, Kenya. 5.6.3 Svensk Exportkredit (SEK) SEK grundades 1962 och är ett aktiebolag som till 100 procent ägs av staten. SEK erbjuder långsiktigt hållbara finansieringslösningar för den privata och offentliga sektorn med målet att främja utvecklingen av svensk industri och export och dess internationella konkurrenskraft. SEK:s uppdrag är att säkerställa tillgången till finansiella lösningar för export och infrastruktur. Bland affärsaktiviteterna finns exportkrediter, utlåning, strukturerad finansiering, projektfinansiering, leasing, kapitalmarknadsprodukter och finansiella rådgivningstjänster. SEK beviljar krediter eller lån till kommersiella villkor till rådande fasta eller rörliga marknadsräntor, och krediter till statssubventionerade villkor med fasta räntor som kan vara lägre än de rådande fasta marknadsräntorna. Tillgång till finansiering i lokal valuta i Afrika och andra utvecklingsländer är ibland ett direkt krav för att företag ska kunna genomföra affärer och investeringar. SEK arbetar för att öka sin möjligheter att erbjuda finansiering i lokal valuta i Afrika. I dag kan SEK erbjuda finansiering av lokal valuta i Uganda, Namibia, Botswana och Sydafrika. SEK hjälper till med finansiering av Sida-projekt i Afrika, och har genom åren även finansierat investeringar i Tunisien, Egypten, Algeriet och Marocko för en rad stora svenska företag.
18 5.6.4. Sida Det övergripande målet för svenskt bistånd är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Genom att minska orättvisor och fattigdom i hela världen skapas bättre förutsättningar för utveckling, fred och säkerhet för alla folk och nationer. I en allt mer globaliserad värld är alla beroende av och påverkas av varandra. 2007 svarade Sida för 53% av Sveriges totala bistånd 15,4 miljarder kronor. Sidas ska bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. I det arbetet ingår bland annat att stärka utvecklingsländernas kapacitet att producera och sälja varor och tjänster. Sedan 2007 arbetar Sida efter en handlingsplan för att öka sitt utbyte av samverkan med det svenska näringslivet. Rapid Partnership Mechanism, RPM Aktörer som vill sondera möjligheter och inleda ett samarbete, kan söka bidrag på upp till 300 tusen kronor, inom ramen för RPM. RPM är än så länge bara tillgängligt för samarbete med aktörer i Sydafrika, Namibia och Botswana, men från 2009 även för Kina, Indien, Indonesien och Vietnam. Projektspaning I samverkan med Sida och UD har Exportrådet utvecklat ett system för att hämta in, bearbeta och sprida information om kommande biståndsfinansierade upphandlingar i ett mycket tidigt skede. (För utförligare information se avsnittet om Exportrådet eller Upphandlingsnytt på Exportrådets hemsida.) DemoMiljö DemoMiljö ger myndigheter, kommuner, institutioner och företag inom ett fyrtiotal av Sidas samarbetsländer möjlighet att pröva ny teknik för hållbar stadsutveckling och förnybar energi. Små och medelstora företag erbjuds stöd till förstudier och projektutveckling. 8 Start Syd StartSyd erbjuder små och medelstora företag stöd för kunskapsöverföring och utrustning vid etablering i några av Sidas 8 http://www.nutek.se/sb/d/1064
samarbetsländer. 9 För att få stöd måste det svenska företaget samarbeta med lokalt företag, vilket kan vara fristående eller ägas helt eller delvis av det svenska företaget. Swedfund planeras ta över Startprogrammen från Sida 1 januari 2009. Krediter och garantier Under 2009 kommer ett nytt kredit- och garantisystem träda i kraft. Det blir avbundet och enklare att använda. Vidare har Sida föreslagit en särskild kreditram för klimat- och miljöområdet. 10 Sida, PM Krediters och garantiers nya roll i biståndet praktiska konsekvenser, 2007-12-20 s. 11. Vidare har bla Sida tagit initiativ till Private Infrastructure Development Group PIDG. PIDG har till uppgift att finansiera infrastruktur genom krediter, garantier, mobilisering av inhemskt kapital i fattiga länder, utveckling av projekt tills de blir "bankable". Samt hanterar sk Output Bases Aid (OBA) där investorn får betalt genom brukaravgifter (t ex för el eller vatten), men där fattiga människor får bidrag för att kunna betala sina avgifter. Internationella utbildningsprogram, ITP ITP stödjer utvecklingsprocesser i samarbetsländernas förvaltningar och företag. ITP kan ge svenska företag goda kontakter med top management i en lång rad länder. ITP, DemoMiljö, startprogrammen kan användas brett i alla landkategorier 11. KTS kan användas i landkategori 1-5.Twinning kan användas i landkategori 1-5. Biträdande bilateral expert (BBE) och Yngre Konsult (PYK) Det finns möjlighet att i Sidas samarbetsländer använda sig av BBE (biträdande bilaterala experter) och PYK (yngre konsulter). Detta ger möjligheter att placera yngre experter inom strategiska ministerier och för svenska konsultbolag att utveckla yngre medarbetare. 4.6.5. ISA 19 9 För närvarande kan stöd sökas för följande länder i Afrika: Botswana, Burkina Faso, DR Kongo, Etiopien, Kenya, Liberia, Mali, Moçambique, Namibia, Rwanda, Sierra Leone, Sydafrika, Tanzania, Uganda och Zambia. Urvalet av länder uppdateras årligen av Sida. 10 Sida, PM Krediters och garantiers nya roll i biståndet praktiska konsekvenser, 2007-12-20, s. 11. 11 Landkategorierna är ett resultat av regeringens landfokusering av utvecklingssamarbetet och inkluderar 6 kategorier: 1) Länder med vilka Sverige ska bedriva långsiktigt utvecklingssamarbete; 2) Länder i konflikt- och/eller postkonfliktsituation med vilka Sverige ska bedriva utvecklingssamarbete; 3) Länder i Östeuropa med vilka Sverige ska bedriva reformsamarbete; 4) Länder där Sverige ska bedriva demokrati- och MR-främjande insatser i alternativa former; 5) Utfasningsländer där Sverige ska bedriva selektivt samarbete; 6) Ufasningsländer där relationerna främjas på annat sätt än via det bilaterala utvecklingssamarbetet.
20 Invest in Sweden Agency (ISA) har till uppgift att medverka till att öka de utländska investeringarna i Sverige. Dessa skapar nya arbetstillfällen och stärker svensk tillväxt. ISA hjälper framför allt små och medelstora företag i utlandet att etablera ny verksamhet i Sverige och att träffa samarbetsavtal med svenska företag. De flesta investeringarna sker inom tjänstesektorn, IT och bioteknik. Cirka en tredjedel av nyetableringarna sker utanför storstadsområdena. 4.6.6 Svenska Institutet Svenska institutet (SI) är en myndighet under UD som verkar för att öka omvärldens intresse och förtroende för Sverige. Genom strategisk kommunikation och utbyte inom kultur, utbildning, vetenskap och näringsliv främjas samarbete och långsiktiga relationer med andra länder. Huvudfokus är att förmedla och stärka Sverigebilden utomlands. SI stöder utlandsmyndigheterna i Afrika med information om Sverige och grundläggande service i arbetet med att öka kännedomen och intresset för Sverige. SI genomför löpande Sverigebilds- och målgruppsstudier utomlands. Inför 2009 förs diskussioner om att en studie ska kunna genomföras i Afrika. SI:s huvudfokus i Afrikaregionen bedrivs inom ramen utvecklingssamarbetet där sedan 2007/2008 samarbete i Västafrika (Burkina Faso, Ghana, Mali och Senegal) och Östafrika (Etiopen, Kenya, Rwanda, Tanzania och Uganda) ingår. Utvecklingssamarbetet inom kulturutbytet omfattar såväl mer långsiktiga SI-satsningar med en geografisk fokus och en tematisk koncentration (yttrandefrihet, barnrättsfrågor och jämställdhet). I ett fåtal fall genomförs egna evenemang och projekt som den stora Astrid Lindgren-utställningen i Botswana 2007. Möjlighet finns att bjuda in experter, journalister och andra opinionsbildare för studiebesök i Sverige. Erfarenhets- och kunskapsöverföring till forskare och studerande på högre nivåer sker vidare genom gäststipendieprogrammet samt de olika stipendieprogram som administreras på uppdrag av Sida. Under 2008 2010 kommer en hållbarhetssatsning, Facing the Future Sustainability the Swedish Way, att genomföras tillsammans med svenska utlandsmyndigheter och lokala samarbetsparters. Genom utställningar, seminarier, skrifter, Sweden.se, journalistbesök etc. nås aktörer inom kultur, samhälle, vetenskap och näringslivet. Satsningen tar avstamp i begreppen miljö, utveckling och balans och visar på det unika kunnande
som finns i Sverige kring dessa frågor inom exempelvis CSR, stadsplanering, energi, vatten och transporter. SI bygger under 2008 upp ett ledarskapsprogram för framtida ledare i Kina och Indien med tydligt fokus på CSR. Intentionen är att satsningen ska kunna kompletteras med nya ledarskapsprogram som riktar sig till framtida ledare i Afrika. SI för diskussioner om att starta ett nytt flerårigt utbytesprogram som riktar sig till Afrika. Detta omfattar akademiskt institutionssamarbete, individuella stipendier och näringslivssamarbete och innefattar såväl insom utresande deltagare. Vidare finns på idéstadiet ett nytt stipendieprogram inom handel, Swedish Institute Global Entrepreneurship Program, på mastersnivå. Tanken är att programmet ska orienteras mot entreprenörskap och företagande i utvecklingsländer med fokus på ömsesidigt erfarenhetsutbyte. Utbytet inriktas på svenska ekonomutbildningar med entreprenörskapsinriktning och motsvarande utbildningar på handelshögskolor i Afrika. 21 4.6.7 Open Trade Gate Sweden Open Trade Gate Sweden är ett one-stop information center som erbjuder exportörer i utvecklingsländer information om regler och krav som gäller vid export till Sverige och EU. Sekretariatet utgör en del av Kommerskollegium, Sveriges myndighet för handelpolitiska och handelsrelaterade frågor, men finansieras direkt av Utrikesdepartementet. Initiativet till Open Trade Gate Sweden togs av regeringen som ett led i Policyn för Global Utveckling, och dess huvudsakliga mål är att underlätta för export från utvecklingsländer till Sverige. Open Trade Gate Sweden erbjuder gratis service till alla u-länder, och bistår den enskilde exportörens frågor med skräddarsydda svar med detaljerad information om regelverk och tullavgifter, liksom standarder och certifiering. Svaren riktar sig till företag med exportkapacitet, och innehåller såväl produktspecifik information som allmän information om handelsprocedurer vid export till Sverige och EU. Open Trade Gate Sweden arrangerar också exportseminarier i utvecklingsländer i samarbete med ambassader och exportfrämjande organisationer. Seminarierna omfattar såväl generell information om den service som Open Trade Gate Sweden erbjuder som detaljerad information om den svenska marknaden och regler och krav för ett antal produkter som är av intresse för seminariedeltagarna i landet. I samband med dessa seminarier arrangeras också bilaterala möten med organisationer i landet som kan ha intresse för den service som Open
22 Trade Gate Sweden erbjuder, eller med vilka handelsrelaterat utvecklingssamarbete kan bli aktuellt. Sedan invigningen 2005 har exportseminarier genomförts i ett tjugotal länder. Open Trade Gate Sweden fungerar också som en instans dit exportörerna kan vända sig för att rapportera regelrelaterade handelshinder. Denna information används sedan för analys av möjliga regelförenklingar, som sedan presenteras för berörda myndigheter eller departement. I Afrika har Open Trade Gate Sweden år 2008 besökt Elfenbenskusten, Botswana och Zambia, och seminarier planeras under hösten till Senegal. 2009 kommer fokus att ligga på utökat arbete med handelshinder, samt exportrelaterad teknisk assistans och kapacitetsuppbyggnad. Ett pilotprojekt planeras till Kenya och EAC-regionen, där en förstudie ska underlätta identifiering och analys av handelshinder, samt behovsanalys. Resultatet av denna studie ska sedan utgöra underlag för workshops kopplade till exportseminarier under våren. 5.7 Utvecklingsbankerna och internationella organisationer Sverige är en stor bidragsgivare till Världsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken, olika FN-organen samt andra internationella organisationer. Trots mängden projekt som involverar dessa organisationer deltar svenska företag i konkurrensen om dessa i mycket liten utsträckning. Företagen uppger att marknadsbearbetningen är komplicerad, tidskrävande och personalintensiv. En grundläggande förutsättning för att svenska företag ska kunna konkurrera om dessa upphandlingar är att det finns lättillgänglig och tidig information om planerade upphandlingar, långt tidigare än när projekten nått den formella upphandlingsfasen. Har spelar modellen tidig projektspaning en viktigt roll.